BILAGA 2. Landskrona kommuns klimatstrategi

Transkript

1 BILAGA 2 Landskrona kommuns klimatstrategi

2

3 Klimatstrategi för begränsad klimatpåverkan Landskrona kommun Innehållsförteckning Antagen av kommunstyrelsen BAKGRUND Klimatförändringen Energi- och klimatpolitik 3 2 ENERGIANVÄNDNING OCH KÄLLOR TILL UTSLÄPP AV KOLDIOID SAMT TRENDER Total energitillförsel Total energianvändning och koldioxidutsläpp Industrisektorn Transportsektorn Servicesektorn Hushållssektorn 14 3 ANALYS AV UTSLÄPP ÖVRIGA VÄTHUSGASER Utsläpp av metangas (CH 4 ) Utsläpp av dikväveoxid (N 2 O) Utsläpp av ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC) Utsläpp fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 ) Sammanställning av växthusgasutsläpp 2 4 UTSLÄPP FRÅN KOMMUNENS EGEN FÖRVALTNING Fastigheter Transporter 21 5 MÅL OCH STRATEGI Förutsättningar för att nå målen 24 6 HANDLINGSPLAN Strategi 1: Miljöanpassat samhällsbyggande och hushåll Strategi 2: Effektiva kommunikationer, transporter och trafiksystem Strategi 3: Långsiktigt hållbart näringsliv och industrisektor Strategi 4: Informationsspridning och kunskapsuppbyggnad 32 7 UPPFÖLJNING 33 REFERENSER 35 Landskrona kommun, Klimatstrategi

4 Figur 1 Total energiförbrukning 2 23 (Källa: SCB) 5 Figur 2 Andel grön energi fjärrvärmeproduktion (Källa: SCB) 5 Figur 3 Total energitillförsel 23 uppdelat på energislag (Källa: SCB) 6 Figur 4 Utveckling total energianvändning (Källa: SCB) 6 Figur 5 Total energianvändning per invånare (Källa: SCB) 6 Figur 6 Slutlig energianvändning uppdelat på sektorer (Källa: SCB) 7 Figur 7 Energianvändning per invånare och sektor (Källa: SCB) 7 Figur 8 Koldioxidutsläpp per invånare (Källa: SCB) 7 Figur 9 Koldioxidutsläpp per invånare och sektor (Källa: SCB) 7 Figur 1 Energianvändning i industrin (Källa: SCB) 8 Figur 11 Koldioxidutsläpp i industrin Landskrona och Skåne (Källa: SCB) 8 Figur 12 Energianvändning i industrin efter energislag (Källa: SCB) 9 Figur 13 De tio största elförbrukarna (Källa: Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen, El och IT) 9 Figur 14 Energianvändning transporter (Källa: SCB) 1 Figur 15 Koldioxidutsläpp transporter Landskrona och Skåne (Källa: SCB) 1 Figur 16 Energianvändning transporter efter energislag (Källa: SCB) 11 Figur 17 Trafikens utveckling (Källa: Vägverket Skåne) 11 Figur 18 Lastbilstrafikens utveckling (Källa: Vägverket Skåne) 11 Figur 19 Resandeutveckling kollektivtrafik (Källa: Skånetrafiken) 12 Figur 2 Energianvändning service (Källa: SCB) 13 Figur 21 Koldioxidutsläpp service Landskrona och Skåne (Källa: SCB) 13 Figur 22 Energianvändning service efter energislag (Källa: SCB) 14 Figur 23 Energianvändning hushåll (Källa: SCB) Figur 24 Koldioxidutsläpp hushåll Landskrona och Skåne (Källa: SCB) 14 Figur 25 Energianvändning hushåll efter energislag (Källa: SCB) 15 Figur 26 Energianvändning fördelat på boendeform (Källa: SCB) 15 Figur 27 Förnyelsebar och icke förnyelsebar energi i fjärrvärmen (Källa: Landskrona kommun) 16 Figur 28 HFC Installerad mängd och läckage (Källa: Landskrona kommun) 19 Figur 29 Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet 21 Figur 3 Koldioxidutsläpp i kommunens fastigheter 21 Figur 31 Koldioxidutsläpp från transporter i kommunal verksamhet 22 Figur 32 Koldioxidutsläpp år 21 med och utan åtgärder (Källa: SCB samt prognos) 24 Figur 33 Schematisk bild klimatstrategin 26 Tabell 1 Koldioxidutsläpp per inv och sektor (Källa: SCB) 8 Tabell 2 De elintensivaste industrierna (Källa: Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen, El och IT) 9 Tabell 3 Växthusgasernas påverkan på klimatet 17 Tabell 4 Metangasutsläpp från djur i lantbruket 18 Tabell 5 Lustgas vid Landskrona lasarett 19 Tabell 6 Beräkning utsläppsminskning koldioxid 24 Bilaga 1 Delmål för Landskrona kommun som påverkar energi och koldioxidutsläpp Bilaga 2 Underlag till beräkning av koldioxidutsläpp för kommunala verksamheter Bilaga 3 Energiplan 25 Landskrona kommun Landskrona kommun, Klimatstrategi

5 1 Bakgrund 1.1 Klimatförändringen Jordens klimat påverkas av många olika faktorer. FN:s klimatpanel blir alltmer säker på att människans aktiviteter bidrar till en klimatförändring. Alla scenarier pekar på större utsläpp av växthusgaser, högre halter i atmosfären och högre temperaturer på jorden. Klimatförändringarna är ett faktum. Den senaste forskningen har förstärkt bilden av en allt varmare jord. Det är framförallt förbränning av fossil olja och kol som bidrar till den snabbt ökade halten av koldioxid i atmosfären. Förbränning medför också utsläpp av metan och dikväveoxid men koldioxid är långsiktigt den viktigaste växthusgasen. Den omfattande avskogningen i världen bidrar också till en ökad halt av koldioxid i atmosfären genom att skogen därmed tar upp mindre koldioxid. Källor till metanavgång är boskap och avfallstippar. Förutom koldioxid, metan och dikväveoxid släpps fluorhaltiga gaser ut, som inte finns naturligt. Även efter en stabilisering av halten växthusgaser i atmosfären fortsätter klimatet att förändras i flera hundra år dock med sjunkande takt. Ett förändrat klimat kommer att få effekter på samhälle och på ekosystem. Alla sektorer och näringar kan påverkas, jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, vattenresurser, samhällsbyggande, ekosystem på land och i vatten och även människors hälsa. Några scenarier kan vara följande: 1,7-5,8 o C varmare Översvämningar i lågt liggande kustområden Stigande havsnivå med ca 5 cm Förändrade nederbördsmängder med risk för både torka och översvämningar Konsekvenser för livsmedelsproduktion och vattentillgångar på jorden Stora folkomflyttningar och risk för folksjukdomar Nya anpassningar i ekosystemen både för djur och växter Energianvändningen i världen är mycket ojämnt fördelade. I u-länderna kommer den att öka när utvecklingen går framåt. Det innebär att vi i i-länderna måste minska vår användning av energi för en rättvisare fördelning av det utrymme som finns. För att hejda klimatförändringar behövs insatser på alla nivåer och i alla sektorer i samhället. Vi måste genomföra åtgärder och fatta beslut lokalt, regionalt, nationellt och globalt. 1.2 Energi- och klimatpolitik Att stoppa den pågående klimatförändringen är en av de största utmaningarna som mänskligheten har stått inför. Vid Riokonferensen 1992 skrev 15 länder på FN:s konvention om klimatfrågor. Kyotoprotokollet undertecknades 1997 och innebär att parterna förband sig att minska sina utsläpp med i genomsnitt ca 5 procent till jämfört med år 199. Sveriges klimatmål Miljökvalitetsmålet har beslutats av Sveriges riksdag och består av mål på lång och kort sikt. På lång sikt: Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten växthusgaser, räknat som koldioxidekvivalenter av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner, tillsammans ska stabiliseras på en halt lägre än 55 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 25 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Landskrona kommun, Klimatstrategi

6 På kort sikt: De svenska utsläppen av växthusgaser skall, som ett medelvärde för perioden , vara minst 4 procent lägre än utsläppen 199. Riksdagen godkände i mars 22 regeringens förslag om Sveriges klimatstrategi. Begränsad klimatpåverkan är ett av 15 miljökvalitetsmål. Det övergripande syftet med miljökvalitetsmålen är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Målet lyder: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Regionalt mål Skåne Skånes mål har samma lydelse som det nationella. Dessutom har Skåne delmål om minskad energiförbrukning per capita med 4 procent och el producerad från förnybara energikällor ska öka med 2 TWh. Lokalt mål Landskrona I kommunens strategidokument Utvecklingsplan 2+ finns en övergripande vision formulerad som lyder Hela energiverksamheten i kommunen ska vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar och klimatmålet för Landskrona kommun finns formulerat i kommunens energiplan som lyder Koldioxidutsläppen i Landskrona kommun skall minska, fördelat på invånare, med 4 procent till år 21 räknat från år 199. Som ett led i Sveriges och Skånes arbete för stabilisering av växthusgasutsläpp har också Landskrona kommun beslutat att ta fram denna lokala klimatstrategi för kommunen. I strategins handlingsprogram har fyra insatsområden preciserats vilka alla har stor betydelse för effektivisering och minskning av energianvändning och koldioxidutsläpp i kommunen Miljöanpassat samhällsbyggande och hushåll Effektiva kommunikationer, transporter och trafiksystem Långsiktigt hållbart näringsliv och industrisektor Informationsspridning och kunskapsuppbyggnad Landskrona kommun, Klimatstrategi

7 2 Energianvändning och källor till utsläpp av koldioxid samt trender I detta avsnitt görs en presentation av Landskrona kommuns energianvändning och källor till utsläpp av växthusgaser samt en analys över utsläppsvärdena. För energianvändning avser analysen statistik fram till år 23 och för koldioxidutsläpp statistik till och med år 22. För djupare analys av energins tillförsel och användning i kommunen hänvisas till Landskrona kommuns energiplan från år 25. Statistiken är hämtat från SCB utom i de fall där källan särskilt anges. I denna klimatstrategi inventeras energianvändningen uppdelat på fyra sektorer. Sektorerna är industri inkl jordbruk, service (offentlig sektor och övriga tjänster), transporter och hushåll. Denna indelning har valts eftersom SCB tar fram nyckeltal för dessa sektorer och för att underlätta uppföljningen i framtiden samt för att kunna jämföra resultaten med andra kommuner. 2.1 Total energitillförsel MWh Total energitillförsel 2-23 Stenkol, koks Bensin Diesel Eldningsolja Gasol, naturgas Träbränsle Avfall, övrigt El-energi År 2 År 21 År 22 År 23 Figur 1 Total energiförbrukning 2 23 (Källa: SCB) Landskrona kommuns tillförsel av energi uppgick till GWh år 23. Det är en minskning från år 22 med 78 GWh. Minskningen motsvarar 4,61 procent. Elenergi stod för största tillförseln och uppgick till 36 procent eller 576 GWh. De icke förnyelsebara bränslena uppgick till 56 procent av total energitillförsel. Av figur 1 framgår att tillförseln av icke förnyelsebara bränslen såsom bensin, diesel och eldningsolja ökar och trenden pekar svagt uppåt. Andel grön energi fjärrvärmeproduktionen 8% 6% Förnyelsebara bränslen ökar i kommunen och utvecklingen av andelen grön energi i fjärrvärmeproduktionen åren 199 till 2 framgår av figur 2. 4% 2% % År 199 År 1995 År 2 Figur 2 Andel grön energi fjärrvärmeproduktion (Källa: SCB) Landskrona kommun, Klimatstrategi

8 Total energitillförsel 23 uppdelat på energislag El-energi 36% Stenkol, koks 8% Bensin 14% Avfall, övrigt 1% Träbränsle 7% Gasol, naturgas 8% Diesel 17% Eldningsolja 9% Figur 3 Total energitillförsel 23 uppdelat på energislag (Källa: SCB) 2.2 Total energianvändning och koldioxidutsläpp MWh Total energianvändning År 2 År 21 År 22 År 23 Total energianvändning har minskat under de senaste fyra åren och uppgick år 23 till GWh se figur 4. En del av minskningen kan förklaras med minskad användning av naturgas inom industrin. Figur 4 Utveckling total energianvändning (Källa: SCB) Total energianvändning per invånare uppgick år 22 till kwh och har ökat sedan år 199 med 13,8 procent. Energianvändningen ligger ungefär på riksgenomsnittet som uppgick till kwh år 2 medan Skånes användning av Total energianvändning per inv energi uppgick till kwh per invånare. Landskrona har relativt hög energianvändning 5 som främst beror på den energiintensiva 4 industrin som finns i kommunen. MWh/inv Riket Skåne Landskrona Figur 5 Total energianvändning per invånare (Källa: SCB) De tre sektorer som står för största energianvändningen är industri, transporter och hushåll. Den största enskilda sektorn är industrin som använder 34 procent av energin. Transporternas andel är 31 procent och hushållens andel 22 procent av totalt använd energi i kommunen se figur 6. Landskrona kommun, Klimatstrategi

9 Total slutlig energianvändning uppdelat på sektorer år MWh Övriga tjänster 6% Hushåll 22% Jordbruk,skogsbr uk,fiske 3% Industri, byggverks. 34% Transporter 31% Offentlig verksamhet 4% Figur 6 Slutlig energianvändning uppdelat på sektorer (Källa: SCB) Energianvändningen per invånare och sektor Industrin använder mest energi och svarar för 29 procent av koldioxidutsläppet. De största 2 koldioxidutsläppen i kommunen står 15 1 transporterna för med 52 procent av det totala utsläppet. För transportsektorn kan även noteras 5 en svag ökning av förbrukningen totalt. Hushållssektorn svarar endast för 6,5 procent av koldioxidutsläppen. Inom hushållssektorn har Industri Transporter Service Hushåll stora satsningar gjorts inom fjärrvärmeområdet och sektorn har sjunkande koldioxidutsläpp. Figur 7 Energianvändning per invånare och sektor (Källa: SCB) kwh/inv Totalt koldioxidutsläpp för Landskrona kommun uppgick år 22 till ton. Koldioxidutsläppet per invånare i kommunen är relativt högt och uppgick år 22 till kg/inv. kg/inv Koldioxidutsläpp per invånare År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 Landskrona Skåne Det kan jämföras med Skånes utsläpp som uppgick till 4 61 kg/inv. De svenska utsläppen av koldioxid motsvarar cirka 6 kg/inv. och år. Utsläppen för kommunen har ökat med 5,6 procent mellan åren 21 och 22 medan de för Skåne har minskat. Energianvändningen har minskat enligt figur 4. Det är antagligen minskning av elenergianvändningen och ökning av transporterna som är orsak till de höga utsläppen av koldioxid i kommunen. Figur 8 Koldioxidutsläpp per invånare (Källa: SCB) CO2kg/inv Koldioxidutsläpp per inv och sektor Energi Hushåll Industri Service Transporter Stor del av energin inom hushållssektorn kommer från elenergi. Inom servicesektorn kan man se en svag ökning av energianvändningen, men sektorn har ganska låga koldioxidutsläpp. Figur 9 Koldioxidutsläpp per invånare och sektor (Källa: SCB) Landskrona kommun, Klimatstrategi

10 Nedanstående tabell är hämtad från SCB och visar hittills framtagna nyckeltal för koldioxidutsläpp enligt SCB (lägg märke till att det inte automatiskt går att summera stapeln för 199). Av tabellen framgår tydligt att transporterna och industrin bidrar mest till utsläpp av koldioxid. Koldioxidutsläpp per invånare 199 CO 2 kg/år och inv 1995 CO 2 kg/år och inv 2 CO 2 kg/år och inv 21 CO 2 kg/år och inv 22 CO 2 kg/år och inv Energi Hushåll Industri Service Transport Totalt Tabell 1 Koldioxidutsläpp per inv och sektor (Källa: SCB) 2.3 Industrisektorn MWh Total energianvändning industri År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 År 23 Industrisektorn omfattar industri, byggverksamhet samt jordbruk, skogsbruk och fiske. Inom sektorn är det stora variationer i energianvändningen från år till år vilket förmodligen beror på konjunktursvängningar och energipris. Industrins energianvändning uppgick under 23 till 614 GWh vilket var 34 procent av den totala energianvändningen i kommunen. Figur 1 Energianvändning i industrin (Källa: SCB) Sektorns andel av de totala koldioxidutsläppen är lägre och uppgick 22 till kg/inv eller 29 procent av de totala utsläppen år 22. Koldioxidutsläppet är högre än för industrin i Skåne totalt där koldioxidutsläppen uppgår till kg/inv se figur 11. Koldioxidutsläpp industrin Landskrona och Skåne CO2/inv Landskrona Skåne Figur 11 Koldioxidutsläpp i industrin Landskrona och Skåne (Källa: SCB) Industrin är elintensiv och nästan hälften av all energianvändning inom sektorn utgörs av elenergi. Elenergin har minskat under de senaste åren, vilket bland annat kan bero på minskad produktion och energieffektivisering se figur 12. Koksanvändningen är den största enskilda källan till koldioxidutsläpp inom industrisektorn. Två industrier, Boliden Bergsöe och ScanDust, använder tillsammans över 18 ton koks i sin produktion. Detta ger ett utsläpp av 52 ton koldioxid, vilket motsvarar 75 % av industrins utsläpp. Landskrona kommun, Klimatstrategi

11 Under perioden har fjärrvärme och avfall ökat sin andel av energitillförseln och elanvändningen har minskat vilket också har bidragit till att sektorns koldioxidutsläpp har minskat något de senaste åren. Industri År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 År 23 stenkol, koks diesel eldningsolja1 eldningsolja>1 gasol naturgas träbränsle övrigt, avfall fjärrvärme el-energi Figur 12 Energianvändning i industrin efter energislag (Källa: SCB) Den koks som används, används inte som energikälla utan som reduktionsmedel. Företagen Boliden Bergsöe och ScanDust levererar spillvärme till kommunens fjärrvärmenät. Spillvärme från industrin uppgick år 24 till 24 procent av total fjärrvärmeproduktion, motsvarande 71,7 GWh. Totalt producerad energi i fjärrvärmenätet uppgick till 294,7 GWh (Källa: Nämndernas verksamhetsberättelse 24). Elenergiförbrukning Företag MWh per år ScanDust Trioplast Landskrona AB Boliden Bergsöe AB Pilkington Aut Sweden AB Haldex Brake Prod AB Swep International AB Syngenta Seeds AB Tekniska Verken Landskrona 7 68 Rohm and Haas Nordiska AB Thorn Lighting AB De tio största elförbrukarna i kommunen framgår av tabell 2. ScanDust är det företag i kommunen som förbrukar mest elenergi. Förbrukningen är fem gånger högre än Trioplast som förbrukar näst mest och förbrukning motsvarar över 6 villors konsumtion av energi (i kommunen finns totalt villor). Tabell 2 De elintensivaste industrierna (Källa: Teknikoch stadsbyggnadsförvaltningen, El och IT) De tio största elförbrukarna i kommunen MWh/år Scan Dust Trioplast Boliden Bergsöe Pilkington Haldex Brake Swep International Syngenta Seeds Tekniska Verken Rohm and Haas Thorn Lighting Figur 13 De tio största elförbrukarna (Källa: Teknikoch stadsbyggnadsförvaltningen, El och IT) Landskrona kommun, Klimatstrategi

12 Prognos: Industrisektorn har totalt en sjunkande energiförbrukning. Användningen av elenergi är dominerande men kan variera kraftigt över tiden bland annat beroende på energipris och produktionsmängder. Förbrukningen av kol är betydande och statistiken visar inga större tecken på förändring. Gasanvändningen minskar medan förbrukningen av eldningsolja ökar. Koldioxidutsläppen har minskat med cirka 8 procent sedan 199 och fortsätter att minska långsamt. 2.4 Transportsektorn MWh Total energianvändning transporter År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 År 23 Figur 14 Energianvändning transporter (Källa: SCB) Energianvändningen i transportsektorn uppgick år 23 till totalt 496 GWh. Transportsektorns andel av den totala energiförbrukningen uppgick till 31 procent. Av energianvändningen kommer 53 procent från diesel och 47 procent från bensin. Energianvändningens fördelningen inom transportsektorn i Skåneregionen är 38 procent diesel och 59 procent bensin. Landskrona har förhållandevis hög dieselförbrukning vilket förmodligen tyder på mycket lastbilstransporter. Under åren 1995 till 2 har energianvändningen i transportsektorn ökat kraftigt, enligt SCB:s statistik. Några förklaringar till den kraftiga ökningen kan vara Öresundsbron som blev färdig år 2 eller utvecklingen i Östeuropa med ökad export och import som följd. CO2/inv Koldioxidutsläpp transporter Landskrona och Skåne I kommunen svarar transporterna för det största utsläppet av koldioxid till atmosfären som för år 22 uppgick till 3 32 kg/inv, vilket motsvarar 52 procent av det totala koldioxidutsläppet i kommunen. Motsvarande siffror för Skåne är kg/inv och koldioxidutsläppet uppgår i Skåne till 49 procent av det totala utsläppet. Landskrona Skåne Figur 15 Koldioxidutsläpp transporter Landskrona och Skåne (Källa: SCB) Landskrona kommun, Klimatstrategi

13 Av diagrammet i figur 16 framgår en kraftig ökning av dieselförbrukningen mellan 1995 och 2 medan den endast ökat med 1,7 procent mellan 2 och 23. Ökningen motsvaras förmodligen av MWh Energianvändning transporter efter energislag bensin diesel el-energi År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 År 23 en ökning i tunga transporter. Landskrona kommun skiljer sig från riket i övrigt där det har skett en större ökning av förbrukningen av diesel, ca 6,7 procent, mellan åren SCB:s statistik bygger dock på levererade mängder bränsle inom kommunens geografiska område och behöver inte automatiskt innebära att trafikförändringar kan avläsas via denna statistik. Figur 16 Energianvändning transporter efter energislag (Källa: SCB) Av Vägverkets trafikmätningar framgår också en kraftig ökning inom transportsektorn mellan 1993 och 22 i Landskrona. Tre Vägtrafiken utveckling i Landskrona mätpunkter har sammanställts för Landskrona kommun i diagrammen 35 nedan: väg E6 söder om avfart, väg 3 Väg E 6 söder om E6 norr om avfart samt väg nr avfart (infartsväg till Landskrona) väster 2 15 Väg E 6 norr om avfart om avfart i Landskrona. Totalt har trafiken ökat med 5 procent för 1 Väg 17 väster om båda mätpunkterna på väg E6 och 5 avfart med 25 procent på väg nr 17 under perioden Antal fordon År 1993 År 1998 År 22 Figur 17 Trafikens utveckling (Källa: Vägverket Skåne) Ökningen blir dramatisk när man studerar lastbilstrafikens utveckling. På mätpunkt söder om Landskrona har största ökningen uppmätts och den uppgår till 81 procent för lastbilstrafiken. Norr om Landskrona uppgår ökningen till 77 procent vilket kan innebära att norrgående lastbilstrafik kör av mot Landskrona. På väg nr 17 från E6 in till Landskrona har lastbilstrafiken ökat med 55 procent se figur 18. Totalt passerar cirka 29 fordon på E 6 utanför Landskrona varje dag varav över 4 är lastbilar. På väg 17 i Landskrona passerar ca 17 fordon varje dag av vilka cirka 1 2 är lastbilar. I en förlängning kan man inte heller se någon tendens till en minskad ökningstakt av trafiken. Antal lastbilar Lastbilstrafikens utveckling i Landskrona År 1993 År 1998 År 22 Väg E 6 söder om avfart Väg E 6 norr om avfart Väg 17 väster om avfart De flesta industritransporterna sker med lastbil, men ett antal företag använder båt och järnväg för sina transporter. Stora transporteffektiviseringar och logistikvinster kan förmodligen genomföras genom samverkan och samlastning. På vissa företag sker idag samlastning med miljömärkta transportbolag. Figur 18 Lastbilstrafikens utveckling (Källa: Vägverket Skåne) Landskrona kommun, Klimatstrategi

14 Personbilstrafiken står för 47 procent av transporterna. Bensinförbrukningen har stagnerat. Antalet personbilar i kommunen har inte ökat sedan år 2 och uppgår till 44 st per 1 invånare. En bidragande orsak till att ökningstrenden har brutits är troligtvis förbättringar i kollektivtrafiken som lett till att antalet resande med kollektivtrafik ökat. Stadsbusstrafiken i Landskrona har genom framsynta beslut haft en mycket positiv utveckling. Den är ett mycket gott exempel på hur kollektivtrafiken i en stad kan utvecklas. Från att år 1995 haft ca,5 miljoner påstigande var antalet påstigande år 24 nästan 1,4 miljoner. Det är en ökning för perioden med över 2 procent, se vidare stapeldiagram över utvecklingen i figur 19. Antal påstigande Resandeutveckling stadsbussarna i Landskrona Antalet resenärer på busslinjerna i tätorten har under år 24 ökat med totalt 7 procent och trådbusslinjen som går till stationen har under samma tid ökat antalet påstigande med 18 procent. Mellan 22 och 23 ökade antalet resenärer på stadsbussarna med 14,7 procent. Kommunens satsning på trådbusslinjen som invigdes 23 har minskat utsläppen av koldioxid från kollektivtrafiken. Istället för icke förnyelsebara bränslen går dessa trådbussar på el. Det är Sveriges första system med trådbuss i modern tid, och den förbinder tågstationen med centrum. Figur 19 Resandeutveckling kollektivtrafik (Källa: Skånetrafiken) 1997 gjordes i Landskrona en stor trafikutredning som har resulterat i en anpassad kollektivtrafik. Planeringsförutsättningarna har varit att människor i alla lägen ska ha kollektivtrafiken som alternativ till personbilstransport. Anpassning av busstrafik, med täta turavgångar, har skett till den nya järnvägsstationen som ligger tre km från centrum. Trådbusslinjen till stationen går idag var 1:e minut och övriga stadsbusslinjer går var 15:e minut. Utvecklingen har gjort det möjligt att svara upp med ännu mer turer. Idag är det enkelt att pendla till och från Landskrona större delen av dygnet och från den nya stationen finns anslutningsbussar till alla kommuner i regionen. Det har medfört förutsättningar för människor att utnyttja kollektivtrafiken och Landskronaborna och pendlare har upptäckt kollektivtrafikens fördelar. Den stora miljösatsningen på den eldrivna trådbusslinjen i Landskorna har medfört ett minskat utsläpp av koldioxid på ca 219 ton/år (källa: LIP-redovisning april 24). Från och med 18/6 26 kommer samtliga dieseldrivna stadsbussar i Landskorna bytas ut mot gasdriftsbussar som ytterligare kommer att miljöanpassa kollektivtrafiken. Minskat utsläpp av koldioxid har beräknats till 12 ton/år. Om man i framtiden överför trafiken till biogas så blir inbesparingen cirka 524 ton koldioxid. En stor del av transportarbetet i samhället är arbetspendling. Att planera för att pendling sker på ett hållbart och energieffektivt sätt är en möjlighet att påverka energianvändningen i sektorn. År 22 Landskrona kommun, Klimatstrategi

15 pendlade ca 5 personer från Landskrona och ca 4 55 personer pendlade in från annan kommun. Pendlingen sker till orter som alla har utmärkta kollektiva kommunikationer med korta restider. Arbetspendling sker främst till Helsingborg (155 personer), Malmö (93 personer) och Lund (675 personer) samt Kävlinge och Svalöv. In till Landskrona sker pendlig från Helsingborg (117 personer), Svalöv (93 personer) och Kävlinge (5 personer), men också Lund och Malmö (35 personer) (källa: Utvecklingsplan 2+, planeringsförutsättningar) Landskrona är en geografiskt platt kommun vilket ger utmärkta förutsättningar för persontransporter med cykel. Kraftfulla satsningar har gjorts i cykelnätet. Huvudnätet för cykeltrafik utgör 4,5 km och 81 procent av det planerade cykelnätet är redan utbyggt. Landskrona kommun har en ny cykelplan från 24 där en handlingsplan för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet i centrum och på landsbygden har sammanställts. Planer finns på fortsatt utbyggnad till bl.a. tätorterna Härslöv, Saxtorpsskogen och Kvärlöv på landsbygden. Idag finns cykelväg till Glumslöv, Asmundtorp och Häljarp. Dessutom finns en cykelled längs Öresundskusten s.k. Cykelspåret som är en del i ett rikstäckande cykelnät. Prognos: Statistik från SCB visar att ökningen av energianvändningen inom transportsektorn har stagnerat. Användningen av diesel har ökat svagt de senaste tre åren. Koldioxidutsläppen ligger ganska konstant, men med höga utsläpp per person och år. Statistiken grundas på levererad mängd drivmedel till kommunen. Vägverkets trafikmätningar i kommunen pekar dock på ett fortsatt konstant ökning av trafiken både totalt och av tung trafik. Det innebär ökning av koldioxidutsläppen om inga åtgärder vidtas för att vända utvecklingen. Trafikökningen totalt uppgick till 25 procent i Landskrona tätort och till 5 procent på väg E6. Lastbilstrafikens ökning var 55 procent i Landskrona tätort och 8 procent på väg E6. Prognosen pekar på fortsatt lika hög ökningstakt i framtiden och ovanstående värden avser åren 1993 till Servicesektorn MWh Total energianvändning service År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 År 23 Servicesektorn omfattar offentlig verksamhet samt övriga tjänster. I offentlig verksamhet ingår bland annat kommunal- och landstingsförvaltning samt drift av exempelvis avloppsreningsverk och gatubelysning. Övriga tjänster avser bland annat hotell och restauranger samt affärer. Servicesektorn svarar för 1 procent av energianvändningen i kommunen. Sektorn har en sjunkande energiförbrukning. Figur 2 Energianvändning service (Källa: SCB) CO2/inv Koldioxidutsläpp service Landskrona och Skåne Utsläpp av koldioxid uppgick till endast 117 kg/inv år 22 vilket motsvarar 1,8 procent av totalt utsläpp. Detta är lägre än för Skåne. Landskrona Skåne Figur 21 Koldioxidutsläpp service Landskrona och Skåne (Källa: SCB) Landskrona kommun, Klimatstrategi

16 MWh Energianvändning service efter energislag År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 År 23 diesel eldningsolja1 fjärrvärme el-energi Inom sektorn är elförbrukning dominerande och uppgår till ca 62 procent av sektorns energianvändning Anledningen till de låga utsläppen av koldioxid är den höga andelen elenergi. Vid nyetablering av exempelvis varuhus har inte anslutning till fjärrvärme skett utan istället har installation av värmepumpar skett eftersom det ansetts mer fördelaktigt. Figur 22 Energianvändning service efter energislag (Källa: SCB) Prognos: Servicesektorn har totalt en sjunkande energiförbrukning. Andelen fjärrvärme minskar medan elenergin ökar vilket innebär minskat utsläpp av koldioxid. Koldioxidutsläppen minskar över tiden. 2.6 Hushållssektorn Under år 23 förbrukade hushållen 22 procent (349 GWh) av den totala energianvändningen och svarade för 6,5 procent av koldioxidutsläppet. Utsläppen av koldioxid i sektorn minskar mer i kommunen än i Skåne. Minskningen kan direkt avläsas i minskad förbrukning av eldningsolja för uppvärmning. Koldioxidutsläpp per invånare från hushållssektorn har därmed också stadigt minskat sedan 199 och uppgick år 22 till 412 kg eller 6,5 procent av totala utsläpp. Figur 23 och 24 visar sektorns energianvändning respektive koldioxidutsläpp över tiden. MWh Total energianvändning hushåll År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 År 23 CO2/inv Koldioxidutsläpp hushåll Landskrona och Skåne Landskrona Skåne Figur 23 Energianvändning hushåll (Källa: SCB) Figur 24 Koldioxidutsläpp hushåll Landskrona och Skåne (Källa: SCB) Förbrukningen av eldningsolja inom sektorn har sjunkit kraftigt och minskningen uppgår till ca 43 procent av förbrukningen år 199, vilket motsvarar 33 MWh. Fjärrvärmen har under samma period ökat sin andel vilket är positivt. Ökning uppgår dock endast till 26 MWh varför man kan anta att det har skett energieffektiviseringar och installation av exempelvis värmepumpar och solfångare se figur 25. Inom sektorn kommer 47 procent av använd energi från fjärrvärme och 38 procent från elenergi. Endast 13 procent energi från fossila bränslen används inom sektorn, vilket är anledningen till sektorns låga utsläpp av koldioxid. Landskrona kommun, Klimatstrategi

17 Energianvändning hushåll efter energislag MWh diesel eldningsolja1 eldningsolja>1 träbränsle fjärrvärme el-energi År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 År 23 Figur 25 Energianvändning hushåll efter energislag (Källa: SCB) Mest energi går åt till bebyggelsens förvaltningsfas som är lång, uppåt 1 år. Det ställer stora krav på byggnadernas användningsområde och uppvärmningssystem som bör anpassas till nya förutsättningar och regler. Energianvändningen fördelat på boendeform visar att flerbostadshusen använder 57 procent och småhusen 41 procent av energin. Eluppvärmda småhus har under perioden 199 till 23 oförändrad förbrukning och uppgår till ca 29 Energianvändning fördelat på boendeform år GWh Flerbostadshus 57% Fritidshus 2% Småhus 41% MWh per år eller ca 8 procent av hushållens energianvändning. Fritidshusens andel är mycket liten och uppgår till ca 2 procent av energiförbrukningen inom sektorn. Till Landskrona kommuns fjärrvärmenät är de flesta flerfamiljshus i kommunen anslutna men också småhus, butiker och en stor del av industrin. Figur 26 Energianvändning fördelat på boendeform (Källa: SCB) Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har ökat de senaste åren både genom att nya bostadsområden har etablerats samt att befintliga småhus visat stort anslutningsintresse. Totalt finns lägenheter i flerbostadshus och av dessa är anslutna till fjärrvärmen det motsvarar ca 95 procent av alla lägenheter. Av de småhusen i kommunen är 949 (13,6 procent) anslutna. Kommunen har som mål att bränsle för produktion av fjärrvärmen bör vara förnyelsebar (undantaget spets- och reservdrift) fr.o.m. år 28. Genom den pågående satsningen med byggandet av en fjärrvärmeledning mellan Helsingborg och Landskrona kommer det målet att uppnås redan år 26. Bränslemixen bestod år 24 av biobränsle till 36 procent, spillvärme till 24 procent, naturgas till 36 procent, biogas till 3 procent samt eldningsolja till,4 procent. I tätorten Häljarp finns ett närvärmenät där värmen till 83 procent kommer från en biobränslebaserad pelletspanna. Landskrona kommun, Klimatstrategi

18 Fjärrvärmeproduktionen har under år 24 minskat användandet av icke förnyelsebara bränslen med 6 procent jämfört med 23. Andelen förnybar energi i fjärrvärmen uppgick år 24 till 64 procent. Genom utbyggnaden av MWh Förnyelsebar och icke förnyelsebar energi i fjärrvärmen Icke förnyelsebar energi Förnyelsebar energi fjärrvärmeledningen från Helsingborg som beräknas stå färdig under 26 kommer den biobränslebaserade och spillvärmebaserade delen i Landskronas fjärrvärmenät att uppgå till cirka 9 procent. Totalt beräknas koldioxidutsläppet genom denna investering att sjunka från ton CO 2 till 1 44 ton CO 2 per år se figur 27. Figur 27 Förnyelsebar och icke förnyelsebar energi i fjärrvärmen (Källa: Landskrona kommun) Den fortsatta utbyggnaden av fjärrvärmenätet i centrala Landskrona sker till stor del inom befintliga villaområden där el och olja används som uppvärmning. För att minska el- och oljeberoendet inom småhussektorn behövs satsningar på småskalig fjärrvärme s.k. närvärme i de mindre tätorterna i kommunen. Närvärmeprojekten är önskvärda och här kan andra biobränslealternativ prövas såsom halm från böndernas mark i närområdet eller annat biobränsle som spannmål och salix. Det är en anpassning till kretsloppssamhället som innebär minskade långväga transporter och i förlängningen en ökad biologisk mångfald i landskapet. Andra satsningar som behövs för omställning till mer hållbar uppvärmning i privata småhus, dit närvärmen inte når, är information om energieffektivisering, solfångaranläggningar och biobränsle som alternativ till olja. Andra framsynta miljösatsningar har gjorts inom sektorn i kommunen och ett exempel är de 35 marklägenheter i Glumslöv som är byggda utan separat värmekälla, s.k. passivhus. Prognos: Hushållssektorn har totalt en sjunkande energiförbrukning. Andelen fjärrvärme och elenergi ökar och användningen av eldningsolja minskar kraftigt. Med anledning av omfattande investeringar inom sektorn har koldioxidutsläppen minskat med cirka 3 procent sedan 199 och fortsätter att minska. Landskrona kommun, Klimatstrategi

19 3 Analys av utsläpp övriga växthusgaser Koldioxid från användning av icke förnyelsebara bränslen står för cirka 8 procent av utsläppen av växthusgaser i Sverige. De andra växthusgaserna som omfattas av Kyotoprotokollet har totalt lägre utsläppsmängder men har en större påverkan på klimatet per utsläppt enhet. Växthusgasernas påverkan på atmosfären räknas om till koldioxidekvivalenter. Omräkningsfaktorerna framgår av tabell 3. De övriga växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet är följande: Växthusgas Omräkningsfaktor Koldioxid CO 2 1 Metan CH 4 21 Dikväveoxid N 2 O 31 Ofullständigt halogenerade 1 3 fluorkarboner HFC 134 a Fullständigt halogenerade 6 5 fluorkarboner FC (CF 4) Svavelhexafluorid (SF 6 ) 23 9 Tabell 3 Växthusgasernas påverkan på klimatet Metan (CH 4 ). Utsläpp kommer främst från idisslande boskap och läckage från avfallsdeponier och bidrar med knappt 8 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Cirka 1 procent av metanutsläppet kommer från energi- och transportsektorn samt industriprocesser. Utsläpp av metan minskar i Sverige vilket främst beror på åtgärder inom avfallsområdet. Dikväveoxid (N 2 O), lustgas, avgår från gödslade jordbruksmarker, avfall och industriprocesser. Lustgas avgår även bl.a. vid förbränningsprocesser och i transportarbete och står för drygt 12 procent av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Utsläppen minskar i Sverige, vilket främst beror på minskningar inom jordbrukssektorn. Ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC) används främst som köldmedie, freonersättning i kylanläggningar samt i värmepumpar och utsläpp förekommer som läckage från dessa anläggningar. Fullständigt halogenerade fluorkarboner (PFC). Utsläpp uppkommer vid framställning av aluminium. Svavelhexafluorid (SF 6 ) kan läcka från tyngre elektrisk apparatur t.ex. högspänningsbrytare. Utsläppen av halogenerade fluorkarboner och svavelhexafluorid har ökat med 48 procent mellan åren och de svarar för 1 procent av de totala växthusgasutsläppen i Sverige. 3.1 Utsläpp av metangas (CH 4 ) - från jordbruket Metangas kommer från nötkreaturens matsmältning och gödselhantering. I kommunen är djurhållning ytterst liten och utsläppen små. Enligt SCB fanns nedanstående husdjur 23 från vilket beräkningar på metanavgång gjorts. Landskrona kommun, Klimatstrategi

20 Antal djur år 23 Schablon: Kg metan per år Utsläpp Kg metan per år Omräknat till kg koldioxidekvivalenter Nöt Nöt kalvar Baggar tackor 23,19 4,37 91,77 Svin Höns 27 Häst 6 1, Totalt 9 775, ,77 Tabell 4 Metangasutsläpp från djur i lantbruket - från deponier Deponigas tillvaratas vid kommunens deponi, Lundåkradeponin, och har använts för produktion av fjärrvärme sedan Gasledningen är sammankopplad med rötningsanläggningen vid kommunens avloppsreningsverk. Under 24 installerades 21 nya brunnar för utvinning av 8 Nm 3 metangas från kommunens deponi. Undersökningar visar att det finns ett behov av att installera ytterligare 2 brunnar för att tillvarata metangas. En utredning av gamla avfallsupplag genomfördes i kommunen år 21. Av utredningen framgår att det finns totalt 22 gamla deponier i kommunen. Av dessa har organiskt avfall deponerats på 17 stycken Många av deponierna har sanerats, men på 8 stycken har det förkommit deponering efter år 1965, varför visst metangasutsläpp kan förekomma. Efter cirka 1 år är den mesta delen av metangasutsläppen från våtorganiskt avfall över och från papper och trävirke finns metangasutsläpp upp till 4 år efter deponering. Kunskapen om närmare omfattning av utsläpp av metan från dessa är bristfällig, men utsläppen är sjunkande. - från avloppreningsverk Rötgas från kommunens avloppsreningsverk tas tillvara för värmeproduktion i fjärrvärmeverket. Vid driftsstörning kan det förekomma utsläpp. För att reducera eventuell metangasavgång planeras installation av fackla ske år Kunskap om läckage av metangas till luft från avloppsreningsverket är bristfällig. - från industri- och transportsektorn Transporter ger även utsläpp av metan. Av totalt växthusgasutsläpp från transporterna i Sverige utgör ca,4 procent metan. Ingen analys av utsläppen i Landskrona kommun utsläpp har gjorts. 3.2 Utsläpp av dikväveoxid (N 2 O) - från jordbruksmark Dikväveoxid i jordbruket kommer från omvandlingen av kväve i marken. Total åkermark i Landskrona kommun uppgick år 23 till ha (Källa: SCB). Från åkermark gödslad med handelsgödsel beräknas 1-2 kg N 2 O avgå per ha och år. I kommunen är den allra största delen konventionell odlad och skulle då generera ett utsläpp av dikväveoxid uppgående till kg/år. Omräknat till koldioxidekvivalenter ton/år. Landskrona kommun, Klimatstrategi

21 - från lasarett (lustgas) År Kg lustgas kg 21 Ca 3 kg kg kg kg Förbrukningssiffror för lustgasanvändning på Landskrona Lasarett för de senaste åren framgår av tabell 5. Kunskapen om eventuella utsläpp av lustgas från lasarettet är bristfällig, men kan antas vara små i relation till andra utsläppskällor. Tabell 5 Lustgas vid Landskrona lasarett - från industri- och transporter Transporter ger även utsläpp av dikväveoxid. Av totalt växthusgasutsläpp från transporterna i Sverige utgör ca 3,1 procent dikväveoxid. Av industrins utsläpp utgör dikväveutsläpp ca 1 procent. Ingen analys av utsläppen i Landskrona kommun har gjorts. 3.3 Utsläpp av ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC) Användningen av HFC har ökat i kommunen. Anledningen är förbud mot de ozonnedbrytande freonerna CFC och HCFC. Trots ökning av användningen har utsläppen totalt minskat. Av totalt installerad mängd köldmedie i kommunen svarar HFC för 8 procent år 24. Under år 22 skedde ett stort läckage på 338 kg HFC vid en varuhusbrand då hela anläggningen förstördes. Sammanlagt läckage 24 uppgick till 229,4 kg HFC motsvarande 298 ton koldioxidekvivalenter. Se diagram över utvecklingen. Kg HFC ton CO2- ekv Installerad mängd Läckage Ton CO2-ekv Figur 28 HFC Installerad mängd och läckage (Källa: Landskrona kommun) 3.4 Utsläpp fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 ) Inga kända utsläpp i kommunen. Landskrona kommun, Klimatstrategi

22 3.5 Sammanställning av växthusgasutsläpp Det finns många diffusa källor till utsläpp av växthusgaser. Mycket återstår att göra och kunskapen om källorna är inte helt fullständig. Nedan görs en sammanställning över vad som framkommit i denna inventering. Koldioxid svarar för det allra största utsläppet av växthusgaser till atmosfären varför åtgärderna inom klimatområdet bör koncentreras till att begränsa koldioxidutsläpp. Växthusgas omräknat till koldioxidekvivalenter Koldioxidekvivalenter kg % Koldioxid (enligt SCB år 22) ,96 % Metan från lantbruket ,8 % från deponi och avlopp ,9 % från industrier och transporter okänt Dikväveoxid från lantbruket ,83 % från lasarett okänt från industrier och transporter okänt Fluorkolväten HFC ,12 % Fluorkarboner och svavelhexafluorid Inga kända utsläpp Summa koldioxidekvivalenter Landskrona kommun, Klimatstrategi

23 4 Utsläpp från kommunens egen förvaltning Kommunen ska vara föregångare när det gäller att vidta åtgärder för att minska klimatpåverkan. Som underlag för detta har den totala energianvändningen i den kommunala verksamheten inventerats och utifrån den har kommunens koldioxidutsläpp beräknats. Värdena avser år 24. I bilaga 2 finns inventering och underlag för beräkning av koldioxidutsläpp. Bulkleverans bensin och diesel 15% Inköpt bensin och diesel 4% Koldioxidutsläpp kommunal verksamhet Skolskjutsar 2% Tågresor % Färdtjänst 2% Olja 9% Gas % Totalt koldioxidutsläpp uppgick till 4 71 ton. Uppvärmning av fastigheter och lokaler svarar för 74 procent av koldioxidutsläppet och transporterna för 26 procent. Milersättning 4% El % Fjärrvärme 64% Figur 29 Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet 4.1 Fastigheter Fastigheternas koldioxidutsläpp uppgick år 24 till 3 7 ton. De flesta av kommunens fastigheter är anslutna till fjärrvärmenätet. Fjärrvärmeanslutna fastigheter svarar för 87 procent av utsläppet. Oljeuppvärmda fastigheter och lokaler svarar för 13 procent av utsläppet. I kommunen pågår ett intensivt arbete för anslutning till fjärrvärmenätet och anslutningstakten är hög. Fjärrvärmens bränslemix består idag till 36,1 Koldioxidutsläpp i kommunens fastigheter Fjärrvärme 87% El % Olja 13% Gas % Figur 3 Koldioxidutsläpp i kommunens fastigheter procent av icke förnybara bränslen. När den nya fjärvärmeledningen från Helsingborg står färdig år 26 kommer också koldioxidutsläppen från fastighetsförvaltningen att sjunka radikalt. Man är då på god väg mot kommunens mål inom klimatområdet om utfasning av icke förnyelsebara bränslen för uppvärmning av den kommunala verksamhetens fastigheter och för produktion av den el som används i de kommunala verksamheterna. 4.2 Transporter Transporternas utsläpp av koldioxid var 1 64 ton år 24. Störst andel av transporternas utsläpp har de bulkleveranser som sker till kommunen. Ingen analys av användningen av denna har gjorts men Landskrona kommun, Klimatstrategi

24 vidareleverans sker till många olika förvaltningar och användningsområden. Utsläppen från användning av bränsle via bulkleveranser uppgår till 6 procent. De anställdas tjänsteresor svarar för 27 procent av transporternas utsläpp av koldioxid medan utsläppen för färdtjänst och skolskjuts Transporternas koldioxidutsläpp Skolskjutsar 6% Tågresor % Bulkleveran bensin och diesel 6% Färdtjänst 7% Milersättning 13% Inköpt bensin och diesel 14% tillsammans uppgår till 13 procent. I kommunens bilflotta ingår totalt cirka 2 fordon och av dem är nio stycken el eller etanoldrivna och en biogasdriven. Tjänsteresor med tåg uppgick till 825 stycken. Resornas längd uppgick till 3 76 mil och motsvarar ett utsläpp av koldioxid på,49 ton d.v.s. en bråkdel av transporternas utsläpp. Figur 31 Koldioxidutsläpp från transporter i kommunal verksamhet Landskrona kommun, Klimatstrategi

25 5 Mål och strategi Av analysen framgår att sektorerna industri och transporter står för det största koldioxidutsläppet i kommunen. Sektorerna svarar också för den största energianvändningen i kommunen. Det är därför angeläget att insatser sker som leder till minskade utsläpp inom dessa sektorer. Transportsektorn svarar för störst utsläpp, 52 procent av utsläppen. Ett viktigt insatsområde är den tunga lastbilstrafiken som de senaste 1 åren har fördubblats i Landskrona kommun. Samtidigt som industrin och industrins transporter är det område som är mest angeläget att vidta åtgärder inom är det också det område som det är svårast för kommunen att styra över. Åtgärder måste vidtas i industrin. Kommunen kan där bidra till planering, samordning och inventering av behov samt försöka påverka industrin att använda järnvägstransporter i större utsträckning. Ett område där kommunen har mycket större möjlighet att vidta åtgärder för att minska utsläppen är inom hushållssektorn, exempelvis genom utbyggnad av fjärrvärmesystemet. Landskrona kommun har under lång tid gjort satsningar inom hushållssektorn. Fjärrvärmen är väl utbyggd i centrala Landskrona och ca 98 procent av flerbostadshusen och 14 procent av småhusen är anslutna. Flera industrier är anslutna till fjärrvärmen och spillvärme från industrier tas tillvara. Kraftfulla satsningar har resulterat i låga koldioxidutsläpp inom hushållssektorn. Landskrona kommun har som mål att endast använda förnyelsebara bränslen för den värme som produceras varför även hushållssektorn är en viktig del i klimatstrategin. Investeringar behöver göras för övergång till biobränsle i fjärrvärmenätet samt satsningar för att ansluta småhus och samhällen utanför centrum till fjärrvärme respektive närvärme. För att minska utsläppen krävs samverkan mellan många olika parter, aktörer och kommunmedborgare. För att göra människor delaktiga i processen krävs information och kunskap. Information om effekterna av energianvändning och klimatfrågan ska spridas i kommunen så att man lokalt kan ta ansvar för nationella och regionala målsättningar inom klimatområdet. I denna klimatstrategi preciseras följande fyra strategier utifrån resultatet av inventeringen av källor till utsläpp av växthusgaser. Genom satsningar på dessa ska den kommunala visionen och målsättningen nås. Miljöanpassat samhällsbyggande och hushåll Effektiva kommunikationer, transporter och trafiksystem Långsiktigt hållbart näringsliv och industrisektor Informationsspridning och kunskapsuppbyggnad Kommunens vision är att hela energiverksamheten skall vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Det långsiktiga målet överensstämmer med det regionala och nationella målet om en minskning av koldioxidutsläppet med 4 procent till år 21 räknat från år 199. Målet innebär en minskning med 1 71 kg koldioxid per invånare. Totalt innebär det en utsläppsminskning på 66 ton koldioxid från år 23. För att klara av målet behövs kraftfulla insatser. Diagrammet nedan åskådliggör den stora utmaningen. Landskrona kommun, Klimatstrategi

26 Utveckling klodioxidutsläpp år med och utan åtgärder 8 CO2 kg/inv År 199 År 1995 År 2 År 21 År 22 År 21 Målsätttning år 21 Trend 1 % ökn utan åtgärder Figur 32 Koldioxidutsläpp år 21 med och utan åtgärder (Källa: SCB samt prognos) Beräkning utsläppsminskning Utsläpp Minskning 4 % Mål Utsläpp 199 per inv kg CO kg CO kg CO 2 Minskning för att nå målet Utsläpp kg CO kg CO kg CO 2 per inv Total minskning 66 ton CO 2 Tabell 6 Beräkning utsläppsminskning koldioxid 5.1 Förutsättningar för att nå målen Om inga åtgärder vidtas kommer utsläppen främst från trafiken troligen att fortsätta att öka enligt figur 16 och 17 (på sidan 11). Kommunen har under lång tid arbetat med effektivisering inom energi- och klimatområdet. Hittills framtagna delmål som medverkar till minskat koldioxidutsläpp och klimatpåverkan framgår av bilaga 1. Det krävs dock kraftfulla åtgärder för att nå upp till de stora utsläppsminskningar som det övergripande målet innebär. Kommunens eget arbete i förvaltningsorganisationen måste intensifieras. Miljöledningsarbetet måste ge resultat som ska kunna avläsas i de gröna nyckeltalen för kommunen. Satsningar måste göras på kommunens eget transportområde och energianvändning. I klimatarbetet måste kommunen vara vägledande och föregå med gott exempel. I samverkan med näringsliv, andra kommuner, regionen, föreningar och högskolor drivs arbetet framåt. Av de åtgärder som finns upptagna i handlingsplanen har inte koldioxidutsläpp beräknats för samtliga. Effekterna på koldioxidminskningen vid genomförandet är svårt att förutse. Om klimatinvesteringsbidrag fås från Naturvårdsverket för de fysiska åtgärder som kommunen söker för år 26 kan utsläppen i kommunen minska med 18 ton. Informationsinsatserna kommer ytterligare att minska utsläppen. Beräkningarna visar trots det att det kan bli svårt att nå det för kommunen uppsatta målet om en minskning med 66 ton koldioxid till år 21. Landskrona kommun, Klimatstrategi