Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd

Transkript

1 PROJEKTBESKRIVNING Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd Projektägare UPIR Konsult Projektledare (styrgrupp består även av Ulf Persson, Anders Viktorsson och Ulf Ohlsson) Projekttid Projektet påbörjas i maj 2010 eller direkt efter beslut Projektet avslutas i juni Under de två sista månaderna av projektet sker ingen operativ verksamhet. Den tiden innefattar administrativt arbete för finansiella sammanställningar, rekvisitioner och slutredovisning. Målgrupp Målgruppen inom projektet är landsbygden i kommunen och samtliga lantbruksföretag inom den geografiska avgränsningen på kartan sid 4, logistikbolag, bussbolag, men det kan även vara närliggande industrier. Därutöver vänder sig projektet till en bredare målgrupp för att informera om biogasens möjlighet. 1. Projektidé och bakgrund För att klara klimatfrågan krävs en omfattande övergång till förnyelsebara energikällor. En satsning på biogas från jordbrukets företag ger ur klimatsynpunkt dubbel effekt. Dels minskar utsläppen av växthusgaser från jordbruket i form av metan och lustgas som annars skulle ha släppts direkt ut i luften, dels ökar mängden förnyelsebar energi som kan ersätta fossilt bränsle. Beräkningar visar att biogas framställd av stallgödsel minskar växthusgaserna med 180% (Källa: Bioenergi från jordbruket av Börjesson). Det innebär att lantbruksföretag har tillgång till en resurs som har potential att både minska mängden utsläpp av växthusgaser och att öka företagens lönsamhet. Trots det sker få satsningar på biogas. I Kungsbacka kommuns landsbygd finns ett kluster av gårdar med stora djurbesättningar, dessa är markerade på kartan sid 4. Det innebär jämförelsevis goda möjligheter att genom samarbete åstadkomma en lokal biogasproduktion med gemensam förädling. För att satsningarna på biogas ska bli verklighet och långsiktiga krävs att jordbrukets företag i ökad utsträckning involveras, eftersom dessa har den största potentialen av rötbara substrat. I kommunen så finns hästar vars gödsel idag komposteras vid kommunens avfallsanläggning. En speciell kartläggning planeras i projektet för att se om det är rimligt att istället göra biogas på detta i landsbygden.

2 PROJEKTBESKRIVNING 2(11) Erfarenheterna från andra orters satsningar på biogas som fordonsbränsle visar att insatserna måste vara långsiktiga och uthålliga. Det är av yttersta vikt att de finna många samverkans och ekonomiska möjligheter för att där ur finna en ekonomi för en biogasanläggning (eller flera). Flera projekt har stannat efter att inte ha funnit tillräckliga incitament. Detta projekt utgör starten på en långsiktig satsning på biogas som fordonsbränsle i Kungsbacka med omnejd. Iden med projektet är att bilda ett stabilt nätverk av aktörer med biosubstrat som samarbetar kring en satsning på biogasproduktion och distribution i Kungsbacka kommuns landsbygd. Projektet avser Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd : Skapa nätverk och samarbete Öka kunskapen och intresset för lokal biogasproduktion Ta fram principmodeller för samverkan mellan olika aktörer Påbörja arbetet med att skapa en efterfrågan genom att identifiera intressenter och påbörja samverkan med dessa För denna del ansöker vi om stöd från Leader Erfarenheter från tidigare projekt Tyréns AB har varit delaktiga i Vessigebro projektet från juni 2009 och där följt framsteg. Under hösten 2009 genomförde Tyréns i samarbete med Hushållningssällskapet en förstudie på Öland kring potential. Under våren 2010 har LRF Konsult genomfört inventering och kartläggning samt en kortare biogaskurs för lantbrukarna finansierad av Region Halland. Den kunskap och erfarenhet som framkom inom den kartläggningen utgör en del av underlaget för detta projekt. I projektet Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd ingår även att sammanställa befintlig relevant kunskap från andra liknande projekt såsom t ex Brålanda i Västra Götaland, Vessigebro, Tvååker m.fl. De erfarenheter vi särskilt vill ta tillvara är hur man i andra lyckade projekt jobbat med att locka intressenter och bygga upp ett fungerande samarbete. Det gäller både inom projekttiden och i en framtida driftsform. Vidare finns i Halland två samrötningsanläggningar, Laholm och Gödastorp Falkenberg, deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Förankring av projektet Två informationsmöten har genomförts för intresserade lantbrukare; den 25 november 2009 och den 12 januari Vid båda mötena visades ett stort intresse från medverkande att aktivt delta i projektet. Dessutom har ett flertal planeringsmöten hållits inom projektledningsgruppen.

3 PROJEKTBESKRIVNING 3(11) 2. Syfte/ effektmål Det övergripande syftet med biogassatsningen i Kungsbackas landsbygd är att påbörja kommersiell produktion av biogas och i takt med detta även öka efterfrågan på producerad gas. Syftet med projektet Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd är öka kunskapen och att bygga upp ett samarbete kring de aktörer som behövs för att satsningen ska vara möjlig. 3. Deltagarnytta Projektets primära geografiska avgränsning framgår av karta, se karta. Inom detta område finns ca 15 lantbruksföretag med större djurbesättningar, markerade med stjärna på kartan finns 11 av dessa. En av målsättningarna med projektet är att samla aktuella lantbruksföretag i ett samverkande kluster och att samtliga dessa ska medverka i projektets genomförande. Det ingår i projektet att identifiera potentiella målgrupper för efterfrågan av biogas samt att påbörja samverkan med dessa. I nuläget kan vi se att lokala trafikföretag samt kommunens egna fordon ingår i denna målgrupp, men det kan även handla om närliggande industrier och energibolag. Nyttan för deltagande parter är att de får ökad kunskap, inspiration och förutsättningar för att kunna samverka kring en lönsam satsning på biogasproduktion. Resultatet av projektet har dock en vidare geografisk nytta. Förutom lokala transportörer kommer tillgänglighet till biogas i Kungsbacka att gynna en större marknad. Kungsbackafjorden är kraftigt övergödd, övergång från naturgödsel till biogödsel (rötrest) kan minska lantbrukets läckage av näringsämnen.

4 PROJEKTBESKRIVNING 4(11) Karta över identifierade gårdar (gårdarna är markerade med en röd stjärna)

5 PROJEKTBESKRIVNING 5(11) 4. Projektets mål Målen inom projektet är att: - Öka kunskapen och intresset för lokal biogasproduktion, vilket är en viktig förutsättning för att en satsning ska kunna bli av - Skapa ett fungerande kluster av berörda lantbruksföretag med ett samarbete kring biogasproduktion på gårdsnivå, vilket stärker jordbrukets konkurrenskraft och leder till minskade utsläpp av växthusgaser - Ta fram och presentera principmodeller för lämpliga samverkansformer mellan olika aktörer såsom producenter, distributörer och marknad, vilket ökar förutsättningarna för en väl fungerande biogassatsning. - Påbörja arbetet med att skapa en efterfrågan genom att identifiera möjliga intressenter och påbörja samverkan med dessa, vilket ökar lönsamheten för producenterna Dessa mål leder mot de övergripande målen om ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och förbättrad livskvalitet. Mål Före projektstart Efter projektslut Deltagare vid informations- och utbildningstillfällen om biogas Genomförd studieresa 0 2 Principmodeller för lämplig samverkan mellan producenter, distributörer 0 Minst 1 och marknad. Bildade kluster av lantbruksföretag inom biogas 0 Minst 1 Kartläggning av biosubstrat och potentiella företag 0 1 Antal etablerade samarbeten mellan privata och offentliga aktörer inom biogasområdet 0 1 Kartläggningar av marknader för försäljning av biogas 0 3 Möjliga intressenter på marknaden identifierade 0 3

6 PROJEKTBESKRIVNING 6(11) 5. Genomförande av projektet. 5.1 Handlingsplan för genomförande och avslut. Start Slut Arbetspaket 1: Kompetensuppbyggnad och förankring Omvärlds- och kunskapskartläggning av befintliga projekt och kunskap. Sammanställning och lokal anpassning. Förmedla befintlig biogaskunskap till medverkande aktörer, informationsmöten Informera om projektet utåt Studieresa Arbetspaket 2: Klusteruppbyggnad och samverkansformer, marknad Kartläggning av tillgängligt biosubstrat samt företag och aktörer som kan ingå i biogassatsningen Uppbyggnad av biogaskluster och samverkan mellan identifierade biogasaktörer Identifiera och knyta kontakter med potentiell marknad för försäljning av biogas. Skapa medvetenhet och intresse. Identifiera organisationer och företag som har intresse av att stödja en fortsatt satsning på biogas i Kungsbackabygden Ta fram och presentera principmodeller för lämpliga samverkansformer mellan producenter, distributörer och marknad. Maj 2010 Feb h 60h 24h 20h Maj 2010 Apr h 60h 30h 30h 60h Antalet timmar i kolumnen är indikativa riktvärden

7 PROJEKTBESKRIVNING 7(11) 6. Övergripande projektförutsättningar 6.1 Metod Projektet kommer att genomföras med hjälp av teknisk konsultation, kunskapshöjande insatser samt nätverksbyggande. 6.2 Styrning och ledning Till projektledare kommer Anders Fermheden, Tyréns AB att utses. En styrgrupp har utsetts för projektet och är Ulf Persson, Anders Viktorsson (djurhållare)och Ulf Ohlsson (växtodlare). Någon referensgrupp planeras inte i nuläget, men personer med erfarenhet som kan vara till nytta för projektet kommer på annat sätt att inbjudas att lämna synpunkter. 6.3 Projektpartners Projektet genomförs i samverkan mellan privata, ideella och offentliga aktörer. Samverkande parter i projektet är främst Tyréns AB, UPIR (Ulf Persson), enskilda lantbruksföretag, samt övriga lokala utvecklingskrafter. Antal deltagande Vid projektstart Kvinnor under 25 år Män under 25 år Kvinnor år Män år 1 Kvinnor över 40 år Män över 40 år Kommunikationsplan Projektet kommer att internt kommuniceras via mejl och informationsmöten. Externt sker kommunikation via informationsmöten samt information via pressmeddelanden. En slutrapport kommer att skrivas från projektet som kommer att göras allmänt tillgänglig. Resultatet kommer bl a att genom Tyréns och Region Hallands kanaler göras tillgängligt så att det kan användas av andra i liknande initiativ. 6.5 Beroende av andra projekt och verksamheter 6.6 Beslut och kontrollstationer. (Grindar och milstolpar) Några formella kontrollstationer finns inte inlagda i projektet. En kontinuerlig avstämning behövs innan nästa fas eller aktivitet inleds. Dessa behöver formas i ett processinriktat arbetssätt.

8 PROJEKTBESKRIVNING 8(11) 6.7 Riskanalys och åtgärder Risker i projektet: Att det inte uppstår ett tillräckligt intresse från lantbruksföretagen i projektområdet att medverka i projektet. Att intresserade lantbruksföretag inte vill eller kan samverka med varandra. Åtgärder Orsaken analyseras genom direktkontakt på individuell nivå inom målgruppen. Projektets aktiviteter justeras efter inkomna synpunkter. Om detta inte lyckas kommer färre än förväntat att delta i det fortsatta genomförandet. Detta behöver dock inte hindra projektets fortsättning. Mer tid av projektets resurser får läggas på att hitta mer fungerande samverkansformer. Istället kommer projektet inte att kunna nå lika djupt inom varje delaktivitet. 6.8 Avgränsningar Inga ytterligare avgränsningar, än vad som beskrivits ovan, har gjorts. 6.9 Övriga faktorer -Horisontella kriterier Miljöfrågor Projektet är av stor betydelse för klimatet. Dessutom bidrar det till att bevara och utveckla naturvärden i vatten. När gödsel rötas till biogas omvandlas rötresten till en biogödsel som har en mer fördelaktig näringsform, vilket underlättar möjligheterna att uppfylla miljömålet om Levande sjöar och vattendrag. Jämställdhet Projektet arbetar redan för att få stor medverkan från båda könen både i projektkärnan och i övrigt deltagande. Åldersintegration Detta är ett projekt som även den yngre generationen på gårdarna visat intresse för. Genom dessas medverkan skapas ett forum för utbyte mellan olika generationer. Projektet strävar efter att få yngre personer att aktivt delta i projektet och kompetensutveckling.

9 PROJEKTBESKRIVNING 9(11) Integration av inflyttade Alla lantbruksföretag, även nyetablerade behandlas likvärdigt och alla stimuleras att medverka. Utbyte av erfarenheter från andra delar av landet kommer att tas tillvara. I övrigt finns inte några direkta möjliga kopplingar till andra länder Administrativa rutiner All ekonomihantering kommer skötas av UPIR, vid behov kan Tyréns AB stötta upp. 7. Utvärdering, uppföljning Projektägaren ansvarar för att en projektutvärdering görs av projektet efter dess slut. Mätbara följs upp och slutrapporteras. Metoder för utvärdering är deltagarstatistik från olika aktiviteter, analys av genomförda aktiviteter samt genom att deltagarna själva får lämna synpunkter. 7.1 Projektslut Projektresultat och projektägarens analys kommer att framgå av slutrapporten. Projektledaren levererar slutrapport senast 31 Maj 2011 till projektägaren samt medverkande parter i projektet. Utifrån vilket av alternativa affärskoncept som visar sig vara intressantast kommer beslut tas om hur projektets fortsatta inriktning bör se ut. Sannolikt är det lämpligt att i nästa steg bilda en ekonomisk förening som driver frågan vidare med intresserade aktörer.

10 PROJEKTBESKRIVNING 10(11) 8. Ekonomi, redovisning och finansiering 8.1 Ekonomisk redovisning Projektets ekonomi redovisas till Leader Halland enligt deras krav och önskemål. 8.2 Budget / finansiering Projektets beräknade kostnader Kostnader Beskrivning Beräknat belopp, kr Löner Administration, Ulf Persson kr Investeringar - 0 kr Övriga kostnader Inköpta konsulttjänster, Projektledare, kr experter Indirekta kostnader Resor, lokaler, telefon kr Summa faktiska kostnader kr Projektets värderade resurser Kostnader Beskrivning Värderat belopp, kr Ideellt arbete Summa ideellt arbete och ideella resurser Offentliga resurser Summa offentliga resurser kr 0 kr kr kr kr Projektets faktiska finansiering Finansiering Beskrivning Belopp, kr Ansökt projektstöd Leader Halland kr Kommun Övrig offentlig finansiering Privat finansiering Summa faktisk finansiering 0 kr 0 kr 0 kr kr

11 PROJEKTBESKRIVNING 11(11) Projektets övriga finansiering Resurser Beskrivning Belopp, kr Ideellt arbete Egen arbetstid ingående intressenter kr Övriga ideella resurser Summa ideellt arbete och ideella resurser Offentliga resurser Summa offentliga resurser Kungsbacka Kommun, Tekniska förvaltningen kr kr kr