Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Transkript

1 Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box Länghem Direkt & mobil: SMS:

2 1 BAKGRUND Den 2 september 2011 inleddes diskussioner med Ulricehamns Energi AB angående behovet av tillgång på fordonsgas i Ulricehamn, detta skedde på ett möte där Sjuhärads kommunalförbund, Biogas Väst, Länsstyrelsen samt Ulricehamns Energi AB (UEAB) och Borås Energi och Miljö AB inbjudits till en dialog av Hushållningssällskapet Sjuhärad. Det mötet resulterade bland annat i ett uppdrag att samla lantbrukare till ett förutsättningslöst möte, där samarbetsformer för utökad biogasproduktion från lantbrukare i de norra delarna av Ulricehamns kommun skulle diskuteras. Detta möte genomfördes under hösten. Resultatet av mötet blev att företagarna tillsammans med Ulricehamns Energi AB önskade utreda möjligheterna till fordonsgasproduktion i Ätradalen. Det blev projektet Processledning Ätradalsklustret. Projektet beviljades med stöd från Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västergötland och Ulricehamns Energi AB, projektägare var Hushållningssällskapet i Sjuhärad. Projektperioden löpte från Mål Projektets mål var enligt projektplanen: Genomföra beräkningar för att få fram produktionspriser för lantbrukarna i området och att matcha det med det marknadspris för biogasen som Ulricehamns energi tar fram. Processledning för att kommunicera resultatet i projektet. Använda förutsättningarna till implementering i Lantbruksgas 2, för att kunna arbeta vidare med Ätradalsklustret för att gå vidare i konsensus fas samt teknikfrågor. 2 RESULTAT Projektets resultat presenteras nedan: 2.1 Beräkning biogas De initiala stegen i projektet bestod utav att genomföra beräkningar på produktionspriset för enskilda gårdsanläggningar. Tanken var att se prisbilden om lantbrukarna själva ägde sin produktionsanläggning (i vissa fall med samverkan mellan några gårdar) för att sedan transportera rågasen till uppgradering. Uppgraderingsanläggningen skulle initialt utredas av UEAB angående ägandet och betalningsmöjligheterna för rågas. UEAB fick fram sitt pris via en konsultrapport av Ola Lloyd på WSP. Biogas i samarbete med lantbruket i Ulricehamn (bilägges). Kostnaderna beräknades för att producera biogas på 8 anläggningar. För beräkningar och diskussion användes Hushållningssällskapets beräkningsverktyg för gårdsbaserad biogasproduktion. Varje gård fick besök samt ett rådgivningsbrev tillsammans med beräkningarna. Totalt beräknades för enskilda anläggningar en produktionsvolym på 6,7 GWh/år (figur 1) från sammanlagt ton gödsel. 2

3 kr/kwh kwh rågas/år Produktion kwh/år Anläggning Figur 1 Produktionsvolym för 8 anläggningar Sammanställning av produktionspriset för rågas ses i figur 2. 1,8 Produktionspris Rågas 1,7 1,6 1,4 1,44 1,2 1 0,8 0,6 0,65 0,6 0,52 0,57 0,55 0,79 0,4 0, Gårdar Figur 2 Resultat av produktionspriser för rågas, kr/kwh. Beräkningar gjorda på 8 enskilda gårdsanläggningar Medelpriset för denna rågasmängd (6,7 GWh) var 0,87 kr/kwh vilket är mycket högt. Det pris på rågas som Ulricehamns Energi AB kom fram till i sin konsultrapport var 0,4 kr/kwh inköpt till en uppgraderingsanläggning som UEAB skulle äga. Det är långt ifrån det produktionspris som lantbrukarna har möjlighet till att producera gasen för. 3

4 Det föranledde diskussionen om en eller flera gemensamma anläggningar. En beräkning på en gemensam anläggning har därför gjorts. Substratmängd totalt ca ton per år och beräknad årlig energimängd beräknades till 4,6 GWh/år. Produktionspriset för uppgraderad gas (OBS hela kedjan är då med) beräknades till 0,77 kr/kwh. Då tillkommer trycksättning och tankstation för att kunna konsumera fordonsgasen lokalt. I beräkningarna och diskussionerna omkring produktionspriserna användes kartmaterial som underlag för samtal omkring avstånd och praktiska lösningar. 2.2 Processledning Hela projektet syftar till processledning. Fokus processledningen är att leda diskussionen med intressenterna. Under projektperioden har följande möten hållits i projektet som en del av processledningen: 21/12 möte mellan lantbrukarna och Ulricehamns Energi. Presentation av rågaspriser som beräknats på gårdarna. Ulricehamns Energis förslag på rågaspris enligt utredning. 23/2 Studiebesök på två biogasanläggningar. Deltagare var lantbrukare och personal från UEAB. Vi började med att besöka biogasanläggningen på gården Långhult. Långhult producerar gas av nötflytgödsel och livsmedelsavfall och levererar el på nätet och värme till grannföretaget som producerar ekologiska tomater. Vidare åkte vi till Hjo Nygården som vid besöket arbetade med att färdigställa sin anläggning. Att se byggnationen av en biogasanläggning är bra, då man lättare förstår hur det fungerar innan allting är färdig förpackat. Hjo Nygården har en mjölkkobesättning som i storlek liknar lantbrukarna i Ätradalsklustret. På Nygården levererar man gasen till intilliggande Hjordnära Mejeri där gasen förbränns i en gaspanna och värmen används i mejeriets processer. 27/4 Möte Ulricehamns energi för planering inför fortsättning av projektet. 3/5 Presentation och förankring hos politiker och tjänstemän i Ulricehamns kommun. Gruppen kallar sig beredningen för avfall och arbetar med kommunens nya avfallsplan. 2.3 Förslag på fortsatt arbete för biogas i Ätradalen För att nå en produktion enligt ovan beskrivna förutsättningar måste parterna mötas för fortsatt diskussion. Det pris som UEABs konsultrapport kom fram till är alldeles för lågt för att kunna fortsätta diskussionerna i konsensusfasen (figur 3) och visar på behovet av alternativt byggande av företaget omkring småskalig biogas, för nå en lönsam situation för både lantbrukarna och energiföretag. Kommunen bör också stödja ett sådant initiativ med en tydlig viljeyttring. Grunden för detta har lagts i mötena inom projektet. Lantbrukarna är inte intresserade att bli rågasproducenter till ett lågt pris. Ett gemensamt ägande/ företagande omkring hela kedjan till fordonsgas ses som den mest framkomliga vägen. Två möten är planerade under hösten 2012 den 4 september och 11 september. Där det första är ett arbetsmöte för att komma vidare i planerna med Ulricehamns Energi AB samt diskutera resultaten av beräkningarna med en gemensam anläggning. Det andra mötet är till för att fortsätta diskussionen med lantbrukarna och mer i detalj beskriva idén och kostnadsnivåerna för en gemensam anläggning. De viktigaste frågorna på dessa möten under hösten blir: 4

5 Viljan att gå vidare för ett projekt med en gemensam anläggning med en energiproduktion mellan 6-10 GWh/år. Organisationen för denna En kommunal vilje yttring behövs för att stödja den lokala energin. Möjlighet till metanreduceringsstöd och investeringsstöd för en anläggning. Spridningsarealer och logistik Möjligheter till samverkan angående transsporter av substrat, biogödsel och gas. Ytterligare substrat för biogasanläggning. Förutsättningar Beräkning gårdar Beskrivning marknad Lagtiftning, gränser m.m. Teknikfrågor Projketering Tillstånd Byggnation Konsensusfas Marknad Affärsbeskrivning Avtal och samverkansformer Drift Figur 3 Bild över biogasprocessen fram till en färdig anläggning Under hösten bör två, för biogas på lantbruk mer nationella frågor också få sin lösning. Den ena handlar om metanreduceringsstödet och den andra om lagstiftningsfrågorna. Projektet Processledning Ätradalsklustret har lagt grunden till en fortsatt diskussion omkring företagandet för biogasproduktion i Ätradalen. Resultaten har används för att implementeras i den kommande projektbeskrivningen Lantbruksgas där arbetet med detta och andra biogaskluster finns är utformat. Rådde, Länghem Karin Eliasson, Energirådgivare 5