Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Transkript

1 Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box Org nr Direkttfn Stockholm Styrelsens säte Stockholm Fax

2 Sammanfattning Miljöengagemanget hos invånarna i regionen är stort. Något som ur miljösynpunkt upplevs som viktigt är att vi i framtiden minskar avfallsmängden. Att sälja eller skänka bort begagnade varor är relativt vanligt. Det är dock fler som säljer/skänker bort varor än de som köper sådana varor. Över 90 procent av invånarna tycker att det är viktigt att avfall sorteras ut och lämnas till återvinning. Producentansvarsavfall som slängs i det vanliga sopkärlet, istället för sorteras ut till återvinning, är framförallt pappers- och plastförpackningar. Av det farliga avfallet är det framförallt glödlampor som ibland slängs i det vanliga sopkärlet. Vad som skulle få invånarna att sortera ännu mer avfall är för att vara en förebild för barnen, insamlingssystem som är lätta att förstå, samt vetskapen om att sorteringen gör nytta för miljön och att man kan lita på att materialet återvinns. Intresse för utsortering av matavfall finns i regionen. Förtroendet för kommunens insamlingssystem är något högre än förtroendet för producentansvarets insamlingssystem. Inledning Enkätutvärderingen bygger på telefonintervjuer som genomfördes under hösten 2008 med 2500 invånare i kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga, Kristinehamn, Mariestad och Storfors. I kommunerna Mariestad, Kristinehamn och Karlskoga har 500 personer per kommun intervjuats. I kommunerna Filipstad och Degerfors har 300 personer per kommun intervjuats och i kommunerna i Gullspång och Storfors har ca 200 personer per kommun intervjuats. Stort miljöintresse i Östra Värmland Mer än 80 procent uppger att de är miljöengagerade. Siffran var något högre för villaägare och kvinnor i jämförelse med män, lägenhetsinnehavare och åringar. 98 procent av dem som svarade på enkäten anser att det är viktigt, från miljöperspektiv, att vi i framtiden minskar avfallsmängden. Många lämnar avfall till återanvändning Nästan 70 procent av villaägarna svarade att de ofta eller ibland säljer och skänker bort varor. För lägenhetsinnehavarna är svaret något lägre (60 procent). Varannan person uppger att de ofta eller ibland köper begagnade varor. Invånarna i Karlskoga och Storfors kommun är mindre benägna att sälja och köpa begagnade varor än resterande kommuner. Kvinnor uppger att deras hushåll köper och säljer begagnade varor i större utsträckning än män. Det finns ett samband mellan att om man säljer/skänker bort varor så köper man även begagnade varor i samma utsträckning. Olika mycket källsortering för olika typer av avfall 9 av 10 uppger att de aldrig slänger småelektronik, farligt avfall eller småbatterier i sopkärlet. För glödlampor, lysrör och läkemedel är det mer än hälften som uppger att de aldrig slänger detta i det vanliga sopkärlet. För producentansvarsavfallet tidningar, glasförpackningar och metallförpackningar uppger mer än hälften av invånarna att de aldrig slänger dessa avfallsslag i soptunnan utan lämnar det till producenternas insamlingssystem. Ytterligare 20 procent uppger att de sällan slänger ovanstående avfallsslag i soptunnan. De avfallsslag som invånarna ofta slänger i sopkärlet är plastförpackning (31 procent), pappersförpackning (28 procent), glödlampor (16 procent) och metallförpackning (16 procent).

3 3 (5) I Mariestad kommun uppger invånarna att de sorterar ut mer än genomsnittet för nästan alla avfallsfraktioner (tidningar, pappersförpackningar, glasförpackningar metallförpackningar, matavfall, glödlampor, lysrör, farligt avfall, småbatterier och läkemedel).variationen mellan kommunerna är inte särskilt stor men invånarna i Kristinehamn och Degerfors kommun uppger att de sorterar ut något sämre än genomsnittet för nästan alla avfallsfraktioner. För resterande kommuner varierar det mellan olika typer av avfallsfraktioner om man sorterar bättre eller sämre eller i nivå med genomsnittet. De yngre uppger att de är sämre på att källsortera jämfört med genomsnittet. 7 av 10 anser att det är viktigt att sortera ut matavfall. Över 9 av 10 anser att de andra avfallsslagen (tidningar, förpackningar, matavfall, glödlampor, lysrör, farligt avfall, småbatterier och läkemedel) är viktiga att sortera ut. De boende i lägenhet anser för respektive avfallsslag i lite högre grad än villaägare att det är viktigt att sortera ut. Generellt så anser invånarna de olika kommunerna att det är lika viktigt att sortera ut de olika avfallsfraktionerna som genomsnittet, förutom invånarna i Karlskoga kommun som anser att det är mindre viktigt än genomsnittet att sortera de olika avfallsslagen. Invånarna i Karlskoga kommun sorterar ut sämre och tycker det är mindre vikigt än de andra kommunerna. Invånarna i Degerfors kommun är även de sämre på att sortera ut fraktionerna med anser däremot att det är viktigare att sortering sker än genomsnittet. Män tycker att det är mindre viktigt än kvinnor att källsortera. De uppger däremot är de källsorterar i lika stor utsträckning som kvinnorna. Tre orsaker till att invånarna skulle sortera soporna i ännu större utsträckning än vad de gör idag är för att vara en förebild för barnen, insamlingssystem som är lättare att förstå och återkoppling om vad som händer med avfallet. Minst viktigt tycker man att det är att få personlig hjälp och service när man lämnar till återvinning, skyldighet enligt lag och socialt tryck från omgivningen. Lägenhetsinnehavarna anser att närheten till insamlingssystem, helst i fastigheten, skulle öka deras sortering. Villaägarna anser inte att detta är lika viktigt. Däremot tycker villaägarna att vetskapen att man gör nytta för miljön är viktigare än lägenhetsinnehavarna. Invånarna i Mariestads kommun tycker i högre grad att det är vikigt att insamlingen sker i fastigheten för att de ska sortera ut mer avfall. Invånarna i kommunerna Gullspång och Filipstad tycker det är viktigare än genomsnittet att kunna lämna utan att passa en öppettid för att sortera sopor i större utsträckning. Invånarna i kommunerna Karlskoga och Gullspång tycker det är viktigare att det finns plats hemma för de olika avfallsslagen. Olika förutsättningar för fastighetsnära insamling Det varierar mycket mellan lägenhetsinnehavarna hur många fraktioner som de kan sortera fastighetsnära. Över 70 procent av lägenhetsinnehavarna kan sortera fraktionerna tidningar och returpapper, pappersförpackningar, färgade och ofärgade glasförpackningar fastighetsnära. Cirka 60 procent kan även sortera ut metallförpackningar och plastförpackningar. Glödlampor och lysrör (24 procent), el-avfall (9 procent) och farligt avfall (6 procent) är fraktioner som sorteras ut fastighetsnära i mindre omfattning. Enbart var femte lägenhetsinnehavare kan lämna grovavfall fastighetsnära.

4 4 (5) Inte allt farligt avfall samlas in 4 av 5 av villaägarna lämnar sitt farliga avfall till en återvinningscentral medan enbart 3 av 5 av lägenhetsinnehavarna lämnar sitt farliga avfall på samma plats. 4 av 10 lämnar sitt farliga avfall till en miljöstation. Anmärkningsvärt är att nästan var tionde lägenhetsinnehavarna inte har någon uppfattning om var de lämnar sitt farliga avfall. Filipstad lämnar farligt avfall till återvinningscentralen i mindre utsträckning (60 procent) är de övriga kommunerna (mer än 70 procent). Däremot lämnar Filipstadsborna i större utsträckning till miljöstationer (60 procent) än de övriga kommunerna (30-40 procent). I Kristinehamn lämnar mindre än 20 procent sitt farliga avfall till en miljöstation. Kommentar: Insamlingssystemen ser olika ut i kommunerna. Alla kommuner har inte miljöstationer. Var femte vill ha närmare till insamlingsplats för farligt avfall. Hämtning som sker fastighetsnära är 20 procent intresserade av. Möjligheten att lämna farligt avfall i lokalt centrum är 10 procent intresserad av. Däremot var det enbart 3 procent som var intresserad av mobil insamling. Nästan 20 procent uppger att de skulle sortera ut mer farligt avfall om de skulle få bättre kunskap om vad farligt avfall är och hur det ska hanteras. Invånarna i Kristinehamn och Storfors kommun anser att det är vikigt att man kan lämna det farliga avfallet utan att använda bil för att de ska sortera bättre. 3 av 10 anser att kommunen har tillräckligt bra insamlingssystem för farligt avfall, eftersom de uppger att de redan sorterar ut allt farligt avfall. I Filipstad och Degerfors kommun uppger nästan hälften att de redan lämnar allt farligt avfall. 6 av 10 vill källsortera matavfall 65 procent av invånarna uppger att de är villiga att börja sortera ut matavfall om kommunen erbjuder ett system för detta. Bland villaägarna kan 60 procent tänka sig börja sortera ut matavfall om kommunen erbjuder ett system för hämtning. 16 procent sorterar ut matavfallet redan idag. Bland lägenhetsinnehavarna kan över 70 procent tänka sig att börja sortera ut matavfall. I dagsläget är det enbart 3 procent som uppger att de sorterar ut matavfall. Störst intresse för att sortera ut matavfall finns i Kristinehamns kommun där över 70 procent kan tänka sig att sortera ut matavfall. Trots att invånarna i Gullspångs kommun är de som sorterar ut mest matavfall idag, är intresset lägst i jämförelse med invånarna i de andra kommunerna. Var tredje i Gullspångs kommun kan inte tänka sig att sortera ut matavfall. Yngre är mer intresserade av att sortera ut matavfall (74 procent) än genomsnittet. Högt förtroende för kommunens avfallshantering Nästa 8 av 10 har ganska eller mycket bra förtroende att det utsorterade avfallet hanteras på ett bra sätt. Yngre har något högre förtroende än genomsnittet. Ca 80 procent har bra förtroende för kommunens avfallshantering, medan enbart ca 65 procent har bra förtroende för producenternas insamlingssystem. Det bör däremot noteras att

5 5 (5) var femte inte har någon uppfattning om deras uppfattning om producenternas insamlingssystem. Yngre har högre förtroende för kommunens och producenternas insamlingssystem. Män har större förtroende än kvinnor för kommunens insamlingssystem, medan kvinnorna har större förtroende än männen på producenternas insamlingssystem. Kostnad för hämtning för villaägare 40 procent vet inte hur mycket de betalar för sophämtningen per år. Vid en uppskattning på hur mycket de betalar i sophämtningsavgift gissar ca 20 procent någorlunda rätt. Av dem som inte vet vad sophämtningen kostar vill 63 procent inte betala mer än 1000 kr i sophämtningsavgift. Invånarna i Mariestad, Kristinehamn och Gullspång är villiga att betala mer än 2500 kr i sophämtningsavgift för en bra service och väl utbyggd avfallshantering.