Ansökan klimatinvesteringsstöd

Transkript

1 Från: Skickat: den 15 september :50 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: ansokankis_ _84dbea24.xml Ansökan klimatinvesteringsstöd Uppgifter om sökande Namn på organisation Mölndals stad Organisationsnummer Gatuadress Göteborgsvägen Postnummer Postort Göteborg Organisationstyp Kommun Förnamn Anna Efternamn Lanne Davidson Tel dagtid

2 E-postadress Plats för åtgärd Välj län Västra Götaland Välj kommun Mölndal Ange platsens gatuadress eller koordinater enligt SWEREF99 Kikåsleden 5 Startdatum för åtgärd Slutdatum för åtgärd Beskriv åtgärden Tekniska förvaltningen i Mölndals stad har för avsikt att samla upp deponigasen från Kikås avfallsanläggning (fastighetsbeteckning: Kikås 1:80, 1:18, 1:26, 1:94, 1:30, 1:31, 1:195, 1:111 och Forsåker 1:123 och 1:125) genom fackling omvandla gasen till koldioxid. I förlängningen, om förutsättningarna tillåter, vill Tekniska förvaltningen även omvandla energin i deponigasen till el och värme för lokala behov på deponin. Provpumpning och mätning av koncentrationer har skett vid ett par områden på deponin under Tidsintervallet på provpumpningen har tagits fram i samråd med entreprenör med flerårig erfarenhet av deponigasanläggningar. Resultatet visar på höga koncentrationer metangas även vid ökat gasuttag från deponin. Beskriv åtgärdens finansiering

3 Kommunen har genom Avslutning av Kikåsdeponin avsatt medel under 2015 och 2016 för åtgärder kring utsläpp av deponigas från Kikås avfallsanläggning. Finansiering genom klimatinvesteringsbidrag möjliggör åtgärden och eventuell fortsatt utveckling med energiutvinning ur gasen. Beskriv åtgärdens genomförande och tidplan Sedan tidigare genomförd provpumpning finns femton gasbrunnar. Dessa kompletteras genom projektet med ytterligare 5-10 brunnar för att täcka in delen av deponin där gasbildningen bedöms vara mest aktiv. Projektet omfattar också dragning av erforderliga sugledningar samt inköp av pumpar, reglerstation och utrustning för att fackla gasen. Projektet bedöms kunna genomföras under hösten 2016 med slutdatum juni Lämna en förteckning över kostnaderna för att genomföra åtgärden. Investeringskostnad och förändring av årlig driftskostnad under investeringens livslängd är exempel på kostnader som kan tas upp i förteckningen Åtgärderna omfattar bl.a. entreprenadkostnader i form av schaktning och andra markförberedande åtgärder, sättning av gasbrunnar, sammankoppling och ledning av gasen till en pumpstation med styrning. Slutligen omfattar det även delen med fackling och därigenom omvandling av deponigasen till koldioxid. Kostnaden för ovanstående är beräknad till 4 mnkr. Drift bedöms ske inom ordinarie verksamhet på deponin. Ange, i hela procent, hur stor andel av åtgärdens totala kostnader stöd söks för 50 Ange belopp (i SEK) för sökt stöd Presentera en lönsamhetskalkyl. Kalkylen bör innehålla beräknad återbetalningstid för investeringen. En lönsamhetskalkyl förutsätter att omvandlingen av deponigas till koldioxid kompletteras med ett steg 2 där energiomvandling möjliggörs. Tekniska förvaltningen kommer att fortsätta att mäta gasuttaget och utvärdera mängder för att därefter möjliggöra byggnation och därigenom nyttja energin i gasen genom exempelvis förbränning i gaspanna. Denna sistnämnda åtgärd medför lönsamhet i framtida energiutvinning. Kikås

4 avfallsanläggning är tänkt att på sikt bli en plusenergianläggning Steg 1 är således bara en kostnad såvida inte Tekniska förvaltningen tilldelas en kostnad för utsläpp av ett ton CH4, då kan det bli aktuellt med en lönsamhetsberäkning. Ange åtgärdens förväntade livslängd, dvs antal år som investeringen förväntas vara i bruk och åstadkomma den förväntade minskningen av växthusgasutsläpp. Med hänsyn till den stora osäkerhet som råder kring gasbildningsprocessen i deponier är livslängden svår att uppskatta. Erfarenheten från befintliga anläggningar tyder dock på att tiden då gas bildas i deponier är längre än man tidigare trott eftersom förutsättningarna för nedbrytning av organiskt material i deponier oftast är långt ifrån ideala, vilket också gör gasbildningsförloppet mer utdraget. En bedömning som gjorts av kikåsdeponin är att utsläppsminskningen är betydande i upp till ett par decennier framöver. Ange genomsnittlig årlig minskning av växthusgasutsläpp i förhållande till om åtgärden inte genomförs. Mängderna baseras på provpumpning och inkluderar således inte befintligt passivt gasdränage. Baserat på provpumpningen blir den årliga minskningen 4659 ton CO2. Redovisa de uppgifter som använts vid beräkning av utsläppsminskning. Ange i förekommande fall förändrad produktion och användning av olika energislag, t ex el, bränslen, fjärrvärme. Mer info Uppskattat gasuttag enligt provpumpning vid utbyggt system är 60 Nm3/h. Koncentrationen av metan (CH4) är i genomsnitt ca 49 %. Detta medför ca 30 Nm3 CH4/h. I detaljuträkningen motsvarar detta ca 186 ton CH4 per år. Omräknat till CO2 ekvivalent blir detta 4659 ton CO2 per år. Detta motsvarar utsläppen från ca 1300 Volvo V70 som kör 1500 mil per år. (för internt bruk så motsvarar energimängden 2,6 GWh, vilket motsvarar uppvärmningen för ca 130 villor) Beskriv hur åtgärden bidrar till spridning av teknik och till marknadsintroduktion. Utbyggnaden av ovan nämnda system med fackling och omvandling av deponigas till koldioxid på Kikås avfallsanläggning är en viktig del i visionen om att skapa ett hållbart Mölndal. Utbyggnaden kommer även medföra att

5 andra kommuner och anläggningar i västra Sverige följer efter och bygger in samma system, någon kommun i en region behöver gå före och utgöra en referens. Vår strävan och förhoppning är att kunna nyttja deponigasen för energiutvinning och förse personalbyggnader, återvinningscentral, återbruksgalleria, utbildningsverksamheten m.m. med el och värme (steg 2). Kikås avfallsanläggning genomgår just nu en förvandling från deponi till återbruksområde med fokus på avfallsminimering, återanvändning, biologisk mångfald, energi och kunskapsfrågor, vi kallar det kort och gott för Framtidens Kikås. Framtidens Kikås är ett nystartat projekt där Mölndals stad kommer att arbeta förvaltningsövergripande inom områdena utbildning, återanvändning, avfallsminimering, energiproduktion, biologisk mångfald och hälsa m.m. Syftet är att samla kompetenesen under ett och samma tak på Kikås och bidra till ett kunskapslyft och förändrat medvetande hos människor men även kommun och näringsliv m.fl. Inom ramarna för detta kommer facklingen och omvandlingen av deponigas att påvisas för de som besöker Kikås. Beskriv åtgärdens effekter på andra miljömål vid sidan av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Fackling av deponigas skulle innebära att boende i närheten av Kikås avfallsanläggning slipper oönskad lukt vid ogynnsamma förhållanden (god bebyggd miljö). Det finns även en säkerhetsaspekt i form av minskad risk för gasrelaterade olyckor på deponin. Beskriv åtgärdens effekter på människors hälsa. Mindre oönskad lukt till närboende. Beskriv åtgärdens effekter på sysselsättning. Åtgärderna kräver regelbunden tillsyn av styrsystem. Ange vilken plan eller strategi på kommunal eller regional nivå som åtgärden ska bidra till, alternativt ange det mål, den prioritering eller den vision som åtgärden ska bidra till enligt Förordningen om lokala klimatinvesteringar 3 2. Ur Mölndals miljömål 2022 och Mölndals energi och klimatplan: År 2022 ska utsläppen av växthusgaser i Mölndal uppgå till högst 2,9 ton CO2- ekvivalenter/invånare och år. Ur Mölndals miljömål 2022: I Mölndal ska alla verka för att utsläppen av växthusgaser minskar I Mölndal ska effektiv energianvändning och användning av förnybara energikällor prioriteras. Ur Mölndals energi- och klimatplan: För att uppnå energi- och klimatplanens

6 syften ska nedanstående prioriteringsordning följas Energihushållning: 1. Minimera energibehovet, 2. Nyttja eventuellt överskott, 3. Använd rätt energiform, 4. Optimera energiförsörjning, 5. Påverka beteende. Beskriv de avväganden som gjorts gällande samverkan och synergieffekter med andra verksamheter eller projekt. Utbyggnaden av ovan nämnda projekt är en del av Mölndals stads satsning på Framtidens Kikås. Anläggningen skall vara en plusenergianläggning där detta är en del i den satsningen. Framtidens Kikås är även som redan nämnts en viktig del i framförallt Tekniska förvaltningens och Mölndals Energis kommunikation där vi önskar öka medvetenheten och kunskapen inom framförallt naturvetenskapliga ämnen. Satsningen är även en del av projektet Avslutning av Kikåsdeponin. Har annat statligt stöd eller stöd från Europeiska unionen sökts eller mottagits för samma åtgärd? Nej Övrigt Övriga upplysningar Genomförandet av system med fackling och omvandling av deponigas till koldioxid på Kikås avfallsanläggning bidrar till att nå miljömålet om begränsad klimatpåverkan. I sin helhet där även steg 2 genomförs på sikt kommer Kikås även bidra till att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser. Provpumpningar har gjorts på deponin och det finns en rapport med beräkningar på gasflöde och metaninnehåll som kan redovisas vid önskemål.

7 Förtydligande av ansökan till Klimatklivet NV Mölndals stad har gjort en ansökan till Klimatklivet avseende stöd för investering i en anläggning där deponigas samlas in och facklas. Naturvårdsverket har efterfrågat en redogörelse för hur de åtgärder som kommunen har för avsikt att genomföra skiljer sig från de lagkrav som omfattar verksamheten. Deponigashantering regleras under 25 i Förordning (2001:512) om deponering av avfall. Där framgår att Verksamhetsutövaren skall se till att deponigas samlas in från deponier som tar emot biologiskt nedbrytbart avfall för deponering. Kikås avfallsdeponi tar inte emot biologiskt nedbrytbart avfall och omfattas således inte av 25, varför en deponigasanläggning inte har byggts på Kikås. Då det har uppmärksammats att gasproduktion från äldre deponier ofta pågår under en längre tid än man tidigare trott såg man i Mölndals stad anledning att ompröva beslut att inte samla upp gasen för förbränning. En utredning och provpumpning av deponigas på Kikås avfallsanläggning indikerade att det finns ett underlag för att etablera en deponigasanläggning. Naturvårdsverket har allmänna råd kring deponier insamling av deponigas där man rekommenderar att en deponigasanläggning bör anläggas utan dröjsmål när avfallsmängderna och gasproduktionen så medger. Detta är dock inget lagkrav. I dagsläget avslutas deponin på Kikås med gasdränering och gasbrunnar som förhindrar ansamling av gas inne i deponin en så kallad passiv deponigasanläggning. Ett alternativ för att minska utsläppen av metangas är att anlägga biofilter där metangas ombildas till koldioxid och vatten. Verkningsgraden på denna typ av filter är dock osäker och de medger inte nyttiggörande av energin i gasen. Den åtgärd som Mölndals stad söker stöd för medger god reducering av deponigasutsläpp. Den möjliggör också nyttiggörande av energin i gasen vilken kan användas för att täcka delar av el- och uppvärmningsbehov på avfallsanläggningen.