Beskrivning och sammanfattning av resultat för projektet

Transkript

1 1 (6) Beskrivning och sammanfattning av resultat för projektet Utredning om affärsmodell för eko-effektivt vattenbruk: systemlösningar för musselodling i kombination med biogas-, gödsel- och foderproduktion Målsättning och fokus för projektet (utredningen) En förstudie/utredning inriktat på systemlösningar vid musselodling i kombination med biogas-, gödsel och foderproduktion har genomförts med ekonomiskt stöd av Naturvårdsverket (LOVA), Regionförbundet Östsam och Länsstyrelsen Östergötland. Målsättningen med utredningen var att få en marknadsvärdering av musslorna för att identifiera hur ett musselodlingsprojekt i Östergötland bäst ska kunna utvecklas. Utgångsläget var att det måste finnas en affär för musselodlaren. Utredningens arbete är baserat på tidigare studier där musslor bevisats vara effektiva reningsverk av kväve och fosfor i Östersjön. Tre analysdelar har genomförts av experter inom områdena biogasproduktion och -distribution samt resurseffektiv foder- och gödselproduktion för att belysa resurseffektiviteten och lönsamheten i att förlänga värdekedjan efter musselproduktionen, dvs. att använda musselskörden för biogas-, foder- och/eller gödselproduktion. Analyserna har tagit stöd i tidigare beräkningar av investeringar och kostnader för musselodling. Fokus för den här utredningen finns alltså i värdekedjans del då musslorna har skördats detta för att kunna ge en marknadsvärdering av musslorna och deras reningseffekt. För musselintressenter i Östergötland har det varit otydligt var affären finns det har saknats underlag om risktagande och kostnader förutom för investeringen i själva musselodlingen. Den här utredningen belyser genom ett systemperspektiv vilka affärsmässiga förutsättningar för musselodling (ekonomiska och praktiska) som finns i Östergötland vid en potentiell skörd. Genomförande Projektet har genomförts som en förstudie/utredning inom ramen för planering av ett tilltänkt projekt inriktat på eko-effektivt vattenbruk. Energikontoret Östra Götaland har ansvarat för projektledningen. Projektet har genomförts under perioden december 2009 till mars Utredningen har bedrivits i form av ett samverkansprojekt mellan både statliga, kommunala och privata intressenter. En projektledningsgrupp utsågs av samarbetspartnerna bestående av representanter från Skärgårdsrådet, Biototal AB och Länsstyrelsen Östergötland. Gruppen har följt och löpande kommunicerat analyserna som genomförts av anlitade experter. Gruppen har haft två möten.

2 2 (6) Analyserna har genomförts och presenteras i tre delar analys av musslor som biogassubstrat analys av musslor som biogödsel analys av musslor som foder åt höns Utredarna har bearbetat och utvärderat befintliga data i ett logistiskt och affärsinriktat sammanhang. Uppgifterna har sammanställts så att ekonomiska förutsättningar samt miljönytta för systemlösningar vid vattenbruk av musslor kan utvärderas. Inom ramen för utredningen har även resultaten och möjliga fortsatta insatser inom ett tilltänkt projekt kommunicerats med entreprenörer samt med andra berörda intressenter och samarbetspartner. En workshop med ca 20 deltagare har genomförts för att få ytterligare idéer till upplägg och innehåll av ett kommande projekt. Information om projektet har under genomförandet presenterats vid Skärgårdsrådets möte den 1 december Information om möten och resultat har löpande presenterats på projektägarens webbplats. Resultaten från projektet inklusive ppt-presentationer finns tillgängliga på projektägarens webbplats energiost.se. Resultaten kommer också publiceras på Skärgårdsrådets nya webbplats skargardsradet.se. Resultaten har också spridits genom Biogas Östs nyhetsbrev till intressenter i hela Östra Mellansverige inkl Stockholms län. Ett slutrapporteringsmöte med pressinbjudan kommer hållas i slutet av april. Resultaten kommer också spridas genom Energikontorets nästa nyhetsbrev. Ekonomiskt har utredningen ett positivt utfall jämfört med budgeterat resursbehov. Resultat Utredningen har konstaterat att miljönyttan och sysselsättningsvinsten av musselodling är stor men att affärsnyttan fortfarande är obefintlig. Mycket grova uppskattningar tyder på en kostnad på omkring 20 Mkr för omhändertagande av en skörd på ton musslor. Det finns en marknad för musselmjöl som foder men kostnaderna för framställning är höga. Resultaten från samtliga tre analysdelar belyser oberoende av varandra ett tydligt behov av en nationell diskussion om kostnadseffektiviteten av miljövinsten av musselodling. Enskilda odlare eller annan aktör på marknaden kan idag inte bära kostnaden för vad omhändertagande av en musselskörd kostar. Fortsatta undersökningar behövs kring hur skalfraktionen bäst hanteras. Nedan sammanfattas resultaten från de tre analysdelarna i övrigt hänvisas till de tre resultatrapporterna. Blåmusslor som biogassubstrat Ansvarig utredare: Erik Nordell, processingenjör från Tekniska Verken i Linköpings forsknings- och utvecklingsenhet för biogas.

3 3 (6) Svensk Biogas anläggning i Linköping är i dagsläget den enda biogasanläggning i Östergötland och i länets närhet som har kapacitet att ta emot en eventuell musselskörd. Erik har uppskattat förväntad gasproduktion från olika tänkbara utfall av musselskörd längs Östergötlands kust. En förväntad maximal skörd på ca ton kan ge tusen Nm 3 uppgraderad fordonsgas. Det kan jämföras med Svensk Biogas totala försäljning av fordonsgas 2009 som uppgick till 8,7 miljoner Nm 3. Musslor som substrat ger ca 4 ggr mer gas än gödsel och är ett relativt bra substrat utan skal. Det är dock inte realistiskt att någon biogasanläggning kan klara av att hantera så stora mängder musslor per år särskilt inte under en kortare skördeperiod det ger en ojämn belastning och stör gasproduktionen. Skalen ställer också till stora behandlingsproblem. Dessutom ligger Linköping mil från kusten vilket innebär att de skördade musslorna måste transporteras långt till en kostnad av ca 80 kr/ton. Rötning av musslor är därmed förenade med höga kostnader av tre typer: förbehandlingskostnad, transportkostnad samt en behandlingsavgift kostnader som inte kan betalas av biogasanläggningen. Skördas musslorna under en intensiv period tillkommer dessutom kostnader för lagring och konservering. En modest skörd på ton skulle grovt uppskattat medföra kostnader på 2 Mkr plus ytterligare nära 2 Mkr om musslorna behöver lagras och konserveras. Eftersom denna hantering av musslor inte förekommer idag är denna uppskattning mycket osäker. Att ta hand om musselskörden och behandla den som avfall är ändå helt klart en kostsam affär och det är tydligt att musselodlaren eller någon annan får betala ett högt pris för att bli av med skörden. Biogödsel från rötning av blåmusslor Ansvarig utredare: Tomas Kjellquist, marknad och utveckling inom Biototal AB. Om musslorna ska rötas till biogas och sen användas som gödsel, behövs fortsatta undersökningar kring hur skalfraktionen bäst hanteras. Musslornas torrsubstans, innehåll av olika näringsämnen, tungmetaller mm har stor inverkan på restproduktens värde efter det att musslorna har passerat genom en produktionsanläggning för biogas. Över 50 % av hela musslor består av vatten. Av resterande del (torrsubstansen, TS) utgörs skaldelen nästan 90 % Det innebär att endast drygt 10 % av TS består av en rötbar fraktion musselkött. Omhändertagande av hela musslor innebär transport och omhändertagande av stora mängder vatten samt musselskal; något som till stor grad inte bara påverkar musslornas ekonomiska värde som substrat, utan även biogödselns värde för lantbrukaren. Biogödsel från rötning av enbart hela musslor får ett lågt värde på värdefulla näringsämnen. En gödselgiva på nästan 30 ton produkt/ha tillför endast knappa 10 kilo växttillgängligt kväve och knappt 5 kilo av fosfor respektive kalium. Marknadsvärdet (februari 2010) för biogödseln producerad från enbart hela musslor är för lantbrukaren negativt jämfört med konventionell användning av mineralgödsel. En betalning motsvarande kr/ton skulle krävas för att biogödseln ska bli intressant för lantbrukaren att använda. Behöver lantbrukaren bygga ny brunn, ökar behovet av ersättning ytterligare. Den relativt näringsfattiga biogödseln kan spridas, men inte transporteras, om den samlade energiåtgången ska bli likvärdig med konventionell användning av

4 4 (6) mineralgödsel. Den samlade nettoberäkningen för koldioxid, tål däremot en kortare transport (<1 mil) innan beräkningen blir likvärdig som mineralgödselalternativet. Höjs näringsinnehållet kan gödseln transporteras iväg längre sträckor och fortsatt innebära en energi och koldioxidvinst, jämfört med mineralgödselalternativet. Musslor som foder åt värphöns Ansvarig utredare: Anna Hägge-Nilsson, Can Företagsresurs med mångårig erfarenhet i foderbranschen. KRAV har uttryckt ett stort intresse för hönsfoder baserat på musselmjöl och vill gärna att musselmjöl i tillräcklig mängd kommer ut på marknaden för foderproduktion. Östergötland är ett av de hönstätaste länen i landet, och särskilt stora på ekologiska höns så det finns en befintlig potentiell marknad för musselmjölsfoder i länet. Ingen av de två foderanläggningarna i Östergötland producerar dock ekologiskt foder utan det görs vid respektive företags fabriker i Västergötland. Både Lantmännen och Svenska Foder har uttryckt intresse för musselmjöl som råvara i foderindustrin. Det har framkommit under förstudien att Länsstyrelsen Östergötland medfinansierar en prototypanläggning för musselmjölsproduktion i Västergötland inga personer i länet verkar dock delta eller ha insikt i projektet. Förstudien visar att det krävs rationell hantering av musslorna i hela kedjan från skörd till färdigt foder för att få en möjlig ekonomi på musselmjölet. Den verkliga produktionskostnaden för musselmjöl är fortfarande okänd eftersom det saknas en fullskaleanläggning. Det pris som musselmjöl förväntas betinga på marknaden medger i alla fall ingen betalning för råvaran och omvänt räknat med det pris som musselmjöl skulle inbringa, ger inget ekonomiskt utrymma för investeringar för musselmjölsframställning. I dessa beräkningar ingår då heller inte de relativt omfattande transportkostnader och förbehandlingskostnader (separering av skal) som angivits ovan vid resultaten för musslor som biogassubstrat. Det är tydligt att någon form av miljöersättning till musselodlaren krävs för att råmusslan ska kunna användas inom foderindustrin. Syntes Bortsett från miljö- och sysselsättningsvinsten, är musselodling idag helt klart en olönsam affär en affärsmodell går därför inte att upprätta. Genomförda analyser visar entydigt på att betalningsviljan för östersjömusslor är mycket låg och att hanteringen av musslorna efter skörd är förenade med höga kostnader. Det finns ändå ett stort intresse bland länets intressenter att utveckla ett flerårigt projekt där praktiskt arbete och ny kunskap inom forskningen kombineras för att lösa befintliga problem på marknaden. Det visar diskussioner vid den genomförda workshopen inom projektet. Deltagarna i workshopen var överens om att ett fortsättningsprojekt för utveckling av musselodling och dess lönsamhet behöver utvecklas och drivas vidare i Östergötland liksom viktigt av att fortsätta satsa på musselodling som näringsgren. Fisket är på väg ut och musselodling är en bra ersättning. Sannolikt är vi bara i början av att utveckla näringsgrenen och med rätt strategi borde utvecklingen kunna drivas vidare i en positiv riktning.

5 5 (6) Projektet har bidragit till att stärka den redan befintliga regionala plattformen för skärgårdsutveckling genom att driva det här projektet med en helhetssyn och tvärsektoriellt samarbete. Det borde gynna en fortsatt utveckling av entreprenörskap och sysselsättning i skärgården. För närvarande är läget ändå så att ska någon kunna satsa på musselodling i Östersjön måste det löna sig och därför behövs en tydlig politik som visar det nationella intresset att betala för upptaget av kväve och fosfor. Idag saknas en enskild stark drivkraft för vilken upptaget av kväve och fosfor lönar sig. Det är därför viktigt att se samhällsnyttan av musselodling sätta in verksamheten i ett större perspektiv. Det behövs en långsiktig finansieringspolitik där t ex ett miljöstöd är att föredra framför ett investeringsstöd eftersom ingen kommer att investera i en olönsam affär musselodling är idag en uppenbar riskabel affärsverksamhet. Det är framöver nödvändigt att arbeta för en aktivare politik inom området. Förslag till fortsatt utvecklingsprojekt Utredningen föreslår att ett 3-5 årigt projekt utvecklas i vilket identifierade marknadsproblem i denna förstudie kan lösas under projektets gång. Om rätt utvecklat ska projektets modell/strategi erbjuda en global applikation eftersom musslor odlas över hela världen. Ambitionen bör vara att modellen ska vara lätt att applicera var helst övergödningsproblem finns som kan åtgärdas med hjälp av musselodling eller annat eko-effektivt vattenbruk. Målsättning och syfte Projektet bör ha som målsättning att leverera en god uppskattning av samhällsnyttan av att ta upp kväve (N) och fosfor (P) ur Östersjön, dvs. ge en prisbild av vad varje kilo N och P är värt. En hållbar ekonomisk modell för musselodling och annat vattenbruk, lägger grunden för positiva effekter på N- och P-reduktion, liksom minskade koldioxidutsläpp och fler arbetstillfällen. Projektet bör arbeta med ett brett systemperspektiv och nyttiggöra musselskörden och dess restprodukter för maximal lönsamhet, resurseffektivitet och för att öka de positiva miljöeffekterna än mer. Projektet ska visa på god hushållning med naturresurserna samtidigt som bi- och restprodukterna i värdekedjan får ett ökat värde. Upplägg Projektet ska kombinera praktiskt arbete med ny kunskap inom forskningen. Demoodlingar av musslor behöver sättas och skördeteknik utvecklas. Denna utredning har visat att fortsatta undersökningar krävs kring hur skalfraktionen bäst hanteras. För att få någon form av ekonomi i musselodling och för att den ska bli rationell föreslås därför att huvuddelen av ett fortsättningsprojekt fokuserar på landbaserade insatser kopplade till den främsta identifierade marknaden, dvs. foderindustrin.

6 6 (6) Projektet bör ge svar på Den geografiska avgränsningen för musselodlingar utifrån odlingsförutsättningar samt för en resurseffektiv distribution av musslorna för foderproduktion. Praktisk tillämpning och ekonomi i tänkbara systemlösningar för hantering av musslor i kedjan råvara till förädlad produkt på marknaden (skalhantering, foderproduktion mm). Hur ett resurs- och koldioxideffektivt distributionssystem (logistik, investeringar) utvecklas. Vad varje upptaget kilo N och P är värt ur ett samhällsperspektiv utveckla en hållbar finansieringsmodell för musselodling och annat eko-effektivt vattenbruk. Samarbetspartners Utredningen föreslår Regionförbundet Östsam som projektägare till det nya projektet. Samarbetspartners bör vara de organisationer som deltagit i denna förstudie men med Östergötlands Kustfiskarförbund som en mer aktiv partner. Dessutom knyts forskningskompetens från SLU tydligare till genomförandet. Likaså ett antal transnationella partners i huvudsak runt Östersjön till projektet. Intressant kan även vara att samarbeta med något av de stora musselodlingslanden i Europa (t ex Holland, Spanien eller Danmark). Samarbetspartners i denna utredning har varit Norrköpings-, Söderköpings-, Valdemarsviks och Västerviks kommuner, Svensk Biogas AB, Biototal AB, Energikontoret Östra Götaland AB, Linköpings universitet, Regionförbundet Östsam (medfinansiär) och Länsstyrelsen Östergötland (medfinansiär). Förslag till finansiering Projektet föreslås få en tydlig transnationell/interregional karaktär musselodling har bedrivits globalt under lång tid så mycket erfarenhet kring rationell hantering finns att tillgå hos andra länder. Östergötland bör gå in som leadpartner i samarbete med en eller två europeiska regioner. För att förbereda ansökan tillsammans med samarbetspartners runt Östersjön föreslås att medel söks från SIDAs Östersjöenhet (maximalt kr). För att driva utvecklingsprojektet finns sedan olika alternativ LIFE+ Interreg IVA med 75 % bidragsfinansiering. LEADER i kombination med LOVA-bidrag Medfinansiering kommer krävas från t ex kommunerna, Länsstyrelsen Östergötland och Regionförbundet Östsam.