VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Transkript

1 VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår i primärproduktionen, men stora variationer föreligger mellan olika produkter. Det finns relativt få studier som rör växthusodlade produkter, undantaget tomat. Studier på växthusproduktion av blommor pågår, vilket kommer att ge bättre underlag för regler inom detta område framöver. Uppvärmningen står för den allt överskuggande delen av klimatpåverkan från växthus. Till skillnad från till exempel spannmålsodling bidrar produktionen av mineralgödsel knappt alls till klimatpåverkan och uppgick i studier endast till ca 1 % av systemets klimatpåverkan. Även transporternas andel av klimatpåverkan var närmast försumbar om man jämför nordeuropeisk produktion i uppvärmda växthus. Recirkulerande system ökar kväveutnyttjandet väsentligt och minskar därmed ytterligare påverkan från mineralgödseltillverkningen. För spanska tomater odlade i ouppvärmda växthus står själva odlingen tvärtom för en liten del av hanteringskedjans klimatpåverkan. Överlag är produktionsnivån en mycket viktig aspekt att ta hänsyn till i växthusodling; det blir fler produkter att slå ut klimatpåverkan på. Omställning till användning av biobränsle pågår för flertalet driftsinriktningar i Sverige. Samtidigt med omställningen till biobränsle har energiförbrukningen minskat genom användning av väv som dras för nattetid eller fastmonterad plastfolie. Vilket bränsle som används för uppvärmning av växthus har en avgörande betydelse för hur mycket växthusgaser som produktionen genererar. Genom att övergå från t ex naturgas till flis för uppvärmning av växthuset kan klimatpåverkan reduceras med i storleksordningen 85 %. Syfte och omfattning Syfte Syftet med detta regelverk är att minska klimatpåverkan genom att skapa ett märkningssystem för mat där konsumenterna kan göra medvetna klimatval och företagen kan stärka sin konkurrenskraft.

2 Det är fritt för regelägare och certifieringsstandarder att använda dessa regler under förutsättning att de kopplas till certifierade system som arbetar med uthållig utveckling. Certifieringen görs av en tredje part som är ackrediterad för den aktuella standarden. Omfattning Reglerna omfattar idag produktionsområdena frukt & grönt, spannmål & trindsäd samt fisk & skaldjur, samtliga av låg förädlingsgrad. Under 2009 kommer reglerna kompletteras med regler för köttprodukter och ägg. Detta dokument behandlar regler för växtodling. Kapitlen i dokumentet är uppdelade i mål, regler och i vissa fall, rekommendationer. Målen beskriver vart vi vill komma med reglerna inom området, reglerna talar om vad som måste göras för att produktionen ska bli godkänd och rekommendationerna visar på ytterligare åtgärder som kan göras för att minska produktionernas klimatpåverkan. Rekommendationerna kan i framtiden komma att införas som regler. Definitioner Alternativa köldmedier är ammoniak (GWP = 0) och koldioxid (GWP = 1). Förnybara energikällor inkluderar vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobränsle. Även spillvärme inkluderas i detta begrepp. GWP (Global Warming Potential) anger den potentiella växthuseffekten av en gas i förhållande till samma mängd koldioxid. Anges ofta i ett 100-års perspektiv. Koldioxidekvivalenter är en enhet för att jämföra växthuseffekten av olika gaser uttryckt i mängden koldioxid med samma växthuseffekt. Livscykelanalys är en sammanställning och utvärdering av den potentiella miljöpåverkan för ett produktionssystem under dess livscykel, från anskaffning av råmaterial eller naturresurser till slutlig kvittblivning. Syntetiska köldmedier är av typen freon som HFC, CFC och HCFC (GWP = ). Krav på revisorer Revisorer som utför certifiering enligt dessa regler skall ha god kunskap om klimatpåverkan inom livsmedelskedjan, åtgärder för minskad klimatpåverkan samt LCA-metodik.

3 Växthusodling av grönsaker, krukväxter och blomsterlök Ett minimikrav för att kunna bli certifierad enligt dessa regler är att produktionen är certifierad enligt KRAV eller Svenskt Sigill eller motsvarande certifieringssystem med relevanta miljökrav. Godkännande av andra system görs av klimatmärkningssystemets styrgrupp. 1.1 En energianalys ska årligen göras som inkluderar bränsle för uppvärmning, belysning, kylrum och ev. koldioxidproduktion samt användning av el per producerad mängd gröda och per m 2. För krukväxter används enbart nyckeltalet i relation till yta, inte till producerad mängd. Energianvändningen ska delas upp i förnybar och fossil energi. 1.2 Baserat på energianalysen ska en plan upprättas över hur energianvändningen kan effektiviseras. Producenten skall i tillämpliga fall kunna uppvisa en plan för övergång till förnybara energikällor. 1.3 En av följande två regler skall vara uppfylld: Energianvändning sammantaget för uppvärmning, belysning, kylrum samt tillverkning av CO 2 ska till 75 % utgöras av förnybara energikällor eller spillvärme på årsbasis. Fossil energi får uppgå till högst 2,5 kwh/m 2 och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden. 1.4 Uppvärmda växthus skall vara utrustade med energiväv eller plastfolie (undantaget dubbelmaterialhus) i syfte att reducera energiåtgången när odling sker under perioden 15/10 och 1/4. Användning av köldmedia Denna regel är utformad för de producenter som använder kylutrymmen i produktionen. 1.5 Vid kyllagring av produkter får syntetiska köldmedier inte användas. Transporter inom gården och vid försäljning av produkter Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan från transporten av livsmedel. Dessa regler gäller primärproducenten. För annan aktör som märker en konsumentförpackning med en märkning som uppfyller detta regelverkfinns ett eget regelpaket i avsnitt x.

4 1.6 Egna och inhyrda förare ska ha genomgått en utbildning i energieffektivt körsätt. Uppdatering av utbildningen ska ske minst vart femte år. 1.7 Företaget bör kunna uppvisa en plan för successiv övergång till förnybara bränslen/drivmedel. 1.8 Vid val av transportföretag skall följande krav ställas: Företaget skall vara anslutet till branschens system för klimatmärkning av transporter, när ett sådant finns. Företaget skall kunna visa en plan för successiv övergång till förnybara bränslen/drivmedel.

5