Rapport Metanpotential
|
|
- Lisbeth Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel Fax Klosterängsvägen 11A SE Lund, Sweden Org nr VAT no. SE
2 Innehåll MATERIAL OCH METODER... 1 ANALYSER... 2 RESULTAT BMP... 3 RESULTAT KARAKTERISERING... 5 SAMMANFATTANDE RESULTATTABELL... 6 i
3 Inledning Syftet med undersökningen var att bestämma potentiell metanproduktion från tre substrat som levererats från N-Research. Proverna togs ut och utgjordes av två olika blandningar av Ciona och Laminaria; 20/80 (i det följande Prov A ) respektive 10/90 (Prov B) samt enbart Ciona (Prov C) och enbart Laminaria (Prov D). Metanpotetnialen utvärderades genom ett BMP-test (biochemical methane potential) samt genom karakterisering av materialets sammansättning. Ett BMP-test ger information om ett substrats anaeroba nedbrytbarhet och maximala metanbildningspotential, i det här fallet vid 37 C. Substratet blandas i försöket med en stor mängd ymp, det vill säga rötrest från välfungerande biogasanläggning. Ympen bidrar, förutom med mikroorganismer, dels med kompletterande näring till substratet, dels med en utspädningseffekt av eventuella toxiska substanser. Information om näringsmässiga begränsningar i substratet, samrötningseffekter samt hämningseffekter kan därför inte hämtas från ett konventionellt utformat BMP-test. BMP-testets utfall är helt beroende av ympens kvalitet, så denna testas i försöket med lämpligt kontrollsubstrat. BMP-testet utfördes under perioden Material och metoder Försöket utfördes på AnoxKaldnes laboratorium i Lund. Som ymp till försöken användes rötslam från Lysekils rötkammare, vilken drivs vid mesofil temperatur (37 C). Ympen förvarades i värmeskåp under 4 dagar för att största delen av kvarvarande organiskt material skulle brytas ner. Fem olika lösningar bereddes till försöket enligt Tabell 1. Blanklösningen innehöll endast ympslam spätt med vatten, för att kontrollera ympens bidrag till metanproduktionen. Kontrollösningen innehöll även natriumacetat-trihydrat (NaAc*3H 2 O) som substrat för att se vilken aktivitet som kunde erhållas från slammet med ett lättnedbrytbart substrat under optimala förhållanden. En relativt låg belastning (0,5 g COD/g VS) valdes för att garantera att aktiviteten inte hämmades av överbelastning. Det teoretiska utbytet från kontrollsubstratet är 350 ml CH 4 /g COD. Slutligen bereddes tre testlösningar - en med Prov A, ympslam och vatten, en med Prov C, ympslam och vatten samt en med Prov D, ympslam och vatten. Förhållandet mellan ymp och testsubstraten anpassades så att den samlade mängden VS från substratet utgjorde 0,5 g VS per g VS från ymp, detta för att minimera risken för överbelastning. 1
4 Tabell 1 Koncentrationer av slam, testsubstrat respektive kontrollsubstrat (NaAc*3H 2 O) i de olika lösningar som användes i försöken. Lösningarna späddes med kranvatten. Ymp Testsubstrat Kontrollsubstrat Lösning g/l g/l g/l Blank Kontroll 228-5,3 Prov A ,3 - Prov C ,1 - Prov D ,2 Vid försökets början mättes TS/VS i ympslam och testsubstrat och testsubstrat C och D skickades iväg för elementaranalys samt analys av fettinnehåll. De olika lösningarna sattes som triplikat om 400 ml i ml gastäta testflaskor (minirötkammare). Testflaskorna förvarades under hela försöksperioden i värmeskåp (37±1ºC). Under försöksperioden togs gasprover regelbundet ur flaskorna för att beräkna och mäta gasproduktion och metanhalt. Analyser Tabell 2 redovisar metoderna som använts för att utföra analyserna som presenteras i denna rapport utöver dessa har ett externt laboratorium utfört elementaranalys av prov C och D. Metoderna för detta presenteras i Bilaga A. Tabell 2 Metoder och standarder som använts för analyserna i denna rapport. Analys Metod/standard Gasvolym och sammansättning GC-TCD TS/VS SS Totalfett SS
5 Resultat BMP TS och VS i ympslam och testsubstrat redovisas i Tabell 3. Tabell 3 TS och VS i ympslam och testsubstrat. Substrat TS VS VS/TS Ympslam 4,3 % 2,2 % 51,0 % Prov A 9,6 % 5,4 % 56,3 % Prov B 9,3 % 5,1 % 54,9 % Prov C 10,1 % 5,5 % 54,6 % Prov D 14,0 % 8,9 % 63,4 % Den ackumulerade metanproduktionen från blank- kontroll- och testflaskor redovisas med standardavvikelse i Diagram 1. Diagram 1 Resultat från nedbrytning av blanklösning, kontrollösning samt testlösningar. Kurvan visar ackumulerad metanproduktion som medelvärde från triplikat med standardavvikelse. Diagram 1 visar att metanproduktionen från ympslammet utgör ca 25 % av den totala metanproduktionen i testflaskorna, vilket är en bra nivå eftersom en hög bakgrundsproduktion från ympen medför att de korrigerade resultaten blir mer osäkra. Standardavvikelsen är relativt låg i kontroll, blank och i samtliga testflaskor trots att substraten var relativt heterogena. 3
6 Resultaten från aktivitetstestet av ympslammet redovisas i Diagram 2. Kurvan visar ackumulerad mängd metangas som produceras per gram tillsatt COD från kontrollsubstratet. Resultaten är medelvärde av triplikat. Aktivitetstestet visar hur snabbt ett mycket lättnedbrytbart substrat bryts ner av det aktuella slammet. Vid test med ett ympslam med god aktivitet börjar gasproduktionen inom ett par dagar och avslutas inom 10 dagar. Diagram 2 Resultat från nedbrytning av kontrollsubstrat. Kurvan visar ackumulerat metanutbyte från kontrollsubstrat och har korrigerats för ympens bidrag. Medelvärde från triplikat. Kurvan i Diagram 2 visar att nedbrytningen av referenssubstrat börjar direkt och bryts ned fullständigt inom 6 dagar. Teoretiskt metanutbyte för referenssubstratet är 350 Nml CH 4 /gcod. Uppnått metanutbyte under detta försök var ca 360 Nml CH 4 /gcod. Rötslammet har således mycket hög metanogen aktivitet och var i detta avseende lämpligt att använda som ymp för utrötningsförsök. Ackumulerade metanutbyten per VS för de tre testsubstraten redovisas i Diagram 3. 4
7 Diagram 3 Resultat från nedbrytning av testsubstraten. Kurvan visar ackumulerat metanutbyte från testsubstrat och har korrigerats för ympens bidrag. Medelvärde från triplikat. Kurvorna i Diagram 3 visar att nedbrytningen av testsubstraten kommer igång direkt och men ännu inte har avslutats efter 49 dagar. Försöket avslutades dock ändå och metanproduktionen vid 49 dagar omnämns i det följande som metanpotentialen. Försöket visar att Prov A och Prov C gav likvärdiga maximala metanutbyten på ca 305 Nml CH 4 /gvs in. Gasens metaninnehåll var ~65 %. Försöket visar att Prov D gav ett maximalt metanutbyte på ca 280 Nml CH 4 /gvs in. Gasens metaninnehåll var ~60 %. Resultat Karakterisering Fullständiga resultat från karakterisering av externt lab presenteras i Bilaga A. Fetthalt, C/N-kvot och metanpotentialer beräknade med två olika metoder presenteras i Tabell 4. Tabell 4 Fetthalt, C/N-kvot och beräknade metanpotentialer i två testsubstrat. Metanpotential Metanpotential Substrat Totalfett C/N -Elementar* -Komponent** Prov C 2 g/kg 5, Prov D 1 g/kg 11, *Baserat på elementaranalys och Buswells formel med hänsyn taget till kväve **Baserat på medelsammansättning av fett, protein resp. kolhydrat samt Buswells formel 5
8 Sammanfattande resultattabell Metanutbyte BMP Metanutbyte teoretiskt a* Metanutbyte teoretiskt b** Metanhalt BMP Nedbrytningshastighet*** BMP TS VS av TS C/N Nml CH 4/gVS in Nml CH 4/gVS in Nml CH 4/gVS in dagar Testsubstrat Prov A % 17 9,6 % 56,3 % - Testsubstrat Prov B ,3 % 54,9 % - Testsubstrat Prov C % 17 10,1 % 54,6 % 5,4 Testsubstrat Prov D % 10 14,0 % 63,4 % 11,3 Ympslammets kvalitet Ympslammets bidrag Mycket hög metanogen aktivitet (kontrollsubstratet bröts ned helt inom 6 dagar) Ca 25 % av totala gasproduktionen i testflaskorna vid försökets slut Standardavvikelse *Baserat på elementaranalys och Buswells formel med hänsyn taget till kväve ** Baserat på medelsammansättning av fett, protein resp. kolhydrat samt Buswells formel ***Nedbrytningshastighet motsvarar här den tid det tar att uppnå 80 % av BMP Max 2,8 % av totala gasproduktionen i testflaskorna vid slutavläsning 6
9 Bilaga A
10 Bilaga A
11 Bilaga A
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Handbok metanpotential
Rapport SGC 237 Handbok metanpotential My Carlsson, AnoxKaldnes AB Anna Schnürer, SLU Juli 2011 Rapport SGC 237 1102-7371 ISRN SGC-R-237-SE Svenskt Gastekniskt Center SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Biogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Rötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar
Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB
2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Rapport SGC ISRN SGC-R-205-SE
Rapport SGC 205 Optimerad gasproduktion med elektroporation Svenskt Gastekniskt Center Juli 2009 Martina Uldal, AnoxKaldnes AB Lale Andreas, LTU Anders Lagerkvist, LTU Rapport SGC 205 1102-7371 ISRN SGC-R-205-SE
Var produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material
Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser
SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam
Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Författare: Titel: Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Datum: 2012-12-19 Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam
Halm som Biogassubstrat
Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,
Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik
Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik Indelning av presentationen *Bakgrund *Praktiskt arbete *Resultat *Slutsatser Rötning (Kalmar biogas AB process) En biologisk
... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet
Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Idag samlas matavfallet in i påse och kärl + Rimligt låga investeringskostnader. Oftast
Mekanisk förbehandling av musslor och utvärdering av biogaspotential
Rapport VA-teknik, LTH Mekanisk förbehandling av musslor och utvärdering av biogaspotential Juni 2013 Hamse Kjerstadius Åsa Davidsson Jes la Cour Jansen Innehållsförteckning Förord... 1 Syfte... 1 Metod...
Biogasreaktor i miniformat
Biogasreaktor i miniformat Text och foto; Anna Schnürer Institutionen för Mikrobiologi, SLU Biogasprocessen är idag högaktuell av flera anledningar. Denna mikrobiologiska process gör det möjligt att behandla
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar
Uppdragsrapport från JTI Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Batch and continuous digestion of substrate mixtures for biogas Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Mats Edström
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
BMP-test och rötrestanalys av fem olika akvatiska substrat
BMP-test och rötrestanalys av fem olika akvatiska substrat En teknisk rapport inom BUCEFALOS B.5 Filip Hvitlock, Trelleborgs kommun BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Abstract In the Baltic Sea eutrification
NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå
NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå Projektet är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia och Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap
Modellering och simulering av rötningsprocesser
Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll
METANAKTIVITET I FÖRTJOCKAD RÖTREST. Högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik - tillämpad bioteknik. Karolin Karlberg Sara Nilsson
METANAKTIVITET I FÖRTJOCKAD RÖTREST Högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik - tillämpad bioteknik Karolin Karlberg Sara Nilsson Rapportnummer: 2018.04.05 Program: Kemiingenjör tillämpad bioteknik Svensk
Elektroporation för forcerad metanutvinning från förnybara resurser
Rapport SGC 190 Elektroporation för forcerad metanutvinning från förnybara resurser Svenskt Gastekniskt Center Maj 2008 My Carlsson, AnoxKaldnes AB Anders Lagerkvist, Luleå Tekniska Universitet Rapport
Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård
W12017 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård Optimization and potentiation of the biogasprocess at the biogas plant Kungsängens
Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam
UPTEC W 19 011 Examensarbete 30 hp Februari 2019 Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam funktionskontroll vid Uppsalas reningsverk Johanna Andersson Referat Optimering av driftstemperatur
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092
RAPPORT U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092 Förord Det finns en ambition att öka kapaciteten och gasproduktionen vid biogasanläggningarna genom att optimera substratblandningarna.
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och
Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs
Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs Marie Mattsson Niklas Karlsson Sara Bergström Nilsson Titel: Biogas från hästgödsel i Halland Publiceringsdatum:
Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet
och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,
Gårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt
Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.
Substrathandbok för biogasproduktion
Rapport SGC 200 Substrathandbok för biogasproduktion Svenskt Gastekniskt Center Februari 2009 My Carlsson, AnoxKaldnes AB Martina Uldal, AnoxKaldnes AB Rapport SGC 200 1102-7371 ISRN SGC-R-200-SE SGC:s
EFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID EFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR BERÄKNING OCH RESTMETANPOTENTIALER SLUTRAPPORT FRÅN F&U PROJEKT: BERÄKNING GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER I FÖRHÅLLANDE TILL VERKLIG PRODUKTION
Gödsel som substrat vid biogasproduktion
Examensarbete Gödsel som substrat vid biogasproduktion Undersökning av biogas- och metanpotential i satsvisa laboratorieförsök Författare: Handledare: Examinator: Datum: Kurskod: Ämne: Nivå: Josefine Jadstrand
Biogasproduktion från vall Analys av metanpotential samt energi- och miljösystemanalys
Biogasproduktion från vall Analys av metanpotential samt energi- och miljösystemanalys Mikael Särnholm Biogasproduktion från vall Analys av metanpotential samt energi- och miljösystemanalys Författare:
ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA
EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA Rikard Almgre n Miljövetare Högskolan i Halmstad Handledare : Marie Mattsson och Sara
Metanpotential för alger och bioslam blandat med pappersfiber Methane gas potential for algaes and biosludge mixed with paper fiber.
Examensarbete i bioenergiteknik Metanpotential för alger och bioslam blandat med pappersfiber Methane gas potential for algaes and biosludge mixed with paper fiber. Författare: Handledare: Ulrika Welander
EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna
Rapport SGC 216 1102-7371 ISRN SGC-R-216-SE
Rapport SGC 216 Utvärdering och optimering av metod för förbehandling av källsorterat hushållsavfall till biogasproduktion Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Irene Bohn, NSR AB My Carlsson, AnoxKaldnes
EXAMENSARBETE. Biogas av tång och alger. Möjligheter och hinder. Nattika Lilja. Energiingenjör - Förnybar energi 180 hp
Energiingenjör - Förnybar energi 180 hp EXAMENSARBETE Biogas av tång och alger Möjligheter och hinder Nattika Lilja Examensarbete inom energiteknik 15 hp Halmstad 2018-05-28 Abstract In this thesis, the
Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of
Biogas i Halland Förbehandling av substrat och simulering av biogasflöden
Bioenergicentrum Halland Biogas i Halland Förbehandling av substrat och simulering av biogasflöden Grontmij AB och Högskolan i Halmstad Mathias Bohman, Peter Berglund Odhner, Martin Råberg, Anna Schabbauer
Förbehandlingsteknikers betydelse för ökat biogasutbyte
Förbehandlingsteknikers betydelse för ökat biogasutbyte Ilona Ilona Sárvári Horváth Maria del Pilar Castillo Anders Lorén Lena Brive Susanne Ekendahl Roger Nordman Mija Kanerot Förbehandlingsteknikers
NP-balans. Nyhetsbrev mars Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar NP-BALANS. Kortvariga odlingsförsök
Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Nyhetsbrev mars 2018 Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev mars
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Utvärdering av Plönninge gårdsbiogasanläggning. Erik Karlsson Sten Strömberg 4 mars 2011 Bioprocess Control Sweden AB
Utvärdering av Plönninge gårdsbiogasanläggning Erik Karlsson Sten Strömberg 4 mars 2011 Bioprocess Control Sweden AB ii Innehåll 1 Sammanfattande rekommendationer... 1 2 Bakgrund... 3 2.1 Studiens syfte...
Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala
Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala Delstudie i projektet Biogas Nya substrat från havet Erik Gregeby, Ulrika Welander School of Engineering Report No. 16, 2012 ISBN: 978-91-86983-97-0
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Biogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Förbehandling av matavfall med skruvpress
Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Förbehandling av matavfall med skruvpress Utvärdering av effektiviteten i förbehandlingsanläggningen på NSR i Helsingborg Examensarbete
Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05
BASDATA OM BIOGAS 2011 Produktion av biogas I Sverige produceras årligen ca 1,4 TWh biogas. De 136 avloppsreningsverk som producerar biogas står för en stor del av produktionen. Biogas har länge producerats
Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall
Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall Resultat från VA-tekniks delstudie och studieresa Hamse Kjerstadius VA-teknik (LTH) Outline Bakgrund LTH s studie om matavfall och svartvatten Hållbara
FRAMTAGNING OCH UTVÄRDERING AV METOD FÖR BESTÄMNING AV BIOGASPOTENTIAL
FRAMTAGNING OCH UTVÄRDERING AV METOD FÖR BESTÄMNING AV BIOGASPOTENTIAL Johanna Jonsson Alina Amariei EXAMENSARBETE 2008 KEMITEKNIK DEVELOPMENT AND EVALUATION OF METHODS FOR MEASURING BIOGAS POTENTIAL IN
Mikrobiologisk kunskap
Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping
EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)
EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk
Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS. Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja. Miljövetenskap 15hp. Halmstad
Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja Miljövetenskap 15hp Halmstad 2012-05-22 SAMMANFATTNING För att uppnå hållbar energianvändning krävs
JTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Effek%vare biogasproduk%on
Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög
Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07
Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken
SAMMANFATTNING. Nyckelord: Djupströgödsel, mekanisk förbehandling, gårdsbaserad biogasproduktion, batchförsök
SAMMANFATTNING Produktion av biogas från organiska restprodukter är en del i ett hållbart energisystem och bidrar till att skapa lokala kretslopp i samhället. Biogas baserat på lantbrukets organiska material
AMMONIAKFÖRBEHANLING AV HALM OCH VÅTMARKSMASSA FÖR BIOGASPRODUKTION
AMMONIAKFÖRBEHANLING AV HALM OCH VÅTMARKSMASSA FÖR BIOGASPRODUKTION Jonas Bigelius Emelie Persson Marita Linné 2015-05-11 BioMil AB biogas, miljö och kretslopp 2 Förord Projektet startade sommaren 2013
Ann-Charlotte Jakobsson Åhs
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Ann-Charlotte Jakobsson Åhs Rötning av matavfall en studie av metanutbytet hos matavfall förbehandlat med skruvkrossteknik samt
Elektroporation. Test av ny teknik för ökad metanbildning och hygienisering vid rötning RAPPORT 2007:14 ISSN
Elektroporation. Test av ny teknik för ökad metanbildning och hygienisering vid rötning RAPPORT 2007:14 ISSN 1103-4092 Förord Elektroporation är en ny teknik för att med elektriska pulser forcera rötningsprocesser
Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala
Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Niklas Karlsson Högskolan i Halmstad, sektionen för ekonomi och teknik, SET Halmstad maj 2010 Magisterprogrammet
Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad
EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS BIOGASPOTENTIAL FRÅN ORGANISKA INDUSTRIAVFALL I SÖDRA BRASILIEN En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pågående rötningsprocess Simon Landqvist
BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör
BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med
Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of
Modellering och simulering i av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE)
Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik
Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik 5/18/2016 Chalmers University of Technology 1 Vad är aeroba
Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur
Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Sofie Andreasson & Nelly Dahl Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH
Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )
Fastgödselrötning, problem och möjligheter Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; energi@halldorf.com (0735-30 50 07) Substratoptimering ger effektivt utnyttjande av rötkammaren Bakgrund: Dansk studie gällande
Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002
Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Förord...1 1. Inledning...1 2. Biogasproduktion i gårdsskala i södra Sverige slutsatser...3
Torrötning och våtrötning av avvattnad gödsel
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete på masternivå, 60hp Teknisk biologi, profil Industriell bioteknik och produktion Vårterminen 2017 LIU-IEI-TEK-A--17/02962
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?
Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara
Jordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Uthållig avloppsrening
Uthållig avloppsrening Biogas potential på avloppsvatten Noureddine Khayi Handledare: Erik K Levlin MJ153x Examensarbete i Energi och miljö, grundnivå Stockholm 2014 Förord Jag skulle vilja framföra ett
Avfallshantering TE0014
Avfallshantering TE0014 Tentamen i Avfallshantering 5HP 2014-12-18 Del 1 Kod:. Tillåtna hjälpmedel; Papper, Penna Svaren skall ges som hela, tydliga meningar som är lätta att förstå, anledningen är att
Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)
Jordbruksverksprojekt Dnr: 4.1.18-11570/14 Slutrapport år 1 Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Lena Rodhe, Mats Edström, Åke Nordberg, Marianne Tersmeden
METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST
Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of