Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB
|
|
- Karolina Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB
2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning och bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Biogas och dess potential Vad är Biogas? Biogasprocessen: Olika substrat och dess biogasutbyte Gasanvändning och uppvärmning Inventering av Biogassubstrat Fakta Jakobssons Slakteri AB Biogaspotential hos Jakobssons Slakteri AB Egen Biogasanläggning Jakobssons Slakteri AB Andra potentiella substrat i närområde Enkel kalkyl potentiell Samrötningsreaktor Totala mängden substrat och potentiell energiproduktion Exempel på uträkning av volym på reaktorn Investeringsbehov Samrötningsanläggning - Investering Källförteckning
3 1. Sammanfattning WSP har fått i uppdrag att inom projektet Baltic Energy i samarbete med Landstinget Västernorrland, utföra en förstudie för en biogasanläggning. Syftet med förstudien har varit att undersöka om det finns förutsättningar för en biogasanläggning vid Jakobssons Slakteri AB i Nyland Kramfors kommun. En sådan anläggning är i första hand tänkt att tillgodose egen produktion av el samt värme. Förstudien visar att de egna förrötningsbara produkterna teoretiskt skulle kunna ge betydande energitillskott av en biogasanläggning men att det är ett problem att röta enbart slakteriavfall. Dessutom är volymen förrötningsbara tillgångar hos Jakobssons Slakteri för liten för att få ekonomi i en Biogasanläggning för kraftvärmeproduktion på slakteriet. En övergripande inventering av ytterligare förrötningsbara substrat i närområdet visar dock på att den sammanlagda volymen av dessa är så stor att de bör beaktas. Dessa substrat tillsammans med de från Jakobssons Slakteri AB bedöms ha hög potential för en samrötning. Detta gynnar i hög grad de ekonomiska förutsättningarna för projektet. Inventeringen av potentiella biogassubstrat i närområdet visar att det finns potential att producera betydande mängd energi, nästan kwh/år. Detta motsvarar energibehovet för ca 120 normalstora villor (25 000kWh/år) i Sverige. En del av de producenter som finns i närområdet har uttryckt intresse av att vara delaktiga i en framtida samrötningsanläggning. De kan också ta hand om merparten av de restprodukter som förrötningsanläggningen skapar. En fördjupad studie med intressenter rekommenderas. 2
4 2. Inledning och bakgrund Jakobssons Slakteri AB är ett litet kravmärkt slakteri med ambition att verka som ett miljösmart företag. Som del i deras strävan siktar man på att ersätta delar av inköpt energi med förnybar egenproducerad sådan. Företaget har en snittproduktion av 40 djur i veckan. Idag drivs stora kylar av elström. Chockkylar för att snabbt få ner temperaturen på slaktkropparna och förvaringskylar. Slaktavfallet transporteras till Kristinehamn för destruktion vilket i längden är ohållbart både vad gäller miljö och ekonomi. Med el och värme från en Biogasanläggning skulle slakteriet ta ytterligare ett steg mot att verka som ett klimatsmart företag. Dessutom skulle de spara pengar då behovet av inköpt energi minskar. Transport- och deponikonstnader för slaktavfall skulle reduceras markant. I denna förstudie granskas översiktligt förutsättningarna för att kunna nå dessa ambitiösa mål. Detta har skett genom en inventering av egna förrötningsbara substrat samt även intilliggande producenters potentiella substrat. 3. Syfte och mål Eftersom Jakobssons Slakteri AB strävar efter att bli mer klimatsmart är ett mål att öka den förnybara energikällan som finns i verksamheten. Ett annat mål är att minska transport och deponikostnader. Dessa är både kostsamma och är dåliga för miljön. En biogasanläggning skulle kunna förse lokaler med energi i form av el, uppvärmning samt kylning på ett miljövänligt sätt. Biogasanläggningen skulle också kunna skapa nya intäkts- och arbetstillfällen. 4. Avgränsningar Avgränsningarna i förstudien har i grunden varit de egna förrötningsbara substraten. Slakteriavfall lämpar sig mindre bra som ensamt substrat, då det har flera egenskaper som kan påverka biogasprocessen negativt under vissa förutsättningar. Men Samrötningsblandningar med inblandning av slakteriavfall ger ofta mycket högt biogasutbyte. Därför har förstudien tittat vidare på intilliggande producenters potentiella biogassubstrat. 3
5 5. Biogas och dess potential 5.1 Vad är Biogas? Biogas bildas av att organiskt material bryts ned med hjälp av mikroorganismer i syrefri miljö. Denna process kallas rötning. Gasen innehåller ca % metangas CH 4, övrigt är mestadels koldioxid CO 2 och vatten. Av dessa är metangasen den energibärande beståndsdelen och således den värdefulla gasen. Sammansättningen varierar med vilka typer av organiskt material som ingår i rötningsprocessen. Det organiska materialet som även kallas substrat är ofta gödsel, slaktavfall, lantbruksgrödor mm. Figur 1: Enkel översiktsbild Biogasanläggning (källa: Slakteri/Ladugård Rötrester 5.2 Biogasprocessen: I en Biogasprocess samverkar ett flertal mikroorganismer att bryta ner exempelvis kolhydrater, proteiner och fetter till slutprodukterna som huvudsakligen är metan och koldioxid. Det är en komplicerad mikrobiologisk process som sker spontant och naturligt i vårt habitat, exempelvis i magen på idisslande djur, i sumpmarker och i våra magar. Samma biologiska process sker även en biogasanläggning där organiska material rötas. Många typer av organiska material lämpar sig som substrat för rötning, till exempel slam från avloppsreningsverk, matavfall, gödsel, slaktavfall, olika växtmaterial och processvatten från livsmedelsindustrin. Samrötning kallas det när man har olika typer av substrat är delaktiga i rötningen. Samrötning leder oftast till en högre halt av metan i rötgasen jämfört med om enbart ett enskilt substrat rötas. I vissa fall är förbehandling nödvändigt för att mottagningssystem, pumpning, omrörning och nedbrytning ska fungera optimalt. Torra material kan behöva blötas upp, medan alltför vattenrika substrat måste avvattnas för att inte ta alltför stor rötkammarvolym i anspråk. Andra förbehandlingstekniker som förekommer är till exempel malning och sönderdelning med hjälp av kvarnar och skärande skruvar. 4
6 De biogasanläggningar som behandlar material med animaliskt ursprung, till exempel slakteriavfall och gödsel, måste hygienisera det ingående substratet innan det går in i själva rötningsprocessen. Hygieniseringssteget utförs vanligen genom att allt material upphettas till 70 C i minst en timme innan det matas in i rötkammaren. Se figur 1 & 2 för enkel översiktsbild. Figur 2: Enkel översiktsbild Biogasproduktion (källa: Själva rötningsprocessen kan delas in i tre huvudsteg; hydrolys, jäsning och metanbildning. I det första steget sönderdelas komplexa organiska föreningar av mikroorganismer och enzymer till mindre föreningar som socker och aminosyror. I nästa steg sker en jäsning (fermentation) varvid ett antal mellanprodukter, bland annat alkoholer, fettsyror och vätgas bildas. I den sista fasen sker metanbildningen med hjälp av en unik grupp mikroorganismer. I slutändan fås Biogas med ca 55-66% metan och även Rötrester. Rötresterna kan med fördel åter spridas ut på ängar och skogsmark som gödning. För att kunna utnyttja biogas som fordonsbränsle måste energiinnehållet först höjas genom att bl.a. koldioxid avskiljs, så kallad Uppgradering. Även vatten och föroreningar som till exempel svavelväte och partiklar behöver avlägsnas. Detta görs i en så kallad uppgraderingsanläggning. Figur 3: Jämförelser mellan olika bränslen 5
7 Som tumregel kan man säga att man får ut ca 1m 3 rågas/dygn från 1m 3 substrat som finns i rötkammaren. Således 300m3 rötkammare ger 300m3 rågas per dygn, ekvivalent med energimängden från ca 300liter diesel. (Källa: 6
8 5.3 Olika substrat och dess biogasutbyte. Tabell 1: Tabellen nedan redovisar biogasutbyte från några olika råvaror: Substrat Skörd 1) (ton/ha och år) TS-halt (% av våtvikt) Biogasproduktion (m 3 metan/ ton våtvikt Råvarubehov (ton/gwh) Jordärtskocka 2) Majs Potatis Sockerbeta 3) Vall Vetekärna 5, Nötflytgödsel Svinflytgödsel Matavfall från hushåll Flottyrfett Animaliska slaktrester Arealbehov (Ha/GWh) Källa: JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Källa: JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik 1) Skördemängderna gäller odling i Mälardalen 2) Uppgift om skörd gäller stjälken, se JTI-rapport nr 97 3) Skördemängderna gäller odling i Skåne (det odlas inga sockerbetor i Mälardalen) TS Torrsubstanshalten (TS) anger ett materials innehåll av kvarvarande föreningar då vatteninnehållet indunstats vid 105 C. Material med hög TS-halt (>10-15 %) behöver ofta spädas för att fungera i mottagningssystem, pumpar och omrörare medan material med låg TS-halt kan användas för att späda tjockare substrat. 7
9 5.4 Gasanvändning och uppvärmning Biogas kan användas för produktion av kraftvärme, det vill säga där både el och värme genereras i samma anläggning. Cirka procent av energin i bränslet kan utvinnas som el medan resten blir värme. Gasmotorer som till exempel ottomotorn och dieselmotorn lämpar sig väl för småskaliga kraftvärmeanläggningar. (källa Den el och värme som produceras vid förbränningen brukas i första hand för internt bruk. Värmen kan exempelvis nyttjas för uppvärmning/kylning av de egna lokalerna och kontor samt för stabilisering av temperaturen i rötkammare. En uppgraderingsanläggning där rågasen renas från bl.a. koldioxid och vatten till en metanhalt av 95 % gör det möjligt att få lågtryckt gas av fordonskvalitet. Cirkapriset på en sådan anläggning börjar vid ca 3,5 MSEK och uppåt. (källa: Jonas Andersen Götene Gårdsgas) 6. Inventering av Biogassubstrat Förstudien har endast haft för avsikt att undersöka befintliga slaktavfallsrester och dess potential för biogasproduktionen. Inhämtade uppgifter från Siv Sundström, miljöinspektör Kramfors kommun visar dock att tillgången på ytterligare förrötningsbara substrat i närområdet är så stora att de bör beaktas. Inom kommunen finns även exempelvis Polarbröd, ridskola, Dannero Travbana, BOX destilleri och lantbrukare som producerar förrötningsbara substrat av intresse. Tabell 1 på nästa sida visar en inventering där producenter av potentiella substrat har listats för att få en uppfattning om hur mycket teoretisk energi som skulle kunna produceras i en Samrötningsanläggning där man blandar de olika substraten. Det visar sig att det inom Kramfors kommun finns en del intressenter som visar intresse för en framtida samrötningsanläggning. 8
10 Tabell 1: Översiktlig inventering av kringliggande tänkbara råvaruleverantörer och potentiell energiframställning/år Substrat Producent Mängd (ton/år) TS-Halt (%) MWh/ton TS * Energimängd/år (MWh/år) Spillblod Jakobssons Slakteri AB 72, ,10 37,128 Slaktrester Jakobssons Slakteri AB ,53 50,832 mag/tarminnehåll Gödsel flyt från häst Ridskolan Kramfors ** 10,8 Gödsel flyt från häst Dannero Travbana ** 38,4 Gödsel fast från häst Ridskolan Kramfors ,33 139,65 Gödsel fast från häst Dannero Travbana ,33 299,25 Drank BOX destilleri AB 331,2 5 2,96 49,02 Bollstabruk Tvättvatten med Polarbröd AB ,98 178,8 brödrester från bageri Nordingrå Degrester Polarbröd AB ,55 170,85 Nordingrå Svinflytgödsel Mattias Tjernström, , Svinbonde, Prästmon Nötflygödsel Aspbygård, Lars , ,1 Fredriksson Nötflytgödsel Närliggande gårdar ,67 450,9 Totalt (Ton/år) Total Energimängd (MWh/år) ,73 1 ) Uppgift hämtad från Siv Sundström miljöinspektör Kramfors kommun 2 ) Uppgift från Maria Wennberg, snitt 40 nötdjur/vecka, 35liter blod i varje djur. 10% av slaktavfallet måste gå till destruktion (skallar, gångben mm.) resten av avfallet är mag/tarm innehåll. Totalt produceras ca 100ton slaktavfall/år. 90% av detta skulle kunna rötas, d.v.s. 90 ton. *)Substratlista Källa: **) Bedömd siffra utifrån andra substrat i listan Räkneexempel Drank BOX-destilleri AB: 331,2ton/år x 5 % TS (torrsubstans) x 2,96MWh/ton TS => 331,2x0,05x2,96= 49,02MWh/år 9
11 Figur 4: Karta över de olika potentiella substraten för samrötning Mattias Tjernström, Svinbonde Prästmon 2. Aspbygård, Nötdjur 3. Dannero Travbana 4. BOX Destilleri AB, Bollstabruk 5. Jakobssons Slakteri AB, Nyland 6. Kramfors Ridklubb 7. Polarbröd AB, Nordingrå 10
12 7. Fakta Jakobssons Slakteri AB Figur 5: Karta över Jakobssons Slakteri AB belägen på Rossö, (källa: Eniro och Google earth) Fastighetsbeteckning: Rossö 25:44 Adress: Rossö Nyland Fastighetens uppvärmning består i dag av: Direktverkande elektricitet Kylanläggningar drivs idag av: Elektricitet Fastighetens totala energiförbrukning: kwh => kostnad ca kr (92öre/kWh) Varav för uppvärmning: ca 10% d.v.s ,8 kwh => kostnad ca 9 000kr (92öre/kWh) Varav för avkylning: ca 90% d.v.s ,2 kwh => kostnad ca kr (92öre/kWh) 11
13 Figur 6: Slakteri med personalutrymme och kylanläggning. kylanläggning Jakobssons Slakteri AB har en produktion i snitt på ca 40 djur i veckan vilket leder till ca 100 ton slaktavfall som idag transporteras till Kristinehamn för destruktion. Kostnaden för deponi är ca 2,3kr/kg och transportkostnaden för detta är mellan 60öre och 1kr/kg. (källa: Maria Wennberg Jakobssons slakteri AB). 90% av detta slaktavfall skulle kunna rötas i en Biogasanläggning istället vilket skulle minska kostnader för transport och deponi och dessutom producera energi. 10% av slaktavfallet måste ändå deponeras (skallar, gångben mm.) Exempel- kostnader för deponi och transport kg x 2,3kr/kg kg x 0,8 kr/kg = kr/år Det är alltså betydande summor varje år som går till att deponera slaktavfallet. Teoretiskt sett skulle 90% av denna kostnad kunna minskas varje år, d.v.s kr. Om man dessutom skulle kunna driva kylanläggning och uppvärmning med energi från en biogasanläggning skulle Jakobssons Slakteri AB teoretiskt sett kunna spara ytterligare kr/år (samtliga uträkningar baseras på ett energipris om 92öre/kWh). 12
14 7.1 Biogaspotential hos Jakobssons Slakteri AB Inventeringen av förrötningsbara tillgångar hos Jakobssons Slakteri AB visar att det finns en mängd restprodukter som idag deponeras. Istället för att deponera dessa skulle man kunna utvinna betydande mängd biogas. Företaget har också ett stort intresse av att kunna värma/kyla lokaler med klimatsmart energi. Dock är samrötning tillsammans med andra substrat att föredra då enbart slaktavfall i en rötkammare ofta ställer till problem. För mycket fett och protein har den påtagliga effekten att det kan stelna och fastna i mottagningstankar, omrörare mm. Fettsyror kan också ansamlas som kan leda till ett ph-fall vilket inte är bra då en biogasprocess fungerar bäst vid en neutralt ph 7. Vid samrötning är emellertid fett och proteinrika substrat mycket bra att blanda in tillsammans med kolhydratrika substrat, då fås det bästa metanutbytet. Figur 7: Potentiella ton substrat från Jakobssons Slakteri AB per år 100 Förrötningsbara tillgångar Jakobssons Slakteri AB Potentiella Ton/år Spillblod Jakobssons Slakteri AB; 72,8 Slaktrester mag/tarminnehåll Jakobssons Slakteri AB;
15 Figur 8: Teoretisk potential för energiproduktion av totala förrötningsbara tillgångar inom Jakobssons Slakteri AB Teoretisk energiproduktion årligen (MWh/år) Teoretiskt Energiproduktion med Biogasanläggning Jakobssons Slakteri AB Spillblod Jakobssons Slakteri AB; 37,128 Slaktrester mag/tarminnehåll Jakobssons Slakteri AB; 50,832 Totala mängden substrat ton/år och energiproduktion/år från Jakobssons Slakteri AB: 162,8 ton/år => Totalt en teoretisk energiproduktion av 87,96 MWh/år Den totala mängden potentiell energi från slakteriet är betydande. 7.2 Egen Biogasanläggning Jakobssons Slakteri AB Enligt uppgift från Götene Gårdsgas krävs ca m3 substrat per år för att det skall vara ekonomiskt försvarbart att investera i en biogasanläggning för kraftvärmeproduktion. Denna mängd substrat har inte Jakobssons Slakteri AB tillgängligt för tillfället. Dessutom är det som tidigare nämnt i rapporten inte rekommenderat att röta enbart slakteriavfall i en biogasanläggning. Men man bör beakta ett samgående med andra intressenter i närområdet och på så sätt skapa förutsättningar för en biogasanläggning. 8 Andra potentiella substrat i närområde Det finns en helt klart potential för en samrötningsanläggning då det finns olika producenter av potentiella substrat för en Biogasanläggning i närområdet. Nedan visas den inventering av förrötningsbara tillgångar i närområdet som gjorts i förstudien. Inventeringen visar på att det finns betydande kvantiteter av olika substrat som med fördel skulle kunna rötas i en samrötningsbiogasanläggning. 14
16 Figur 9: Potentiella substrat och mängd per år Potentiella substrat (ton/år) Gödsel flyt från häst Ridskolan 90 Gödsel fast från häst Ridskolan 350 Gödsel flyt från häst Dannero Travbana 320 Gödsel fast från häst Dannero Travbana 750 Drank BOX Destilleri AB 331,2 Tvättvatten med brödrester från bageri Polarbröd AB 0 Förrötningsbara substrat i närområde Degrester Polarbröd AB 100 Svinflytgödsel Mattias Tjernström 2500 Nötflytgödsel Aspbygård 7000 Nötflytgödsel närliggande gårdar
17 Figur 10: Teoretisk potential för energiproduktion av totala förrötningsbara tillgångar inom närområdet Teoretisk energiproduktion från samrötning av substrat i närområde Teoretisk energiproduktion årligen (MWh/år) Gödsel flyt från häst Ridskolan 10,8 Gödsel fast från häst Ridskolan 139,65 Gödsel flyt från häst Dannero Travbana 38,4 Gödsel fast från häst Dannero Travbana 299,25 Drank BOX Destilleri AB 49,02 Tvättvatten med brödrester från bageri Polarbröd AB ,8 Degrester Polarbröd AB 170,85 Svinflytgödsel Mattias Tjernström 416 Nötflytgödsel Aspbygård 1052,1 Nötflytgödsel närliggande gårdar 450,9 Totala mängden substrat ton/år och energiproduktion/år från närliggande producenter 15641,2 ton/år => Totalt en teoretisk energiproduktion av 2805,77 MWh/år Den totala mängden potentiell energi från olika producenter är i närområdet är mycket stor. 16
18 9 Enkel kalkyl potentiell Samrötningsreaktor 9.1 Totala mängden substrat och potentiell energiproduktion De totala förrötningsbara tillgångarna uppgår till: ton/år av olika Biogassubstrat => teoretisk energiproduktion av 2893,73 MWh/år 9.2 Exempel på uträkning av volym på reaktorn En enkel tumregel för att dimensionera en traditionell reaktor säger att man bör bygga en reaktor som rymmer minst 20 dagars substratmängd och ca20% extra utrymme som kan samla upp biogas i toppen av reaktorn. (15804 ton/år/365dagar x 20 dagar) x1,2 => 1039 ton skall reaktorn rymma. Eftersom att vi har olika substrat med olika densitet så antar vi här att densiteten är 1000kg/m 3 för enkelhetens skull och för att större delen av den totala volymen har en densitet nära det antagna värdet. Samrötningsanläggningen skulle behöva rymma ca 1000m Investeringsbehov Utifrån uppgifter från Götene gårdsgas varierar investeringsbehovet kraftigt beroende på storlek på anläggningen för kraftvärmeproduktion. Små anläggningar har en högre kostnad per producerad kubikmeter gas jämfört med en större anläggning. Detta beror på att i en mindre anläggning behövs samma slags utrustning och styrning, endast dimension skiljer på ingående detaljer. 9.4 Samrötningsanläggning - Investering Jonas Andersen, projektingenjör på Götene gårdsgas har angivit cirkapriser på en komplett biogasanläggning inklusive kraftvärmeverk. De levererar anläggningar i storlekarna 380, 500, 660, 1320 och 1980m 3 rötkammarvolym. Cirkapriser per aktiv rötkammarvolym, alltså den volym utan de 20% extra som gasen lagras i, Se exempel 9.2 Exempel på uträkning av volym på reaktorn 660m 3 => 4,4MSEK 1320m 3 => 6,2MSEK 1980m 3 => 7,9MSEK 17
19 Samrötningsanläggningen som är aktuell i detta arbete skulle ha en aktiv rötkammarvolym av: 15804ton/år/365 dagar x 20dagar => 866 ton => 866m 3 (densitet på 1000kg/m 3 ) I detta fall skulle vi alltså behöva gå upp till en 1320m 3 biogasanläggning som har ett cirkapris av 6,2MSEK komplett med kraftvärmeverk. Vid dimensionering av aktiv rötkammarvolym för en specifik anläggning bör man beakta framtida möjligheter att mottaga mer substrat än vad som är tanken vid investeringstillfället. I takt med att fler och fler får upp ögonen för Biogas så kommer fler vilja vara delaktiga i denna teknik. Det kan då vara bra att ha plats för mer substrat i rötkammaren än vad som finns tillgängligt när anläggningen byggs. Ur miljösynpunkt vinner alla på att istället för att deponera avfallet göra miljösmart energi i en biogasanläggning. Detta medför minskade volymer på avfall som deponeras och därmed minskar utgifterna för detta. Om ekonomin tillåter finns även möjlighet att investera i en uppgraderingsanläggning för att framställa fordonsgas av rågasen. Enligt uppgift av Jonas Andersen, Götene gårdsgas har en sådan anläggning ett pris av ca 3,5MSEK. Då kan man köra sina fordon utan att bidra till växthuseffekten. Lantbrukare och andra företagare på landsbygden som investerar i produktion eller förädling av biogas kan få upp till 30 % i investeringsstöd. I norra Sverige kan investeringsstödet i vissa fall uppgå till hela 50 %. Vad som gäller för att få detta stöd skiljer sig i varje specifikt fall. Jordbruksverket och länsstyrelsen har hand om dessa investeringsstöd. (källa: Den totala investeringskostnaden för samrötningsanläggningen skulle bli ca 6,2MSEK. Med det statliga investeringsstödet om 30% skulle kostnaden för anläggningsägaren uppgå till ca 4,34MSEK (kalkyler baserar sig på inhämtade uppgifter från Götene gårdsgas). 18
20 10. Källförteckning Jakobssons Slakteri AB, Maria Wennberg Substratlista: Götene Gårdsgas, Jonas Andersen Projektingenjör Siv Sundström miljöinspektör Kramfors kommun BOX Destilleri AB, Thomas Larsson Polarbröd AB, Carl Gustaf Nordin Mattias Tjernström Svinbonde Prästmon Aspbygård, Thomas Asplund 19
Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merBiogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merGasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:
Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merOrganiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner
Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merVälkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merÄr biogas något för mig/ min gård?
Är biogas något för mig/ min gård? Erfarenheter Saker att tänka på Framtidsspaning/ vad är på gång! Ekonomisk analys av biogasanläggningar År 2015 kr 12 000 Nyckeltal investering i biogas produktion (rågas)
Läs merSlutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
Läs merUtredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merEkonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50
Läs mer10181081. BALTIC ENERGY
10181081. BALTIC ENERGY Biogaspotential i Kramfors kommun, förstudie. 2014-06-30 WSP Samhällsbyggnad Uppdragsnr: 10181081 2 (16) Innehåll 1 Orientering... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Bakgrund... 4 1.3 Genomförande...
Läs merJämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.
Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merSmåskalig biogasproduktion
Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas
Läs merPRESENTATION FÖR BIOGAS NORR
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merBiogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland
Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merBiogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merTekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merFramtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Läs merFastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan
Läs merBiogas i Uppsala län.
Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera
Läs merHalm som Biogassubstrat
Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merBiogasstrategi för Östersund kommun
Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt
Läs merBIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs
BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs Christer Johansson LRFKonsult 013-377037 christer.johansson@lrfkonsult.se Förord Under nov 2013 kom en förfrågan från verksamhetschef Ann-Charlotte Lindberg- Thompson om en
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merBiogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås
Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merSamrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Läs merAtt starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merHÖRBY KOMMUN. Biogas i Hörby. Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6
HÖRBY KOMMUN Biogas i Hörby Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6 Sid 2 HÖRBY KOMMUN Sid 2 MILJÖNÄMNDEN 2002 2010 HÖRBY KOMMUN Sid 23 Innehållsförteckning Inledning
Läs merETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5
ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion
Läs merBiogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se
Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs merProduktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08
Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merFlytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet
Flytande biogas till land och till sjöss Slutseminarium i projektet 2017-06-13 Projektet Långsiktigt mål: Bidra till att uppnå 2030-målen genom att erbjuda tunga fordon, sjöfart och industri ett förnybart
Läs merEkonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson
Läs merBiogas från gödsel MIKAEL LANTZ
Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti
Läs merSmåskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader
Läs merRÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING
RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner
Läs merPiteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Läs merProduktion och användning av biogas år 2006 ER 2008:02
Produktion och användning av biogas år 2006 ER 2008:02 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 016-544 22 59 e-post:
Läs merGårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V
Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.
Läs merEnergianvändning på Gårdsbiogasanläggningar
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 David Hårsmar Förord Projektet
Läs merTorrötning en teknik på framfart
Torrötning en teknik på framfart En stor del av biogaspotentialen finns bland torra material. När fasta och staplingsbara material ska rötas som exempelvis tång, skörderester och gödsel, erbjuder torrötning
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merResursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Läs merBIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag
BIOGAS I TORNEDALEN Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag 2017-04-12 Innehåll Projektet... 2 Bakgrund... 2 Resultat - Kommunal biogasanläggning... 3 Resultat - Gårdsbaserad biogasanläggning...
Läs merPassiv gödselseparering
Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten
Läs merProduktion och användning av biogas år 2011
ES 2012:08 Produktion och användning av biogas år 2011 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merPM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE
Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka
Läs merSamrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material
Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser
Läs merBiogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
Läs merDelårsrapport Q3 2012-11-01-2013-01-31. Arc Aroma Pure AB (publ) Org. nr. 556586-1985
Delårsrapport Q3 2012-11-01-2013-01-31 Arc Aroma Pure AB (publ) Org. nr. 556586-1985 Arc Aroma Pure AB (publ), 556586-1985, skall utveckla och marknadsföra sin patenterade CEPT plattform till den globala
Läs merSVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse
Läs merMarknadsanalys av substrat för biogasproduktion
Marknadsanalysavsubstrat förbiogasproduktion frutigerlight(22p) EricFagerström CarolinaCarlsson Examensarbete2010 CarolinaCarlsson Miljö ochenergisystem Teknikochsamhälle CarolinaCarlsson LTH LTH LundsTekniskaHögskola
Läs merNationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon
Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen
Läs merSamråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi
Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merPilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta
Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska
Läs merPower of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Läs merProduktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05
Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se
Läs merVI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS
VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS Biogas uppkommer när organiskt material bryts ned i en anaerob process utan tillgång till syre. Processen ger en förnyelsebar energikälla som går att använda som fordonsbränsle
Läs mer2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Läs merJTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs merUppgradering av biogas med aska från trädbränslen
Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Johan Andersson, Mats Edström JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Finansiär: Stiftelsen
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merIndustriell symbios livsmedels- och biogasproduktion på Österlen
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Industriell symbios livsmedels- och biogasproduktion på Österlen på uppdrag av Biogas Ystad Österlen med Maria Losman, Ecoplan in Medio som projektledare Slutrapport 2019-02-14
Läs merEn sektorsövergripande nationell biogasstrategi
En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merProduktion och användning av biogas år 2012
Produktion och användning av biogas år 2012 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merMIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
Läs mer