Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
|
|
|
- Max Svensson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB My Carlsson, Martina Uldal och Sofia Johannesson, AnoxKaldnes AB
2 IMPLEMENTERING, OMRÄKNINGSFAKTORER OCH INDATA TILL MODELLEN IMPLEMENTERING Modellen implementerades (utfördes) i programmet Octave, där en fil från Ulf Jeppson och Christian Rosén användes och kompletterades. Först kontrollerades att resultaten från modellen stämde med resultat från Rosén och Jeppsson (2005), s.k. benchmarking. Det görs för att bekräfta att modellen fungerar som den ska. Modellen kompletterades sedan för att kunna simulera en process med termofil förhydrolys och efterföljande mesofil rötning. Eftersom matningen i labskala sker en gång om dagen simuleras processen som två satsvisa reaktorer. Vid matningen ändras startvärdena när förhydrolysen matas med värden för inkommande slam, och rötkammaren får nya startvärden då en del av volymen byts ut mot det kommer ut från förhydrolysreaktorn. Resultaten byggs på för varje dag som båda reaktorerna simuleras. INDATA FÖR SUBSTRATET För de parametrar som är okända, t.ex. koncentrationen i inflödet av biomassa, har värden från Rosén och Jeppsson (2005) använts. Hydrolysmodellen i ADM1 sker i två steg: först löses större partiklar upp, för att sedan hydrolyseras. Eftersom det är svårt att mäta och bedöma hur stor andel av inkommande slam som är större partiklar, och svårt att kalibrera en hydrolysmodell i två steg antas här att kolhydrater, proteiner och fett inkommer som mindre partiklar och kan hydrolyseras direkt. Beräkning av indata för substrat Data för inkommande slamflöden och mätdata räknas om till COD för att användas i modellen, och för att simuleringar ska kunna jämföras med mätresultat. I samband med de kontinuerliga labförsöken mättes VS i inkommande slam varje vecka, och vid tre tillfällen gjordes karakterisierades slammet med avseende på protein, fett och kolhydrater. Medelvärdet för kvoten av t.ex. protein/vs användes sedan för att beräkna koncentrationerna av protein för varje vecka med utgångspunkt från VS. Det innebär att indata till modellen ändras för varje vecka. Under veckan förvaras slammet i kylrum, och sammansättningen antas därför vara oförändrad. För varje slam beräknades fördelningen av VS i kolhydrater, proteiner och fett utifrån de karakteriseringar som gjorts. För slammet från Källby gäller följande fördelning: Totalfett Protein Kolhydrat Källby mix 15% 35% 50% 2
3 Följande omräkningsfaktorer har använts för att beräkna karakteriseringen av slammet från g/l till g COD/L (Miron, 2000) g COD/g kolhydrater 1.5 g COD/g protein 2.91 g COD/g fett Lösta aminosyror (Saa) beräknades från skillnaden mellan TKN-filt och ammonium, med faktorn 6,25 g protein/g N. Invärde för löst VFA antogs vara ättiksyra. Halten lösta fettsyror antogs vara 0. Istället beräknades lösta sockerarter som (COD -CODVFA)-Saa. Inflödet av metanogener sattes till 0,05 g COD/L för både metanogener som konsumerar värgas och ättiksyra. kla sattes till 500, och inflödet av katjoner till 0,08 mol/l. För övriga parametrar (utom de som kalibrerats) användes värden för benchmarking från Rosén och Jeppsson (2005). INDATA= INITIALVÄRDEN TILL KALIBRERING AV DE MTERMOFIL OCH MESOFILA HYDROLYSKONSTANTERNA FRÅN SATSVISA FÖRSÖK Indata och initalvärden: Inparameter g COD/L termofilt g COD/L mesofilt Lösta sockerarter Lösta aminosyror Lösta fettsyror Löst inert material Ej disintegrerade partiklar Partikulära kolhydrater Partikulärt protein Partikulärt fett Partikulärt inert material
4 INDATA OCH INITALVÄRDEN TILL KALIBRERING AV DE TERMOFILA HYDROLYSKONSTANTERNA FRÅN KONTINUERLIGA LABFÖRSÖK Indata Mätserien som användes för kalibrering och validering börjar med 14 mars 2011 (vecka 1). Parameter Indata inflöde Vecka Ssu kg COD m-3 Saa kg COD m-3 Sfa kg COD m-3 Sva kg COD m-3 Sbu kg COD m-3 Spro kg COD m-3 Sac kg COD m-3 Sh2 kg COD m-3 Sch4 kg COD m-3 SIC kmole C m-3 SIN kmole N m-3 SI kg COD m-3 Xxc kg COD m-3 Xch kg COD m-3 Xpr kg COD m-3 Xli kg COD m-3 Xsu kg COD m-3 Xaa kg COD m-3 Xfa kg COD m-3 Xc4 kg COD m-3 Xpro kg COD m-3 Xac kg COD m-3 Xh2 kg COD m-3 XI kg COD m-3 Scat kmole m-3 San kmole m
5 Initialvärden till simulering: Parameter Ssu kg COD m-3 Saa kg COD m-3 Sfa kg COD m-3 Sva kg COD m-3 Sbu kg COD m-3 Spro kg COD m-3 Sac kg COD m-3 Sh2 kg COD m-3 Sch4 kg COD m-3 SIC kmole C m-3 SIN kmole N m-3 SI kg COD m-3 Xxc kg COD m-3 Xch kg COD m-3 Xpr kg COD m-3 Xli kg COD m-3 Xsu kg COD m-3 Xaa kg COD m-3 Xfa kg COD m-3 Xc4 kg COD m-3 Xpro kg COD m-3 Xac kg COD m-3 Xh2 kg COD m-3 XI kg COD m-3 Scat kmole m-3 San kmole m-3 Sva- kg COD m-3 Sbu- kg COD m-3 Spro- kg COD m-3 Sac- kg COD m-3 Shco3- kmole C m-3 Snh3 kmole N m-3 Sh+ kmole m-3 Sgas h2 kg COD m-3 Sgas ch4 kg COD m-3 Sgas co2 kg COD m-3 Initialvärde e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e-002 5
6 INDATA OCH INITALVÄRDEN TILL KALIBRERING AV DE MESOFILA HYDROLYSKONSTANTERNA FRÅN KONTINUERLIGA LABFÖRSÖK Indata Samma indata för substratet användes som i kalibrering av de termofila konstanterna. Övriga parametrar Övriga parametrar som anpassades, förutom hydrolyskonstanterna, var katjoner i infjödet samt kla, vilka justerades för att ge bättre korrelation för ph och metanhalt, samt en massöverföring av gas som är mer rimlig för labskala. kla: 500. Initialvärden till simulering: Kalibrering Parameter Initialvärden förhydrolys Ssu kg COD m Saa kg COD m Sfa kg COD m-3 Sva kg COD m Sbu kg COD m Spro kg COD m Sac kg COD m Sh2 kg COD m Sch4 kg COD m SIC kmole C m SIN kmole N m SI kg COD m-3 Xxc kg COD m Xch kg COD m Xpr kg COD m Xli kg COD m Xsu kg COD m Xaa kg COD m Xfa kg COD m Xc4 kg COD m Xpro kg COD m Xac kg COD m Xh2 kg COD m XI kg COD m-3 Scat kmole m-3 San kmole m-3 Sva- kg COD m-3 Sbu- kg COD m-3 Spro- kg COD m-3 Sac- kg COD m-3 Initialvärden rötning Validering Initialvärden förhydrolys Initialvärden rötning
7 Shco3- kmole C m-3 Snh3 kmole N m-3 Sh+ kmole m-3 Sgas h2 kg COD m-3 Sgas ch4 kg COD m-3 Sgas co2 kg COD m I övrigt användes värden från Rosén och Jeppsson (2005) INDATA OCH INITALVÄRDEN TILL SIMULERING AV PILOTANLÄGGNINGEN Indata Indata till simuleringarna beräknades från VS, och uppmätta värden för ammonium, TKN-filt, ph, COD, VFA-COD på samma sätt som beskrivs i Beräkning av indata för substrat. Inflödet av metanogener ökades något jämfört med kalibreringarna, för att höja metanhalten. 7
8 Parameter Indata inflöde period 1 Dag för nytt inflöde Ssu kg COD m-3 Saa kg COD m-3 Sfa kg COD m-3 Sva kg COD m-3 Sbu kg COD m-3 Spro kg COD m-3 Sac kg COD m-3 Sh2 kg COD m-3 Sch4 kg COD m-3 SIC kmole C m-3 SIN kmole N m-3 SI kg COD m-3 Xxc kg COD m-3 Xch kg COD m-3 Xpr kg COD m-3 Xli kg COD m-3 Xsu kg COD m-3 Xaa kg COD m-3 Xfa kg COD m-3 Xc4 kg COD m-3 Xpro kg COD m-3 Xac kg COD m-3 Xh2 kg COD m-3 XI kg COD m-3 Scat kmole m-3 San kmole m ,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E
9 Parameter Indata inflöde period 2 Dag för nytt inflöde Ssu kg COD m Saa kg COD m Sfa kg COD m Sva kg COD m Sbu kg COD m Spro kg COD m Sac kg COD m Sh2 kg COD m-3 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 1,00E-08 Sch4 kg COD m-3 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 1,00E-05 SIC kmole C m SIN kmole N m SI kg COD m Xxc kg COD m Xch kg COD m Xpr kg COD m Xli kg COD m Xsu kg COD m Xaa kg COD m Xfa kg COD m Xc4 kg COD m Xpro kg COD m Xac kg COD m Xh2 kg COD m XI kg COD m Scat kmole m San kmole m
10 Initialvärden period 1 Parameter Termofil förhydrolys Ssu kg COD m-3 Saa kg COD m-3 Sfa kg COD m-3 Sva kg COD m-3 Sbu kg COD m-3 Spro kg COD m-3 Sac kg COD m-3 Sh2 kg COD m-3 Sch4 kg COD m-3 SIC kmole C m-3 SIN kmole N m-3 SI kg COD m-3 Xxc kg COD m-3 Xch kg COD m-3 Xpr kg COD m-3 Xli kg COD m-3 Xsu kg COD m-3 Xaa kg COD m-3 Xfa kg COD m-3 Xc4 kg COD m-3 Xpro kg COD m-3 Xac kg COD m-3 Xh2 kg COD m-3 XI kg COD m-3 Scat kmole m-3 San kmole m-3 Sva- kg COD m-3 Sbu- kg COD m-3 Spro- kg COD m-3 Sac- kg COD m-3 Shco3- kmole C m-3 Snh3 kmole N m-3 Sh+ kmole m-3 Sgas h2 kg COD m-3 Sgas ch4 kg COD m-3 Sgas co2 kg COD m-3 Värde Initialvärden förhydrolys Initialvärden rötning Initialvärden Enstegsrötning e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e
11 Initialvärden period 2 Parameter Termofil förhydrolys Ssu kg COD m-3 Saa kg COD m-3 Sfa kg COD m-3 Sva kg COD m-3 Sbu kg COD m-3 Spro kg COD m-3 Sac kg COD m-3 Sh2 kg COD m-3 Sch4 kg COD m-3 SIC kmole C m-3 SIN kmole N m-3 SI kg COD m-3 Xxc kg COD m-3 Xch kg COD m-3 Xpr kg COD m-3 Xli kg COD m-3 Xsu kg COD m-3 Xaa kg COD m-3 Xfa kg COD m-3 Xc4 kg COD m-3 Xpro kg COD m-3 Xac kg COD m-3 Xh2 kg COD m-3 XI kg COD m-3 Scat kmole m-3 San kmole m-3 Sva- kg COD m-3 Sbu- kg COD m-3 Spro- kg COD m-3 Sac- kg COD m-3 Shco3- kmole C m-3 Snh3 kmole N m-3 Sh+ kmole m-3 Sgas h2 kg COD m-3 Sgas ch4 kg COD m-3 Sgas co2 kg COD m-3 Värde Initialvärden förhydrolys Initialvärden rötning Initialvärden Enstegsrötning e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e
12 INDATA OCH INITALVÄRDEN TILL SIMULERING MED OLIKA SLAM Indata Parameter Indata inflöde Termofil förhydrolys NSVA Gryaab Umeva Ssu kg COD m-3 Saa kg COD m-3 Sfa kg COD m-3 Sva kg COD m-3 Sbu kg COD m-3 Spro kg COD m-3 Sac kg COD m-3 Sh2 kg COD m-3 Sch4 kg COD m-3 SIC kmole C m-3 SIN kmole N m-3 SI kg COD m-3 Xxc kg COD m-3 Xch kg COD m-3 Xpr kg COD m-3 Xli kg COD m-3 Xsu kg COD m-3 Xaa kg COD m-3 Xfa kg COD m-3 Xc4 kg COD m-3 Xpro kg COD m-3 Xac kg COD m-3 Xh2 kg COD m-3 XI kg COD m-3 Scat kmole m-3 San kmole m Beräknad karakterisering av slammen, medelvärden från två mätningar: Totalfett Protein Kolhydrat NSVA mix 16% 35% 49% GYAAB mix 12% 35% 53% UMEVA mix 20% 29% 51% 12
13 Parameter Initialvärden Alla slam Termofil förhydrolys Mesofil rötning Ssu kg COD m-3 Saa kg COD m-3 Sfa kg COD m-3 Sva kg COD m-3 Sbu kg COD m-3 Spro kg COD m-3 Sac kg COD m-3 Sh2 kg COD m-3 Sch4 kg COD m-3 SIC kmole C m-3 SIN kmole N m-3 SI kg COD m-3 Xxc kg COD m-3 Xch kg COD m-3 Xpr kg COD m-3 Xli kg COD m-3 Xsu kg COD m-3 Xaa kg COD m-3 Xfa kg COD m-3 Xc4 kg COD m-3 Xpro kg COD m-3 Xac kg COD m-3 Xh2 kg COD m-3 XI kg COD m-3 Scat kmole m-3 San kmole m-3 Sva- kg COD m-3 Sbu- kg COD m-3 Spro- kg COD m-3 Sac- kg COD m-3 Shco3- kmole C m-3 Snh3 kmole N m-3 Sh+ kmole m-3 Sgas h2 kg COD m-3 Sgas ch4 kg COD m-3 Sgas co2 kg COD m
14 ph ml/d GRAFER KALIBRERING OCH VALIDERING FÖR MODELLERING Ackumulerat metanflöde för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Kalibrering rötning Validering rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning ph för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Kalibrering rötning Validering rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning
15 ph mg COD/L Löst COD för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning ph för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning
16 mg/l TKN i filtrerat prov för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning 2000 Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning
17 ml/d mg COD/L Metanhalt för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning Gasflöde för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning
18 ml/d Andel Andel av vätgas, koldioxid och metan i förhydrolysen H2 CO2 CH Ackumulerat metanflöde för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning
19 ml/d Andel Andel av vätgas, koldioxid och metan i rötningssteget H2 CO2 CH Ackumulerat metanflöde för det mesofila rötningssteget 4000 Förhydrolys+rötning Mätvärden förhydrolys+rötning
20 g COD/L g COD/L Proteiner för både termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning 25 Förhydrolys protein Rötning protein Fetter för både termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning 25 Förhydrolys fett Rötning fett
21 g COD/L g COD/L Kolhydrater för både termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning 25 Förhydrolys kolhydrater Rötning kolhydrater Bakterier i rötningen
22 % Metanhalt för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning
23 ml/d mg COD/L VFA- COD för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning Gasflöde för termofil förhydrolys med uppehållstid på 1,5 d och efterföljande mesofil rötning Förhydrolys Mätvärden förhydrolys Rötning Mätvärden rötning
Simulering av biogasprocesser
Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och
Rötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Var produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Rapport Metanpotential
Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com
Modellering och simulering av rötningsprocesser
Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rapport SGC 250 Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Emelie Persson, BioMil AB Elin Ossiansson, BioMil AB My Carlsson, AnoxKaldnes
2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rapport Nr 2012 04 Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Emelie Persson Elin Ossiansson My Carlsson Martina Uldal Sofia Johannesson
Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material
Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of
Modellering och simulering i av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE)
Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör
BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med
: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie
2015-06: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie Framtida metoder för att karakterisera effekten av mikrobiologiska barriärer (speciellt
Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall
Da rfo r anva nder vi processmodeller praktisk anva ndning och exempel pa resultat Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall Linköpings avloppsreningsverk COD / N / P GHG Hälsa Resursanv.
Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07
Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken
Förstudie. Rapport SGC 215 1102-7371 ISRN SGC-R-215-SE
Rapport SGC 215 Förstudie Rötning med inledande hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och hbiogasanläggningar Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Emelie Persson, BioMil AB Elin
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Mätning av metanemission från slamlagret vid Slottshagens avloppsreningsverk
RAPPORT Mätning av metanemission från slamlagret vid Slottshagens avloppsreningsverk Kåre Tjus Christian Baresel Mats Ek B2115 Rapporten godkänd: 2013-05-25 John Munthe Forskningschef Organisation IVL
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Minican resultatöversikt juni 2011
Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över
RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.
RAPPORT U2010:06 Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Förstudie ISSN 1103-4092 Förord Vid rötning av avloppsslam kan det
Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar
Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Modellering och avancerad styrning av ett biologiskt reningsverk
Mål Modellering och avancerad styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga modeller av sedimenteringsprocessen och att simulera dessa med hjälp
Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård
W12017 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård Optimization and potentiation of the biogasprocess at the biogas plant Kungsängens
Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera
Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk
Styrning av Biologiska Reningsverk 02/03 1 Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller
Effek%vare biogasproduk%on
Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING-
UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING- En studie gällande utvärdering av omrörningssystem vid Ekeby reningsverk EMMA MOBERG Akademin för ekonomi samhälle- och teknik Examensarbete, avancerad nivå ERA400 Energiteknik
Mikrobiologisk kunskap
Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping
Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk
Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab
Föroreningar i biogas före och efter uppgradering
Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein
Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2
Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,
... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of
Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret
Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och
Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström
Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening
Utveckling av ett prognosverktyg för Käppalaverkets biogasproduktion
UPTEC W09 009 Examensarbete 30 hp Mars 2009 Utveckling av ett prognosverktyg för Käppalaverkets biogasproduktion Katarina Norén i Referat Utveckling av ett prognosverktyg för Käppalaverkets biogasproduktion.
EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)
EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk
Presentation av kommunens samrötningsanläggning
Presentation av kommunens samrötningsanläggning Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet Rötning med olika råmaterial Bildkälla: http://www.biogasportalen.se/biogasisverigeochvarlden/godaexempel/lantbruk
Rätt slam på rätt plats
Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat
Lärande i arbete
Lärande i arbete 20140303-20140509 En rapport av Karl-Henrik Karlsson 2 Innehållsförteckning s4... Sammanfattning s5...skebäcksverket s6...skebäcksverket - Örebros reningsverk s6... Avloppets väg s7...
Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket
BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem
Möjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Befintlig och ny teknik inom biogas
Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!
2007-04-13 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum
RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092
RAPPORT U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092 Förord Det finns en ambition att öka kapaciteten och gasproduktionen vid biogasanläggningarna genom att optimera substratblandningarna.
Avfallshantering TE0014
Avfallshantering TE0014 Tentamen i Avfallshantering 5HP 2014-12-18 Del 1 Kod:. Tillåtna hjälpmedel; Papper, Penna Svaren skall ges som hela, tydliga meningar som är lätta att förstå, anledningen är att
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader
Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur
Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Sofie Andreasson & Nelly Dahl Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH
Benchmarking av gödselsamrötning med avloppsslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel
Benchmarking av gödselsamrötning med avloppsslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel Gunilla Henriksson Karin Willquist Johanna Björkmalm Hamse Kjerstadius Inge Johansson Anders Hedenstedt SP?
Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion
Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion Anna Saarvanto och Boris Trivic Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2014 Optimerad slamhantering
Gödsel som substrat vid biogasproduktion
Examensarbete Gödsel som substrat vid biogasproduktion Undersökning av biogas- och metanpotential i satsvisa laboratorieförsök Författare: Handledare: Examinator: Datum: Kurskod: Ämne: Nivå: Josefine Jadstrand
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 05 okt 2007, kl 9.00-14.00 Plats: Skrivsalen, Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring
Termofil efterrötning av avloppsslam
W13015 Examensarbete 30 hp Juni 2013 Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Referat Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Genom naturvårdsverkets
Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark
Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika
Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19
Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 IRPA Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Mål: Ta fram, dokumentera och sprida råd och rekommendationer om instrumentering
avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet
Energi- och resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet Innehåll Inf forma ationst teknologi Om mig Vad är reglerteknik? (5-min varianten!) Överordnad syrereglering
Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Underlagsmaterial samråd
1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Anaerob behandling av hushållsavloppsvatten vid låga temperaturer
JTI-rapport Kretslopp & Avfall 35 Anaerob behandling av hushållsavloppsvatten vid låga temperaturer Frida Hesselgren Daniel Hellström Åke Nordberg JTI-rapport Kretslopp & Avfall 35 Anaerob behandling
Substrathandbok för biogasproduktion
Rapport SGC 200 Substrathandbok för biogasproduktion Svenskt Gastekniskt Center Februari 2009 My Carlsson, AnoxKaldnes AB Martina Uldal, AnoxKaldnes AB Rapport SGC 200 1102-7371 ISRN SGC-R-200-SE SGC:s
Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor
JTI-rapport KRETSLOPP & AVFALL Nr 11 Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor Åke Nordberg Mats Edström Jordbrukstekniska institutet 1997 Enligt lagen om upphovsrätt är det förbjudet
Ann-Charlotte Jakobsson Åhs
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Ann-Charlotte Jakobsson Åhs Rötning av matavfall en studie av metanutbytet hos matavfall förbehandlat med skruvkrossteknik samt
Grundläggande biokemi Richard Dinsdale Universitet i Glamorgan
Sammanfattningar av presentationerna Training the Trainers (Fortbildning för utbildare) i projektet Biomethane Regions Del 1 Treforest, södra Wales, maj 2011 Del 2 Köpenhamn, Danmark, november 2011 Här
Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård
UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Augusti 2011 Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård Biogas potential of the reject fraction from the biogas plant Kungsängens gård
Rapport SGC ISRN SGC-R-205-SE
Rapport SGC 205 Optimerad gasproduktion med elektroporation Svenskt Gastekniskt Center Juli 2009 Martina Uldal, AnoxKaldnes AB Lale Andreas, LTU Anders Lagerkvist, LTU Rapport SGC 205 1102-7371 ISRN SGC-R-205-SE
Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar
Uppdragsrapport från JTI Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Batch and continuous digestion of substrate mixtures for biogas Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Mats Edström
Optimal processtemperatur vid mesofil samrötningsprocess
Optimal processtemperatur vid mesofil samrötningsprocess Henrik Nilsson Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2016 Optimal processtemperatur vid mesofil
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!
2007-08-31 Sid 2(6) Uppgift 1 (5 poäng) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer
Skumningsproblem vid rötning
Skumningsproblem vid rötning En undersökning av orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål och omfattning... 3 3 Metoder... 4 4 Rötningsprocessen...
Kopparhalter i Käppalaverkets slam
Rapport Diarienummer KF2016-341 Kopparhalter i Käppalaverkets slam Jennie Amneklev Käppalaförbundet 2016-12-02 Käppalaförbundet 2 (25) Sammanfattning Sedan flera år tillbaka är koppar (Cu) den metall som
Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 18 december 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen
Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 2 april 2013 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på
Enkel modellering av ett biologiskt reningsverk
Inlämningsuppgift Enkel modellering av ett biologiskt reningsverk Mål Inlämningsuppgift Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga enkla dynamiska modeller och att simulera dessa
Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning
Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning En kombination av termisk och kemisk förbehandling Pretreatment of forest industry sludge to increase the methane yield in the
SBR, Effektiv och erfaren
SBR, Effektiv och erfaren S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se och Mark och Vattenteknik, KTH, 100 44 Stockholm 1. Introduktion Kort historik 2. Några invändningar
Matematisk modellering - Projekt. djurförflyttningar. Viktor Griph Anders Jonsson
Matematisk modellering - Projekt djurförflyttningar Viktor Griph Anders Jonsson juni Bakgrund Detta projekt är tänkt att simulera hur en population djur förflyttar sig över ett geografiskt område beroende
MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998
HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se
4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2
apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås
Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med
Handbok metanpotential
Rapport SGC 237 Handbok metanpotential My Carlsson, AnoxKaldnes AB Anna Schnürer, SLU Juli 2011 Rapport SGC 237 1102-7371 ISRN SGC-R-237-SE Svenskt Gastekniskt Center SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt