Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet

Transkript

1 1 Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet Synpunkter Inledande bestämmelser samt projektet/stödet som sådant Bättre med ett bredare stöd som omfattar fler substrat än gödsel Tveksamt om en ökning med 20 öre per kwh är tillräckligt för att ge en märkbar skillnad i den ekonomiska lönsamheten. I en färsk undersökning av gårdsbaserade biogasproducenter, redovisade 62 % av giltiga svar (13 av 21) att 20 öre per kwh inte skulle få en betydande inverkan på företagets produktionsbeslut (R. Ferguson resultat opublicerade). Beslutet att premiera fordonsgasproduktion med ett dubbelt så högt takbelopp är felaktigt eftersom argumentet att fordonsgas ger störst miljönytta inte håller. Förslaget med att kombinera både biogasproduktion (rå biogas från gödsel) och biogasanvändning (högre tak för användning som fordonsgas) i samma stödinitiativ inte tar hänsyn till de skillnader som finns i hur olika organisationer har utvecklat sin produktion. Det finns fall där rå biogas uppgraderas till bränslekvalitet av andra aktörer än den ursprungliga tillverkaren. Detta försvårar avsevärt mätning av produktionskostnaderna och lönsamhet, samt var och hur stöd bör riktas. Huvudsyftet med pilotprojektet bör tydliggöras Förslaget till produktionsstöd tar inte upp eller visar hur det är tänkt att lindra allvarliga problem i anslutning till den tekniska utvecklingen (t.ex. bygg- och uppstart) och driften av småskalig biogasproduktion. För dessa problem och frågor föreslår SLU att andra typer av stöd (t.ex. innovation, lärande, rådgivande) skulle kunna erbjudas för att förbättra lönsamheten. Stödet är begränsat till produktionskostnader som överstiger marknadspriset. Detta avviker från målet att stödja det dubbla miljövärdet av biogasproduktion och straffar/minskar incitamenten till att verka för kommersiella gångbara företag Stödet bör betalas ut lika till all gödselgas oavsett teknik, storlek eller slutanvändning Nivån på stödet fastställs inför respektive inkluderingsperiod. Stödet bör beräknas på en gemensam enhet (KWh rågas) och att uppgifter om anläggningens substratmix, rågasproduktion och om gasens huvudsakliga användning är tillräckligt för att kunna värdera anläggningens klimatnytta och beräkna stödbeloppet. Det bör ställas krav på behandling och användning av den rötade produkten eftersom kvävet har omvandlats till mer lättillgängligt kväve som ökar risken för kväveläckage. Kraven bör ställas på hanteringen av den rötade produkten både inom anläggningen och vid spridning. JTI rekommenderar en lång uppehållstid i en efterrötkammare i biogasanläggningen eller att gasen samlas upp från ett gastätt gaslager för att minska läckaget av metan från rötad gödsel. Anläggningarna kan t.ex. utforma handlingsplaner för att undvika att sprida rötad gödsel vid olämplig väderlek. Det är viktigt att spridningen av rötresten sker vid rätt tidpunkt och under rätt förhållanden En geografisk avgränsning eller differentiering borde ha utretts eftersom klimatnyttan varierar kraftigt beroende på var i landet rötningen sker. En annan fördelningsfaktor mellan mindre och större anläggningar eftersom - den största klimatnyttan uppnås om man producerar fordonsgas, - stora anläggningar har andra möjligheter till en bättre växtnäringsfördelning och minskad övergödning, - flera gårdar kan leverera gödsel till en stor samrötningsanläggning och att - driftstörningar i flera mindre anläggningar skulle kunna innebära att det blir svårt att förbruka medel vissa år. 3 Det bör förtydligas att stödet gäller 20 öre per producerad kwh biogas för att undvika missförstånd med t.ex. kwh el. 3 Skriv kwh biogas

2 2 3 Beskriv att det är det effektiva värmevärdet som avses. 4 tydliggör om det är diarieföring som räknas samt att inkluderingen behöver godkännas. Definitioner 5 Definiera högtemperaturfackla 5 Använd den definition på animaliska biprodukter som redan finns. 5 Definitionen av Nm3 gäller naturgas och är inte en korrekt SI-enhet. Vi föreslår att Jordbruksverket efterfrågar gasvolym vid 0 C och 101,325 kpa precis som Energimyndigheten. 5 Definitionerna bör kompletteras med avloppsslam (se 6 punkt 1). Lämpligen används definitionen från SNFS 1994:2 MS:72. 5 gödselgas förklaras men används inte så mycket i texten. Ordet gas används på flera ställen. Råmetangas är ett felaktigt uttryck och rågas eller biogas kan användas istället. Ska det stå en kubikmeter naturgas i definitionen av normalkubikmeter? Studera benämningar och enheter noga. Förordning 6 punkt 3 Ersätt ordet högtemperaturfackla med varmfackla Kravet på högtemperaturfackla bör ej ställas. Det bör inte hindra stordriftsfördelar och samutnyttjandet av anläggningar och utrustning för anläggningar som separat rötar olika substrat som t.ex. avloppsslam. 6 punkt 1 får gödseln inte samrötas med avloppsslam eller får avloppsslam inte hanteras på anläggningen? 6 Rötslam bör ersättas med slam från kommunala avloppsreningsverk och att krav bör ställas på de ämnen man vill begränsa istället. De delar av föreskrifterna som upprepar kraven i förordningen 3 och 6 bör utelämnas. Inkluderingskrav 6 lägg till en punkt 4. Ha särredovisning av intäkter från biogasverksamhet och direkta kostnader i form av projekt, resultatenhet eller liknande inom den ordinarie bokföringen. 7 Hur ska uppgiften om att anläggningen inte rötar avloppsslam verifieras? Bevisföringen är svår 7 ordet uppgift bör bytas mot intyg 7 och 9 Flytta punkterna från 9 till 7. Vi föreslår att alla engångsuppgifter bör fångas under inkluderingsprocessen. Läcksökningen blir dyrare per kwh för de mindre anläggningarna vilket skulle kunna lösas med stöd inom projektet för sammarbete om läcksökningsinstrument eller ett tillräckligt högt stöd som motiverar de extra kostnaderna. Rimligt att lägga in som krav att rötrestlagret ska vara täckt, för att minska risken för metanläckage. Ett tillägg där det förtydligas att mätning av metanläckage ska utföras på både produktionsanläggning och på rötrestlager. 8 Läcksökningen bör genomföras av auktoriserad personal 8 Läckagemätningen bör ske genom egen kontroll och inte av externa konsulter 8 Läcksökningen bör åtföljas med krav på åtgärd. Större tydlighet och beskrivning omkring vad som menas med kravet på läcksökning samt beskrivning på hur och om åtgärder kommer att krävas samt undrar hur nivån på 500 ppm har uppkommit. 8 kravet på läcksökning ska höjas till två eller fyra mätningar per år och göras enligt gemensamma rutiner. Det borde ligga i Jordbruksverkets intresse att få information om var och hur stora emissioner som upptäcks vilket kan användas för att identifiera svaga länkar i produktionsanläggningar för läckage. 8 Punkt 2: Anvisningar bör utformas på var och hur denna mätning vid punktkällor sker, dvs. avses rötkammaren med tillhörande gasledningar och uppgraderingsanläggning när en sådan finns(?); avstånd mellan instrument och anläggningskomponent(?); väderförhållanden(?) etc. Mätningarna kommer att vara kvalitativa (inte kvantitativ eftersom flödet inte mäts) och kunna leda till åtgärder att minska läckaget. Med tanke på att investering i ett instrument måste ske är mätning en gång per år en låg mätningsfrekvens. Även om det är lovvärt att minska den administrativa bördan bör fler mätningar (rimligen 4-6 gånger per år) kunna göras och ingå som en arbetsrutin eftersom det är av ett egenintresse

3 3 för anläggningsägaren både med avseende på ekonomi och på arbetsmiljö. 8 punkt 3 referera till 9 angående vilken typ av data som Jordbruksverket kan begära. Utbetalningskrav och administration Inte kräva rapportering av allehanda uppgifter på en emellanåt ganska detaljerad nivå krav på rapportering och uppgiftslämnande i 8 punkt 3 och 9 endast omfattar sådan information som är nödvändig för utbetalning och utvärdering av stödet. Vi anser att kraven på återrapportering från stödmottagarna bör ses över och parametrar som inte är nödvändiga för stöd eller utvärdering bör strykas 9 Är kraven verkligen nödvändiga? Schablonvärden ska kunna användas för beräkning av produktionskostnaden och användningen av ett referenspris på naturgas ska vara schablonmässig utan krav på extensiv uppgiftslämning. Ansökningsoch verifieringsprocessen borde också gå att digitaliseras och flera uppgifter styrkas med e-legitimation. 9 Gasens huvudsakliga användningsområde bör preciseras bättre då huvuddelen av gasen alltid blir värme vid elproduktion och det således finns risk för missuppfattning - Kanske att parametern inte är nödvändig då informationen framgår av punkterna 14-17? Förtydliga hur gasproduktion från specifik gödsel ska beräknas. Värt att beakta när det gäller samrötning av olika substrat är att nedbrytningsgraden av gödsel är låg och att omsättningen av specifikt gödseln i en blandning med mer energirika material kan vara lägre än den genomsnittliga mineraliseringen av substratblandningen. 9 punkt 18 och 19 Om syftet är att kunna beräkna anläggningens energibalans bör internt behov av elektricitet och värme efterfrågas. Värme kan produceras internt i gaspanna men även från andra bränslen. Vissa anläggningar är också anslutna till fjärrvärmenät. 9 Vad som avses med motortyp och vilka parametrar som ska rapporteras in bör klargöras. 9 Framställningen av de olika energislagen bör anges i kwh/tidsenhet 9 Det bör förtydligas hur mängden gödselgas ska beräknas och vem som ska utföra beräkningen. Det bör framgå vilka utbytesfaktorer som ska användas eller hur dessa ska tas fram i de fall även andra substrat rötas ihop med gödseln. 9 punkt 10 e-f och 11 sammanfattas till: Årsredovisning om anläggningens intäkter och direkta kostnader 9 Punkt 10: Meningen kan förtydligas till Uppgifter för beräkning av produktionskostnad för biogas 9 Punkt 12: Var och hur rötresten används är en otydlig formulering. Den bör kunna specificeras med t.ex. antal hektar, spridningsteknik och eventuellt gröda. 9 Punkt 13: Volymen kan specificeras till aktiv volym och vidare bör det förtydligas att aktiv volym för både huvudrötkammare och efterrötkammare (ifall det finns) ska uppges. 9 punkt 5 och 6 För att undvika beteckningen normalkubikmeter och Nm3 skulle anläggningsägaren kunna ange uppmätt gasvolym ihop med data på tryck och temperatur om det inte ställs krav på att volymsmätning ska ske vid kontrollerat tryck och temperatur. Även ett krav på att ange gasens metanhalt bör ingå. 9 punkt 5 och 6 Innebär det att anläggningsägaren endast redovisar total biogasproduktion och ingående substrat och att SJV beräknas mängden metan från gödsel baserat på schabloner? Se också kommentaren kring Nm3 vid 5. 9 punkt 6 Bör mätnoggrannhet anges här? 9 punkt 7 Oklart varför denna uppgift efterfrågas. Om det är för att föra statistik bör man också efterfråga uppgraderingstyp. Punkten bör också komma efter punkt 8. 9 ska övriga substrat rapporteras som en summa eller uppdelat 9 Punkt 9: Avseende övriga substrat som rötas borde det för uppföljning vara värdefullt att redovisa dessa mängder i olika kategorier, t.ex. matavfall, avfall från livsmedelsindustrin, typ av energigröda etc. 9 punkterna 7, tas bort. 7 och 9 Flytta punkterna från 9 till 7. 9 Räntekostnader bör baseras på kalkylräntan och inte på den faktiska räntan eftersom finansiering

4 4 sker i de flesta fall på företagsnivå och inte på verksamhetsnivå. 9 punkt 5 Vi föreslår att Jordbruksverket tar in djurslag och antal och använder schabloner för att få fram gödselmängd. Alternativet är att begära in TS-halten tillsammans med våtvikten för gödseln eftersom TS-halten varierar mellan gårdarna. 9 punkt 9 Vilken enhet ska övriga substrat mätas i? 9 punkt 12 Formuleringen är vag, kommer det mer detaljerade anvisningar om vilka uppgifter Jordbruksverket vill ha såsom spridningssystem, tidpunkt, mängd och till vilken gröda? 9 punkt 13 Ändra till Aktiv volym då den uppgiften är mest relevant. Alternativet är att begära in både aktiv och total volym. 9 punkt 13 Förtydliga att även efterrötkammaren ska rapporteras om så är fallet. 9 punkt 10 Förslaget tar inte till fullo hänsyn till verkligheten för dagens gårdsbaserade producenter där biogassatsningar är otydligt integrerade med andra gårdsverksamheter. Det kan t.ex. saknas detaljerade och åtskilda redovisningar och mindre producenter är mer benägna att använda producerad biogas inom företaget på ett sätt som är svåra att värdera och redovisa (t.ex. lokala värmesystem och elektricitet som används inom företaget). Stödberäkning Maxbeloppet borde kommuniceras i förväg t.ex. genom prognos Takbeloppen kopplas till antal företag som levererar gödsel till en biogasanläggning Föreskrifterna bör förtydligas på ett antal punkter för att öka transparensen kring hur stödet beräknas. Lägg till i 11 maxbeloppet för fordonsgas ska vara minst dubbelt så högt som för el och annan användning 12 punkt 1-3 ändras till 1. Beräknad mängd rågas från använd mängd gödsel multiplicerat med 20 öre/kwh. 2. Producerad mängd rågas multiplicerat med 20 öre/kwh. 3. Skillnaden mellan den sökandes produktionskostnader per KWh rågas och naturgaspriset. 11 Hur ska detta maxbelopp beräknas? Kommer tillgängliga medel fördelas baserat på antalet produktionsanläggningar eller producerad mängd biogas? 12 Vi anser att de tre metoderna för att beräkna stödbeloppet medför oklarheter och undrar om vinsten ingår i produktionskostnaderna eller inte. 12 punkt 3 Det är absolut nödvändigt att närmare beskriva hur el/naturgaspriserna vid behov korrigeras för att motsvara biogasanläggningens förutsättningar. 12 Det bör förtydligas vilka schabloner som kommer att användas, vilket el- och naturgaspris som avses och om det är rågas eller uppgraderad biogas som avses. att Jämställa biogasanläggningars produktion av energi mellan fordonsgas och svensk elmix är felaktigt från både miljökonsekvensperspektiv och från energianvändningsperspektiv. 12 Det finns oklarheter i vad som menas med att stödet inte får ersätta mer än skillnaden mellan faktisk produktionskostnad och marknadspriset samt om regeln gäller både företag med en lägre eller högre produktionskostnad än marknadspriset. 12 Mer effektivt om Jordbruksverket årligen fastslagit en generell produktionskostnad för alla anläggningar 12 Punkt 3: Förslag på skrivning under denna punkt; Skillnaden mellan den sökandes produktionskostnader och a) Fordonsgas per kg multiplicerat med antal försålda kg b) Elpriset per kwh multiplicerat med antalet försålda kwh 12 Se tidigare kommentar om gas - Ordet gas används på flera ställen. Råmetangas är ett felaktigt uttryck och rågas eller biogas kan användas istället. Ska det stå en kubikmeter naturgas i definitionen av normalkubikmeter? 12 punkt 3 Vi undrar om naturgaspriset ska ändras till fordonsgaspriset. Naturgaspris ersätts med fordonsgaspris. Vidare sker debitering av fordonsgas från och med januari 2014 på viktsbasis. 12 Är det rågas eller uppgraderad biogas som åsyftas i Gas redovisad i Nm3 räknas om till kwh enligt

5 5 Jordbruksverkets schabloner. Övriga villkor 13 Tydliggör vem som betalar för kontrollen av stödet. Uppföljning och utvärdering Hur utvärderingen ska göras och vilken information som behövs inför denna Målen med pilotprojektet bör tydliggöras och om möjligt kvantifieras De data som krävs in bör relateras till målen Hur maxbeloppet styr för småskalig produktion Finns en risk att större mer transportberoende anläggningar etableras p.g.a. Maxbeloppet? Konsekvensutredning Det bör finnas en bedömning av vilken effekt stödet kommer att ha på den samlade produktionen av gödselgas och en hypotes om projektets möjliga bidrag till ökad produktion och minskade utsläpp Jordbruksverket ska sammanställa kostnaderna för ABP-godkännandet och tillsynskostnaderna för att göra dem tydliga. Dessa kostnader bör tillföras sammanställningen av administrativa bördor för gödselgasstödet. Även privata företag bör ingå i beskrivningen av antalet företag som berörs. Kostnaden för gasmätare och läcksökningsinstrument bör verifieras på sidan 4. En utredning av de skattemässiga effekterna av stödet saknas Frågan om hur mikrolivet i marken reagerar på gödsel med lågt energiinnehåll borde upp på bordet. Jordbruksverket resonerade kring och visade räkneexempel på hur maxbeloppet påverkar olika typer av biogasanläggningar eftersom att biogasproducenterna har svårigheter att förutsäga stödbeloppen. 75 anläggningar fram till 2023 är lite för lågt satt mål. Ifrågasätter påståendet i konsekvensutredningen att väl utrötad rötrest läcker mindre metan än orötad gödsel. JTI har i rapport 413 växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning visat att metanläckaget är högre från rötad gödsel jämfört med orötad. Saknar en kvantifierad beskrivning av stödets förväntade effekter, däribland även de negativa effekterna av det planerade stödet, vilket skulle underlätta uppföljningen av projektet. I vilken utsträckning förslaget kan kommat att påverka konkurrensförhållandena för företagen är allt för knapphändigt redovisat gällande företagen och andra producenter av biogas. Framåt Det är viktigt att jobba för regelförenkling och titta på relaterade regelverk som kan utgöra hinder vid samrötning såsom ABP- och smittskyddsregler. Undersök andra fördelningsprinciper för projektpengarna inför nästa inkluderingsperiod t.ex. Koppla ersättningen till klimateffektivitet. Skruva åt miljökraven ytterligare med krav på att emissionerna från rötresten minimeras genom god utrötning, surgörning eller uppsamling av gas. Stallgödsel idag rötas motsvarande 20 miljoner kronor per år vid ett stöd på 20 öre/kwh. Därför är viktigt med löpande utvärdering så att mer medel kan skjuts till om stödet visar sig ha önskad effekt. Styrmedel bör i möjligaste mån vara långsiktiga och förutsägbara En helhetssyn där anläggningen kan visa att det positiva med rötningen av gödsel till biogas inte äts upp av transporterna till och från anläggningen om dessa sker med hjälp av fossilt bränsle Stöd till anläggningar som rötar dikeskants- och vägkantsgräs. Genom att skörda denna vegetation och röta den fångas fosforn upp innan den når sjöar och hav. Stimulera effektiva och kostnadseffektiva anläggningar särskilt.