Simulering av biogasprocesser
|
|
- Mikael Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng
2 Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar de?
3 BioMil och modellering Elin Ossiansson, exjobb Modeling Anaerobic Digestion, LTH 2008 Björn Goffeng, modellering av uppgradering 2009
4 Vad är en modell?
5 Svart Grå Vit Ingen struktur Ändring av parametrar och struktur Ex. polynom anpassning Fördefinierad struktur Ändring av parametrar Fördefinerad struktur Ingen ändring av parametrar Ex. fysikaliska modeller
6 Modellering - Simulering Modellering är en matematisk beskrivning av ett system Simulering är modellen när beräknas över t.ex. tiden Program Matlab/Octave Aquasim Aspen
7 Modellering av uppgradering Simulering Optimering Design Störningar
8 Modellering av uppgradering Massöverföring Kemisk reaktion reaktionskinetik Fysikaliska begränsningar
9 Varför modellera rötning? Ökad förståelse Optimering Processdesign Styrning av processer - Billigare att göra misstag i datorn än i fullskala!
10 Ökad förståelse Hur hänger processerna ihop? Vilka delprocesser styr, och när? Lära genom att leka!
11 Optimering Kan biogasproduktionen ökas med längre uppehållstid? När blir ammonium inhiberande? Optimering av ph, T, substratblandning, mm
12 Processdesign En eller två rötkammare? Förhydrolys? Vilken förbehandling krävs? Metanbildning H y d r o ly s Syrabildning Metanbildning
13 Styrning Vilka parametrar styr processen? Anpassa inmatning efter t.ex. alkalinitet eller ammoniumhalt
14 Modellen Val av modell Ta fram indata Karakterisering av substrat, hydrolyskontant genom litteratur eller försök Anpassning av modellen Anpassning av modellparametrar genom jämförelse med data Validera modellen Beskriver den verkligheten tillräckligt bra? Data från försök Ny data från försök Använd modellen! Optimering, processdesign, lärande mm
15 Modellen Val av modell Ta fram indata Karakterisering av substrat, hydrolyskontant genom litteratur eller försök Anpassning av modellen Anpassning av modellparametrar genom jämförelse med data Validera modellen Beskriver den verkligheten tillräckligt bra? Data från försök Ny data från försök Använd modellen! Optimering, processdesign, lärande mm
16 Hur kan man göra en modell för rötning? K o m p le x a o r g a n is k a fö r e n in g a r F e tte r, p r o te in e r, k o lh y d r a te r 1. H y d r o ly s Enkla föreningar (monomerer) A m i n o s y r or, f e t t s y r o r, e n k l a s o ck e r a r t e r 2. S y r abildning 3. Ä t t i k s y r abildning Intermediära föreningar Flyktiga Organiska S y r o r (V F A) Ättiksyra 4. M e t a nbildning K o l d i o x i d, vätgas Biogas M e t a n, k o l d i o x i d
17 Ett annat sätt att se processen Process Hydrolys av kolhydater Hydrolys av protein Hydrolys av Lipider Syrabildning från socker Syrabildning från aminosyror Ättiksyrabildning från långa fettsyror Ättiksyrabildning från VFA Metanbildning från vätgas Metanbildning från ättiksyra KolLånga Övriga hydrater Protein Lipider Socker Aminosyror fettsyror Alkalinitet Ättiksyra VFA Vätgas Koldioxid Metan
18 Stökiometri Bygger på mätningar och balanser
19
20 Vad påverkar processen? Koncentration av substrat till bakterierna påverkar tillväxt Lågt ph, hög halt av VFA och höga ammoniumhalter inhiberar Försök görs för att få fram modeller och parametrar för alla processer
21 Exempel: Hydrolys Första ordningens hydrolysmodell hastighet = konstant * koncentration av substrat v=kh*s N e d b r y tn in g a v s u b s tra t [% ] 7 0 M ängd ,0 1,0 2,0 3,0 T id Substrat 4,0 5,0 [d a g a r] Producerad biogas
22 Modeller ADM1 (International Water Association, Batstone 2002) - Utvecklad av ett internationellt forskarteam - Den mest kända och använda modellen Flera andra modeller finns publicerade, men används lite - Siegrist 2002, Angelidaki 1999, Vavilin 1994
23 Indata Val av modell Ta fram indata Karakterisering av substrat, hydrolyskontant genom litteratur eller försök Anpassning av modellen Anpassning av modellparametrar genom jämförelse med data Validera modellen Beskriver den verkligheten tillräckligt bra? Data från försök Ny data från försök Använd modellen! Optimering, processdesign, lärande mm
24 Resultat från utrötningsförsök Hydrolys-bestämning av kh
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Rötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Var produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material
Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser
RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.
RAPPORT U2010:06 Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Förstudie ISSN 1103-4092 Förord Vid rötning av avloppsslam kan det
2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Förstudie. Rapport SGC 215 1102-7371 ISRN SGC-R-215-SE
Rapport SGC 215 Förstudie Rötning med inledande hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och hbiogasanläggningar Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Emelie Persson, BioMil AB Elin
05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Modellering och simulering av rötningsprocesser
Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll
Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein
Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
Effek%vare biogasproduk%on
Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög
Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of
Modellering och simulering i av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE)
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås
Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med
Processintern metananrikning för kostnadseffektiv produktion av biogas som fordonsbränsle
1 Processintern metananrikning för kostnadseffektiv produktion av biogas som fordonsbränsle Åke Rasmuson, professor; Institutionen för kemiteknik, Kungl Tekniska Högskolan, 100 44 Stockholm, (rasmuson@ket.kth.se)
Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07
Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
Befintlig och ny teknik inom biogas
Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Gödsel som substrat vid biogasproduktion
Examensarbete Gödsel som substrat vid biogasproduktion Undersökning av biogas- och metanpotential i satsvisa laboratorieförsök Författare: Handledare: Examinator: Datum: Kurskod: Ämne: Nivå: Josefine Jadstrand
Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och
Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING-
UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING- En studie gällande utvärdering av omrörningssystem vid Ekeby reningsverk EMMA MOBERG Akademin för ekonomi samhälle- och teknik Examensarbete, avancerad nivå ERA400 Energiteknik
Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström
Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Förbehandling av matavfall med skruvpress
Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Förbehandling av matavfall med skruvpress Utvärdering av effektiviteten i förbehandlingsanläggningen på NSR i Helsingborg Examensarbete
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rapport SGC 250 Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Emelie Persson, BioMil AB Elin Ossiansson, BioMil AB My Carlsson, AnoxKaldnes
Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur
Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Sofie Andreasson & Nelly Dahl Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH
Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar
Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00
SP Biogasar häng med!
SP Biogasar häng med! Kvalitet av biogas Markus Vestergren, SP Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SGC Projekt Följande parter har gjort det möjligt
Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall
Da rfo r anva nder vi processmodeller praktisk anva ndning och exempel pa resultat Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall Linköpings avloppsreningsverk COD / N / P GHG Hälsa Resursanv.
Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet
och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,
Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning
Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN
Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN 1103-4092 Förord Många svenska biogasanläggningar som tar emot olika slags avfallssubstrat har någon gång haft problem med skumning.
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Småskalig biogasproduktion
Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Department of Biotechnology. Lund University
Lund University The biogas group: Prof. Bo Mattiasson Dr Lovisa Björnsson Kjell Christensson Prof. Linda Blackall 4 postdocs 7 PhD-students 2 master students Kyoto protocol: Greenhouse gasses down with
... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Semi- kontinuerlig samrötning av ensilerat våtmarksgräs och matavfall
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Sebastian Leijen Semi- kontinuerlig samrötning av ensilerat våtmarksgräs och matavfall En studie av metanutbyte Semi- continuous
Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion
UPTEC W10 002 Examensarbete 30 hp Februari 2010 Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion Development of a model for calculating biogas production Marcus Mellbin REFERAT Utveckling av en beräkningsmodell
Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam
UPTEC W 19 011 Examensarbete 30 hp Februari 2019 Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam funktionskontroll vid Uppsalas reningsverk Johanna Andersson Referat Optimering av driftstemperatur
Presentation av kommunens samrötningsanläggning
Presentation av kommunens samrötningsanläggning Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet Rötning med olika råmaterial Bildkälla: http://www.biogasportalen.se/biogasisverigeochvarlden/godaexempel/lantbruk
RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092
RAPPORT U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092 Förord Det finns en ambition att öka kapaciteten och gasproduktionen vid biogasanläggningarna genom att optimera substratblandningarna.
Östersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala
Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Niklas Karlsson Högskolan i Halmstad, sektionen för ekonomi och teknik, SET Halmstad maj 2010 Magisterprogrammet
Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion
Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion Anna Saarvanto och Boris Trivic Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2014 Optimerad slamhantering
Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur
Rapport Nr 2015-05 Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur Erik Nordell Julia Rönnberg Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas
Skumningsproblem vid rötning
Skumningsproblem vid rötning En undersökning av orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål och omfattning... 3 3 Metoder... 4 4 Rötningsprocessen...
BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION
BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION Teknikkartläggning över biogasprocessen EVA-MAJ JOHANSSON Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Energiteknik Avancerad nivå 30 HP Civilingenjör Energisystem
Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of
HSF 2600 Discfilter. Pure performance. HSF. AnoxBiogas experter på Biogas
HSF 2600 Discfilter. Pure performance. HSF 2600 AnoxBiogas experter på Biogas AnoxBiogas Serviceerbjudande Från idé till färdig anläggning Projektering Labstudier: Nyckeln till att ligga steget före Anläggningsanpassade
Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion
Marknadsanalysavsubstrat förbiogasproduktion frutigerlight(22p) EricFagerström CarolinaCarlsson Examensarbete2010 CarolinaCarlsson Miljö ochenergisystem Teknikochsamhälle CarolinaCarlsson LTH LTH LundsTekniskaHögskola
Mikrobiologisk kunskap
Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping
Fiskslam från problem till möjlighet. - Resultat från provrötning och näringsåterföring
Fiskslam från problem till möjlighet - Resultat från provrötning och näringsåterföring Varför detta projekt? Viktig att värna om Östersjön! Vi behöver fler lokala substrat att göra fordonsgas (biogas)
Rötförsök av matavfall som behandlats med köksavfallskvarn
Rötförsök av matavfall som behandlats med köksavfallskvarn Emelie Johansson & Hamse Kjerstadius Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2011 Rötförsök av matavfall
Substrathandbok för biogasproduktion
Rapport SGC 200 Substrathandbok för biogasproduktion Svenskt Gastekniskt Center Februari 2009 My Carlsson, AnoxKaldnes AB Martina Uldal, AnoxKaldnes AB Rapport SGC 200 1102-7371 ISRN SGC-R-200-SE SGC:s
Grundläggande biokemi Richard Dinsdale Universitet i Glamorgan
Sammanfattningar av presentationerna Training the Trainers (Fortbildning för utbildare) i projektet Biomethane Regions Del 1 Treforest, södra Wales, maj 2011 Del 2 Köpenhamn, Danmark, november 2011 Här
Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002
Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Förord...1 1. Inledning...1 2. Biogasproduktion i gårdsskala i södra Sverige slutsatser...3
Lokal produktion av biogas
Lokal produktion av biogas Vilka förutsättningar finns det i Älvdalens kommun? Lena Eriksson Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 30 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd: 23 december
Rapport SGC 216 1102-7371 ISRN SGC-R-216-SE
Rapport SGC 216 Utvärdering och optimering av metod för förbehandling av källsorterat hushållsavfall till biogasproduktion Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Irene Bohn, NSR AB My Carlsson, AnoxKaldnes
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Mats Edström, Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Johan Andersson, Gustav Rogstrand, Åke Nordberg
Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning
Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning En kombination av termisk och kemisk förbehandling Pretreatment of forest industry sludge to increase the methane yield in the
TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET
TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET Alexandra Sandberg & Daniel Tamm BioMil 2014 Framtagen inom projektet Implement 2012-2014 Rapporten är utgiven av Innovatum AB 2014 12 15 Textförfattare: Alexandra
Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion. Effects of Zeolites in the Production of Biogas
Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion Effects of Zeolites in the Production of Biogas Erik Nordell Examensarbetet utfört vid Tekniska Verken i
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Föroreningar i biogas före och efter uppgradering
Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam
Biogasproduktion vid Ecocitrus
Biogasproduktion vid Ecocitrus Potentiella möjligheter för biogasanvändning i södra Brasilien Viktor Stumle Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad 2012-11-05 Sammanfattning Ecocitrus
Stockholm Stads Biogaskedja
Stockholm Stads Biogaskedja En energiflödesanalys av biogasproduktion från matavfall Katarina Wikman Handledare: Daniel Franzen Nils Brandt MJ154X Examensarbete i teknik och hållbar utveckling, grundnivå
NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar
Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS
Gårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
MIO310 Optimering & Simulering. Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson, Produktionsekonomi, Lunds tekniska högskola
MIO310 Optimering & Simulering 2013 Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson, Produktionsekonomi, Lunds tekniska högskola Antal poäng: 6 hp. Obligatorisk för: Industriell Ekonomi åk 3. Nivå: G2
Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:
Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter
Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of
avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet
Energi- och resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet Innehåll Inf forma ationst teknologi Om mig Vad är reglerteknik? (5-min varianten!) Överordnad syrereglering
Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA
Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad
EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS BIOGASPOTENTIAL FRÅN ORGANISKA INDUSTRIAVFALL I SÖDRA BRASILIEN En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pågående rötningsprocess Simon Landqvist
Termofil efterrötning av avloppsslam
W13015 Examensarbete 30 hp Juni 2013 Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Referat Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Genom naturvårdsverkets
Lite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
MIO310 Optimering & Simulering. Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson Produktionsekonomi Lunds tekniska högskola
MIO310 Optimering & Simulering 2015 Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson Produktionsekonomi Lunds tekniska högskola Antal poäng: 6 hp. Obligatorisk för: Industriell Ekonomi åk 3. Nivå: G2 Rek.
Optimal processtemperatur vid mesofil samrötningsprocess
Optimal processtemperatur vid mesofil samrötningsprocess Henrik Nilsson Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2016 Optimal processtemperatur vid mesofil
Reaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner
Reaktionskinetik..hur fort går kemiska reaktioner Några begrepp Jämvikt Reaktionerna går lika snabbt i båda riktingarna ingen ändring i koncentrationer A + B C + D Miljoner år Långsamma reaktioner Ex:
Bestämning av metanpotential hos blåmusslor och nötgödsel
Bestämning av metanpotential hos blåmusslor och nötgödsel Växjö, 2013-05-24 Författare: Mattias Ohlsson, Marcel Said Handledare: Ulrika Welander Kurs: 2BT01E Sammanfattning Idag är övergödning i Östersjön
Utveckling av ett prognosverktyg för Käppalaverkets biogasproduktion
UPTEC W09 009 Examensarbete 30 hp Mars 2009 Utveckling av ett prognosverktyg för Käppalaverkets biogasproduktion Katarina Norén i Referat Utveckling av ett prognosverktyg för Käppalaverkets biogasproduktion.
Undersökning av biogaspotential i rötat avloppsslam
Undersökning av biogaspotential i rötat avloppsslam Investigation of biogas potential in digested sewage sludge Växjö, 110615 15 hp Examensarbete/2BT01E Handledare: Anneli Andersson Chan, Avloppsreningsverket
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Undersökning av köksavfallskvarnar i ett separat system i Västra hamnen, Malmö Insamlingssystemet och rötningsprocessen
Avdelningen för Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Undersökning av köksavfallskvarnar i ett separat system i Västra hamnen, Malmö Insamlingssystemet och rötningsprocessen Examensarbete av Charlotta