BMP-test och rötrestanalys av fem olika akvatiska substrat
|
|
- Ingeborg Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BMP-test och rötrestanalys av fem olika akvatiska substrat En teknisk rapport inom BUCEFALOS B.5 Filip Hvitlock, Trelleborgs kommun BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
2 Abstract In the Baltic Sea eutrification is a problem caused by nutrient overload. BUCEFALOS is a project co-financed by EUs LIFE + program with partners from Trelleborg municipality, the City of Malmö and the Skåne Regional Council. The project focuses on uptake of nutrients from aquatic environments, while at the same time creating opportunities to produce new or existing products. The project consists of different parts that together form a holistic package of measures, presenting how to use aquatic substrates in a sustainable way. To ensure that the fermentation residues from the aquatic substrates that the BUCEFALOS project investigates can be used as biofertilizers, the amounts of heavy metals and pesticides in the residues need to be analyzed. This technical study investigates five aquactic substrates: beach cast algae, charophyceans, microalgae grown in wastewater, fish waste and reed. Beach cast algae, charophyceans and reed were collected from the surroundings of Trelleborg. Microalgae were harvested from the algae bioreactors at Smygehamn wastewater treatment plant. Fish waste (cod) was received from Simrishamn. The substrates were treated at Biomil AB and the residues were analyzed by ALcontrol. Statistical verifications of the results were made using analysis of variance between the samples (ANOVA). The results indicate that none of the samples exceeded the SPCR 120 certification values for heavy metals and pesitcides in biofertilizers. The only sample that gave measurement results over the detection value for pesticides was one out of three samples with fish waste residues, that measured 13 µg DDT-p,p/kg TS. Sammanfattning I Östersjön finns stora problem med övergödning som en följd av överskott på näringsämnen. Projektet BUCEFALOS är till hälften finansierat av EU:s LIFE+ program, samarbetspartners är Trelleborgs kommun, Malmö stad och Region Skåne. Projektet fokuserar på upptag av näringsämnen ur vattnet och samtidigt som produktion av nya eller existerande produkter möjliggörs. Projektet består av olika åtgärder som tillsammans bildar ett holistiskt paket och blir ett verktyg för hur akvatisk biomassa kan användas på ett mer hållbart sätt. För att kunna säkerställa att rötresterna från de akvatiska substrat som BUCEFALOS-projektet utvärderar ska kunna användas som biogödsel behöver tungmetallhalterna och eventuella halter av pesticider i rötresterna analyseras. Denna studie undersöker fem akvatiska substrat: tång från stränder, kransalger, mikroalger, fiskrens och vass. Tång, kransalger och vass samlades in från Trelleborgs omnejd. Mikroalger skördades från algodlingen på Smygehamns ARV. Fiskrenset (torsk) hämtades på renseriet i Simrishamn. Substraten skickades till Biomil AB som genomförde provrötningar och med hjälp av ALcontrols laboratorium efterföljande analyser på rötresterna. Statistiska verifieringar av testresultaten gjordes genom variansanalys (ANOVA). Resultaten visar på att inga av SPCR 120:s riktvärden överskreds i något substraten för något av de ämnen där gränsvärde fanns. Vid analys av pesticider hamnade samtliga mätningar under detektionsgränsen utom för ett av tre analyserade prover med rötrest från fiskrens där DDT-p,p uppmättes till 13 µg/kg TS. Eftersom endast ett av de 18 proven var över detektionsgränsen har inte någon statistisk bearbetning av analyserna för pesticider gjorts. 2
3 Inledning Projektetnamnet BUCEFALOS har inspirerats av Alexander den stores stridshäst och är en akronym för BlUe ConcEpt For A Low nutrient/carbon System regional aqua resource management. Projektet är beställt av Region Skåne men koordineras av Malmö stad med Region Skåne och Trelleborgs kommun som partners. Projektet är till hälften finanserat av EU och är en del av LIFE+ programmet Environmental Policy and Governance. BUCEFALOS startade och förväntas vara färdigt Inom BUCEFALOS action B.5 genomförde Trelleborgs Kommun och Region Skåne en studie som visar på biogaspotential och kvaliteten på rötresten som biogödsel. Metod Fem olika substrat valdes ut för analys: tång från stränder, kransalger, mikroalger odlade på avloppsvatten, fiskrens samt vass. Samtliga substrat samlades in och behandling av substraten för TS-analyser och provrötning påbörjades samma dag. Tabell 1 beskriver substraten och insamlingsplatserna närmare, Figur 1 visar bilder på de substrat som samlades in. Biomil AB upphandlades till att utföra provrötningarna och substratanalyserna (Persson 2015) Tabell 1. De analyserade substraten med artbeskrivningar och insamlingsplatser. Substrat Latinska namn på arter i substratet Datum Insamlingsplats Tång Fucus sp. och Furcellaria lumbricalis Skåre skansar dominerade Kransalger Chara sp Buffertdammen till Albäcksåns produktionsvåtmarker Mikroalger Scenedesmus sp. och Chlorella sp Smygehamns ARV Fiskrens Gadus morhua Simrishamn (Fisk Impex renseri) Vass Phragmites australis Albäcksån 3
4 Figur 1. Substraten som samlades in för analys. Insamling skedde , bearbetning av substraten påbörjades samma dag. För att göra en inledande bedömning av ett substrats biogaspotential kan ett satsvist utrötningsförsök, sk BMP-test (Biochemical Methane Potential), göras. Substrat som undersökts i detta försök är vass, mikroalger, fiskrens, tång och kransalger från våtmark. Provtagningen gjordes av uppdragsgivaren och levererades till BioMils laboratorium. Ett utrötningsförsök går till så att en ymp från en befintlig rötkammare, innehållande en bakteriekultur med metanogener, tillsätts substratet. De båda materialen blandas och sätts i en sluten flaska i ett varmvattenbad med 37 C (mesofil rötning). Biogasen som bildas, samlas upp och producerad mängd avläses dagligen. Prov tas också ut på gasen för att bestämma metanhalten i bildad gas. När gasproduktionen i flaskorna börjar avstanna kan en beräkning göras av hur mycket biogas som produceras från materialet. För att veta hur mycket biogas som kommer från det organiska materialet som finns i ympen som tillsätts, sätts referensflaskor med enbart ymp. Gasproduktionen från substratet kan sedan räknas ut genom att beräkna skillnaden i gasproduktion jämfört med flaskan med enbart ymp. 4
5 I en biogasprocess i fullskala sker inmatning av nytt substrat kontinuerligt, varför den biologiska processen och sammansättningen i rötkammaren blir annorlunda än i ett satsvis utrötningsförsök. Utrötningsförsök i flaska är emellertid ett bra sätt att göra en inledande bedömning av ett substrats biogaspotential. Visar sig substratet vara intressant, kan ett kontinuerligt labskaleförsök genomföras för att få en fördjupad kunskap om substratets lämplighet som biogassubstrat. Försöksuppställning För att få god nedbrytning i försöken väljs en ymp som i möjligaste mån kommer från en rötkammare som rötar likartat material. I dessa försök valdes en ymp från Maglasäte gårdsbiogasanläggning som rötar svingödsel med halminblandning, matavfall och ensilage. För att få substraten mer homogena före försöken förbehandlades de något. Vass, tång och kransalger klipptes till ca 1 cm långa bitar och fiskrenset mixades i en mixer. Mikroalgerna behövde ej förbehandlas, då de redan var homogena. Torrsubstanshalten (TS-halten) för de fem substraten samt för ympen analyserades därefter på BioMils laboratorium genom torkning vid 105 C. Därefter fastlades lämpliga blandningsförhållanden mellan ymp och substrat för de olika proverna, baserade på uppmätt TS-halt samt antaganden baserade på BioMils erfarenheter av substratens egenskaper i en biogasprocess. Totalt sattes 18 provflaskor, tre stycken för varje substrat och tre stycken med enbart ymp. Den totala provvolymen var ca 750 ml per flaska. TS-halten för substrat och ymp anges i Tabell 2 samt andelen ymp i försöken räknat som TS i ympen i förhållande till TS i substratet framgår av Tabell 3 nedan. Tabell 2: TS-halt för de olika substraten samt använd ymp. Prov TS-halt (%) Vass 84,2 Mikroalger 7,8 Fiskrens 19,6 Tång 29,7 Kransalger 32,2 Ymp 4,6 Tabell 3: Blandningsförhållande mellan ymp och substrat med hänseende till TS-halt i BMP-försöken. Prov Förhållande (TS ymp/ TS substrat) Vass 0,7 Mikroalger 1,5 Fiskrens 3 Tång 0,8 Kransalger 0,7 Provflaskorna placerades i varmvattenbad med en temperatur på 37 ºC. Producerad biogas samlades upp i mätglas och avlästes dagligen under försöken, med undantag för vissa helgdagar. Metanhalten i den producerade biogasen bestämdes genom att låta en definierad mängd biogas flöda genom ett lutbad, i vilket koldioxid absorberas. Mätning av metanhalten skedde när mätglaset var fullt med gas, vilket skedde vid 5-10 gånger för substraten samt 4 gånger för ympen under försöksperioden. 5
6 För att veta hur mycket biogas som kommer från det organiska materialet som finns i själva ympen, görs referensförsök med enbart ymp. Gasproduktionen från substratet räknas ut genom att subtrahera gasproduktion med medeltalet för gasproduktionen för kolvarna med enbart ymp. När utrötningsförsöken avbrutits skickades prover på rötresten från varje provflaska till ALcontrol för bestämning av torrsubstanshalt (TS) samt innehåll av näringsämnen, tungmetaller och bekämpningsmedel. På BioMils laboratorium bereddes proverna med vass, tång och kransalger genom mixning för att få dem mer homogena. Innehållet i varje provflaska fördelades under omblandning i tre olika provkärl som tillhandahölls av ALcontrol. Proverna för pesticider förpackades i glasbehållare för att undvika eventuell kontaminering från plastkärl. Resultat och diskussion BMP-försök Rötningsförsöken pågick i 32 dygn och resultaten visas i Figur 2-7, där ympens bidrag till metanpotentialen är avdragen från redovisad metanproduktion. I Tabell 4 redovisas medelvärdet från trippelproverna för respektive substrat (ympens bidrag har dragits ifrån). Metanproduktionen redovisas som liter metan per kg TS för respektive substrat. Tabell 4: Resultat för BMP-försöken för de fem olika substraten beräknat som medelvärde av trippelproverna. Substrat Liter metan per kg TS Vass 91 Mikroalger 130 Fiskrens 248 Tång 85 Kransalger 31 Den möjliga tiden för utrötningsförsöken begränsades av uppdragsgivarens behov av resultat från försöken. Provrötningstiden för de flesta av substraten kan anses som tillräcklig för en bedömning av deras metanpotential, men för vass var tiden för kort för att metanproduktionen skulle hinna klinga av. Detta kan ses i Figurerna 2-7, som visar metanproduktionen i provflaskorna över tiden. Med hänsyn till tidigare erfarenheter med liknande substrat som vass bedömer BioMil metanpotentialen för detta substrat vara ca 115 liter metan per kg TS. Bedömningen bygger på försök med halm och våtmarksmassa, där ca 20 % av metanpotentialen erhölls efter dag 32 vid utrötningsförsök som pågått mer än 100 dagar. För metanproduktionskurvorna för tång ses en tydlig S-form, där metanproduktionen först tycks avstanna för att sedan plötsligt ta fart igen. Detta indikerar att något har inhiberat processen att effektivt bryta ner organiskt material, alternativt att organiskt material som tidigare i försöket varit otillgängligt för mikroorganismerna blivit mer tillgängligt. För metanproduktionskurvorna för fiskrens ser det ut som att kurvan sjunker, dvs metanproduktionen blir negativ, efter 12 dagar. Så är givetvis inte fallet, utan beror på avdraget från ympens metanproduktion som gjorts, och där nedbrytningsförloppet ser annorlunda ut vid separat utrötning av enbart ymp. Det som kan utläsas av metanproduktionskurvan för fiskrens är att nedbrytningen av substratet går fort och är så gott som klart efter 12 dagars utrötningsförsök. 6
7 Figur 2. Erhållen metanproduktion för ymp enbart. Figur 3. Erhållen metanproduktion för vass. 7
8 Figur 4. Erhållen metanproduktion för mikroalger. Figur 5. Erhållen metanproduktion för fiskrens. 8
9 Figur 6. Erhållen metanproduktion för tång. Figur 7. Erhållen metanproduktion för kransalger. 9
10 Analys av rötrest Resultaten från analyserna avseende näringsämnen, tungmetaller och bekämpningsmedelsrester erhölls från Alcontrol.. Näringsinnehåll och tungmetaller analyserades på ALcontrols laboratorium i Sverige, medan innehåll av bekämpningsmedel analyserades i Holland. Bilaga 1 består av ett analysprotokoll från ALcontrol, där det framgår vilka metoder som användes vid de olika analyserna. Resultaten från analyserna av näringsämnen, tungmetaller och bekämpningsmedelsrester syns i Tabell 5-7. Riktvärdena för maximala halter av de analyserade ämnena har hämtats från SPs Certifieringsregler för biogödsel SPCR (SP 2015). Analyserna av bekämpningsmedelsrester var under detektionsgränsen för samtliga ämnen och för samtliga 18 prover, utom för ett av de tre proverna med rötrest med fiskrens där ämnet DDT-p,p uppmättes till 13 µg/kg TS. Eftersom endast ett av de 18 proven var över detektionsgränsen har inte någon statistisk bearbetning av dessa analyser gjorts. Riktvärdet för innehåll av zink i rötresten överskrids enligt SPCR 120:s regelverk för samtliga prov för rötrest med mikroalger och fiskrens. För rötrest med mikroalger ligger zinkinnehållet strax över riktvärdet, medan för rötrest med fiskrens är zinkinnehållet det dubbla jämfört med maximal halt. Detta beror på att ympen innehöll höga halter zink (vilket är ett vanligt problem i biogasanläggningar med stor andel svingödsel), det dubbla jämfört med maximal halt i regelverket, och proverna med mikroalger och fiskrens var också de prover som innehöll störst andel ymp räknat som TS. Övriga riktvärden enligt SPCR 120 innehålls i proverna. 10
11 Tabell 5. Analysresultat för näringsämnen. Näringsämne Prov Vass Mikroalger Fiskrens Tång Kransalger Prov Ammoniumkväve (g/kg TS) Prov Prov Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov 1 3,6 6,4 5,4 8,5 4,8 Magnesium (g/kg TS) Prov ,1 6,9 3,9 Prov 3 3,6 6,3 5,3 8,1 4,1 Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov ,8 Fosfor, total (g/kg TS) Prov ,1 Prov ,2 Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov Kalcium (g/kg TS) Prov Prov Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov Kväve, total (g/kg TS) Prov Prov Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov Kalium (g/kg TS) Prov Prov Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov Svavel (mg/kg TS) Prov Prov Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Riktvärde för maximal halt enligt SPCR120 11
12 Tabell 6. Analysresultat för metaller. Analysvärden som överstiger gränsvärdet är markerande i rött. Metall Prov Vass Mikroalger Fiskrens Tång Kransalger Prov 1 <2 2,4 <2 <2 2,4 Bly, Pb (mg/kg TS) Prov 2 2,1 2,6 2,3 <2 2,4 Prov 3 2 2,4 2,1 <2 2,4 Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0,035 Prov 1 0,22 0,26 0,35 0,7 0,4 Kadmium, Cd (mg/kg TS) Prov 2 0,23 0,23 0,3 0,59 0,37 Prov 3 0,24 0,27 0,35 0,73 0,42 Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov Koppar, Cu (mg/kg TS) Prov Prov Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0,0004 Prov 1 5,5 21 5,8 22 8,6 Krom, Cr (mg/kg TS) Prov 2 5,1 20 5,8 23 6,1 Prov 3 5,3 21 5,5 23 7,6 Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov 1 0,048 0,056 0,14 0,051 0,05 Kvicksilver, Hg (mg/kg TS) Prov 2 0,057 0,057 0,13 0,035 0,052 Prov 3 0,058 0,055 0,15 0,052 0,041 Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov 1 5,2 14 6,2 15 7,2 Nickel, Ni (mg/kg TS) Prov 2 5,1 14 5,6 13 5,9 Prov 3 5, ,6 Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0, Prov Zink, Zn (mg/kg TS) Prov Prov Anova, en faktor, mellan grupper: p = 0,00001 Riktvärde för maximal halt enligt SPCR
13 Tabell 7. Analysresultat för pesticider (bekämpningsmedelsrester/organiska miljögifter). Analysvärden som nått över detektionsgränsen är markerade i rött. Eftersom att pesticider endast kunnat detekteras i två fall har inga statistiska analyser kunnat göras. Pesticid Prov Vass Mikroalger Fiskrens Tång Kransalger Riktvärde för maximal halt enligt SPCR120 Aldrin (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Dieldrin (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. DDT-o,p (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. DDT-p,p (µg/kg TS) DDT, summa (µg/kg TS) Prov 1 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Prov 2 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Prov 3 u.d. u.d. 13 u.d. u.d. Prov 1 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Prov 2 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Prov 3 u.d. u.d. 13 u.d. u.d. DDE-o,p (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. DDE-p,p (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. DDD-o,p (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. DDD-p,p (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Endrin (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Telodrin (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Isodrin (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Quintozen (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. HCH-alfa (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. HCH-beta (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. HCH-gamma (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. HCH-delta (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. cis-heptaklorepoxid (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. trans-heptaklorepoxid (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Heptaklor (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. cis-klordan (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. trans-klordan (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Klordan, summa (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Endosulfan-alfa (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Endosulfan-beta (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Hexaklorbutadien (µg/kg TS) Alla u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 13
14 Medeltal för innehåll av näring i form av NPK (kväve, fosfor och kalium) för rötrest med de olika substraten finns illustrerade i Figur 8. Innehållet i rötresten påverkas givetvis betydande av halterna i ympen och vilket blandningsförhållande som använts vid försöken för respektive substrat. Figur 8. Innehåll av NPK för rötrest med de fem olika substraten, beräknat som medelvärde av trippelproverna. Avslutningsvis kan sägas att analys och utvärdering av samtliga ämnen hade underlättats om analys hade gjorts direkt på substraten och inte på rötresten där ymp också utgör en betydande andel av mängden. Emellertid så överskred inga mätvärden SPCRs gränsvärden för metaller (förutom för zink, där ympen tros vara orsaken), vilket tyder på att rötrester från alla de analyserade substraten är gångbara som biogödsel. För vissa ämnen skulle dock ympen hypotetiskt kunna agera utspädande, vilket återigen talar för analys av substraten innan rötning vid denna typ av studier. Referenser Persson, E BMP-test och rötrestanalys av 5 olika substrat. Biomil AB. Uppdragsgivare: Region Skåne/Trelleborgs kommun/bucefalos. SP, SPs Certifieringsregler för biogödsel SPCR
15 Bilaga 1 Analysrapport från ALcontrol 15
16 16
Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merRapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merProvrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik
Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik Indelning av presentationen *Bakgrund *Praktiskt arbete *Resultat *Slutsatser Rötning (Kalmar biogas AB process) En biologisk
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Version Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är ett levande dokument som revideras
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merTrelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun
Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun Foto: Trelleborgs kommun Foto Johnny Carlsson Trelleborgs
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merBilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder
Sid 1(5) Bilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder Denna bilaga behandlar krav och anslutande provningsmetoder för certifiering av polymert avfall avsett att slutbehandlas
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merPM Provtagning av matjordsupplag 9:47 samt 9:49 och dispensanaökan på föreläggande
Stadsbyggnadsförvaltningen PM Datum: 2015-05-18 DNR: 233/15 Handläggare Ludvig Landen ludvig.landen@helsingborg.se PM Provtagning av matjordsupplag 9:47 samt 9:49 och dispensanaökan på föreläggande Helsingborgs
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merOPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merAskåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Läs merBilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder
Sid 1(5) Bilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder Denna bilaga behandlar krav och anslutande provningsmetoder för certifiering av polymert avfall avsett
Läs merRapport Metanpotential
Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merSanering MILO Förskola
Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Sundbybergs Stad Sanering MILO Förskola Stockholm 2015-09-15 Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Datum 2015-09-15
Läs merBiogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merSammanställning fältnoteringar och analyser
Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merDenna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.
RAPPORT utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory DGE Mark och Miljö RAPPORT Periodisk mätning 1 vid Hovhultsverket 2013 Uddevalla Kraft AB, Uddevalla 2013-04-12 Rapport
Läs merVälkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON
Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merEnhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts
Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs merKlosettvatten i kretslopp
Klosettvatten i kretslopp Introduktion Projektet Klosettvatten i kretslopp utreder om källsorterat klosettvatten kan accepteras av livsmedelsindustrin som ett gödselmedel. Projektet genomförs av Inst.
Läs merSkolmaterial om matavfallsinsamling
Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merSöderåsens Bioenergi AB
Söderåsens Bioenergi AB Varför tror Wrams Gunnarstorp på biogas Erfarenheter av användning av biogödsel på Wrams Gunnarstorp Biogödseln - vad är den värd? Crafoordsalen Alnarp En presentation av VD 2012-06-18
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merMILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL
MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL Miljörapport 2012 Norrköping 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska
Läs merBiogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal
Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat Rapport från en förstudie
Läs merAnalys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser
Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav
Läs merÖkad acceptans för biogödsel inom lantbruket
JTI-rapport: Kretslopp & Avfall / Recycling & Organic Waste, nr 47 Ökad acceptans för biogödsel inom lantbruket Emelie Ljung, Ola Palm, Lena Rodhe En referens till denna rapport kan skrivas på följande
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merStrandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen
Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Tången problem eller resurs? 2009 Utredningar
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merMARS 2014 STADSBYGGNADSFÖRVALTNIGNEN, HELSINGBORGS STAD PROVTAGNING AV JORD BERGA 10:1
MARS 2014 STADSBYGGNADSFÖRVALTNIGNEN, HELSINGBORGS STAD PROVTAGNING AV JORD BERGA 10:1 ADRESS COWI AB Hamntorget 5 252 21 Helsingborg TEL 010 850 28 00 WWW cowi.se MARS 2014 STADSBYGGNADSFÖRVALTNIGNEN,
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merTORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson
TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP
Läs merOrienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén
Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2012 Innehållsförteckning: Summary 3 Inledning 3 Syfte och mål
Läs merVatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20
Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök
Läs merSanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1
Oskarshamn harbour - The environmental problem As Cd Cu Pb Zn.and dioxins 2011-06-17 Hifab AB 1 Concentration of dioxins in sediments (ng TEQ/kg TS)
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merBiogödsel från rötning av musslor
Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet
Läs merHandbok metanpotential
Rapport SGC 237 Handbok metanpotential My Carlsson, AnoxKaldnes AB Anna Schnürer, SLU Juli 2011 Rapport SGC 237 1102-7371 ISRN SGC-R-237-SE Svenskt Gastekniskt Center SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt
Läs merUndersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Läs merMILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun
MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport
Läs merMETALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merLyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening
Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan
Läs merGifter från båtverksamhet
Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är
Läs merRegion Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp
Oddvar Fiskesjö Processledare 044-309 32 92 Pia.AC.sandell@skane.se Bilaga Sammanfattning Datum 2015-12-16 Dnr 1501271 1 (10) Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015 Beviljade utvecklingsprojekt
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merHar belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?
Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL
Läs merKvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin
C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merMiljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping
Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping
Läs merRiktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar
2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merRiktlinjer för fordonstvätt
Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning 2013-08-19 37 Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning, 2013-08-19,
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (10) Miljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merAllmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri
Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö
Läs merVÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning
VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:
Läs merSkydda Er mark mot slamspridning!
2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.
Läs merProvtagning och analys av matjord inom åkermark
memo03.docx 2012-03-28-14 PM 2015-06-05 Provtagning och analys av matjord inom åkermark På uppdrag av Helsingborgs stad har Sweco Environment AB (Sweco) utfört provtagning av matjord inom fastigheterna
Läs merKopparsmälta från Hagby
UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5
Läs merMiljöteknisk markundersökning Lektionen 33, Sollentuna kommun Slutversion. Upprättad av: Sanna Uimonen Granskad av: Magnus Dalenstam
PM Miljöteknisk markundersökning Lektionen 33, Sollentuna kommun 2013-09-25 Slutversion Upprättad av Granskad av: Magnus Dalenstam \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\3656\10186131 - MMU Lektionen 33
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket
Läs merEgenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:
Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av
Läs merRiktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar
Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet
Läs merVarberg Västerport Bilaga 1. Fältprotokoll med XRF- och PID-mätningar
Bilaga. Fältprotokoll med XRF- och -mätningar 3 4 5 6 7 8 Nivå Jordart/material Färg Arsenik Koppar Bly Zink 0-0, 0,- Asfalt Svart Bitumen 0-0, 0,-0,5
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merHaganäs Bostadsområde PM Miljö
Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina
Läs merKontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB
RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merVarudeklaration gummiklipp, 2010-06-15
VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1975L0440 SV 23.12.1991 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DREKTV av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merMetaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga
Läs merSandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Läs merDigital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012
Digital GIS Maps Höganäs Höganäs kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Höganäs kommun 20122 Sidan 2. (11) Innehållsförteckning 1. Slamanvändning 2012... 3 2. Översiktkarta över slamspridning
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merMARKMILJÖPROVTAGNING FÖRBIFART GRÄNNA, JÖNKÖPINGS KOMMUN UPPRÄTTAD:
MARKMILJÖPROVTAGNING FÖRBIFART GRÄNNA, JÖNKÖPINGS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2017-05-05 Upprättad av Johan Engström Granskad av Jenny Reinholdsson Markmiljöprovtagning Projektnummer 109172 Innehållsförteckning
Läs mer