Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Transkript

1 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson

2 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Förutsättningar Dimensionerande avfallsmängder alt Dimensionerande avfallsmängder alt Ekonomi Investeringskostnader Driftskostnader... 6 Intäkter Övriga basuppgifter för investeringskalkylen Sammanfattning... 9

3 3 (9) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kretslopp Follo är benämningen på ett projekt i vilket FolloRen projekterar en anläggning som består av i huvudsak 2 delar. Den första delen består av en förbehandlingsanläggning i vilken avfallet sorteras, den andra av en biogasanläggning av typen Torrötninganläggning. Projektets målsättning är att ägarkommunernas hushållsavfall skall behandlas med bästa möjliga effektivitet avseende samhällsservice ekonomi och återvinning. Grundförutsättningen är att invånarna i ägarkommunerna skall källsortera sitt avfall. Källsorteringens tyngdpunkt skall läggas på bortsortering av orena och miljöskadliga komponenter i avfallet. Källsorteringens målsättning är att den avfallsfraktion som skall förbehandlas i den ovan nämnda sorteringsanläggningen skall ha en renhet som möjliggör vidarebehandling av de fraktioner som blir resultatet av vidaresorteringen i nämnda förbehandlingsanläggning. Genom att koncentrera informationen till invånarna i ägarkommunerna till det som rör avlägsnande av miljöskadliga komponenter i avfallet och genom att inte komplicera informationen med andra budskap som rör uppdelning av avfallet i restavfall och matavfall så anser FolloRen att man har unika möjligheter att låta maskiner göra en större del av sorteringsarbetet än vad som för närvarande är vanligt förekommande i andra kommuner. Genom att använda en väl beprövad anläggningstyp för mekanisk sortering av hushållsavfall anser Folloren att den totalt utförda sorteringen kommer att vara effektivare. Den valda anläggningstypen som har varit i drift i Ludvika (Sverige) sedan 1979 har visat att den utsorterade mängden lättnedbrytbart organiskt material är större än andra jämförbara totala lösningar samt att restfraktionens utseende, renhet och beskaffenhet gör den lätt att vidarebehandla och återvinna både då det gäller förbränning och återanvändning. Vid de två tillfällen som hushållsavfall från FolloRen har transporterats till Ludvika för provsortering har detta bekräftats. Danmat AB har projekterat, kostnadsberäknat och efter givna förutsättningar utfört intäkts och kostnadsanalyser avseende projekt Follo. Delar av studien har utförts i nära samarbete med UMB (Universitetet för miljö och Biovetenskap) Föreliggande dokument utgör en sammanfattning av slutsatserna i rapporten daterad kompletterad med ekonomiska förutsättningar och konsekvenser då även avfall från MOVAR behandlas. (SE även NORSAS rapport )

4 4 (9) 2 Förutsättningar 2.1 Dimensionerande avfallsmängder alt 1 Det hushållsavfall som produceras i ägarkommunerna Frogn, Nesodden, Oppegård, Ski och Ås skall behandlas i anläggningen. För att klara av att behandla avfall från invånarna inkl förväntad befolkningsökning är anläggningen dimensionerad för en överkapacitet som inledningsvis kan utnyttjas för att behandla Näringsavfall och/eller hushållsavfall från andra kommuner och/eller renovasionsföretag. Överkapaciteten minskar efter hand för att ca år 2030 vara obefintlig Se tabellen nedan. Fast avfall Hushållsavfall från FolloRen (2008): ton/år ( ton/år 2013) Överkapacitet: ton/år Hästgödsel: 920 ton/år Totalt: ton/år Trädgårdsavfall motsvarande en mängd av ton/år kommer också att tillföras biogasdelen (torrötningsdelen) av anläggningen. Inget flytande avfall kommer att tillföras anläggningen, vilket innebär att endast fastgödsel i form av hästgödsel kommer behandlas i bogasanläggningen. 2.2 Dimensionerande avfallsmängder alt 2 Det hushållsavfall som produceras i ägarkommunerna Frogn, Nesodden, Oppegård, Ski och Ås enligt ovan (2.1) skall behandlas i anläggningen I tillägg skall anläggningen, enligt NORSAS rapport, för att kunna behandla avfall från även MOVAR, med hänsyn tagen till befolkningsökning och framtida förändringar i avfallsmängder är anläggningen dimensionerad för en överkapacitet som inledningsvis kan utnyttjas för att behandla Näringsavfall och/eller hushållsavfall från andra kommuner och/eller renovasionsföretag. Överkapaciteten minskar efter hand för att ca år 2030 vara obefintlig Se tabellen nedan. Fast avfall Hushållsavfall från FolloRen och MOVAR: ton/år (inkl ev hästgödsel) Överkapacitet: ton/år Totalt: ton/år Trädgårdsavfall motsvarande en mängd av ton/år kommer också att tillföras biogasdelen (torrötningsdelen) av anläggningen.

5 5 (9) 3 Ekonomi 3.1 Investeringskostnader Alt 1 Det hushållsavfall som produceras i ägarkommunerna Frogn, Nesodden, Oppegård, Ski och Ås inkl förväntad befolkningsökning samt ton trädgårdsavfall skall behandlas i anläggningen Total investeringskostnad NOK: Alt 2 Det hushållsavfall som produceras i ägarkommunerna Frogn, Nesodden, Oppegård, Ski och Ås inkl. förväntad befolkningsökning samt ton trädgårdsavfall skall behandlas i anläggningen. Investering en ökar för att kunna för att kunna behandla avfall från även MOVAR för att kapaciteten på både sorterings- och biogasdelen av anläggningen ökar Total investeringskostnad ca NOK:

6 6 (9) 3.2 Driftskostnader Kostnad för personal Kostnaden för personal har tillsammans med FolloRen fastställts till 400 NOK/timme Personalbehov Erfarenhetsmässigt är personalbehovet för sorteringsdelen av anläggningen är 2 personer i alt 1. Biogasdelen av anläggningen är en kontinuerlig sluten process och kräver ingen ytterligare personal. I alternativ 2 har personalbehovet fördubblats till 4 personer Kostnad för reservdelar Efter diskussioner med ansvarig personal vid anläggningen i Ludvika har det fastställts att kostnader för reservdelar över tiden är i genomsnitt NOK per år i al.t 1 I alternativ 2 har kostnader för reservdelar fördubblats till NOK Externa kostnader för service och underhåll Externa kostnader för service och underhåll rör främst Gasmotor och generatoranläggningen.. Kostnaderna varierar år för år beroende på vilken typ av service som skall utföras I alternativ 2 har kostnader för extern service fördubblats i förhållande till alt.1 Gasmotor, Förbrukningsmaterial Även kostnader för förbrukningsmaterial rör främst Gasmotor och generatoranläggningen. Om nämnda rekommendationer från gasmotortillverkaren följs så uppstår de kostnader som omnämns i driftskostnadskalkylen. I alternativ 2 har kostnader förbrukningsmaterial fördubblats i förhållande till alt.1. Intern förbrukning av El Efter diskussioner med ansvariga personer i Ludvika kan man fastställa att elförbrukningen är ca 30 kwh/ton behandlat fast avfall. Eftersom den föreliggande projekteringen innebär uppdatering och utbyggnad av sorteringsutrustningen beräknas elförbrukningen öka med ca 10 kwh per ton. Även biogasdelen av anläggningen bidrar till en ökad elkonsumtion av ca 10 kwh/ton. Total förbrukning beräknas därför till ca 50 kwh * ton = kwh/år I alternativ 2 har kostnader för intern elförbrukning fördubblats i förhållande till alt.1.

7 7 (9) Intern förbrukning av värme Normalt förbrukar en anläggning för produktion av biogas ca 20 % av den restvärme som bildas vid produktion av el. Total förbrukning beräknas därför till ca kwh I alternativ 2 har kostnader för intern värmeförbrukning fördubblats i förhållande till alt.1. Avfall till förbränning Efter de sorteringsprov som genomfördes i Ludvika kunde mängden av den sopfraktion som normalt transporteras till Förbränning bestämmas till ca 60 % av avfallsmängden som tillförts från FolloRen, ton/år efter uppräkning med 2,5 % per år i 5 år. Den totala mängden som blir då ton per år då återvunnen plast är avräknad I alternativ 2 har mängden avfall till förbränning fördubblats i förhållande till alt.1. till ton Kostnad för förbränning av avfall Den totala kostnaden varierar mellan olika anläggningar samt även i viss mån över tiden. Avgiften är bestämd tillsammans med Folloren och satt till 739 kr/ton enligt dagens kontraktpris för förbränning. I alternativ 1 belastas kalkylen med en kostnad av ca NOK/ år I alternativ 2 belastas kalkylen med en kostnad av ca NOK/ år Denna kostnad är inkluderad i kalkylerna och täcks därmed av behandlingsavgiften Intäkter Elverkningsgrad Elverkningsgraden är satt av leverantören av gasmotor och generator till 40 %. Värde för producerad el Värdet för el varierar över året. Värdet har de senaste 12 månaderna varierat mellan 0,29 och 0,68 NOK per kwh. Vid köp av El tillkommer ca 0,15 NOK för avgifter och skatter, 0,3 NOK för nätavgift samt moms. Eftersom den projekterade anläggningen är en långsiktig investering och trenden de senaste åren har varit stiganden elpriser så sätts Elpriset till 0,5 kr/kwh i intäktskalkylen

8 8 (9) Värmeverkningsgrad Värmeverkningsgraden är satt av leverantören av gasmotor och generator till 43,9 %. Värde för producerad värme Den överskottsvärme som produceras är planerad att distribueras till den planerade fjärrvärmeanläggningen i Vestby kommun. Värmepriset är satt på en nivå som gör att det kan konkurrera med den värme som normalt skall produceras vid den planerade fliseldade anläggningen. Värdet är satt till 0,2 NOK per kwh Plast till återvinning Genomförda plastsorteringsprov har visat att det är möjligt att återvinna plast. Det är rimligt att man kan anta att man i alt 1 kan återvinna 1260 ton plast per år. I alternativ 2 är denna mängd fördubblad till 2520 ton per år Försäljningspris plast Det finns idag ingen fungerande marknad för återvunnen plast i Skandinavien. Efter att ha undersökt marknaden i Europa tiden 2007 och 2008 kan man konstatera att priserna för återvunnen plast har varierat mellan ca 75 och 250 Euro per ton. Under 2011 erbjuder Grönt Punkt i Norge mellan 1350 och 2200 kr per ton Med de uppgifter som redovisas som utgångspunkt är det rimligt att anta att priset på återvunnen plast över tiden i genomsnitt vid en försiktig bedömning inte kommer att understiga 500 NOK /ton För ytterligare information, se rapport Övriga basuppgifter för investeringskalkylen Driftstid Sorterings anläggningen såväl som biogasanläggningen är processer som kommer att vara i drift kontinuerligt dvs, 8760 timmar per år. Elproduktionsanläggningen däremot är i behov av service i förutbestämda intervaller. Erfarenheter från liknande anläggningar säger att man kan räkna med en driftstid av ca 8300 timmar per år. Planerad service samt oljebyte bidrar till största delen av tiden då anläggningen inte är i drift

9 9 (9) Gasproduktion Alt 1. Anläggningen producerar ca 2,045 milj Nm 3 biogas per år med ett innehåll av ca 55 Vol % Metan. Gaseffekten uppgår till ca 1290 kw vilket innebär en gasenergi av ca 11,3 milj. kwh per år Alt 2. Anläggningen producerar ca milj Nm 3 biogas per år med ett innehåll av ca 55 Vol % Metan. Gaseffekten uppgår till ca 2580 kw vilket innebär en gasenergi av ca 22,6 milj. kwh per år 3.1 Sammanfattning Under de i rapporten från nämnda förutsättningarna är investeringarna i en kombinerad sorterings och biogasanläggning placerad i Vestby kommun intill den planerade anläggningen för produktion av fjärrvärme lönsam. Resultat Alt 1 Enbart FolloRens ägarkommuner Vid en behandlingsavgift på 850 NOK per ton är investeringen återbetald på ca 11 år Skulle kravet på återbetalningstider kunna minska till 25 år så kan behandlingsavgiften sänkas till ca 592 kr/ton Alt 2 FolloRens ägarkommuner + MOVAR Vid en behandlingsavgift på 850 NOK per ton är investeringen återbetald på ca 7 år Skulle kravet på återbetalningstider kunna minska till 25 år så kan behandlingsavgiften sänkas till ca 485 kr/ton Not: Samtliga kalkyler är utförda vid fast pengavärde För detaljerad information se bilagda kalkyler.