Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Transkript

1 Uppdragsnr: (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering som dock begränsade sig till de förutsättningar som rådde på den befintliga rötningsanläggningen i Vimmerby. Här redovisas den kompletterade inventeringen som har genomförts med utgångspunkt att en helt ny biogasanläggning kan upprättas i Vimmerby. Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner I Tabell 1 redovisas ett spann av de mängder organiskt matavfall som kan tänkas genereras i Vimmerby och omkringliggande kommuner. Summan som redovisas är exklusive Eksjö, Linköping, Västervik och Jönköping vars matavfall i praktiken inte kan anses vara tillgängligt. Det råder dessutom risk för att ytterligare konkurrens uppstår kring matavfall eftersom fler biogasanläggningar i området uppger planer på att röta matavfall. Tabell 1. Uppskattning av mängder organsikt matavfall i och omkring Vimmerby. Kommun Antal inv. (SCB 2010) Schablonberäkningar, ton/år 70 kg/pers, år 100 kg/pers, år Vimmerby Hultsfred Högsby Oskarshamn Kinda Eksjö Linköping Västervik Jönköping Vetlanda Ydre Uppvidinge SUMMA TILLGÄGNLIG MÄNGD ORG. MATAVFALL

2 Uppdragsnr: (5) Eftersom matavfall måste genomgå en omfattande förbehandling så krävs en minsta tillgänglig mängd för att motivera investering i förbehandlingsanläggning. Med förutsättningarna i Vimmerbyområdet med kringliggande kommuner är det inte troligt att en sådan mängd matavfall kommer finnas tillgänglig. Det rekommenderas därför att matavfall inte tas in i den nya anläggningen. Fettavskiljarslam Efter tidigare inventering av substrat i Vimmerby har uppdaterad information inkommit om att fettavkiljarslam utgör en mindre mängd än vad som först uppgavs. Detta på grund av ytterligare optimering av processen på Emåmejeri. Fettavkiljarslam bedöms därför utgöra en så liten och osäker leverans att den inte inkluderas i de fortsatta beräkningarna. Detta är dock ett attraktivt substrat som inte kräver någon nämnvärd förbehandling och samtidigt har ett jämförelsevis högt metangasutbyte. Substrat från lantbruket Efter den inledande kontakten med lantbrukare i Vimmerby har ytterligare rundringning till lantbrukare i Vimmerby genomförts av Biototal. Det substrat som initialt bedöms vara mest intressant att ta med i kalkylerna för en ny anläggning är flytgödsel från nöt. Det är det enklaste substratet som finns tillgängligt för rötning (kräver ingen större förbehandling). Eftersom huvuddelen kommer från mjölkkor blir reduktionen för utevistelse också mindre för mjölkkor än för andra djur. Figur 1. Inventering av gårdar i Vimmerby. Inkluderade gårdar inom rödstreckad linje. Ett urval av lämpliga gårdar har tagits fram (innanför rödstreckad linje i Figur 1ovan) baserat på uppskattad intäkt från biogas per gård jämfört med förväntat transportkostnad för aktuellt substrat in till biogasanläggningen. Observera att uppskattad intäkt är oberoende av senare ekonomiska kalkyler och kassaflöden. Förväntad energiproduktion från de gårdar som har en transportkostnad som understiger 75 % av förväntad intäkt från producerad gas redovisas i sista kolumnen i tabellen på sidan 4 i denna bilaga. Totalt förväntas knappt 6 GWh produceras från flytgödsel från nötdjur inom rimligt transportavstånd.

3 Uppdragsnr: (5) Följande substratdata har använts för beräkningar. Flytgödsel från nötkreatur Värde Mängd TS per djurplats (kg/år) 2371 TS-halt (%) 7 % VS-halt (% av TS) 80 % Metangasutbyte (Nm 3 CH 4 /tonvs) 210 Genomsnittlig minskning av gödselflöde under betesperiod (%) Ca 18 % Gödsel med mer strömaterial (halm och spån) är mer krävande att behandla i en biogasanläggning. Att röta dessa restprodukter är samtidigt en attraktiv hanteringsmetod som höjer värdet på dessa gödselfraktioner genom att mer näring blir växttillgängligt och biogödseln levereras i flytande form. Gödsel från får och övrig gödsel från nötkreatur utom flytgödsel i Vimmerby genererar sammanlagt 1,2 GWh biogas per år. Rötning av dessa gödselslag samt även hästgödsel är förknippat med en hel del förbehandling och teknik för detta är fortfarande under utveckling. Tillgången på denna gödsel varierar också kraftigt under året eftersom dessa djur vistas utomhus stora delar av året. Bedömningen är att en fortsatt teknikutveckling för att behandla detta substrat och en vidare utredning av flödesvariationer behöver inväntas innan detta substrat tas med i beräkningarna.

4 Uppdragsnr: (5) material Rapporter\Ny bstratinventering Krönsmon.docx Gård Avstånd Vimmerby (km) Metangasproduktion (Nm^3/år) Uppskattad intäkt från gas (kr/år) Uppskattad transportkostnad (kr/år) Metangasproduktion från gård transportkostnad < 75%avGasintäkter (Nm^3/år) (GWh/år) Nästgården och Ödestorp kr kr ,48 Toverum kr kr ,59 Tuna Gård kr kr 0 0,00 Kulla Gård kr kr ,74 Vennebjörke kr kr ,18 Sjundekvill Gård kr kr ,24 Åkemåla gård kr kr ,08 Norra Flaka kr kr 0 0,00 Rostorps Gård kr kr ,37 Skärstad kr 0 kr 0,00 Rostorp kr 0 kr 0,00 Slitshult kr kr ,52 Sjundhult kr 0 kr 0,00 Södra Fågelhem kr kr ,89 Norra Fågelhem kr kr ,30 Råshult kr kr 0 0,00 Nyserum kr kr ,63 Näfstad kr kr 0 0,00

5 Uppdragsnr: (5) Slaktrester Det finns planer på att upprätta ett slakteri i Vimmerbys närområde. Detta skulle enligt uppgift från slaktaren själv generera ca 250 ton slaktrester tidigast Slaktresterna är en blandning av mag- och tarmdelar, blod och osålda röda delar. Dessutom utgör ca en femtedel av fett och svå. En förutsättning för att detta substrat skall kunna behandlas på biogasanläggningen är att det levereras malet, gärna max 12 mm partikelstorlek för att möta hygieniseringskrav enligt ABP-förordningen. Efter samtal med GladaUtegrisar om förutsättningarna så har detta substrat medtagits i beräkningarna. Ingen kostnad/mottagningsavgift tas för detta substrat i kalkylerna. Behandling av detta substrat kan medföra en förhöjd risk för luktproblem på anläggningen som inte har utretts vidare i denna tidiga förstudie. Samma lantbrukare kan också leverera ca 1000 m 3 gödsel från svin per år. Detta genererar en försvinnande liten mängd biogas i sammanhanget men kan vara intressant att beakta om slaktrester ändå skall inhämtas. I de vidare beräkningarna har denna gödsel försummats. Övriga substrat Från föregående substratinventering Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby har några substrat tagits med helt utan behov av kompletterande utredning. Dessa substrat är drav och bryggerijäst från Åbro samt helmjökspulver och skummjölkspulver från Arla Foods AB. Dessa substrat kräver ingen omfattande förbehandling men har en hög TS-halt och måste spädas innan de kan pumpas in i rötkammaren. För vidare information om dessa substrat hänvisas till Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby