TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET
|
|
- Jan-Erik Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET Alexandra Sandberg & Daniel Tamm BioMil 2014 Framtagen inom projektet Implement
2 Rapporten är utgiven av Innovatum AB Textförfattare: Alexandra Sandberg & Daniel Tamm, BioMil Kontakt: Peter Eriksson, Projektkoordinator Gröna Näringar Postadress: Box 902, Trollhättan Besöksadress: Nohabgatan 18A, Trollhättan
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING METODIK ENKÄT RESULTAT Aktuell biogasforskning Upplevt FoU-behov utifrån enkätsvaren Förslag på strategisk FoU Regionala utvecklingsplattformar Andra branscher SLUTSATSER
4 1 INLEDNING BioMil har på uppdrag av Innovatum genomfört föreliggande undersökning. Studien syftar till att undersöka vilka behov av strategiska FoU-satsningar inom teknikområdet som biogasbranschen ser för att öka den affärsmässiga nyttan vid biogasproduktion. Uppdraget består av följande delmoment: 1. Beskriva vad som finns i Sverige beträffande FoU inom teknikområdet av alla delar i värdekedjan från biogasproduktion fram till fordonet. Mikrobiologi ska ej ingå i utredningen. 2. Identifiera vilka teknikområden som har bristfällig FoU. I det ingår att se var FoU eventuellt finns för andra branscher där biogasen skulle kunna dra nytta av gjorda resultat. Här ingår också att värdera var FoU skulle kunna göra störst nytta för att nå större lönsamhet/minskade kostnader för biogasbranschen. 3. Föreslå hur utvecklingsplattformar i Västra Götaland skulle kunna dra nytta av sin och regionens kompetens kring produktionsteknik, underhållsteknik och fordonsutveckling inom biogasens utveckling. Följande frågeställning ska besvaras: Saknas det FoU med inriktning mot teknikutveckling och i så fall vilka områden skulle ge störst affärsmässig nytta för branschens utveckling? Förutom akademisk forskning på högskolor, universitet m fl avses även andra, oftast icke-akademiska utvecklingssatsningar med termen FoU i denna studie. 2 METODIK Inledningsvis har en kartläggning av aktuella FoU-projekt sammanställts. Information har inhämtats från följande underlag: SGC rapport 294 Sammanställning av svensk forskning och utveckling inom biogasområdet under 2013 SGC rapport 292 Strategisk Forsknings- och Innovationsagenda Teknikexport kring Grön metan från restprodukter till nät och pump SP Presentation Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst En enkät med tre frågor har skickats ut till Innovatums och BioMils stora kontaktnät i syfte att identifiera branschens syn på var teknikrelaterad strategisk FoU-satsning gör störst nytta för den affärsmässiga nyttan. 3 ENKÄT En enkät med tre frågor har skickats till cirka 160 personer inom BioMils och Innovatums kontaktnät. Frågorna var: 1. Inom vilket/vilka teknikområden anser du att mer FoU krävs i syfte att öka den affärsmässiga nyttan i biogasbranschen? Frågan listade områdena Rötning (förbehandling, hygienisering, inmatning, omrörning, processövervakning, analys, styrning, lukt, korrosion), Biogas (uppgradering, distribution, lagring, tankning) samt Biogödsel (efterbehandling). Vid varje fråga fanns svarsalternativen 1 (=lagom mycket FoU idag) till 4 (=stort behov av FoU), samt Vet ej. 2. Har du något förslag på FoU-satsning inom teknikområdet i syfte att öka den affärsmässiga nyttan i biogasbranschen? Ange förslag. 4
5 3. Känner du till FoU inom andra branscher som skulle kunna vara till nytta för biogasbranschen? Ange exempel. Enkäten genomfördes via BioMils hemsida under en veckas tid, med två påminnelser. Totalt inkom 60 svar. 4 RESULTAT 4.1 Aktuell biogasforskning Sammanställningen innehåller ett hundratal FoU-aktiviteter under 2013 och visar att det pågår FoU inom teknikområdet i biogasbranschen. I nedanstående diagram har resultatet kategoriserats i tre huvudområden (rötning, gassystem och biogödsel) med tillhörande 16 delområden. Det pågår främst teknikrelaterad FoU inom förbehandling/hygienisering, substrat samt uppgradering och distribution av biogas. Bild 1: Sammanställning över antal FoU-projekt för respektive delområde under I sammanställningen kan utläsas att teknikrelaterad FoU pågår hos ett flertal aktörer i Sverige. Merparten av den akademiska delen av FoU pågår på SLU, Lunds Universitet, LTH, SP, JTI, Högskolan i Borås samt Linköpings Universitet genom Biogas Research Center. Det är samtidigt värt att notera att FoU även sker vid konsultbyråer och andra privata företag inom biogasbranschen. I nedanstående diagram redovisas de parter som har identifierats som utförare av FoU-relaterade uppdrag. 5
6 Bild 2: Sammanställning över aktörer som genomfört teknikrelaterad FoU inom biogasområdet under Staplarna visar antalet FoU-projekt. Det är viktigt att notera att sammanställningen visar antalet projekt. Staplarna är därmed inget absolut mått på aktiviteten, då projekt kan vara både stora och små och med mycket varierande budget. Också viktig att notera är att sammanställningen begränsas till år 2013, så att fördelningen skulle kunna ha sett annorlunda ut tidigare år. Kvalitativt sett ger dock diagrammet ändå en uppfattning på var FoU koncentreras. Vad gäller regionalt i Västra Götaland så är det framförallt i Borås (med SP/Waste Refinery och Högskolan i Borås) där FoU förekommer i någon större omfattning. Även om den föreliggande sammanställningen inte är kvantitativt relevant är det ändå intressant att BRC samlar på sig betydligt färre träff än t ex SLU, LTH eller SP trots att BRC är specialiserat på biogas. Detta beror bl.a. på att uppgifterna från BRC baseras på generell information om deras huvudprojekt, och att detaljinformation om ingående delprojekt inte funnits tillgänglig. 4.2 Upplevt FoU-behov utifrån enkätsvaren Det kom in 60 svar på enkäten. Bild 3 visar svaren på fråga 1, som frågar efter det upplevda FoU-behovet i olika kategorier. Det finns ett tydligt FoU-behov i samtliga kategorier, även om det finns några kategorier där det upplevs ett synnerligen starkt behov: förbehandling av substrat, gasuppgradering och efterbehandling av biogödsel. Ingen av kategorierna utmärker sig med ett synnerligen lågt upplevt FoUbehov. 6
7 Bild 3: Svar på första frågan i enkäten; Inom vilket/vilka teknikområden anser du att mer FoU krävs i syfte att öka den affärsmässiga nyttan i biogasbranschen? Bild 4 nedan visar en jämförelse mellan det upplevda FoU-behovet enligt enkäten och FoU-aktiviteten år FoU-behovet har räknats fram av enkätsvaren enligt nedan: 0 poäng för svaret att det bedrivs lagom mycket FoU. 1-2 poäng för mellanalternativen. 3 poäng för svaret att det behövs mycket mer FoU. 0 poäng för svaret Vet ej. Bild 4: Jämförelse mellan upplevt FoU-behov och genomförd FoU Staplarna visar kvoten av FoUprojekt 2013 och antal poäng enligt enkäten, dvs små staplar innebär att relativt få FoU-projekt finns i förhållande till det upplevda behovet. 7
8 Jämförelsen visar att behovet av FoU för förbehandling pareras väl av pågående FoU. Även inom områdena analys, uppgradering och gasdistribution möts behoven väl. Däremot finns det några områden som visar ett stort glapp mellan behoven och aktivitetsnivån, framförallt vad gäller inmatning, omrörning, korrosion och i viss mån även processövervakning, lukt och gaslagring. Inom vissa av dessa områden ligger förklaringen i att teknikutvecklingen inte i första hand sker i den akademiska världen, t ex pågår utvecklingen av omrörnings- och inmatningsteknik främst hos leverantörerna. Vad gäller korrosionsproblematiken så har FoU-aktivitet pågått, men inte just under år Svaren till fråga 2 och 3 i enkäten behandlas i de följande kapitlen. Råmaterialet till dessa frågor finns i BILAGA 1: Sammanställning av enkätsvaren. 4.3 Förslag på strategisk FoU I uppdraget ingår att identifiera vilka teknikområden som har bristfällig FoU. Dock har inga specifika teknikområden 1 utmärkt sig, utan istället ligger fokus på att identifiera och värdera de teknikområden som bedöms påverka biogasanläggningars lönsamhet. Generellt gäller att frågor kopplade till substrat och dess hantering samt avsättning och biogas och biogödsel är betydande frågor för att erhålla en god lönsamhet i branschen. Det är därför inte förvånande att FoU-insatser redan idag fokuseras till dessa teknikområden. Nedan presenteras en kondensering av förslagen enligt enkäten på strategiska FoU-områden i syfte att ge biogasbranschen bättre lönsamhet (i bilaga 1 presenteras specifika FoU-förslag som inkommit via enkäten): Substrattillgången är en avgörande faktor för bättre lönsamhet, varpå det är viktigt att finna tekniska lösningar så att olika typer av organiskt material kan behandlas i en biogasanläggning. Teknikutveckling inom förbehandling är en nyckelfråga. Processövervakning, analys och styrning bildar en enhet som har avgörande betydelse för anläggningens ekonomi. Medans det pågår en del FoU vad gäller analys så finns det fortfarande ett stort behov av integrerade lösningar som med lämpliga analysmetoder och styrningsalgoritmer åstadkommer en processövervakning och -styrning som i god tid reagerar på avvikelser i processen. Detta görs idag oftast på känsla i brist på analys av relevanta indikatorer. Uppgradering av biogas till fordonsgas är påtaglig kostnadspost, och det är betydelsefullt att utveckla tekniker som är mindre kostnadskrävande samtidigt som gaskvaliteten består. Småskaliga uppgraderingstekniker är intressant att utveckla, för att möta behovet som finns inom gårdsbaserad biogasproduktion. Kostnader för distribution av såväl biogas som biogödsel är en ständigt återkommande fråga vid kalkylering av ett biogasprojekt. Rötrestens/biogödselns ekonomiska värde är intressant att studera. Efterbehandling av biogödsel för att producera produkter som är attraktiva för lantbruk och andra avnämare. Optimering av befintliga anläggningar för att öka tillgängligheten och därmed öka produktionen. Vidareutveckla existerande teknik så att den blir mer effektiv såväl tekniskt som energi- och kostnadsmässigt. Parallellt är det intressant att sammanställa drift-erfarenheter från befintliga anläggningar för att undvika att byggmissar upprepas vid byggnation av nya anläggningar. Biogasanläggningens lönsamhet påverkas till stor utsträckning även av driftekonomin. Väga samman hur investeringskostnader i byggskedet påverkar driftekonomin, och se vilka samband det finns mellan låga investeringskostnader och större driftkostnader. 1 Teknikområde omrörning har erhållit låg kvot i FoU-sammanställningen, men bedöms inte vara en avgörande faktor för att biogasbranschen ska erhålla bättre lönsamhet. Dessutom pågår här troligtvis FoU hos teknikleverantörerna. 8
9 De två sista punkterna berör frågeställningar som inte är relaterade till ett särskilt teknikområde utan gäller mer övergripande för hela biogasprocessen, och förekommer därför inte specifikt i den tidigare utvärderingen (se Bild 3 och 4). Ändå upplevs det alltså att FoU behöver stärkas i dessa frågor, och Förslagsvis skulle Innovatum kunna göra åtgärder och genomföra specifika projekt relaterat till dessa punkter. Det kan också konstateras att ovanstående punkter stämmer väl överens med de av SGC (Svenskt Gastekniskt Center) identifierade områden för vidare FoU, som har tagits fram i andra sammanhang och av andra målgrupper än den här sammanställningen. Detta bekräftar i sig ytterligare behovet av att just angivna teknikområden i ovanstående lista är mest betydelsefulla. För mer info se Regionala utvecklingsplattformar Utvecklingen i biogasbranschen mot lönsammare och effektivare biogasprocesser har mycket att vinna på att olika aktörer samverkar med varandra, istället för att FoU sker parallellt var för sig. Här nedan presenteras de regionala aktörer som har identifierats som verksamma med FoU inom biogasområdet; SP (Statens Tekniska Forskningsinstitut) med Waste Refinery, Högskolan i Borås samt SLU och JTI. Det kan konstateras att dessa aktörer är verksamma inom flertalet av punkterna med FoU-förslag som listades i föregående kapitel. Aktörerna samverkar redan idag med varandra, men på olika sätt och i olika utsträckning. SP Biofuels är en kompetensplattform för att främja innovation inom produktion och användning av bl.a. gasformiga biobränslen. Arbetet sker i samverkan mellan SP och dotterbolaget JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Inom området biogas arbetas bl.a. med substratforskning, optimering av produktionsprocessen och utveckling av mätmetodik för bestämning av biogasens kvalitet. Waste Refinery är ett nationellt kunskapscentrum inrättat vid SP. Arbetet med FoU sker i ett gemensamt kluster bestående av representanter från näringsliv, samhälle och forskningsorganisationer. Syftet med WR är att systematiskt utvärdera, utveckla, demonstrera och integrera olika tekniker för effektiv energi- och resursutvinning av avfall. Fokus ligger på de utvalda fokusområdena; systemanalys samt teknikutveckling av termisk och biologisk konvertering av avfall till energi- och materialprodukter. Vid Högskolan i Borås pågår FoU kopplat till substrat från avfalls- och textilindustrin för biogasproduktion, optimering av biogasprocessen samt förbehandlingstekniker. Forskargruppen vid högskolan är kopplade till Waste Refinery. SLU/JTI kommer att etablera ett centrum i Skara i syfte att påskynda utvecklingen av en hållbar jordbruksproduktion, växtodling, djurhållning samt övergång till ett fossilfritt lantbruk. Inom ramen för biogassatsningar kommer man att arbeta för ökad samverkan och kunskapsöverföring mellan SLU och regionala aktörer såsom rådgivningsorganisationer och lantbrukare. Inom ramen för projektet ingår att utreda hur man effektivt nyttjar gödsel, växtrester och energigrödor för biogasproduktion. Tekniklösningar för småskalig uppgradering av biogas till fordonsbränsle och utvärdering av användning och lagring av rötresten är andra områden. Workshops kommer att anordnas under hösten Agroväst är klustermotor. Förslagsvis skulle Innovatum kunna vara parten som binder ihop nämnda aktörer i specifika frågeställningar gällande teknikutmaningar inom biogasområdet. Målsättningen kan vara att ha en bred aktörssamverkan som resulterar i snabbare branschutveckling. 4.5 Andra branscher Via svaren i enkätfråga 3 Känner du till FoU inom andra branscher som skulle kunna vara till nytta för biogasbranschen? Ange exempel. har några förslag inkommit. 9
10 För att påskynda teknikutvecklingen inom biogasbranschen kan det vara väl värt att se hur exempelvis avfallsbranschen, pappersmasseindustrin, petroleumindustrin samt processkemiindustrin arbetat med olika teknikutmaningar och effektiviseringsprojekt. Avfallsbranschen är generellt långt framme avseende teknikutveckling och har många tekniska gemensamheter med biogasbranschen, och biogasbranschens olika utmaningar bör kunna dra nytta av detta. Samtliga industrier (pappersmassa, petroleum och processkemi) har under lång tid arbetat med energieffektivisering, logistik och systematiskt LEAN-arbete. Det kan givetvis finnas ytterligare branscher som är av intresse att etablera samarbete med i specifika frågeställningar. Förslagsvis bör specifika frågeställningar identifieras innan kontakter tas med andra branscher, varpå det är lättare att hitta varandra i diskussioner. Ett annat alternativ kan vara att låta representanter för olika branscher berätta om deras utvecklingsresa och FoU-utmaningar, och på så vis bilda sig en uppfattning om vad som kan vara till nytta för biogasbranschen. 5 SLUTSATSER Det pågår FoU inom biogasbranschens alla teknikområden, och det kan konstateras att i synnerhet de områden som är betydelsefulla för att erhålla bästa möjliga lönsamhet för en biogasanläggning finns representerade. Det är främst de akademiska FoU-insatserna som kunnat identifieras, eftersom en del teknikutveckling sker direkt hos företag som är konkurrensutsatta och därmed ogärna delar med sig av information. I uppdraget ingick att identifiera vilka teknikområden som har bristfällig FoU, kopplat till lönsamhetsfrågan. Några teknikområden har identifierats som har förhållandevis lite FoU (omrörning, korrosion, inmatning samt lukt, processövervakning och gaslagring), men dessa teknikområden bedöms inte ha en avgörande betydelse för lönsamheten. Det är intressant att notera att FoU-insatser generellt redan idag sker inom de teknikområden som i större grad kan påverka biogasverksamhetens lönsamhet. Några specifika tekniska utmaningar har kunnat identifieras genom enkätsvaren, där aktuella FoU-aktörer för närvarande inte visar någon större aktivitet: Vidareutveckling av existerande teknik så att den bli mer effektiv såväl tekniskt, energi- och kostnadsmässigt. Parallellt är det intressant att sammanställa drifterfarenheter från befintliga anläggningar för att undvika att byggmissar upprepas vid byggnation av nya anläggningar. Biogasanläggningens lönsamhet påverkas i stor utsträckning av driftekonomin. Väga samman hur investeringskostnader i byggskedet påverkar driftekonomin, och se vilka samband det finns mellan lägre investeringskostnader och större driftkostnader. Förutom ovanstående punkter kan det vara intressant att göra en fördjupning av samtliga FoU-förslag som kom fram i enkäten, och se var det finns glapp. I Västra Götaland finns ett flertal aktörer som på olika sätt arbetar med FoU inom biogasbranschen. Dessa aktörer är SP, Waste Refinery, Högskolan i Borås, SLU, JTI och Agroväst. Förslagsvis skulle Innovatum kunna vara den aktör som kopplar samman dessa olika plattformar med varandra i specifika frågeställningar för att snabbare driva på biogasutvecklingen. Genom enkäten har det även inkommit förslag att biogasbranschen skulle kunna dra stor nytta av FoU som pågått/pågår inom bl.a. avfallsbranschen, pappersmasseindustrin, processkemiindustrin och petroleumindustrin. 10
11 BILAGA 1: Sammanställning av enkätsvaren I bilagan görs en sammanställning av svaren från fråga 2 i enkäten; Har du något förslag på FoUsatsning inom teknikområdet i syfte att öka den affärsmässiga nyttan i biogasbranschen? Ange förslag. Nedanstående svar har grupperats i olika kategorier. Substrat Substratblandningar Nya substrat + substrathantering Hur kan TS i ingående substrat öka? Större förståelse för hur man bygger mikrobiella konsortier som passar anläggningens substrat. Ökad flexibilitet vad gäller mottagning av olika substrat till anläggningen (substrattyper, mellanlagring, etc.) Avskiljning av föroreningar/plast i substrat utan att ta bort organiskt material. Foderstater för bästa möjliga gasutbyte i gödselbaserad biogasproduktion. Öka biogasutbytet från gödsel Förbehandling av halm, vall, naturmarksgräs och andra liknande lignocellulosalika råvaror för att slippa odla biogasråvaror Mer forskning på hur avfall kan förbehandlas med så minimal mekanisk belastning som möjligt för att minska risk för haverier, onödigt under håll m.m. Hitta förbehandlingstekniker som är avfallsspecifik. Hitta förbehandlingstekniker som kan kvalitetssäkras och som minskar föroreningar i det färdiga substratet och som FUNGERAR! Förbehandling för att stärka anläggningars position mot en hårdare substratmarknad. Uppgradering Forskning om småskalig uppgradering till lägre metanhalter (tex 90%) och möjligheten att driva egna fordon på gasen. Småskalig uppgradering för att få större kostnadseffektivitet. Tillvaratagande och återanvändning av koldioxid från uppgradering. Teknikutveckling om hur biogasproducenter kan säkerställa kvalitet på produkt (rågas) på ett enklare sätt. Logistik Hitta förenklade affärskoncept till hur samordning av transporter till och från en biogasanläggning av substrat/gödsel. Studera hur detta kan samordnas på ett mer regionalt sätt. Logistik. Avsättning och logistik för gas och biogödsel Kostnadseffektiv logistik, rengöring lastbil Pumpning av biomassa och gödsel Biogödsel Att producera en torr biogödselprodukt som går att sälja utan förlust. Skapa en konkurrenskraftig produkt av biogödsel. Trygga marknaden för biogödsel Biogödselns klimatnytta Angeläget att få fram produkter från rötrest som är attraktiva för lantbrukare och andra som kan nyttiggöra växtnäringen. Spridning av rötrester Hur minska kostnaderna för biogödselhantering? 11
12 Kostnadseffektiv och robust teknik för rening och koncentration av olika växtnäringsämnen i rötrest/biogödsel. Detta för att öka värdet för lantbruket samt minska transportkostnaderna och öka möjligheterna att återvinna processvatten. Anläggning Vidareutveckla existerande teknik så att den blir effektivare och mer kostnadseffektiv. Optimering av befintliga anläggningar för att öka tillgängligheten. Optimering av befintliga anläggningar för att öka produktionen. Sammanställa drifterfarenheter från befintliga anläggningar för att undvika att "byggmissar" upprepas vid nybyggnation. Väga samman hur investeringskostnader i byggskedet påverkar driftekonomin. Det finns någonstans ett samband där låga investeringskostnader ger större driftkostnader. Detta är inte specifikt för biogas. Vilka tekniker ska undvikas i framtiden utifrån de erfarenheter som finns idag? Det behövs flera typer av specialiserade röttekniker, t ex för substrat med olika nedbrytningshastighet. Den inriktning som nu är förhärskande, dvs att genom förbehandling göra alla substrat rötbara i samma anläggning, leder till orimliga kostnader. Driftsäkerhet. Kostnadsreducering inom underhåll. Småskaliga tankställen. Biogasvärdekedjan Jag vill gärna se förslag på lösningar som är mindre tekniskt komplicerade och mer använder naturlagarnas krafter. T.ex. inom separering, svavelreducering och flödesstyrning. Vill även se utrustning som kan ersätta pumpning av material. Pumpar kräver mycket kraft, har svårt att hantera material med höga ts-tal och är alldeles för känsliga för fasta föroreningar. 12
Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken
Läs merTeknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion
Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBIOGAS VÄSTS NÄTVERKSTRÄFF 28 AUGUSTI 2012
S NÄTVERKSTRÄFF 28 AUGUSTI 2012 Dagens program 9.30 På gång inom Biogas Väst halvtidsrapport Hanna Jönsson, Biogas Väst 10.10 Vad händer egentligen i förgasningsprojektet GoBiGas? Åsa Burman, projektchef/vd
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss?
Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss? Kjell Christensson kjell.christensson@agellus.se Avdelningen för Bioteknik LTH www.biotek.lu.se Agellus Miljökonsulter www.agellus.se
Läs merDen ledande biogasregionen 2020
Skåne Den ledande biogasregionen 2020 I din hand håller du en sammanfattad version av Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, reviderad november 2011. På följande sidor ges en överblick
Läs merDatum: 28 juni 2011. Rapportering av arbetsseminariet med titeln. Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller?
Datum: 28 juni 2011 Rapportering av arbetsseminariet med titeln Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller? skriven av Anna-Karin Jannasch, Catator AB Den 21 juni 2011 genomförde företaget
Läs merSammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079
Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås Programområde: Småland och Öarna Ärende ID: 20200079 Sammanfattande beskrivning Förstudieprojektet kommer att utröna om förutsättningarna finns att bygga en lokal
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
Gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs inom ekonomi, teknik och biologi OBS! Med reservation för eventuella mindre ändringar (version 2010-01-14) Datum 15-16 februari (Del1) 1-2 mars (Del 2) 17
Läs merBiogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst
Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri
Läs merVälkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON
Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer
Läs merMötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas
1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl. 10 14, Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merProcessledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag
Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merBiogasstrategin och biogasutlysningen
Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande
Läs merBiogas från matavfall David Holmström 2012-11-20
Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall
Läs merBiogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01
Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merLÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas
LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas Upplägg Nulägesbeskrivning Sverige och Västra Götaland Biogasprogrammet
Läs merEn finansiärs syn på substrat och spridning av resultat
En finansiärs syn på substrat och spridning av resultat Tobias Persson Biogas från matavfall och framtida substrat 20 november 2012 www.sgc.se www.sgc.se Lite kort om SGC!! Vision och Mission Catalyzing
Läs merBiogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009
Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har
Läs merBiogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång?
Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Inspirationsseminarium 2014-11-19
Läs merRegion Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp
Oddvar Fiskesjö Processledare 044-309 32 92 Pia.AC.sandell@skane.se Bilaga Sammanfattning Datum 2015-12-16 Dnr 1501271 1 (10) Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015 Beviljade utvecklingsprojekt
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merÅtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning
Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN... 4 3. EKONOMI... 7 Total investering... 7 Miljörelaterad investering... 8 Minskad
Läs merStockholms stads biogasanläggningar
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merNorrmejeriers biogasanläggning i Umeå
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merPeter Eriksson Projektkoordinator Gröna Näringar. Innovatum AB Trollhättan
Peter Eriksson Projektkoordinator Gröna Näringar Innovatum AB Trollhättan INNOVATUM ett bra exempel på Triple Helix Vi har ett bra samarbete med såväl universitet, högskolor och institut som med näringslivet
Läs merHva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012
Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG
Läs merBiogasproduktionens möjligheter
Referat från Biogasproduktionens möjligheter 2009 09 03, ett seminarium inom Partnerskap Alnarp Av Jan Larsson, jan.larsson@ltj.slu.se Sven Norup: Hållbara tankar om biogas Norups Gård är ett konventionellt
Läs merFörbehandling av biogassubstrat i systemanalys (WR 49)
Förbehandling av biogassubstrat i systemanalys (WR 49) 600 500 400 300 200 100 0 Calculated Experimental Utbytet av biogas är ofta mindre än substratens potential och därför behövs förbehandlingar. Nettoeffekten
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Version Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är ett levande dokument som revideras
Läs merProjektnamn: Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas
Projektnamn: Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas Programområde: Östra Mellansverige Ärende ID: 20200663 Sammanfattande beskrivning Projektet ska kartlägga nya tekniska och ekonomiska
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merBioenergicentrum Halland -
Bioenergicentrum Halland - en innovativ miljö för utveckling av affärsmodeller, teknik och metoder samt för kunskapsspridning I Halland finns relativt sett dubbelt så många verksamma inom lant- och skogsbruk
Läs merUppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.
Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria
Läs merBert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år
Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige
Läs merSe dig omkring för dina affärers skull
Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen
Läs merBiogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011
Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,
Läs merPeter Eriksson Fredrik Grund Innovatum
Peter Eriksson Fredrik Grund Innovatum SYFTE Projektet består av en rad aktiviteter som inbegriper hela värdekedjan vars syfte är att ta fram underlag för att öka investeringar i biogasproduktion och användning
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merMöjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket
Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential
Läs merFordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden
Fordonsgas i AC/BD Strategiska överväganden Färdplan Biogas AC/BD Mål med projektet En förankrad färdplan för biogas i Norr- och Västerbotten. Tydligt vilka samhällsvinster biogasen ger. Etablera samverkan
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
inbjuder till kvalificerad utbildning i Gårdsbaserad biogasproduktion Utbildningen omfattar ett kurspaket om 4 utbildningsdagar. Övergripande målsättning för de 4 dagarna: Utbildningen skall ge deltagarna
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merFredrik Grund Innovatum
Fredrik Grund Innovatum SYFTE Projektet består av en rad aktiviteter som inbegriper hela värdekedjan vars syfte är att ta fram underlag för att öka investeringar i biogasproduktion och användning Flera
Läs merYttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50
Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket
Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration
Läs merBiogasanläggning i Sävsjö kommun
1 (15) Underlag till samråd Biogasanläggning i Sävsjö kommun 2 (15) Sammanfattning Sävsjö Biogas AB bildades år 2006 av fem lantbrukare. Tillsammans med Sävsjö Kommun sökte Bolaget bidrag ur KLIMP, som
Läs merPROJEKTPLAN - STRUKTUR, ROLLER OCH UPPFÖLJNING
PROJEKTPLAN - STRUKTUR, ROLLER OCH UPPFÖLJNING Mats Johansson Maraton Konsult AB 08:30 Inledning och syfte: Projektmål och indikatorer samt exempel Övergripande struktur för projektplan Uppföljning och
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merSamordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status. December 2015 Januari 2016
Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status December 2015 Januari 2016 Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Det finns nu förslag på övergripande koncept och utvecklingsstrategi
Läs merPeter Eriksson Innovatum
Peter Eriksson Innovatum SYFTE Projektet består av en rad aktiviteter som inbegriper hela värdekedjan vars syfte är att ta fram underlag för att öka investeringar i biogasproduktion och användning Flera
Läs merSmåskalig biogasanläggning vid stora livsmedelsbutiker BeLivs BD 01
Småskalig biogasanläggning vid stora livsmedelsbutiker BeLivs BD 01 BeLivs ökar kunskapen, tydliggör och demonstrerar en ökad energieffektivisering i livsmedelslokaler. Energimyndighetens Beställargrupp
Läs merStrategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.
PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling
Läs merAVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020
AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE
Läs merBiogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merINFO från projektet 35
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 35 Integrerad förädling av biomassa EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Småskalig och
Läs mer2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?
HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merStrategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012
Strategi för biogas i regionen 28 augusti 2012 Mats Håkansson www.affu.se Disposition Beslutsläget Kort om gasproduktion och användning Mål för utredningen Strategi före beslut (förslag) Affärsmodellen
Läs merBiogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare
Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare Biogasbilarna i denna broschyr är ett urval av marknadens vanligaste modeller. Flera finns både som nya och begagnade, andra enbart som begagnade, då
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merUtvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...
Läs merDelrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar
Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation
Läs merAtt distribuera biogas effektivt i en storstadsregion
Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion Mathias Edstedt, chef Gasförsörjning och Strategisk utveckling Stockholm Gas AB 1 Vad är Stockholm Gas AB? Anor sedan 1853 Helägt dotterbolag till
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merGranskning av målstyrning och mätetal svar på revisionsskrivelse från Huddinge kommuns revisorer
27 september 2012 KS-2012/708.912 1 (7) HANDLÄGGARE Frida Hägglund 08-535 302 05 frida.hagglund@huddinge.se Granskning av målstyrning och mätetal svar på revisionsskrivelse från Huddinge kommuns revisorer
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merYttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet
2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans
Läs merVännäs kommun. Slutrapport för GasKlart 2013 Fordonsgas i Umeåregionen. Vännäs kommun, 2013-11-15
Slutrapport för GasKlart 2013 Fordonsgas i Umeåregionen, 2013-11-15 Ö Järnvägsgatan 1, 911 81 Vännäs Org. nr 212000-2841 Julia Pettersson, projektkoordinator GasKlart julia.pettersson@vanans.se, 070 302
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merAvfall Sverige Göteborg 27 oktober
Avfall Sverige Göteborg 27 oktober Forskning inom Waste Refinery och SP med inriktning mot biologiskt avfall Hanna H Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se SP-koncernen 2010
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merKommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm
Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med anledning av det fortsatta arbetet med de 15 miljökvalitetsmålen
Läs merHållbara tankar om biogas
Hållbara tankar om biogas Hur många grisar går det på en Mercedes? Idag kan vi fråga :Hur många grisar går det på en MWh Det går åt gödsel från 4 grisplatser för att producera 1 MWh Gödseln från en grisplats
Läs merMiljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106
Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs merÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN
Läs merBIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan
BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd
Läs merTillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod 90.50 B, 90.
1(9) Miljöprövningsdelegationen NEMAX Miljöhantering AB Skoftesta Gård 692 93 KUMLA Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod
Läs merHelsingborg - unika förutsättningar
Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merFRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS)
FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av MT-utrustning till operationsalar, hybrid/angio-salar samt bild & funktion till FAS 26-27 maj 2015 Landstinget
Läs merP 54 Bergsjön 2021 - planering för förnyelse av stadsdelen Bergsjön, Bergsjön 2021
PM 2013-03-31 Bergsjön 2021 Pernilla Hallberg 0706-02 02 02 pernilla.hallberg@veera.se P 54 Bergsjön 2021 - planering för förnyelse av stadsdelen Bergsjön, Bergsjön 2021 Sammanfattning av projektet Syftet
Läs mer