Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
|
|
|
- Gerd Hellström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017
2 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång för år 2015 var totalt c:a GWh. GWh/år Mariestad Töreboda Gullspång Totalt MTG Fast (icke förnybart) Flytande (icke förnybart) Gas (icke förnybart) Fast (förnybart) Flytande (förnybart) Gas (förnybart) Restprodukter El Total energi Total energianvänding fördelat på energikällor El 38% Flytande (icke förnybart) 36% Restprodukter 3% Flytande (förnybart) 3% Fast (förnybart) 20%
3 2. Energianvändning fördelat på samhällssektorer Energianvändningen fördelat på samhällssektorer för Mariestad, Töreboda och Gullspång för det samt energianvändningen per capita under Sektor (GWh/år) Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Användning totalt Energianvändning per sektor Övriga tjänster 7% Hushåll 20% Jordbruk, skogsbruk, fiske 6% Industri, byggverksamhet 18% Offentlig verksamhet 3% Transporter 46% Energianvändning per capita Mariestad Töreboda Gullspång Genomsnitt för de tre kommunerna MWh Innevånare
4 3. Lokalt producerad energi i de tre kommunerna Produktion av energiråvara och elenergi i Mariestad, Töreboda och Gullspång år 2015 var c:a 350 respektive c:a 199 GWh. Graden av självförsörjning, räknat som lokalproducerad energis andel av totalt förbrukad energi, var 25% för total energi och 37% vad gäller elenergin. Energislag(GWh) Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Vattenkraft Vindkraft Solkraft Kraftvärmeel Träbränsle Restprodukter (fiberslam) Utnyttjad spillvärme (rökgaskondensering) Solvärme Total energi Kommun (GWh) El Bränslen Värme Totalt Mariestad Töreboda Gullspång Summa Kommun Mariestad Töreboda Gullspång De tre kommunerna totalt Självförsörningsgrad el Självförsörjningsgrad total energi 18% 17% 5% 13% 191% 73% 37% 25% Lokal produktion fördelat på energislag Utnyttjad spillvärme (rökgaskondensering) 7% Restprodukter (fiberslam) 12% Vattenkraft 37% Träbränsle 24% Vindkraft 16% Kraftvärmeel 4%
5 4. Växthusgaser Utsläppen av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015, låg på totalt c:a ton koldioxidekvivalenter. Koldioxid Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Energiproduktion Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Hushåll Övrigt Summa koldioxid Metan Energiproduktion Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Hushåll Övrigt Summa metan Dikväveoxid Energiproduktion Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Hushåll Övrigt Summa dikväveoxid Övriga ämnen Svavelhexafluorid Perfluorkarboner Fluorerande kolväten Summa övriga ämnen Summa totalt
6 5. Källor Energianvändning och energiproduktion Växthusgaser, transporter Vätshusgaser, deponier Svavelhexafluorid, Perfluorkarboner och fluorkarboner Lantbruk (åkermark och djurhållning) Emissionsfaktorer Emmisionsfaktor, Nordisk elmix Omräkningsfaktorer växthusgaser Innevånare SCB 2017 ( Naturvårdsverket ( Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och-klimat/ Berakna-utslapp-av-vaxthusgaser-och-luftfororeninga/) Energimyndigheten ( Foretag/hallbara_branslen/Hallbarhetskriterier/Fragoroch-svar-hbk/Vaxthusgasberakning/) Naturvårdsverket ( Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och-klimat/ Berakna-utslapp-av-vaxthusgaser-och-luftfororeninga/) SCB 2017 (
Energi- och klimatplan för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner
Energi- och klimatplan för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner 2008 Innehåll Vision 2020... 3 Kommunernas mål... 3 Övergripande... 3 Transporter... 3 Uppvärmning... 4 Minskad elanvändning... 4
Energiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Energiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Energiläget för Södermanland 2016
Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan
Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län
Energibalans 2008 Kronobergs län 1 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kronobergs län Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3
Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Energiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Förnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
1. Begränsad klimatpåverkan
1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Energiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Energiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Energiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Vindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05
KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall
Energiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Energi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Energisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Energiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:
Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:
Energi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Energihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Energi. energibalanserna.
Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Luftutsläpp efter näringsgren 2011
Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel
Biokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Energibalans 2008. Oskarshamns kommun. Med stöd från:
Energibalans 2008 Oskarshamns kommun Med stöd från: Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Oskarshamns kommun Lena Eckerberg, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om klimatrapportering; SFS 2005:626 Utkom från trycket den 12 juli 2005 utfärdad den 30 juni 2005. Regeringen föreskriver följande. 1 I denna förordning avses med
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Skånes energiläge 2015. Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram
Skånes energiläge 2015 Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram Titel: Skånes energiläge 2015 Utgiven av: Författare: Kontakt: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Åsa Skillius Länsstyrelsen
Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?
Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF
Begränsad klimatpåverkan
BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17 Begränsad
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Energibalans Högsby Kommun. Med stöd från:
Energibalans 2008 Högsby Kommun Med stöd från: Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Högsby kommun Lena Eckerberg, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet
Varifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.
Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa
De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet
Miljö och naturresurser 2009 Växthusgaser 2007 De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Den 8. april sände Statistikcentralen Finlands officiella siffror
MILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström.
MILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: MINSKA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER MED 4% TILL 2010 KLIMATSTRATEGI 2005 OCH ENERGISTRATEGI
Dagordning. 12.00 Lunch
Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Energibalans för Skåne
Energibalans för Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Kontakt: Copyright: Energibalans för Skåne Länsstyrelsen Skåne Magnus Strand Länsstyrelsen Skåne Miljöavdelningen 205 15 Malmö Telefon 040-25 20 00
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Energi- och klimatpolicy
Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:
Jämförelse med uppsatta mål
2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik
Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på
Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.
12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Energianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden
Klimatsmarta brf Timotejen Träff 1: omvärlden Magnus Ulaner Projektledare Klimat och Kvalitet Klimatcoach HSB Södertörn magnus.ulaner@sodertorn.hsb.se 08 608 68 36 Kvällens innehåll 19.00 Klimatproblematiken
Klimat- och energimål för Gotland 2012-2020
klimat- och energimål för Gotland 2012-2020 Klimat- och energimål för Gotland 2012-2020 Regionala delmål under miljömålet begränsad klimatpåverkan Rapport nr 2012:12 1 klimat- och energimål för Gotland
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
KOLDIOXIDINVENTERING VILHELMINA KOMMUN
KOLDIOXIDINVENTERING VILHELMINA KOMMUN - en inventering för att få en klarare bild över utsläppen av växthusgaser i kommunen. Hushållningssällskapet Västerbotten Norrlandsgatan 13, Box 473 901 09 Umeå
STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN
STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för att lösa problemet. För
Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2
Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:
Energibalans 2012. Nybro kommun
Energibalans 2012 Nybro kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2012, Nybro kommun Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Regionförbundet i Kalmar län
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Magnus Jonasson. Energi- och klimatrådgivare
Solenergi Magnus Jonasson Energi- och klimatrådgivare 290 kommuner Ca 250 energi- och klimatrådgivare Växjö kommun 656 000 kr 93 000 invånare 2018-2020 Informerar om: Energi Klimat Transporter Till: Privatpersoner
Ny metod för aktuella miljöräkenskaper
MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2016:2 Ny metod för aktuella miljöräkenskaper kvartalsvisa utsläpp till luft MILJÖRÄKENSKAPER 2016:2 Ny metod för aktuella miljöräkenskaper kvartalsvisa utsläpp till luft Statistiska
ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg
ENERGIBALANS 2010 Blekinge och Småland En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2010, Sydost
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen
VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Regional strategi för klimat och energi i Örebro län
Regional strategi för klimat och energi i Örebro län INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Vision... 5 Mål... 5 Nuvarande klimatmål för Örebroregionen... 6 Strategi... 6 Två överordnade
Ny metod för aktuella miljöräkenskaper
MIJLÖRÄKENSKAPER MIR 2016:2 Ny metod för aktuella miljöräkenskaper kvartalsvisa utsläpp till luft MILJÖRÄKENSKAPER 2016:2 Ny metod för aktuella miljöräkenskaper kvartalsvisa utsläpp till luft Statistiska
Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk
s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till
Klimat- och energimål för Gotland
Klimat- och energimål för Gotland 2012 till 2020 Regionala delmål under miljömålet begränsad klimatpåverkan Remissversion 2011-10-10 1 2 Innehållsförteckning Klimat- och energimål för Gotlands län 2012
Energiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Vindkraften en folkrörelse
Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs
Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013
Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...
BILAGA 2. Landskrona kommuns klimatstrategi
BILAGA 2 Landskrona kommuns klimatstrategi Klimatstrategi för begränsad klimatpåverkan 25-21 Landskrona kommun Innehållsförteckning Antagen av kommunstyrelsen 25-1-12 1 BAKGRUND 3 1.1 Klimatförändringen
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Energi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi Antagen av Kommunfullmäktige 2009-01-26 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...3 Vad har vi gjort hittills?...4 Beskrivning och analys av nuläget...4 Nulägesbeskrivning
Nuläge, energistatistik och hållbarhetsbedömning 2015
2016-12-16 Nuläge, energistatistik och hållbarhetsbedömning 2015 Bilaga 1 Norrköpings kommuns energiplan 2 (20) 1. Samhällets energianvändning Vi lever i ett samhälle som är starkt beroende av energi.
Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi
Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur