Biogasproduktion i sydnärke

Transkript

1 Biogasproduktion i sydnärke Slutredovisning Peter Åslund

2 Bakgrund Syfte och mål Tidigare genomförda utredningar Omfattning och metodik för utredningen Projektorganisation Substratinventering Genomförd inventering av substrat från lantbruket Informationsmöte med lantbrukare Identifierat substrat från lantbruket Sammanställning tillgängligt substrat Lokalisering och utformning Massbalansberäkningar Biogödsel Systemlösning Teknisk utformning Transporter Ekonomiska kalkyler Investeringsuppskattning Årskostnader och kassaflöden Affärsupplägg och ägande Tänkbara ägandeformer Slutsatser Scenario A - Lantbrukarna som ägare av Biogas AB Scenario B Lantbrukarna som medlemmar i ekonomisk förening Scenario C Lantbruket i samverkan med kommunen 2

3 Bakgrund Projektet Biogas i Sydnärke har drivits av fem kommuner i södra Närke, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Energikontoret Regionförbundet i Örebro. Projektägare har varit Lantbrukarnas ekonomi AB. De deltagande kommunerna är Askersund, Laxå, Hallsberg, Kumla och Lekeberg. Finansiärer av projektet har förutom nämnda intressenter varit Landsbygdsprogrammet och Länstrafiken. Projektidén är att lokalt få till stånd produktion av biogas från lokala råvaror och på så sätt utnyttja energin i regionen, minska utsläppen av växthusgaser och sluta kretsloppet av näringsämnen. Dessutom ger projektidén även möjligheter till att öka sysselsättningen och förbättra konkurrenskraften för företag på landsbygden. Samarbetsgruppen mellan kommunerna och lantbruket har beslutat att närmare undersöka förutsättningarna för att få till stånd biogasproduktion och till fordonsgas i ett par större anläggningar i regionen. WSP Samhällsbyggnad, Stockholm har genomfört utredningsuppdragen. I det följande sammanfattas vad som kommit fram i utredningarna och i projektet i övrigt. Figur 1. Bild över regionen och kringliggande kommuner Syfte och mål Projektets övergripande syfte har varit att utveckla ett förbättrat beslutsunderlag som efter projektet kan leda till nya företagsbildningar eller investeringar lokalt av redan etablerade företag/organisationer för att ta tillvara lokala resurser och ge en bättre miljö. Målet med projektet är att genomföra en fördjupad utredning för anläggning/ar i regionen för samrötning av olika organiska restprodukter från jordbruket i huvudsak men också från samhället i övrigt. Anläggningarna ska producera biogas för till fordonsgas. Tidigare genomförda utredningar Tre tidigare genomförda studier ligger till grund för denna utredning. 3

4 Biogasens expansion i östra mellansverige Identifiering av potentiella biogashotspots, Jonas Forsberg, Biogas Öst, 2009 Regionala utvecklingsmöjligheter för biogas som fordonsdrivmedel i Örebro län, Swedish Biogas International på uppdrag av Energikontoret Regionförbundet Örebro, 2009 Biogas ur avfall, Sweco Environment AB på uppdrag av Örebro kommun, 2010 Omfattning och metodik för utredningen Utredningen har omfattat att inventera rötbart substrat i de deltagande kommunerna. Utgångspunkten har varit att två geografiska kluster studeras med två separata anläggningar. Direkta kontakter med substratleverantörer, kommuner m fl har tagits för att potentialstudier skall konkretiseras. Utifrån inventeringen har sedan två lokaliseringar tagits fram med olika alternativ för avsättning av gas. Dessa alternativ har investeringsbedömts och översiktliga ekonomiska kalkyler har tagits fram. Utredningen är att se som ett fördjupat steg utifrån tidigare genomförda utredningar och kan användas som underlag för de identifierade intressenterna i fortsatt arbete. En tilläggsutredning genomfördes för att undersöka vilka möjligheter som finns för att öka lönsamheten i de två studerade alternativen. En viktig del i projektet har varit de informations och dialogmöten som har genomförts med kommuner, LRF,s kommunombud och berörda lantbrukare både i inledningen, under och i samband med rapporteringen av konsultutredningarna. Ett slutseminarium genomfördes den 11 maj med ett 60-tal deltagare då projektets resultat samt aktuella biogasfrågor i regionen redovisades. Projektorganisation Projektägare har varit Lantbrukarnas Ekonomi AB. Projektledare har varit Peter Åslund, Energikontoret Regionförbundet Örebro. En styrgrupp har lett projektet med Per Eriksson, ksordf Askersunds kommun, Bengt Waldebring, regionchef LRF, Kristian Peterson, affärsutvecklare LRF och Peter Åslund projektledare. Deltagande kommuner; Askersund, Laxå, Hallsberg, Kumla och Lekeberg. Från Lantbrukets sida deltar LRF samt de lokala kommunombuden. I gruppen har även Regionförbundets Energikontor deltagit samt vid några tillfällen Biogas Öst. Substratinventering För att undersöka vilka substrat lämpliga för rötning som finns tillgängliga i regionen har en substratinventering genomförts. Tidigare genomförda utredningar har studerats, möten och kontakter med lantbrukare har genomförts, kommunerna och industrier med organiskt avfall har kontaktats. Nedan sammanställs resultatet från denna substratinventering. 4

5 Genomförd inventering av substrat från lantbruket Inom ramen för detta projekt har en mer ingående inventering av substrat från latbruket genomförts. Lantbruket innefattar flera olika substrat möjliga för rötning och biogasproduktion. Främst är det den egna gödseln på gårdarna som kan rötas. Tillbaka får man då en utrötad biogödsel som innehåller lika mycket näringsämnen som gödseln in i rötkammaren. En del av det organiskt bundna kvävet har övergått i växttillgänglig form har dock under rötningsprocessen och växtnäringsvärdet är därför större i biogödseln än i den orötade gödseln. Annat lantbruksmaterial som kan lämpa sig för rötning är olika typer av grödor. Dock blir det här en konkurrens med spannmålsodling och marknaden är därför känslig för variationer av spannmålspriser. En lämplig gröda är vall som kan odlas på mark i träda. Det har framkommit att en viss del av den ensilage som produceras på lantbruken blir dålig och inte kan användas som djurfoder, denna andel måste då kasseras och det vore lämplig att istället låta den gå till biogasproduktion. Inom lantbruket i regionen finns ett intresse att producera biogas. Några storgårdar hade redan innan detta projekt påbörjades visat intresse för egna biogasanläggningar. För att utreda hur stort intresset var i regionen i övrigt hölls ett informationsmöte för länets lantbrukare. Informationsmöte med lantbrukare Den 28 juni 2011 hölls ett informationsmöte för lantbrukare i regionen. Mötet hölls i Åsbro (mellan Hallsberg och Askersund). Mötets slutsats var att det finns två grupper av lantbrukare som är intresserade men dessa grupperingar är belägna för långt ifrån varandra för att en gemensam anläggning ska vara aktuell. Mötet ansåg att två grupper skulle bildas och separata möten hållas där även deltagare från de berörda kommunerna deltar. Identifierat substrat från lantbruket Två intressanta områden har lokaliserats med knytpunkt kring de två jordbruksfastigheterna som under informationsmötet visat stort intresse för biogas och som själva har en stor mängd egen stallgödsel på de egna gårdarna. I Kumla är det Sörbnäs som är knytpunkt medan Stjernsund är knytpunkt i Askersund. De båda gårdarna har också möjlighet att uppgradera gasen till fordonsgaskvalite i samarbete med extern part. I Askersund kan det i framtiden finnas möjlighet att ha tillsammans med nya reningsverket och i Kumla kan ske på Swedish Biogas anläggning söder om Örebro. Denna anläggning har av SBI bedömts idag ha en överkapacitet på ca 350 Nm 3 rågas/h. Ett upptagningsområde på 2 mil har av Biototal och WSP bedömts rimligt för att transportera in gödsel till anläggningen. Detta är en avvägning som dels beror på vilket metangasutbyte som kan väntas av substratet och vilket pris som kan förväntas för gasen. I denna studie har endast gårdar inom de deltagande kommunerna tagits med. Följande gårdar ligger inom två mils radie från respektive knytpunkt och inkluderas i sammanställningen av tillgängligt substrat. De flesta har kontaktats av Biototal och visat intresse att leverera gödsel samt lämnat vidare uppgifter om antal djur på gården och kvalitet på gödseln. 5

6 Tabell 1 Översikt gårdar inom 2 mil från Sörbnäs, Kumla. Namn Postadress Postnr Postort Kommun Avstånd till Sörbnäs/Nynäs (km) Börje Olsson Oxelvärsta Sköllersta Kumla 4,4 Carl-Axel Larsson Föckelkärr Pålsboda Hallsberg 19,9 Sven Fischer Näsby gård Kumla Kumla 0 Bengt Gustafsson Bresätters Gård Hallsberg Hallsberg 16,6 Per Hammer Segås Pålsboda Hallsberg 11,1 Lennart Tjäderbäck Segås Pålsboda Hallsberg 10,2 Totalt är det 5 gårdar som skulle kunna leverera substrat in till en rötkammare på gården Näsby gård (Sörbnäs) i Kumla. Sörbnäs ligger i nordöstra hörnet av Kumla kommun. Det finns dock djurgårdar på andra sidan kommungränsen i Örebro kommun som också ligger inom två mil. Dessa har dock inte tagits med i denna studie men bör också kontaktas i framtida arbete. En förstudie är inledd i Odensbacken för att titta på möjligheter att producera biogas från bl.a. avrens från potatisodling. Tabell 2 Översikt gårdar inom 2 mil från Stjernsunds Gård, Askersund. Namn Postadress Postnr Postort Kommun Avstånd till Sörbnäs/Nynäs (km) Bengt Carlsson Läggesta Gärdet Askersund Askersund 9,5 Håkan Dieker Öhna Gård Askersund Askersund 4,4 Carl Dufwa Linds Gård Askersund Askersund 5,9 Sven Dybeck Ältetorp Askersund Askersund 6,6 Lennart Einarsson Askersundsby Askersund Askersund 6,6 Mikael Gilbertsson Stjärnsunds Gård Askersund Askersund 0 Ebbe Karlsson Läggesta Ängafallet Askersund Askersund 9,8 Hans-Olof Pettersson Norra Hunna Askersund Askersund 13,3 Harald Örneberg Edö Säteri Askersund Askersund 13,4 Per Johansson Aspa Gård Aspabruk Askersund 13,7 Urban Andersson Lunna Litzelgården Hammar Askersund 7,9 Per-Olof Karlsson Gärdshyttan Hammar Askersund 11,2 Leif Gustavsson Karstorp Rönneshytta Askersund 17,6 Einar Haglund Skalltorp-Kårberg Skyllberg Askersund 18,9 Svinnersta Villa Sandby Vretstorp Askersund 13 Ulf Persson Torpa Rya Vretstorp Askersund 18,9 Jan Wennberg Åmme Gård Åmmeberg Askersund 13,2 Anders och Torbjörn Björkbacken Åsbro Askersund 15,6 Lundbom Lars-Erik Tylebring Lerbäcks Gård Åsbro Askersund 19,5 Totalt är det i Askersund 19 gårdar som skulle kunna leverera substrat in till en rötkammare på Stjernsunds Gård. 6

7 Sammanställning tillgängligt substrat Utifrån substratinventering som även innefattat substart från kommuner(matavfall) och industrier har de substrat som bedömts rimliga för rötning i två anläggningar, Kumla respektive Askersund, sammanställts i tabellen nedan. Detta har sedan legat till underlag för fortsatt utredning. Tabell 3 Sammanställning av substrat för rötning i de två alternativ som analyseras vidare nedan Kumla (ton/år) Korvsmet 900 Askersund (ton/år) Flytgödsel nöt Flytgödsel svin Hönsgödsel Vall SUMMA Lokalisering och utformning Under informationsmöte med lantbrukarna utkristalliserade sig två geografiska grupper tydligt (som redovisats ovan). Ett stort intresse runt Kumla samt runt Askersund. I båda dessa kommuner finns dessutom två större gårdar med tidigare intresse för biogas. Efter ytterligare diskussioner med de mest intresserade lantbrukarna valdes lokaliseringarna Sörbnäs gård i Kumla och Stjernsundsgård i Askersund. Utifrån dessa gårdar togs två scenarier fram där andra gårdar inom en radie på två mil har inkluderats i respektive scenarie. Figur 2 Lokalisering av de två aktuella gårdarna. A, Sörbnäs gård i Kumla och B, Stjernsunds gård i Askersund 7

8 Vad gäller matavfall från hushåll så fanns intresse för insamling till biogasproduktion i samtliga deltagande kommuner. Dock ligger dessa planer och beslut fortfarande på politisk nivå och därför gjordes bedömningen att inte ta med matavfall i beräkningarna för nya biogasanläggningar fortsättningsvis i denna studie. Motiveringen till detta var att tidplanerna för genomförande för matavfall från kommunerna och för anläggning för biogas från lantbrukssubstrat på de två ovan nämnda anläggningarna skiljer sig så pass mycket åt i nuläget. Det bedömdes därför mer substantiellt att i detta skede ta fram förslag på utformning av två stycken anläggningar baserade på enbart lantbrukssubstrat. Beslutar kommunerna sedan att gå vidare med planerna för biogasproduktion från organiskt hushållsavfall kan samordning ändå göras genom t.ex. gemensam eller distribution av gas. Möjlighet finns även att bygga ut de rötkammare som föreslås på lantgårdarna och i framtiden ta emot en slurry av förbehandlat matavfall från kommunerna. I det fallet byggs endast förbehandlingsanläggning centralt i deltagande kommuner och slurryn transporteras till rötning. Massbalansberäkningar Utifrån de uppskattade tillgängliga substratmängderna har massbalanser ställts upp för Kumla respektive Askersund. Nedan redovisas resultat för den genomsnittliga biogasproduktionen när vall finns tillgängligt för rötning. Antaget energiinnehåll för gasen är 9,79 kwh/nm 3 metangas. Tabell 4 Kumla - totalt inflöde till rötkammaren och biogasproduktion, med vall, årsbasis. Kumla Inflöde till RK (ton/år) Metangasutbyte (Nm^3 CH4/kgVSin) Gasproduktion (Nm^3 CH4/år) Korvsmet 900 0, Flytgödsel nöt , Vall , SUMMA ,39* SUMMA (utan vall) *Ett genomsnitt. Detta motsvarar en produktion på 7,2 GWh biogas per år och en rötrestmängd ut om ca m 3 /år som har en TS-halt på 5 %. Metanhalten i rågasen (totala mängden obehandlad gas) ligger på 59 % vilket ger en bild av hur mycket gas som måste hanteras totalt ut från anläggningen. Om ingen vall tillförs för att kompensera minskad tillgång på gödsel motsvarar biogasproduktionen 6,3 GWh/år och rötrestmängden ut blir ca m 3 /år med en TS-halt på 5,5 %. 8

9 Tabell 5 Askersund - totalt inflöde till rötkammaren och biogasproduktion, med vall, årsbasis. Askersund Inflöde till RK (ton/år) Metangasutbyte (Nm^3 CH4/kgVSin) Gasproduktion (Nm^3 CH4/år) Flytgödsel nöt , Flytgödsel svin , Hönsgödsel , Vall , SUMMA ,369* SUMMA (utan vall) *Ett genomsnitt. Detta motsvarar en produktion på 9,3 GWh biogas per år och en rötrestmängd ut om ca m 3 /år som har en TS-halt på 5,3 %. Om ingen vall tillförs för att kompensera minskad tillgång på gödsel motsvarar biogasproduktionen 8,2 GWh/år och rötrestmängden ut blir ca m 3 /år med en TS-halt på 5,9 %. Metanhalten i rågasen (totala mängden obehandlad gas) ligger på 58 % vilket ger en bild av hur mycket gas som måste hanteras totalt ut från anläggningen. Biogödsel Ut från rötningsprocessen kommer en näringsrik rötrest. Denna innehåller samma mängd näringsämnen som de substrat som förts in i rötkammaren. Det som händer under rötningsporcessen är att materialet bryts ner och stor del av näringsämnena övergår från organiskt bunden form till löslig form. Detta gör dem mer lättillgängliga för upptag av växter än i den ursprungliga gödseln. Att låna ut stallgödsel till rötning och sedan få tillbaka en biogödsel i form av rötrest är därför fördelaktigt för spridning på åkermark. Biogödselns sammansättning beror på ingående substrat och varierar från anläggning till anläggning. Beräkningar visar teoretiskt näringsinnehåll i den biogödsel som produceras i respektive fall. Biototal har utifrån dessa värden sedan beräknat biogödselns värde för spridning på åkermark som utbyte för konstgödsel Kumla Sörbnäs gård Inom Kumla kommun finns ca hektar åkermark samt i angränsande områden i Örebro kommun finns också mycket odlingsmark. Beräknad giva för biogödseln är ca 30 ton/ha med TS-halt ca 5 % vilket innebär att ca ha åkermark behövs för spridning av den rötrest som produceras vid den tänkta anläggningen vid Sörbnäs gård, för alternativet med rötning av vall. Värdet av den nyttiga växtnäringen är beräknat till ca 66 kr/ton jämfört med handelsgödsel. Efter avdrag för spridning och markpackning, ersättning för befintligt lager samt ett beräknat överskott på 500 kr/ha skulle lantbrukarna kunna betala ca 11 kr/ton för denna biogödsel. Askersund - Stjernsundsgård I Askersunds kommun finns ca hektar åkermark inom en radie på 2 mil från Stjernsundsgård. Från den tänkta anläggningen i Askersund beräknas också en giva på ca 30 ton/ha med TShalt ca 5 %. Detta innebär att ca ha åkermark behövs för den totala mängden biogödsel från anläggningen. Värdet av den nyttiga växtnäringen är beräknat till 77 kr/ton. Efter avdrag för spridning och markpackning, ersättning för befintligt lager samt ett beräknat överskott på 500 kr/ha skulle lantbrukarna kunna betala ca 22 kr/ton för denna biogödsel. 9

10 Ekologisk odling Vid ekologisk odling är det normalt kvävetillgången som är den begränsande faktorn när det gäller att försörja grödan med växtnäring. Det finns idag ekologiska gödselmedel att köpa in men tillgången är begränsad och kvävet är ungefär dubbelt så dyrt som i mineralgödsel. En KRAV-tillåten biogödsel har därför stort värde på ekologiska gårdar. Om man räknar med 10 kr extra per kg kväve ökar nettovärdet på biogödseln från Sörbnäs till 38 kr/ton och från Stjernsund till 48 kr/ton. Systemlösning Utifrån ovanstående utredning har två föreslagna lantbruksanläggningar tagits fram, belägna på Sörbnäs gård i Kumla och Stjernsunds gård i Askersund. För varje anläggning har två alternativ för studerats: a) Egen på gården. Den uppgraderade gasen säljs sedan till extern distributör. b) Ingen på gården. Rågasen säljs till extern part för och distribution. Det har inte ansetts rimligt att de lantbrukare som själva driver och äger en biogasanläggning med ska distribuera och sälja fordonsgas. Därför har förutsatts att detta sker genom extern distributör, t.ex. kommunen eller företag som gasbolag. Eftersom marknaden för fordonsgas inte har utretts närmare i detta skede har inte heller olika avsättningsmöjligheter studerats. Sörbnäs gård i Kumla ligger endast ca 7 km från SBI:s anläggning vid Atleverken i Örebro. Ett starkt alternativ för Sörbnäs gård är därför att sälja rågasen till SBI för. I Askersund planerar kommunen att flytta reningsverket och i samband med det bygga rötkammare och producera biogas. På sikt finns då en möjlighet för Stjernsunds gård att uppgradera gasen i samarbete med kommunen. Om kommunen äger sanläggningen säljer Stjernsunds gård rågas via ledning till kommunen. Teknisk utformning Förslag till en anläggningsutformning har tagits fram och redovisas i WSP,s rapport Biogasutredning Sydnärke. Eftersom substratmängderna är i stort sett lika för alternativen Sörbnäs gård i Kumla och Stjernsunds gård i Askersund antas anläggningarna i stort kunna utformas med liknande dimensioner. Förslaget är framtaget med enklast möjliga men ändå funktionsdugliga utformning för att hålla investeringarna så låga som möjligt. Transporter En uppskattning av mängder och transportsträckor har gjorts för respektive anläggning: Sörbnäs Totalt är det ca ton gödsel som ska transporteras in till biogasanläggningen från gårdar utifrån med en genomsnittlig körsträcka på 11km per transport. Räknat på att varje transport kan ta ca 32 ton blir detta ca 600 transporter per år, totalt ca km körsträcka. Lika stor mängd biogödsel ska sedan transporteras tillbaka till gårdarna. Stjernsund Totalt är det ca ton gödsel som ska transporteras in till biogasanläggningen från gårdar utifrån med en genomsnittlig körsträcka på 12 km per transport. Räknat på att varje transport kan ta ca 32 ton blir detta ca transporter per år, totalt ca km körsträcka. Lika stor mängd biogödsel ska sedan transporteras tillbaka till gårdarna. 10

11 Ekonomiska kalkyler Investeringsuppskattning Investeringen för ovan beskrivna anläggning utan hantering av vall har uppskattats till 18 Mkr. Investeringen för hantering av vall har uppskattats till ca 4 Mkr. I tabellen nedan sammanfattas investeringarna för de olika alternativ som studerats. Samma investeringar gäller för Askersund och Kumla då anläggningarna utformas lika och för ungefär samma mängder substrat. Tabell 6 Investeringsuppskattningar för de olika alternativen. Gäller både anläggning i Kumla och Askersund Med vall och med Utan vall och med Med vall och utan Utan vall och utan Bedömd investering Investeringsstöd 30 % Investering minus investeringsstöd 37,2 Mkr 32,4 Mkr 26,4 Mkr 21,6 Mkr 11,2 Mkr 9,7 Mkr 7,9 Mkr 6,5 Mkr 26,0 Mkr 22,7 Mkr 18,5 Mkr 15,1 Mkr Förutsättningar investeringar i ekonomiska kalkyler: Investeringsstöd erhålls med 30 % Ränta 4 % Avskrivningstid 15 år Årskostnader och kassaflöden Årskostnader och kassaflöden har beräknats för de olika alternativen. I tabellerna nedan sammanfattas årskostnader och intäkter för de olika alternativen för anläggningarna i Kumla respektive Askersund. I Askersund kan mer gas produceras till ungefär samma kostnad som i Kumla så intäkten från gasen blir något högre. Även biogödseln från anläggningen I Askersund är värderad något högre än den i Kumla. Tabell 7 Sammanställning årskostnader och intäkter för en tänkt anläggning i Kumla Med vall och med Utan vall och med Med vall och utan Utan vall och utan Driftskostnad Kapitaltjänstkostnad Summa årskostnader Intäkt gas/ värde biogödsel Summa intäkter minus årskostnader

12 Tabell 8 Sammanställning årskostnader och intäkter för tänkt anläggning i Askersund Med vall och med Utan vall och med Med vall och utan Utan vall och utan Driftskostnad Kapitaltjänstkostnad Summa årskostnader Intäkt gas/ värde biogödsel Summa intäkter minus årskostnader Årskostnaderna visar svagt positivt resultat för anläggningarna med då gasen säljs direkt till distributör för 7 kr/nm 3 CH 4. Exkluderas en och rågasen istället säljs direkt för 4 kr/nm 3 rågas blir resultatet mer positivt. Utifrån årskostnader och intäkter har sedan kassaflödeskalkyler satts upp. Följande förutsättningar gäller för kassaflöden: Priser i 2011-års prisnivå Inflation 2 % Byggstart 2012 Driftstart 2013 Figur 3 Ackumulerat kassaflöde för olika alternativ i Kumla 12

13 Figur 4 Ackumulerat kassaflöde för olika alternativ i Askersund För båda anläggningarna visar kalkylerna att det är mycket svårt att få lönsamhet i anläggningarna med ovan givna förutsättningar. Exkluderas sanläggning återbetalas anläggningarna på ca år. Med sanläggning blir kurvorna svagt positiva men det tar lång tid innan anläggningen är återbetald. Fördjupad utredning om ekonomisk lönsamhet Mot bakgrund av resultaten i de ekonomiska kalkylerna beslutades om en fördjupad utredning för att öka lönsamheten i de två studerade produktionsanläggningarna. (WSP- PM - tilläggsuppdrag sydnärke.) Flera scenarios studerades med olika substrat till anläggningarna. Slutsats Slutsatsen i båda fallen är att lantbruksbaserad biogas går att producera med positivt resultat men förutsätter: egen gårdsanläggning utan hygienisering med endast ett substrat eller större mängd substrat från andra gårdar - stora mängder krävs för att finansiera hygienisering - korta effektiva transporter ekonomiskt uthållig aktör behövs - delade nyttor motiverar ekonomiskt samarbete externt stöd behövs, investeringsstöd eller metanreduktionsstöd - kommunalt stöd och samarbete viktig försutsättning andra nyttor behöver värderas (miljönytta, självförsörjningsnytta) externa styrmedel mycket viktigt för att våga satsa! kommunens intresse och stöd kan vara avgörande faktor 13

14 Resultat på gårdsnivå Sörbnäs AB: Slutsatsen för Sörbnäs är att förutsättningarna för att få lönsamhet från biogasproduktion på den egna gården finns. Det är en fördel att närhet och möjlighet till i befintlig anläggning finns. För att våga investera är det dock troligt att ytterligare morot behövs såsom metanreduktionsstöd eller extra finansieringsstöd. Stjernsund Gård: Stjernsundsgård har inte samma fördel med närhet till befintlig sanläggning så som Sörbnäs har. Det visade sig inte direkt lönsamt att producera egen el och värme utan andra värden måste i så fall finnas. Kan samarbete med annan part kring av gasen finnas kan detta vara lönsamt vid Stjernsund. Hönsgödseln är effektivt att röta. För att ta in ytterligare substrat krävs högt metansgasutbyte och effektiva transporter samt stor mängd substrat för förbehandlig för att finansiera nya anläggningsdelar och hygienisering. Affärsupplägg och ägande Utredningen har omfattat olika ägandeformer, avtal samt vilka finansierings- och bidragsmöjligheter som kan finnas när man står inför ett stort biogasprojekt. Nedan sammanfattas det som kommit fram i utredningen. Tänkbara ägandeformer Det är ingen självklarhet hur ägandeformerna ska se ut i ett biogassystem där flera lantbruksföretag ingår. Vilken associationsform som i slutändan väljs måste vara upp till ingående aktörer och efter noggranna överväganden av för och nackdelar. Utifrån erfarenheter från andra liknande biogasprojekt diskuteras två möjliga alternativ till organisation. Scenario A - Lantbrukarna som ägare av Biogas AB Figur 5 Organisation när lantbrukarna själva tar störst ägandeansvar. En möjlighet är att biogasanläggningen drivs som ett aktiebolag som ägs gemensamt av de lantbrukare som levererar substrat till anläggningen. Insamling av substrat, driften av biogasanläggningen och uttransport av biogödsel sköts helt eller köps delvis in av ett aktiebolag som ägs helt utav lantbrukarna själva. Det finns inga organisatoriska hinder för att fritt välja om biogasen skall uppgraderas inom biogasbolaget eller om rågasen skall säljas till 14

15 extern. Valet är snarare en ekonomisk fråga då priset på rågas är avsevärt lägre än priset på uppgraderad gas. Scenario B Lantbrukarna som medlemmar i ekonomisk förening Figur 6 Organisation när lantbrukarna tar en del av ägaransvaret och en annan privat aktör tar resterande ansvar. Biogasbolaget kan samägas av lokala lantbrukare och en annan privat aktör som exempelvis ett lokalt energibolag eller ett biogasbolag. Av erfarenhet från andra projekt kan det då vara positivt att lantbrukarna organiserar sig i ett lantbrukskooperativ. Då drivs detta som en ekonomisk förening vilket är en bekant associationsform inom lantbrukssektorn. Scenario C Lantbruket i samverkan med kommunen Figur 7 Organisation när lantbruket tar stort ägandeansvar och samtidigt samverkar med kommunen. Det är alltid fördelaktigt och viktigt för en lyckad satsning på biogasproduktion att samverkan finns med kommunen. Om ett intresse finns från kommunens sida att öka biogasproduktionen i regionen så kan det vara en avgörande framgångsfaktor för etableringen av en ny biogasanläggning. Utöver den ekonomiska lönsamheten sätter kommuner också värde på andra samhällsnyttiga faktorer som exempelvis miljöaspekter. Det kan därför finnas anledning för kommuner att främja en biogassatsning på fler sätt än enbart genom att delta som ägare av själva biogasanläggningen. Slutsatser I Sydnärkeregionen har framförallt potential för biogasproduktion hittats i lantbruket. Dock finns annat substrat som kan vara intressant för rötning i framtiden, främst då matavfall från kommunerna. Hur insamling av detta ska ske och hur förbehandling av matavfallet ska göras behöver studeras vidare. Utredningen föreslår: 15

16 Deltagande kommuner samt Örebro kommun utreder gemensamt förutsättningar för samarbete kring matavfall med övriga kommuner i länet De två lantbruksanläggningar som tagits fram under denna utredning visar potential för produktion av biogas. Inom ramarna för denna utredning har de två studerade samrötningsanläggningarna beräknats översiktligt i det första steget, därefter har olika alternativa lösningar kostnadsberäknats för att finna det mest lönsamma alternativen. Innan planerna på en biogasanläggning kan realiseras behöver flera frågor besvaras och beräkningar genomföras i olika vändor. Detta är att se som första steget i en iterativ process. En viktig fråga är mängden substrat. Grödor och vall för rötning behöver också studeras vidare. De ekonomiska kalkylerna visar svagt positivt resultat för samrötningsanläggningar men innefattar många osäkerheter som behöver studeras vidare. Slutsatsen i båda studerade fallen är att lantbruksbaserad biogas går att producera med positivt resultat men förutsätter: egen gårdsanläggning utan hygienisering med endast ett substrat eller alternativt större mängd substrat från andra gårdar - stora mängder krävs för att finansiera hygienisering - korta effektiva transporter ekonomiskt uthållig aktör behövs - delade nyttor motiverar ekonomiskt samarbete externt stöd behövs, investeringsstöd eller metanreduktionsstöd - kommunalt stöd och samarbete viktig förutsättning andra nyttor behöver värderas (miljönytta, självförsörjningsnytta) externa styrmedel mycket viktigt för att våga satsa! kommunens intresse och stöd kan vara avgörande faktor Inför framtiden bör de båda regionala grupperna studera vidare: Hur ska man organisera sig? Vem ska äga och driva? Vilka lantbrukare är intresserade av att vara delaktiga och på vilken nivå vill man i så fall delta? Ska anläggningen ägas av extern part och lantbrukarna driva bolag för hantering av gödsel och biogödsel? Avsättningsalternativ för gasen: o Egen fordonsgas, troligen mer lönsamt att samarbeta med annan biogasproducent för o Annan avsättning för biogasen, studera om marknad finns för el/värmeproduktion Vilket gaspris är rimligt? Gaspriset påverkar kalkylerna avsevärt och närmare studie bör göras för att få en bättre uppfattning om marknadens betalningsvilja för gasen Anläggningens storlek. Ska vallgröda tas emot? I så fall hur mycket finns att tillgå? Utifrån detta bör de ekonomiska kalkylerna förfinas. En väsentlig fråga om gasen ska uppgraderas till fordonsgas är marknaden och avsättningen för gasen. Detta har inte studerats närmare inom denna utredning. Detta är dock en viktig faktor för placering av sanläggning och tankstation. En utredning av marknaden och efterfrågan på gas i regionen bör därför genomföras. 16

17 Regionförbundet Örebro Örebro Tfn: Fax: Besöksadress: NetCity, Forskarevägen Örebro. regionorebro@regionorebro.se