EKOLOGISK VÄXTHUSODLING MÖJLIG MÖJLIGHET?

Transkript

1 EKOLOGISK VÄXTHUSODLING MÖJLIG MÖJLIGHET? Ola Klöfvermark De stora /viktigaste hoten är växthuseffekten, uttunningen av ozonskiktet, övergödning, försurning av luft, mark och vatten, samt utarmningen av den biologiska mångfalden. De olika miljöhoten har ofta mycket komplicerade orsakssamband. Naturvårdsverket anger ett antal viktiga källor till miljöhoten: trafik/transporter, energiproduktion, jord - skogsbruk och överutnyttjande av naturresurser. Vår materialanvändning har till största delen varit linjär. Kretslopps-samhället syftar till att gå från linjär materialanvändning till cyklisk och från fossil energi till förnyelsebar energi. På så sätt kommer vi att kunna minska våra utsläpp av miljöförstörande ämnen Vi växthusodlare driver företag, som ibland mycket tydligt kan identifieras som verksamheter, vilka på vissa punkter bidrager oacceptabelt mycket till de stora miljöhoten. Uttunningen av ozonskiktet Ozonskiktet filtrerar de aggressiva ultravioletta strålarna från solen som annars slår sönder cellerna. En av de största bovarna när det gäller uttunningen av ozonet är freonerna, sk. CFC-gaser. Utsläppen av freoner kommer idag i första hand från olika typer av värme- och kylanläggningar. Detta bör man ha i åtanke vid investeringar i värme och kylteknik i anslutning till växthusföretag. Växthuseffekten Planeten jordens atmosfär fungerar som glaset i ett växthus. Den kortvågiga strålningen från solen släpps igenom atmosfären men den långvågiga värmestrålningen som uppstår inne i atmosfären reflekteras tillbaka ett par gånger innan den slipper ut i rymden. Försurning Koldioxid svavel- och kväveoxider, försurar både mark och vatten. Återstår att göra stora insatser inom bl.a. transportsektorn. Marknära föroreningar Högt uppe i atmosfären är ozon ett nödvändigt skydd för allt landliv, men nere vid marken är det ett gift som bland annat angriper vegetationen. Det bildas främst av kväveoxider och kolväten när de kommer i kontakt med solljus. Skördebortfallet från våra odlade grödor på grund av mark- 64 Ekologiskt lantbruk Konferens Alnarp November 1999

2 nära ozon, är idag så stora att det måste tas på allvar. Tema: Svensk växthusodling använder till största delen fossil energi för sin uppvärmning och en stor del av de ekologiska företagen utgör inget undantag. Rent företagsekonomiskt är det bästa energislaget, då skattereglerna för ex.v. växthusolja är förmånliga, jämfört med olika biobränslealternativ. Att växthusföretagarna, skall ändra sina energisystem av idealism och framtidsinsikt, i dagens ofta hårt pressade ekonomiska situation, är absolut att kräva för mycket. Jag anser att det ligger ett stort ansvar på statsmakten att underlätta och stimulera införandet av framtidsanpassad energiteknik i växthusodlingen. Emellertid bör företagaren själv vidga sin kunskapsbas, definiera sin egen påverkan på miljön och utforma en strategi, för hur han inom rimlig tid kan anpassa sitt företag till de ofrånkomliga miljökraven. Att med hänvisning till dagens olika ekonomiska teser, praktisera en strutsmetodik inför miljöhoten, är att stjäla chansen till en dräglig framtid från kommande generationer. Övergödning av mark och vatten. Vi släpper ut stora mängder av kväve och fosfor från avlopp, jordbruk, trafik och industrier, som på olika sätt når sjöar och vattendrag. Utsläppen resulterar i ohämmad tillväxt - övergödning. För att förhindra övergödning måste utsläppen minska av framförallt kväve från kommunala avlopp och jordbruket. Trafiken är också en stor bidragande orsak till tillförseln av kväve, på grund av halterna kväveoxid i avgaserna. Växthusföretagen idag, är den gren av växtodlingen, som har bäst kontroll över växtnäringsflödena och det finns utvecklad teknik att anamma för de som behöver förbättra sig. Förgiftning DDT, ett ämne som kan ses som en symbol för de stabila organiska klorföreningarna. Stabilt, fettlösligt och svårnedbrytbart Det anrikas i näringskedjan. Toppkonsumenterna i näringskedjan får allvarliga problem med bl.a. förökningen. Pesticidanvändningen utgör ett allvarligt hot mot vår planets biologiska mångfald. Här skall framhållas att växthusföretagen är ledande inom odlings-sektorn, att använda sig av biologiska bekämpningsmetoder. 65

3 VÄXTHUSODLING - SUND AFFÄRSIDÉ? Kan ett växthusföretag uppnå god ekonomi på att ligga före med att miljöanpassa sin produktion? Vi vet att: Det krävs en grundläggande förändring av människans produktionssystem, för att trygga en dräglig framtid för mänskligheten. Uppvärmningen i de allra flesta växthusföretag bygger på förbränning av fossil energi, och är för ett godtagbart ekonomiskt resultat beroende av rejäla subventioner av bränslet. Samma grödor som produceras här, tas fram i sydligt belägnare länder med nästan ingen energiåtgång, utom solen själv. Fler och fler av våra kunder, framförallt de stora varuhus/livsmedelskedjorna, börjar alltmer miljöanpassa sitt sortiment och sälja en stadigt ökande andel ekologiskt märkta varor(krav). Inom EU får endast produkter som uppfyller normerna inom ett givet regelsystem marknadsföras under namnet ekologiskt. I Sverige är KRAV det största ekologiska kontroll-märket/-organisationen. Följande text, hämtad ur en miljökonsekvensbeskrivning av olika varugrupper, inom en stor svensk detaljhandelskedja. Tomat. Vid växthusodling finns vissa stordriftsfördelar avséende uppvärmning. Energianvändningen står i huvudsak i proportion till växthusens väggyta, vilket räknat per kvadratmeter blir mindre i större anläggningar. Energiåtgången för uppvärmning till produktion av ett kg tomat är ca 1MJ lägre vid en produktionsanläggning med en kapacitet på 300ton per år, jämfört med en anläggning på 150 ton per år, allt annat lika. Den vunna energimängden i den större anläggningen, räcker till att frakta dess kilo tomat km i ett släp i fjärrtrafik. Detta indikerar att lokal produktion av tomater inte självklart är en miljömässigt god lösning. Det finns påtaglig komparativ fördel med tomatodling i varmare trakter. Medan solen där är tillräcklig värmekälla krävs betydande uppvärmning i Norden och norra Europa. Energiåtgången för transport av inhemskt producerade tomater framstår som försvinnande liten jämfört med uppvärmningens energiåtgång. Det kan vara lätt att hamna i en miljömässigt ogynnsam situation om man optimerar lokal produktion. Kanske borde vi tvärt om öka importen av tomater från sydligare trakter så att de sker under större delen av året. Om man betraktar de olika problem vi står inför, kan lätt konstateras att det är mer som förenar än skiljer, mellan konventionell respektive ekologisk växthusproduktion. 66 Ekologiskt lantbruk Konferens Alnarp November 1999

4 Huskonstruktioner, beklädnadsmaterial, uppvärmnings-system och det mesta av övrig växthusteknik är i stort sett lika. Den stora skillnaden idag mellan konv. och ekol. är i huvudsak odlingsbäddar och typen av växtnäring. Konventionellt- växthusföretag omställning till ekologiskt? Inför en ofrånkomlig nyinvestering i värmeanläggningen bör man absolut välja en teknik, som åtminstone är lätt konverteringsbar till någon form av bio-bränsle. Eftersom ett växthusföretag använder förhållandevis stora mängder elektricitet, är ett system som skapar både el och värme synnerligen intressant. Låt oss tillsammans trycka på för att få en framtidsanpassad utveckling till stånd och inte enbart lägga kraft på att statsmakten efterhand förlänger energisubventionen på det fossila bränslet, med ett halvår i taget. Satsa på utökad ekologiskt optimerad växthusproduktion, tillverkning av energi-system/-komponenter, samt försäljning av dessa och know- how däromkring. Ekologisk växthusodling Oerfarna odlare bör bygga ut anläggningen i takt med ökat kunnande och ekonomiska förutsättningar. Jordens befolkning ökar och måste ha tillgång till livsmedel. Det är absolut ingen lögn att i detta perspektiv påstå: Livsmedelsproduktion är en framtidsnäring. För ekologisk växthusodling ligger en stor utmaning i att: Med hjälp av vettig teknik och kretsloppsanpassade produktionshjälpmedel höja livsmedelsproduktionen i vår klimatzon. I dagens jordbruk, har energiavkastningen stigit och ligger idag på i storleksordningen MJ/ha för många grödor. Men effektiviteten är skenbar, den s.k. energikvoten har samtidigt dalat och ligger för vårt moderna jordbruk som helhet kring 1, d.v.s. vi får ut ungefär lika mycket energi som vi sätter in. När maten transporterats, styckats, hackats, raffinerats, packats och transporterats igen, för att slutligen stå på bordet hemma hos konsumenterna, har energikvoten för så gott som alla livsmedel definitivt rasat ner under 1. Vi kan med rätta hävda att ekonomin inte ger oss möjligheter att vidtaga framtidsorienterade ekologiskt vettiga åtgärder. Men ekonomins olika teser, begrepp, sätt att mäta och hävdandet att den är en fristående vetenskap är absurd. 67

5 Det är inte ekonomiska sk. lagar som sätter gränserna, det är naturlagarna. Rent vatten, odlingsbar matjord, oförgiftad miljö och en opåverkad solinstrålning som håller det underbara maskineriet igång, är den grund ekonomiska resonemang skall stå på. En utmaning för ekologiska växthusodlare blir att anpassa sin produktion till olika insikter om ofrånkomliga framtidskrav och samtidigt skapa ett företag med god ekonomi, i konkurrens med andra enbart ekonomiskt optimerade produktionssystem. Stora möjligheter är när kunder finns, beredda att köpa ekologiskt godkända och kretsloppsanpassade tomater, m.fl. grönsaker, till ett pris som svarar upp mot den miljörelaterade kostnaden. 68 Ekologiskt lantbruk Konferens Alnarp November 1999