Ansökan klimatinvesteringsstöd
|
|
- Ingemar Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från: Skickat: den 15 september :24 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga 6 Beskrivning av tgrdens effekter pandra miljml.pdf; Bilaga 1 Beskrivning av tgrden.pdf; ansokankis_ _6f03846d.xml; Bilaga 2 Genomfrande och tidplan.pdf; Bilaga 4. Lnsamhetskalkyl.pdf; Bilaga 3 Frteckning ver kostnader fr attgenomfra tgrden.pdf; Bilaga 5. Indata till miljberkningar.pdf Ansökan klimatinvesteringsstöd Uppgifter om sökande Namn på organisation Brogas AB Organisationsnummer Gatuadress Bro Suderbys 424 Postnummer Postort Visby Organisationstyp Företag Antal anställda 0 Årsomsättning i SEK
2 13 Balansomslutning i SEK 57 Förnamn Anders Efternamn Hjort Tel dagtid E-postadress anders.hjort@biomil.se Plats för åtgärd Välj län Gotland Välj kommun Gotland Ange platsens gatuadress eller koordinater enligt SWEREF99 x , Y Startdatum för åtgärd Slutdatum för åtgärd Beskriv åtgärden
3 Se Bilaga 1 Beskriv åtgärdens finansiering Åtgärden kommer att finansieras genom: - Investeringsstöd - Banklån Kontakt finns med bank och diskussion har förts gällande denna åtgärd där bank har uttryckt sig positiv om investeringsstöd beviljas. Beskriv åtgärdens genomförande och tidplan Se Bilaga 2 Lämna en förteckning över kostnaderna för att genomföra åtgärden. Investeringskostnad och förändring av årlig driftskostnad under investeringens livslängd är exempel på kostnader som kan tas upp i förteckningen Se Bilaga 3 och 4 Ange, i hela procent, hur stor andel av åtgärdens totala kostnader stöd söks för 55 Ange belopp (i SEK) för sökt stöd Presentera en lönsamhetskalkyl. Kalkylen bör innehålla beräknad återbetalningstid för investeringen. Se Bilaga 4 Ange åtgärdens förväntade livslängd, dvs antal år som investeringen förväntas vara i bruk och åstadkomma den förväntade minskningen av växthusgasutsläpp. 20 år Ange genomsnittlig årlig minskning av växthusgasutsläpp i förhållande till om åtgärden inte genomförs ton CO2 ekvivalenter/år
4 Redovisa de uppgifter som använts vid beräkning av utsläppsminskning. Ange i förekommande fall förändrad produktion och användning av olika energislag, t ex el, bränslen, fjärrvärme. Mer info Se Bilaga 5 Beskriv hur åtgärden bidrar till spridning av teknik och till marknadsintroduktion. Brogas Steg 2 kommer att visa att det är möjligt att producera biogas trots rådande marknadsförhållanden (osäkerheter kring beskattning av biodrivmedel). Detta innebär att fler aktörer på Gotland kanske vågar sig på en liknande satsning. På anläggningen kommer det att vara möjligt för intresserade aktörer att se hur anläggningen fungerar (studiebesök) vilket innebär att valda leverantörers teknik kommer att visas upp. Observara att kontrakt inte har skrivits med leverantör vilket innebär att teknisk lösning till viss del kan variera! Beskriv åtgärdens effekter på andra miljömål vid sidan av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Se Bilaga 6 Beskriv åtgärdens effekter på människors hälsa. Det pågår en debatt kring det samhällsekonomiska värdet när biogas ersätter fossila bränslen. Dvs vad kostar det samhället när fossila bränslen används istället. Här tas faktorer med som priset på: - Koldioxid - Partiklar - Övergödande ämnen - Försurande ämnen En tumregel är att det samhällsekonomiska värdet är cirka 1-2 kr/kwh när olja, bensin eller diesel ersätts av biogas om priset på koldioxid är likvärdigt skatten på koldioxid (1 kr/kg). I detta sammanhang när större delen av substrat som ska rötas är gödsel blir det samhällsekonomiska värdet cirka Mkr/år när anläggningen är fullt utbyggd. Se följande rapport för diskussion kring ämnet metodik, resultat osv: Tufvesson L., Lantz M., Björnsson L. Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel. Miljö och energisystem, Lunds Universitet rapport 81, 2013 Beskriv åtgärdens effekter på sysselsättning. Enligt Biogasstrategi och handlingsplan biogas för Region Gotland: Biogasens utveckling bedöms ge 150 arbetstillfällen år 2020 och 450 arbeten 2030 på Gotland I biogasstrategin finns det även uttalade mål för
5 hur mycket biogas som ska produceras år 2020 och Dessa är 100 GWh år 2020 och 300 GWh år Detta innebär att det antas att för varje GWh skapas 1,5 arbetstillfällen. För Brogas AB som planerar att vid full kapacitet producera 17 GWh/år innebär det att cirka 25 arbetstillfällen direkt och indirekt skapas utifrån denna satsning. I realiteten så beror nog dock antal arbetstillfällen på vilka substrat som rötas, hur de transporteras samt hur biogasen produceras, används och transporteras. Uppskattningsvis så kommer cirka 5-10 arbetstillfällen skapas under åtgärdens livslängd. Ange vilken plan eller strategi på kommunal eller regional nivå som åtgärden ska bidra till, alternativt ange det mål, den prioritering eller den vision som åtgärden ska bidra till enligt Förordningen om lokala klimatinvesteringar 3 2. Det finns flertalet strategier på kommunal eller regional nivå som åtgärden bidrar till vilket listas nedan: Vision Gotland 2025: Hållbar energiförsörjning där jordbruket har möjlighet att producera biogas som skulle kunna ersätta Gotlands bensinanvändning. Denna satsning innebär produkton av biogas från gödsel, avfall från lantbruk, matavfall och livsmedelsindustrin för produkton av fordonsgas samt ersättning av olja. Åtgärden bidrar därmed till Vision Gotland 2025 Energi 2020 Energiplan för Region Gotland: Energiplanen har som mål att 100 GWh biogas ska produceras år 2020 varav 30 GWh är fordonsgas (biogas). För att detta ska uppfyllas finns det delmål som anger att alla bussar ska drivas på fordonsgas samt att hälften av fordonen på Gotland drivs med fordonsgas. Här finns även mål för ett lokalt kretslopp där biologiskt avfall från hushåll och motsvarande används för biogas produktion där näringsämnena förs tillbaka till åkermark. Det finns även en önskan att biogas ska ersätta olja vid behov. Denna satsning innebär produkton av biogas från gödsel, avfall från lantbruk, matavfall och livsmedelsindustrin för produkton av fordonsgas samt ersättning av olja. Åtgärden bidrar därmed till Energi Biogasstrategi och handlingsplan biogas för Region Gotland : Detta dokument är ett styrande dokument som konkretiserar Vision 2025 och Energi Målet är att minst 100 GWh/år ska produceras år 2020 där minst 30 GWh/år är fordonsgas. Målet år 2030 är att 300 GWh/år produceras. Det anges även att användning av biogas som ersättning för olja är betydelsefull för att nå klimatmålen men att fordonsgas ska prioriteras när efterfrågan finns. Beskriv de avväganden som gjorts gällande samverkan och synergieffekter med andra verksamheter eller projekt. På Gotland så finns det flertalet verksamheter som indirekt eller direkt påverkas av en satsning på biogas. Dessa är: Avfallsproducenter (livsmedelsindustri, lantbrukare) Avfallsbolag (hanterar och förädlar avfall)
6 Transportörer (åkeriföretag) Industrier (verksamheter som ställer om från olja till biogas) Drivmedelsdistribuenter (köpare av biogas för uppgradering till fordonsgas och försäljning) Lantbrukare (Verksamhet där gröda odlas vilket innebär att lokalt producerad biogödsel ersätter konstgödsel) Konsument (köpare av fordonsgas) Vad sökande är medveten om så finns det följande projekt som berörs och där synergieffekter finns: - Ragnsells satsning på en förbehandlingsanläggning av matavfall vilket stimulerar kretsloppstänket på Gotland. Här är det tänkt att Brogas ska ta emot och röta denna slurry. - Biogas Gotlands satsning på uppgradering och försäljning av fordonsgas där anläggningens kapacitet ska ökas från Nm3 biogas/h för att hantera den ökade mängden biogas som transporteras i gasledning.. - Arlas arbete med att ersätta fossilt bränsle med biogas vilket hjälper till med att stimulera en ökad produktion på Gotland. - Gotlands Slakteris arbete med att ersätta fossilt bränsle med biogas vilket hjälper till med att stimulera en ökad produktion på Gotland. - Lantbrukare som vill ersätta konstgödsel med biogödsel vilket stimulerar kretsloppstänket på Gotland. - Region Gotland som önskar att energiförsörjningen ska bygga på förnybar energi från produkton av el och bränslen på Gotland (Se biogasstrategin, Vision 2025 och Energi 2020). I denna ansökningsomgång så har dialog förts med samtliga aktörer ovan för att möjliggöra att ytterligare 17 GWh kan produceras vid Brogas AB. Har annat statligt stöd eller stöd från Europeiska unionen sökts eller mottagits för samma åtgärd? Nej Om ansökan avser stöd som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013, redogör för allt annat stöd av mindre betydelse som sökanden har mottagit under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret. Ansökan avses inte stöd som omfattas av ovan förordning. Övrigt Övriga upplysningar Bolaget består av ett nätverk av F-skattare och företag, där 4 personer är ansvariga för driften inklusive jour 24/7
7
8
9 BioMil AB Genomförande och tidplan 1. Genomförande Projektet, Brogas Steg 2, innebär att när investeringsstöd beviljas så kommer underlag tas fram inför dialog med leverantörer. Se projektering och upphandling i tidplan nedan. När kontrakt har skrivits med leverantör kommer byggnationen att påbörjas under förutsättning att markarbeten är färdiga. Hur byggnationen utförs bestäms av leverantör och beställare vid förhandling. Förmodligen kommer leverantör att anlita lokal byggentreprenör som tar hand om projektet. När byggnationen är i sitt slutskede kommer det att finnas tillräckligt med underlag för att söka hanteringstillstånd enligt LBE (lagen om brandfarliga och explosiva varor). Detta är en process som går relativt snabbt om alla underlag på plats. När hanteringstillstånd har beviljats (dispens i vissa fall) startas anläggningen upp, drifttas och optimeras. Detta innebär att ymp tillförs från befintlig anläggning tillsammans med gödsel. Sedan kommer belastningen att sakta öka tills gasproduktionen är på den nivå som avtalats med leverantör. Sista steget innan anläggningen tas över av beställaren är att Jordbruksverket ger sitt godkännande enligt ABP (animaliska biproduktsförordningen). I detta fall innebär det att det finns en godkänd hygieniseringsprocess på anläggningen. När allt ovan är färdigt tas anläggningen över av beställaren och de sista fakturorna till leverantör betalas. 2. Tidplan Tidplanen är baserad på uppgift att beslut för ansökan tas under Om beslut försenas kommer projektet inte att påbörjas förrän beslut tas. Observera att projektet kan fortlöpa snabbare än vad figur 1 nedan visar. Figur 1. Tidplan över åtgärd. Projektstart samt projektslut visas med kryss. Aktiviteter i projektet visas som grå färg i figuren.
10 Brogas AB Bilaga 3 Sekretessbelagd
11 Brogas AB Bilaga 4 Sekretessbelagd
12 BioMil AB Beräkning av påverkan på växthusgasbalansen Beräkningen har gjorts utifrån en systemanalys. Systemgränserna har satts från transport av substrat till biogasanläggning och transport av biogödsel från biogasanläggning till produktion av biogas och uppgradering av fordonsgas samt komprimering av fordonsgasen till 200 bar. Indata för ny biogasanläggning Mängd substrat vid full kapacitet ton per år Andel gödsel: 83 % Andel hushållsavfall: 10 % Övrigt är lantbruks- och industriavfall Beräknad gasproduktion: 17 GWh per år vid full kapacitet Mängd uppgraderad gas: 10 GWh per år vid full kapacitet Resterande biogas ersätter olja i industrin. Metanläckage i uppgraderingsanläggning: 1 % Elbehov för rötning, uppgradering och komprimering av uppgraderad biogas: 1,4 GWh per år vid full kapacitet Värmebehov för hygienisering och uppvärmning av rötkammare: 1,3 GWh per år per år vid full kapacitet Energibehov för transport av gödsel och biogödsel: 0,4 GWh per år per år vid full kapacitet Grunddata för beräkning av påverkan på växthusgasbalans Bensin (utan inblandning) (LCA): 302 kg CO 2 -ekvivalenter/mwh (Börjesson 2010) Olja (LCA): 296 kg CO 2 -ekvivalenter/mwh (Gode 2011) CO 2 -emission el: 125,5 kg/mwh (Nordisk elmix , CO 2 -emission för uppvärmning: 0 eftersom biogas används för uppvärmning För beräkning av metan- och lustgasemissioner från gödsel- respektive biogödsellagring används data från Tufvesson Lagringen av gödsel och biogödsel antas vara med svämtäcke. GWP-faktor metan: 25 GWP-faktor lustgas: 298 1
13 Växthusgasbalans BioMil AB Genomsnittlig årlig växthusgasreduktion är 3977 ton CO 2 ekvivalenter. Genomsnittet är baserat på en antagen biogasproduktion per år samt en livslängd på 20 år för biogasanläggning. Se nedan för växthusgasreduktion vid full kapacitet. Förändring av emissionen av växthusgaser (ton CO 2 -ekvivalenter/år) vid full kapacitet Minskad emission av fossil koldioxid när biogas ersätter bensin och olja Minskad emission av metan och lustgas från lagring av gödsel/biogödsel Emission av koldioxid från transporter +113 Emission av metan vid ett metanläckage på 1 % i uppgraderingen +178 Emission vid uppvärmning 0 Emission till följd av elbehov i biogas- och uppgraderingsanläggning +179 Summa minskade växthusgaser Referenser Livscykelanalys av svenska biodrivmedel, Pål Börjesson, Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Rapport nr 70, Lunds Universitet, 2010 Miljöfaktaboken 2011, Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm, Värmeforsk Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson Rapport nr. 86 Lunds Universitet,
14 BioMil AB Beskrivning av åtgärdens effekter på andra miljömål Projekt Brogas steg 2 har en direkt påverkan på sex miljökvalitetsmål och en indirekt påverkan på ytterligare fem miljökvalitetsmål. I Tabell nedan redovisas hur verksamheten förhåller sig till de nationella miljömålen. Nationella miljökvalitetsmål 1 Begränsad klimatpåverkan X 2 Frisk Luft X 3 Bara naturlig försurning X 4 Giftfri miljö X Direkt påverkan Indirekt påverkan Ingen påverkan 5 Skyddande ozonskikt X 6 Säker strålmiljö X 7 Ingen övergödning X 8 Levande sjöar och vattendrag X 9 Grundvatten av god kvalitet X 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker X 12 Levande skogar X 13 Ett rikt odlingslandskap X 14 Storslagen fjällmiljö X 15 God bebyggd miljö X 16 Ett rikt växt- och djurliv X Nedan beskrivs kort de miljökvalitetsmål som åtgärden bedöms påverka direkt. X Frisk luft definieras enligt riksdagen som att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luftkvaliteten påverkas negativt av bland annat svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska kolväten (VOC), partiklar och benso(a)pyren. Vägtrafik är en stor källa till luftföroreningar, framförallt i tätorter. Bilavgaser innehåller partiklar, kväveoxider och organiska ämnen, och avgaserna bidrar till att marknära ozon bildas. Syftet med den planerande biogasanläggningen är att producera förnybar energi som kan ersätta fossila bränslen. Jämfört med bensin och diesel ger fordonsgas mycket låga utsläpp av partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska kolväten och på så vis kan även marknära ozon minskas. Effekten av att uppgraderad biogas ersätter fossila bränslen i transportsektorn kommer att bli minskade utsläpp. Preciseringen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning som berör biogas är framförallt att nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor inte medför att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige.
15 BioMil AB Försurning orsakas bland annat av utsläpp från transportsektorn. Genom användning av uppgraderad biogas i fordon, kan användningen av fossila drivmedel (bensin och diesel) minska. Vid förbränning av biogas genereras mindre mängder kväveoxider än vid förbränning av fossila drivmedel, vilket innebär att uppgraderad biogas är ett bättre bränsleval utifrån miljömålet. Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning preciseras med att den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser. Problem med övergödning orsakas, på samma sätt som försurningen, av bland annat transportsektorn, där kväveoxider uppstår vid förbränning. Som tidigare beskrivits genereras en minskning av kväveoxidutsläppen till följd av att uppgraderad biogas ersätter fossila drivmedel, vilket i sin tur leder till minskat nedfall av kväveföreningar. Övergödningsproblematiken orsakas även av utsläpp av näringsämnen (kväve och fosfor) till vatten. I biogasprocessen sker en omvandling av organiskt bundet kväve till lättillgängligt ammoniumkväve vilket innebär att risken för kväveläckage vid nedbrytning av organiskt material, exempelvis orötad fastgödsel i marken efter gödsling, kan minska. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö preciseras bl.a. med att användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Fosfor från konstgödsel innehåller kadmium som är en av de giftigaste metaller vi använder idag. Den biogödsel som produceras på biogasanläggningen kommer att innehålla den mängd kadmium som finns i ingående substrat, men detta kadmium finns redan idag i samhällets kretslopp. Genom att gödsla med biogödsel tillförs inget nytt kadmium till åkermarken och kretsloppet, vilket är fallet om konstgödsel används. Besvär av trafikbuller är en av indikatorerna i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. En ökad produktion av biogas bidrar till att sänka bullernivåer då ökad tillgång till fordonsgas möjliggör större spridning av gasfordon, vilka i allmänhet är tystare än motsvarande bil med bensin- eller dieseldrift. Biogasanläggningen kommer att ta emot matavfall för utvinning av energi vilket är en indikator i föreliggande miljökvalitetsmål.
Ansökan klimatinvesteringsstöd
Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merBiogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01
Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.
Läs merFordonsgas/Biogas - historik
1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merBiogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Läs merEnergigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken
Läs merProcessledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag
Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483
Läs merAnsökan klimatinvesteringsstöd
Ansökan klimatinvesteringsstöd Uppgifter om sökande Uppgifter om organisationen Namn på organisation Organisationsnummer Gatuadress Postnummer Postort Organisationstyp Företag Bedriver organisationen ekonomisk
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merBiogasstrategi. och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019. Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207
Biogasstrategi och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019 Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207 Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merÅtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning
Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN... 4 3. EKONOMI... 7 Total investering... 7 Miljörelaterad investering... 8 Minskad
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merJohannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg
Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne Social hållbarhet Foto: Bertil Hagberg 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Biogasrelaterade stöd i Klimatklivet
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merBiogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare
Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare Biogasbilarna i denna broschyr är ett urval av marknadens vanligaste modeller. Flera finns både som nya och begagnade, andra enbart som begagnade, då
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merUppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.
Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merStrategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012
Strategi för biogas i regionen 28 augusti 2012 Mats Håkansson www.affu.se Disposition Beslutsläget Kort om gasproduktion och användning Mål för utredningen Strategi före beslut (förslag) Affärsmodellen
Läs merUtvärdering av elbussar i landsbygdstrafik
Utvärdering av elbussar i landsbygdstrafik Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 2 Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merVerksamhetsplan 2013-2015 Tekniska nämnden, biogas
Biogasanläggningen i Falköping Verksamhetsplan -2015 Tekniska nämnden, biogas Tekniska nämnden, november 2012 Verksamhetsplan, biogas - 2015 Nämndens ordförande Förvaltningschef Dan Gabrielsson 0515 142
Läs merBiogasutbildning i Kalmar län
Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset
Läs merBilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen
Bilaga 6 Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Omfattning av samrådet Denna samrådsredogörelse omfattar hela Renhållningsordningen, dvs
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst
Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merTeknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion
Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas
Läs merBiogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Läs merGas i södra Sverige Mattias Hennius
Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon
Läs merSuksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige
Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merLokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Läs merUppgifter som behövs i ansökan till Klimatklivet
TILL KLIMATKLIVET Uppgifter som behövs i ansökan till Klimatklivet Här följer en sammanfattning av de uppgifter som behövs till Klimatklivets ansökningsformulär. Förbered gärna informationen i ett separat
Läs merBiogasstrategin och biogasutlysningen
Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merVäxande marknader för LNG i norra Europa
R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och
Läs merBiogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011
Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,
Läs merFordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden
Fordonsgas i AC/BD Strategiska överväganden Färdplan Biogas AC/BD Mål med projektet En förankrad färdplan för biogas i Norr- och Västerbotten. Tydligt vilka samhällsvinster biogasen ger. Etablera samverkan
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merHelsingborg - unika förutsättningar
Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010
Läs merMål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015
Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen
Läs merVårgårda Herrljunga Biogas....med naturen i tanken... VHbiogas
Vårgårda Herrljunga Biogas Varför bygga biogasanläggning Förbättrad miljöprofil Minskat beroende av konstgödning Mindre lukt vid spridning av biogödsel Bättre näringsinnehåll och markstruktur med biogödsel
Läs merMoreBiogas Småland AB
Miljönytta, klimatnytta och tillväxt Lennart Svenzén, More Biogas Småland AB 2007-2008 2009-2010 2011 2012 2013 2014 2015-16 Hur Biogaslotsar 5 delt Leaderprojekt 21 delt Bolag 19 delägare Nyemission 22
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merAnsökan klimatinvesteringsstöd
Från: tanja.barrett@ockero.se Skickat: den 12 november 215 16:53 Till: Lst_ansokan_klimatinvesteringar Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga anskan klimatklivet frjor.pdf; Firmatecknare2.pdf;
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi
Läs merEn beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs.
När en kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande
Läs merBiogas Sydöstra Skåne. Produktion av biogas - Förslag
Biogas Sydöstra Skåne Produktion av biogas - Förslag 1 Biogasprojekt För framtidens lastvagnar och för bättre miljö och ekonomi Inledning Föreningen Biogas Färs har sedan 2008 arbetat med att skapa förutsättningar
Läs merAnsökan klimatinvesteringsstöd
Ansökan klimatinvesteringsstöd Uppgifter om sökande Namn på organisation E.ON Biofor Sverige Aktiebolag Organisationsnummer 556462-9821 Gatuadress Nobelvägen 66 Besöksadress Postnummer 20509 Postort Malmö
Läs mer2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?
HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014
Läs merMiljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merBiogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011
Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Energigas Sverige Leif Holmberg, Energigas Sverige 2 Hållbar och långsiktig energipolitik
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merEfter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden
Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun Lars Thunberg Lars Thunberg ordförande, Miljönämnden Helsingborg - unika förutsättningar Fantastiskt
Läs merAnsökan klimatinvesteringsstöd
Från: anna.lanne-davidson@molndal.se Skickat: den 15 september 2015 17:50 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: ansokankis_2015-09-15_84dbea24.xml Ansökan klimatinvesteringsstöd
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merUtvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18
Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Sammanfattning Hemkompostering och central kompostering var de metoder som de flesta kommuner
Läs merFordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas
Fordonsgas Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Fordonsgas är ett avsevärt mycket renare bränsle än bensin och diesel. Behovet av alternativa drivmedel blir allt mer aktuellt ur flera perspektiv
Läs merKunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar
Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Avgasemissioner Buller Miljöpåverkan Kostnader Lars Eriksson Göteborg den 20 november 2015 - Avgasemissioner är inte längre något stort problem för stadsbussar.
Läs merUnderlag till tillsynsplan 2015
Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat
Läs merLokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
Läs merMILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA
MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA Producerad hösten 2002 för Återvinningsindustrierna av Håkan Nordin Miljökompassen AB 1 FÖRORD Återvinningsbranschen är en viktig och växande råvaruindustri.
Läs merUtbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas
R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas
Läs merVÄGLEDNING FÖR ANSÖKAN TILL KLIMATKLIVET
VÄGLEDNING FÖR ANSÖKAN TILL KLIMATKLIVET För dig som vill installera laddstationer i ditt flerbostadshus finns stöd att söka. Naturvårdsverket administrerar Klimatklivet som ger stöd till lokala investeringar
Läs merDen ledande biogasregionen 2020
Skåne Den ledande biogasregionen 2020 I din hand håller du en sammanfattad version av Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, reviderad november 2011. På följande sidor ges en överblick
Läs merMiljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003
Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merPiteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Läs merUr karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten
Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett
Läs merExempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning
Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merREMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall
2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA
Läs merBiogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009
Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har
Läs merBiogas från matavfall David Holmström 2012-11-20
Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket
Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet
Läs merMiljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756
Läs merGasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014
Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050
Läs merLNG och LBG i Sverige - en översikt
LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG för en hållbar energiomställning i Sverige. Onsdagen den 26 mars 2014. Michelle Ekman Mattias Hanson Henrik Dahlsson Översikt Vad är LNG och LBG? Produktegenskaper
Läs merBiogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång?
Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Inspirationsseminarium 2014-11-19
Läs merMiljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756 52
Läs merMatavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015
Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merSkatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011
Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt
Läs mer