Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Transkript

1 1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl , Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar Peter Karlsson Kjell Gustavsson Anneli Petersson Ulf Jonsson Michael Mccann Johan Westman Adam Jansson Helena Pettersson Erik Forslin Lars Gunnar Johansson Per Wennerberg Jordbruksverket Hushållingssällskapet Innovatum MemfoACT Biorega Agroväst SGC Greenlane Götenegårdsgas Biosling LRF Technofarm 1. Presentation av bakgrund och resultat från studien, (se bilaga 1). Obs. Resultaten kommer att ändras allt efter de åsikter som kom fram under mötet. De nya resultaten kommer att presenteras under workshopen. 2. Åsikter och funderingar under presentationen a. Vad är rimlig biogaspotential från stallgödsel? Energimyndigheten bedömer den till 0,7 TWh. Åsikt: beroende på om man räknar den ekonomiska eller den tekniska, samt hur man räknar den tekniska, kan siffran vara så hög som 6-10 TWh. b. Det är viktigt att rapporten som produceras i höst är lätt att ta till sig. c. Det finns cirka 15 gårdsbiogasanläggningar som är i drift i Sverige idag. d. Kommentar på avsvavlingsteknik: Avsvavling genom luftinjektion i rötkammaren är den vanligaste tekniken i Sverige idag. N 2 fås tyvärr som biprodukt. Tekniken är ej aktuell att använda i biogasanläggningar med uppgradering. e. Biorega: Enkel VS-teknik, använder vakuumpump i strippern för att få ut ren CO 2. På gårdsnivå är det tveksamt huruvida man får lönsamhet i uppgradering + tankstation m. dispenser. Uppgradering + tankning: 2,7 MSEK investering. f. Greenlane: Minsta anläggning 80 Nm 3 /h. Uppgraderingsanl. 6 MSEK. g.

2 2(5) h. Biosling (Arctic nova): Göran Grönhammar har stått för idén. Han forskar för närvarade på ett projekt som syftar till att få ut 94 % CH4 endast m.h.a. vindan. Anläggningen på Alviksgård är på 20 Nm 3 /h. i. MemfoACT carbon membran under utveckling, pilot anläggning på 50 Nm 3 /h. j. När man jämför olika uppgraderingsalternativ vore det önskvärt att ha tillgång till en total energibalans för varje process, med så mycket som möjligt av gården integrerad. k. Diskussion om metanslip. Vilken nivå för CH 4 -slip kommer att bli högsta tillåtna? Det är viktigt att se till nettoeffekten, dvs. naturlig CH 4 -avgång från gödsel jämfört med CH 4 -avgång från biogasproduktion. Temperaturen är viktig för hur mycket CH 4 som bildas från gödsel. Det frivilliga åtagandet har gjort stor skillnad. Många vet inte att de förlorar CH 4 i processen. Miljö- och ekonomisk vinst. l. Det vore intressant att plotta beståndsdelarna i kostnadskurvorna var för sig, för att få bättre inblick i vad som kostar vad. 0,3 kr/kwh är en låg uppskattning av kostnaden för rågasproduktion. 0,5 är bättre. Gamla anläggningar drar uppåt 1,0 kr/kwh. m. Investeringskostnaden (som redan finns) kommer troligen att dras från det planerade produktionsstödet ( 20-öringen, 0,20 SEK/kWh biogas i bidrag).arbetsinsatsen kan variera väldigt mellan olika anläggningar; stora som små. n. Många lantbrukare vill ha ett flytande bränsle som kan ersätta dieseln i deras traktorer. Detta talar för LBG. Dock är traktoranvändningen betydligt mer oregelbunden än biogasproduktionen, vilken innebär problem. Olof Engholm på Jordbruksverket arbetar med dual-fuel-frågor. 3. Diskussion 1 Fördelar och nackdelar med en lägre metanhalt i fordonsgas? Det är varken dyrt eller svårt att komma upp i metanhalter kring 97 %, det svåra är att hålla en jämn hög kvalitet. Inkommande substrat spelar roll. 95 % CH 4 är betydligt lättare att garantera än högre halter. 90 % är lätt. Biosling kan leverera 92 % CH 4, frågan är bara hur jämnt nivån ligger (begränsat driftserfarenhet). Diskussion om att introducera biogas med 90 % CH 4 på marknaden: Det kan bli svårt att introducera ytterligare en kvalitet/ett bränsle på marknaden. Dessutom kommer man inte lika långt på en tank. En marknadsanalys för 90 % CH 4 - biogas är viktig för att bedöma marknadspotentialen. Är folk (läs: ej entusiasterna) verkligen intresserade av ytterligare en sorts gas? Dubbla kvaliteter blir dyrt genom t.ex. dubbla pumpar, kompressorer etc. Helt enkelt, kan man komma in på marknaden? Till detta kommer även kommunikationsproblemet med kunden: ska man ange pris som kr/nm 3, kr/bensinekvivalent eller som kr/kwh? Kr/kWh för alla bränslen hade varit det smidigaste.

3 3(5) Förbränningsmotorerna fungerar med 90 % CH 4. En fråga ställdes om en minskning till 90 % CH 4 är definitiv en förutsättning för att få ekonomi i småskalig uppgradering? I annat fall kan utvecklingen av tekniken möta marknaden halvvägs. Detta har just diskuterats av P.E. ovan, betänk problematiken kring extra utrustning och komprimeringsarbete m.m. För fordonsgas Standard B gäller metanhalt 95 % +- 2 %, så det finns utrymme att minska metaninnehållet i sin biogas något. Standard B kräver troligen ass gasbilen är utrustad med s.k. lambdasond, något som mötets deltagare menar är standard i dagens gasbilar. Biogas är i hög grad en regional angelägenhet eftersom avsättningen för produktionen ofta ligger nära produktionen. Den lokala marknaden omfattar ofta bussbolag och t.ex. kommunala tjänstebilar. Vad beträffar de privata kunderna måste man vårda dem genom att hålla tekniken på en begriplig nivå. Om en stor flotta privata gasbilar blir verklighet kommer entusiasterna vara i minoritet. Prestanda på bil och system i stort måste motivera kunden att välja fordonsgas. Det finns redan ett missnöje kring varierande tankningsmängd beroende på utomhustemperatur (volymen för samma mängd mol gas ökar med ökad temperatur, man får alltså mindre gas på sommaren). Att ytterliggare minska mängden gas genom att ha lägre metanhalt känns som ett steg i fel riktning. Debatten om den förändrade kvaliteten på naturgasen kommer upp. En fråga som lyfts är om Holland tillverkar fordonsgas, deras naturgas har inte samma värmevärde/ch 4 - halt som den danska. Rysslands naturgas består till största delen av CH 4, kommer det att öppna för ökad fordonsgasproduktion? 4. Diskussion 2 Vilka är de största hindren för småskalig uppgradering av biogas? Intresse och engagemang hos producenten (lantbrukare etc.) viktigt. Detta är enligt mötets deltagare inget problem; intresset och kännedom om biogasproduktion finns, problemet ligger snarare i osäkerheten kring ekonomin. Är det lönsamt? Att tekniken, eller rättare sagt många tekniker, är under utveckling samtidigt som det planerade produktionsstödet ej lanserats ännu nämns som två punkter. Drivkraften att kunna producera bränsle för eget bruk är stor. Ett naturligt problem med produktion för eget bruk är avsättningen. Biogas produceras i stort sett kontinuerligt året om medan avsättning som t.ex. bränsle till traktorer till allra största del behövs på våren och hösten. Samma problem gäller även om flera gårdar samproducerar för eget bruk.

4 4(5) Här tar frågan om lagringen vid. Lagring i gasfas är dyrt för den småskalige biogasproducenten. En uppskattning som nämns är 0,5-1 MSEK för ett 200bar, 2 m 2 lager. Enligt vissa med praktisk erfarenhet från småskalig produktion och lagring är det svårt att sälja av biogasen till stora aktörer om man har en liten produktion. Ett bud från en gas aktör var att de hämtar gasen, om den är uppgraderad och klar, för 0,5-0,55 kr / kwh. Med det priset blir det mycket svårt att räkna hem småskalig produktion och uppgradering. Priset, d.v.s. vad producenten får betalt för sin uppgraderade gas, varierar stort med produktionsmängs per år och plats; alltså var gasen finns. Nu tar en debatt om marknadens stora aktörer vid. Att fordonsgasens pris är kopplat till bensinpriset är ett faktum. Uppfattningen finns att det priset är högt satt, vilket skulle innebära att vissa tjänar mer än andra på fordonsgasen. Lagarna kring byggnation och drift av rågasproduktion och uppgradering är tydliga; tolkning och tillämpning utgör oftast inte några problem. Det påpekas ändå att vissa upplever dem som en djungel. Lite skilda uppfattningar på denna punkt alltså. Det pågår en översyn av miljötillsynsavgifter för biogasproduktion: den kan komma att sänkas. Utöver miljökonsekvensbeskrivning skall biogasproduktionen genomgå en ABPundersökning vilken sköts av jordbruksverket. Den omfattar bl.a. smittskyddsregler. En debatt om produktionsstödet börjar, men inget nytt kommer egentligen upp. Skillnaden mellan elcertifikat och metanreduceringsstöd kommer upp. Kostnaden för metanreduceringsstödet får varken hamna hos staten eller konsumenterna. 5. Sammanställning och avslutning Mötet avslutas. Sammanställning finns i Billaga 1.

5 5(5) Action points Plotta beståndsdelarna i kostnadskurvorna var för sig Energi balans för varje process Uppdatera beräkningar (bla. ekonomiska kalkylen ) och studiens innehåll med hjälp av rekommendationer som kom fram under mötet En litteratur undersökning ska utföras att få reda på hur marknaden skulle reagera till en metanhalt på 90 % Kontakt ska tas med Mattias Svensson på SGC att få deras åsikt om hur marknaden skulle reagera till en metan halt på 90 % En workshop anordnas till hösten. En allmän inbjudan kommer att visa vilka som är intresserade