Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad
|
|
- Siv Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karin Eliasson Projektledare Biogas utvärderingsprojekt Hushållningssällskapet Sjuhärad se
2 Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projekttid nov 2010 juni 2014 Ägare: Hushållningssällskapens Förbund Finansiering: i i Projektstöd tödsjv samt privat finansiering
3 Syfte och målgrupper Syfte Kunskap till befintliga och blivande producenter av biogas. BONDENYTTA Målgrupper Producenter av biogas, lantbrukare Leverantörer av teknik k Rådgivare
4 Aktiviteter Utvärdering 40 st gårdsbiogasanläggningar ådb 4 besök per år, individuella utvärderingsprogram Provtagning, analys och datasammanställningar Workshop Information 1 ggr / år för projektets intressenter Bioenergiportalen Leverantörsmöten 1 ggr/år Delrapporter till lantbrukare/producenter Rapporter i projektet
5 Organisation Hushållningssällskapens Förbund Åke Clason & Olle Markgren Administration Birgitta Blomqvist Projektledning Karin Eliasson Projektgrupp HS och JTI JTI analysansvar Rådgivare Utvärderingsansvar Referensgrupp Kvalité och mål
6 Tidsplan Höst 2010 Höst & vår 2011 Formatering av projektorganisation och referensgrupp. Kontakt med biogasproducenter och uppbyggnad av system för mätning och datainsamling Vår 2011 Mätning och datainsamling påbörjas. Höst 2011 Första sammanställning av data och Workshop med producenter Mätningoch datainsamlingfortsätter Höst 2012 och 2013 Vår 2014 Förnyade workshops med intressenter. Sammanställning och projektutvärdering
7 Gårdsbiogasanläggningar investeringsstöd
8 Budget Budget reviderad Samordning, projektledning, kr kr kr kr kontrollprogram, uppföljning och slutrapportering Datainsamling/ utvärderingsbesök kr kr kr Analyser kr kr kr Tolkning, databehandling och sammanställning kr kr kr Workshops kr kr kr Leverantörsseminarium kr kr kr Inköp Mobila gasmätare, 4 st kr Informationsspridning, web m.m kr kr kr Summa kr kr kr kr Totalt kr
9 Rådgivningsbesöken Moment Första besöket /Ev. fördelning till besök 2 Återkommande besök 1 4 /år Beskrivning av anläggningen X X Investeringskostnader X X Villkor och lagstiftning X X Driftsekonomi X X X Arbetsbelastning X X Substrathantering X X X Rötresthantering X X X Gasmätningar X X Teknik X X X El och uppvärmningskostnader X X Upplevda värden, minskad lukt mm X X X Beräkning av gård klimatpåverkan X Sista besöket
10 Nyckeltal Produktionskostnad Kostnad per producerad energienhet [kr]/[kwh] Investeringsnivå Investering per rötkammarvolym [kr]/[m 3 ] Intäktsnivå Intäkt per rötkammarvolym [kr]/[m 3 ] Gasproduktion substrat Energi per substrat Kommentar Nyckeltalet ska beräknas via HS beräkningsverktyg. Där ingår kapitalkostnader, samt fasta och rörliga kostnader, eventuellt kan nyckeltalet delas upp så att det även beräknas utanför Nyckeltal rörliga kostnader. För att kunna jämföra hur mycket man har lagt på sin anläggning med nyckeltalet nedan det vill säga hur mycket anläggningen tjänar in. Det ger i viss grad mått på effektivitet i anläggningen Intäkten kan vara svår att få fram korrekt. Kan den bedömas så ska den med. Om intäkten ska omfatta endast gasförsäljning eller i övrigt andra parametrar såsom rötrestvärde och ev. andra intäkter diskuterades inte på mötet. Även nyckeltalet intäkt kr/kwh var uppe för diskussion Referensgruppen var eniga om att vi i projektet ska använda oss av kwh som energienhet vad gäller gasproduktion, det är en lättare parameter att förstå jämfört med normalkubikmeter metan [Nm 3 CH 4 ] [kwh]/[kg vv substrat ] [kwh]/[kg TS substrat ] Gasproduktion tid Energi per tidsenhet Nyckeltalet är viktigt men frågan är hur tillförlitliga gasflödesmätarna på anläggningarna är. Viktigt är att dokumentera inkoppling, fabrikat och ev. störningar på flödesmätarna. [kwh]/[dygn] [kwh]/[h] Belastning Energiproduktion per rötkammarvolym och dygn [kr]/[m 3, dygn] Mineraliseringsgrad Andel ammoniumkväve i substrat och rötrest [NH 3 ]/[N-tot] Hänger ihop med hur belastningen på rötkammaren ser ut och gör att det går att jämföra olika anläggningar Viktig parameter i projektet att bedöma mineraliseringsgraden av kväve i processen. Nyckeltalet fås fram via gödsel analyserna på substrat och rötrest
11 27 anläggningar
12 Utrötningsförsök
13 Substrat och Rötest Prio 1 Substrat TS, VS, N-Tot, NH4-N, P, K, ph (2-4 ggr/anlägg., max 3 substrat + ev. tillkommande substrat) Rötrest TS, VS, N-Tot, NH4-N, P, K, ph (max 4 ggr/år & anlägg.) Satsvisa utrötning, 37 o C (1 Prio 1 gång per anlägg.) Pi Prio 2 Viskositet it t Prio 2 Satsvisa utrötning, 10/20 o C Pi Prio 3 Viskositet i VFA
14 Substrat / Rötrest NH4 före NH4 efter Skillnad Gård 1 3,07 5,12 40% Gård2 4,39 3,89 13% Gård , ,24 25% Gård 4 3,00 3,51 15%
15 Gasanalyser Parameter Detektionsgräns CH 4 10% CO 2 10% O 2 02%(2000 0,2% ppm) H 2 S 100 ppm
16 Anläggningar höst Alviksgården 10.Nya Skottorp 2. Yttergärde 3. Frötorp 4. Eriksberg 5. Odensviholm 6. Långhult 7. Högryd 8. Brunnsbo 9. Högebo 11.Bergs Suggpool 12.Vessigebro 13.Ölmestorp 14.Horshaga 15.Viken 16.Norups Gård 17.Anderslöv
Karin Eliasson Miljö och energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad
Karin Eliasson Miljö och energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@hush.se Fördelar med en rötrest? Luktar mindre Mer homogen Lägre TS LäIare ai sprida Högre Växtnäringsvärde
Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp
Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp Yttergärde Viken Frötorp Lantbruk Horshaga Brunsbo Lövsta Gård Sötåsen Skottorp Säteri Kvarngården Sylves lantbruk Lefflers
2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?
HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014
Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad
2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd
Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
Är biogas något för mig/ min gård?
Är biogas något för mig/ min gård? Erfarenheter Saker att tänka på Framtidsspaning/ vad är på gång! Ekonomisk analys av biogasanläggningar År 2015 kr 12 000 Nyckeltal investering i biogas produktion (rågas)
Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 David Hårsmar Förord Projektet
Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver En tillbaka blick Året var 2002 Gårdsbaserad biogasanläggning Götene. Investering 650.000 + eget arbete 220 m 3 reaktorvolym, 140 suggor integrerat
Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas
HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,
Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson
Halm som Biogassubstrat
Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Jordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?
Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av
Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion
Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller
2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion
... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland
Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel
Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?
Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation
Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader
Var produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Datainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs
inbjuder till Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs Utbildningen omfattar 4 utbildningsdagar uppdelade på två kurstillfällen Övergripande målsättning för de 4 dagarna: Utbildningen skall ge
Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars
Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.
Konsekvensutredning för ny föreskrift
Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från
Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd
PROJEKTBESKRIVNING Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd Projektägare UPIR Konsult Projektledare (styrgrupp består även av Ulf Persson, Anders Viktorsson och Ulf Ohlsson) Projekttid Projektet påbörjas
MoreBiogas Småland AB
Miljönytta, klimatnytta och tillväxt Lennart Svenzén, More Biogas Småland AB 2007-2008 2009-2010 2011 2012 2013 2014 2015-16 Hur Biogaslotsar 5 delt Leaderprojekt 21 delt Bolag 19 delägare Nyemission 22
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Slutrapport. Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrapport Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2015 Slutrapport Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå är sammanställd av
Mosekrog
Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om
Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.
Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka
Östersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB
Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig
Passiv gödselseparering
Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten
Rötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
KVARVARANDE BIOGASPOTENTIAL I BEFINTLIGA BIOGASANLÄGGNINGAR RAPPORT 2017:360
KVARVARANDE BIOGASPOTENTIAL I BEFINTLIGA BIOGASANLÄGGNINGAR RAPPORT 2017:360 Kvarvarande biogaspotential i befintliga biogasanläggningar Undersökning av metanpotential i utgående biogödsel MARITA LINNÉ,
Biogasutbildning i Kalmar län
Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset
JTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN
MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN Johan Yngvesson September 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Innehåll Kort om RISE Projektet Benchmarking
Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23
Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Biogas i Uppsala län.
Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas
1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl. 10 14, Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse
Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Småskalig biogasproduktion
Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas
PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne
Lönsamhetspotential vid biogasproduktion Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se -Biogas Syd är ett regionalt samverkansprojekt för biogasintressenter i södra Sverige - Projektet har som mål att
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort
Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun
Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta
Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska
Metoder för svavelvätereducering
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Metoder för svavelvätereducering Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapets Förbund 2013 Förord Projektet Utvärdering av biogasanläggningar
Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner
Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion
Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion Richard Ferguson (SLU, Inst. för ekonomi) Cecilia Waldenström (SLU, Stad och Land) Cecilia Sundberg (SLU, Inst för energi och teknik)
Fallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng
Systemteknik, systemlösningar för biogasanläggningar Bakgrund Rötningen av material till biogas är endast en del i den kedja av förlopp som är viktiga vid framställningen av slutprodukten. Beroende på
Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )
Fastgödselrötning, problem och möjligheter Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; energi@halldorf.com (0735-30 50 07) Substratoptimering ger effektivt utnyttjande av rötkammaren Bakgrund: Dansk studie gällande
Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag
BIOGAS I TORNEDALEN Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag 2017-04-12 Innehåll Projektet... 2 Bakgrund... 2 Resultat - Kommunal biogasanläggning... 3 Resultat - Gårdsbaserad biogasanläggning...
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning
Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
JORDBRUK OCH LIVSMEDEL
JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Rötning av stallgödsel i Östersjöperspektiv Mats Edström; mats.edstrom@ri.se, 010-516 69 86 Biogasdagen den 29/8 2017 vid More Biogas Research Institutes of Sweden Biovetenskap och
Vem vill satsa på biogas?!
Vem vill satsa på biogas?! Utvärdering av ett nationellt projekt om biogasanläggningar på gårdsnivå Anita Boij Rapport 2015:1 A BOIJ AB Idé- och produktutveckling Vem vill satsa på biogas? Rapport 2015:1
Föroreningar i biogas före och efter uppgradering
Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam
Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial
Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och
Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag
Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483
Gårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Klimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,
Lars Kjellstedt, process och automa3onkonsult. Rådgivare, Biogasaffärer på gården för HS & LRF
Lars Kjellstedt, process och automa3onkonsult. Rådgivare, Biogasaffärer på gården för HS & LRF 35 år inom VA- teknik, prakcskt och teorecskt. MiHen av 80- talet metangasteknik. Rötningsteknik från 2002.
GÅRDSPRODUKTION AV BIOMETAN En jämförelse av produktionskostnader och marknadsvärde för olika avsättningsalternativ
GÅRDSPRODUKTION AV BIOMETAN En jämförelse av produktionskostnader och marknadsvärde för olika avsättningsalternativ Rapporten är en del i ett samarbete mellan LRF, Svenska Gasföreningen och E.ON Gas Sverige
METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST
Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of
Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt
Bilaga 1 Biogas Luttra - Projektplan 1 Projektnamn Biogas Luttra kommer att vara arbetsnamn för detta projekt. 2 Projektidé Idag finns en rad generella studier av biogasproduktion i lantbruket. Däremot
Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27. www.bolmsofiber.se
Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27 www.bolmsofiber.se Interimsstyrelsen har bestått av Lars Andersson Carina Bolmblad Claes Gauffin Joachim Gustavsson Henry Tidstrand Jan Starck
Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket
Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential
Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation
Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för
Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet
1 Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet Synpunkter Inledande bestämmelser samt projektet/stödet som sådant Bättre med ett bredare stöd som omfattar
Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö
Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna
Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi
Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av