För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005

Transkript

1 För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Sammanställning av resultat 00-- Jörgen Leander

2 Bilaga Redovisning av avgivna svar på respektive fråga i kundenkät om avfallshantering i Sigtuna kommun hösten 00 Frågor om boende och miljöengagemang. Kommundel Sigtuna tätort 86 Märsta tätort 7 Rosersbergs tätort Landsbygd 67 6 Summa Hur bor du? Villa, radhus, kedjehus 0 9 Flerfamiljshus, lägenhet 00 9 Annan boendeform 7 Summa Vilken typ av insamlingsplats för hushållsavfall finns i den fastighet där du bor? Sophus, -skåp, -rum med FNI* 0 Sophus, -skåp, -rum utan FNI* 86 Delar behållare med granne 6 Egen behållare 7 Vet ej 0 Ej svar 0 Summa *FNI=fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Vad gör du i din vardag för att minska miljöpåverkan? Köper energisnåla produkter 9 Köper begagnat istället för nytt 9 7 Använder miljövänliga tvätt- och rengö 8 Köper ekologiskt producerade livsmed Köper tjänster och upplevelser istället 9 Hushållar med el och värme 9 Hushållar med vatten 96 8 Cyklar eller går istället för att åka bil nä 68 Åker kollektivt Tar hellre tåget än flyget när så är möj 8 Källsorterar 6 89 Annat Ej svar 6 Anm. Fler än ett alternativ kan väljas. Generella frågor om avfallshantering. Hur tycker du kommunens insamling av hushållsavfall fungerar? A l ( ) A d l (%) Sida

3 Bilaga Tycker du att kommunen hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta? Ja 87 Nej 0 Vet ej 0 Ej svar Summa Om nej, ange orsak: (av de som svarat Nej... på fråga 6) Otillräcklig kärlvolym 6 Lukt 9 Annat Ej svar 0 Summa Skulle du kunna tänka dig att få avfallet hämtat mera sällan? Ja Nej 90 7 Vet ej 69 7 Ej svar 7 Summa Skulle du kunna tänka dig att betala mer för avfallshanteringen om du fick t.ex. bättre service, kvalitet eller sorteringsmöjligheter? Ja 08 6 Nej 60 Vet ej 6 Ej svar 0 Summa Frågor med koppling till mål Minska mängden hushållsavfall 0. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att agera så att det uppstår mindre avfall? Helt avgörande 8 Mycket viktigt 0 0 Ganska viktigt 7 9 Inte särskilt viktigt 8 Vet ej 8 Ej svar 8 Summa Sida

4 Bilaga Vet du hur du kan agera så att det uppstår mindre avfall? Ja 96 7 Nej 68 7 Ej svar Summa Kan du tänka dig att lämna begagnade prylar till återanvändning? Ja 90 9 Nej 9 Vet ej 7 Ej svar Summa Vilka möjligheter tycker du att du har att agera så att det uppstår mindre avfall? Mycket bra 7 9 Ganska bra 76 Ganska dåliga 87 Mycket dåliga 8 Vet ej 9 0 Ej svar 7 9 Summa Frågor med koppling till mål Minska mängden farligt avfall. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna farligt avfall till kommunens insamling? Helt avgörande 8 Mycket viktigt 8 Ganska viktigt 8 Inte särskilt viktigt 0 0 Vet ej Ej svar 0 Summa Vet du vad som är farligt avfall? Ja Nej 9 Ej svar Summa Sida

5 Bilaga Vet du hur du skall sortera farligt avfall? Ja Nej 8 Ej svar 8 Summa Lämnar ditt hushåll farligt avfall till kommunens insamling? Ja 6 89 Nej 7 9 Vet ej Ej svar 6 Summa Vilket insamlingssystem för farligt avfall skulle du föredra? Avlämning i boxar som hämtas regelbu 70 7 Avlämning i särskilt utrymme/byggnad Avlämning till insamlingsbil enligt fasts 0 0 Avlämning vid kommunens återvinning 8 6 Ej svar 7 Summa Hur ofta har du behov av att lämna farligt avfall till kommunen? Varje månad 9 0 Varannan månad 8 Var tredje månad 8 Annat 0 0 Vet ej Ej svar Summa Frågor med koppling till mål Materialåtervinning 0. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna avfall till återvinning? Helt avgörande Mycket viktigt 7 6 Ganska viktigt 7 Inte särskilt viktigt Vet ej Ej svar Summa Sida

6 Bilaga Lämnar ditt hushåll grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral? Ja 9 7 Nej 09 7 Vet ej Ej svar Summa Hur tycker du att kommunens grovavfallshanteringssystem fungerar? Mycket bra 0 Ganska bra 0 Ganska dåligt 0 Mycket dåligt 0 Vet ej 60 Ej svar 8 Summa Skulle du vilja förändra något beträffande kommunens grovavfallshanteringssystem? Ja, även kvälls- och söndagsöppet vid 87 Ja, fler återvinningscentraler 9 7 Ja, bättre sorteringsmöjligheter 7 Ja, på annat sätt 60 Nej, det är bra som det är 89 6 Ej svar 9 Anm. Fler än ett JA-alternativ kan väljas.. Vet du vilket avfall som omfattas av producentansvar? Ja Nej 9 6 Vet ej 9 Ej svar 0 Summa Vet du var du kan lämna avfall som omfattas av producentansvar (t.ex. förpackningar och tidningar)? Ja 0 98 Nej Vet ej 0 0 Ej svar Summa Sida

7 Bilaga Lämnar ditt hushåll avfall för materialåtervinning till producenternas återvinningsstationer? Ja Nej, jag lämnar sorterat avfall för mate 0 Nej, jag sorterar inte ut förpackningar o Vet ej 0 0 Ej svar Summa Hur tycker du att producenternas återvinningsstationssystem fungerar? Mycket bra 0 7 Ganska bra 0 Ganska dåligt 7 7 Mycket dåligt 7 Vet ej 6 9 Ej svar Summa Anm. Vid ganska dåligt eller mycket dåligt anges orsak som fritextsvar. 8. Tycker du att antalet återvinningsstationer är tillräckligt? Ja 8 6 Nej 0 6 Vet ej 0 Ej svar 6 Summa Frågor med koppling till mål Organiskt avfall 9. Hur viktigt tycker du det är att matavfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt? Helt avgörande 8 Mycket viktigt Ganska viktigt 8 Inte särskilt viktigt 80 0 Vet ej 8 Ej svar Summa Komposterar ditt hushåll den komposterbara delen av hushållsavfallet? Ja 7 8 Nej 8 Vet ej 0 Ej svar 0 Summa Sida 6

8 Bilaga Om ja, tror du att du fortfarande hemkomposterar avfallet om tre år? (av de som svarat Ja... på fråga 0) Ja 6 86 Nej 0 0 Vet ej Ej svar 7 0 Summa Komposterar ditt hushåll trädgårdsavfall? Ja 9 Nej 6 6 Vet ej Ej svar 0 Summa Skulle du vilja kunna lämna utsorterat matavfall till kommunen för separat insamling? Ja 96 8 Nej 68 Vet ej Ej svar 0 Summa Frågor med koppling till mål Deponi. Kan du tänka dig att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest? Ja 6 6 Nej 0 Vet ej 9 Ej svar 9 Summa Frågor med koppling till mål 6 Information. Hur tycker du att kommunens avfallsalmanacka fungerar? Mycket bra 7 Ganska bra 77 9 Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej 6 6 Ej svar Summa Hur tycker du att renhållningens kundtjänst fungerar? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Sida 7

9 Bilaga På vilket sätt skulle du vilja få vill information om avfallshantering i framtiden? Genom avfallsalmanackan 90 7 Genom medskick med faktura 9 Genom att kontakta Renhållningens ku 8 Genom att bli uppringd av Renhållning Via hemsida/internet 88 Vid hembesök 0 Vid stormöten Upplysning vid kommunens återvinnin 0 Genom TV/radio-reklam 8 I lokaltidning 8 Annat 0 Ej svar 8 Anm. Fler än ett alternativ kan väljas. Sida 8

10 Bilaga Nr Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Hej, jag heter och ringer på uppdrag av Renhållningen i Sigtuna kommun. Jag undrar om jag får ställa några frågor om avfallshantering och miljö? Sigtuna kommun har nyligen tagit fram en ny avfallsplan. Nu vill kommunen veta vad invånarna tycker om kommunens avfallshantering för att man skall kunna förbättra servicen. Du är en av ca 600 personer som kontaktas. Resultatet av undersökningen kommer att vara kommunen till stor hjälp i det fortsatta arbetet med att utveckla avfallshanteringen. Frågor om boende och miljöengagemang. Kommundel (anges av intervjuaren) Sigtuna tätort Märsta tätort Rosersbergs tätort Landsbygd. Hur bor du? Villa, radhus, kedjehus Flerfamiljshus, lägenhet Annan boendeform. Vilken typ av insamlingsplats för hushållsavfall finns i den fastighet där du bor? Sophus, -skåp, -rum med hämtning av förpackningar och tidningar Sophus, -skåp, -rum utan hämtning av förpackningar och tidningar Delar behållare med granne Egen behållare 6. Vad gör du i din vardag för att minska miljöpåverkan? Köper energisnåla produkter Köper begagnat istället för nytt Använder miljövänliga tvätt- och rengöringsmedel när sådana finns Köper ekologiskt producerade livsmedel Köper tjänster och upplevelser istället för varor 6 Hushållar med el och värme 7 Hushållar med vatten 8 Cyklar eller går istället för att åka bil när så är möjligt 9 Åker kollektivt 0 Tar hellre tåget än flyget när så är möjligt Källsorterar Annat, nämligen (fler än ett alternativ kan väljas) Generella frågor om avfallshantering. Hur tycker du kommunens insamling av hushållsavfall fungerar? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt 6

11 6. Tycker du att kommunen hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta? 7. Om nej, ange orsak: Otillräcklig kärlvolym Lukt Annat, nämligen 8. Skulle du kunna tänka dig att få avfallet hämtat mera sällan? 9. Skulle du kunna tänka dig att betala mer för avfallshanteringen om du fick t.ex. bättre service, kvalitet eller sorteringsmöjligheter? Frågor med koppling till mål Minska mängden hushållsavfall 0. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att agera så att det uppstår mindre avfall? Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt 6. Vet du hur du kan agera så att det uppstår mindre avfall?. Kan du tänka dig att lämna begagnade prylar till återanvändning?. Vilka möjligheter tycker du att du har att agera så att det uppstår mindre avfall? Mycket bra Ganska bra Ganska dåliga Mycket dåliga 6 (6)

12 Frågor med koppling till mål Minska mängden farligt avfall. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna farligt avfall till kommunens insamling? Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt 6. Vet du vad som är farligt avfall? 6. Vet du hur du skall sortera farligt avfall? 7. Lämnar ditt hushåll farligt avfall till kommunens insamling? 8. Vilket insamlingssystem för farligt avfall skulle du föredra? Avlämning i boxar som hämtas regelbundet Avlämning i särskilt utrymme/byggnad inom ditt bostadsområde Avlämning till insamlingsbil enligt fastställd turlista Avlämning vid kommunens återvinningscentral 9. Hur ofta har du behov av att lämna farligt avfall till kommunen? Varje månad Varannan månad Var tredje månad Annat, nämligen 6 Frågor med koppling till mål Materialåtervinning 0. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna avfall till återvinning? Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt 6 (6)

13 . Lämnar ditt hushåll grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral?. Hur tycker du att kommunens grovavfallshanteringssystem fungerar? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt 6. Skulle du vilja förändra något beträffande kommunens grovavfallshanteringssystem?, även kvälls- och söndagsöppet vid återvinningscentralen, fler återvinningscentraler, bättre sorteringsmöjligheter, nämligen, det är bra som det är 6 (fler än ett JA-alternativ kan väljas). Vet du vilket avfall som omfattas av producentansvar?. Vet du var du kan lämna avfall som omfattas av producentansvar (t.ex. förpackningar och tidningar)? 6. Lämnar ditt hushåll avfall för materialåtervinning till producenternas återvinningsstationer?, jag lämnar sorterat avfall för materialåtervinning i ett sophus/-skåp/-rum i mitt bostadsområde, jag sorterar inte ut förpackningar och tidningar 7. Hur tycker du att producenternas återvinningsstationssystem fungerar? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt 6 Om ganska dåligt eller mycket dåligt ange orsak! (6)

14 8. Tycker du att antalet återvinningsstationer är tillräckligt? Frågor med koppling till mål Organiskt avfall 9. Hur viktigt tycker du det är att matavfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt? (så att näringsämnen och mull kan återföras till jorden (innebär bl.a. god resurshushållning och minskade mängder avfall till tippen) och att kanske biogas utvinns för produktion av miljövänliga fordonsbränslen) Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt 6 0. Komposterar ditt hushåll den komposterbara delen av hushållsavfallet?. Om ja, tror du att du fortfarande hemkomposterar avfallet om tre år?. Komposterar ditt hushåll trädgårdsavfall?. Skulle du vilja kunna lämna utsorterat matavfall till kommunen för separat insamling? Frågor med koppling till mål Deponi. Grovavfall som hämtas vid fastigheten läggs idag på deponi ( tipp ). Kan du tänka dig att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest? (6)

15 Frågor med koppling till mål 6 Information. Hur tycker du att kommunens avfallsalmanacka fungerar? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt 6 6. Hur tycker du att renhållningens kundtjänst fungerar? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt 6 7. På vilket sätt skulle du vilja få vill information om avfallshantering i framtiden? Genom avfallsalmanackan Genom medskick med faktura Genom att kontakta Renhållningens kundtjänst Genom att bli uppringd av Renhållningens kundtjänst Via hemsida/internet 6 Vid hembesök 7 Vid stormöten 8 Upplysning vid kommunens återvinningscentral 9 Genom TV/radio-reklam 0 I lokaltidning Annat, nämligen (fler än ett alternativ kan väljas) 6(6)

16 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 Förord I september år 00 fick Carl Bro AB i uppdrag av Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållning att genomföra en kundenkät om avfallshanteringen i Sigtuna kommun. Enkäten syftar till att ge underlag för att följa upp avfallsplanens mål om information och kundnöjdhet och bidra till genomförandet av planerade aktiviteter. Kundenkäten har planerats och utvärderats av Carl Bro AB. Enkäten har genomförts i form av en telefonundersökning, i vilken Prime Office AB har haft en central roll genom att med hjälp av nyutexaminerade studenter från miljöutbildningar utföra samtliga telefonsamtal och registrera alla svar. Västerås 00-- Jörgen Leander Projektledare Carl Bro AB (7)

17 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 Sammanfattning En telefonundersökning bland hushållen i Sigtuna om avfallshanteringen i kommunen har genomförts under hösten 00. Svarsfrekvensen uppgick till ca 70% och drygt 00 hushåll har intervjuats. Några av de viktigaste resultaten från undersökningen är: Hushållen är positiva till fastighetsnära insamling av farligt avfall, vilket ligger i linje med avfallsplanens åtgärdsprogram. Hushållen är positiva till separat insamling av matavfall, vilket ligger i linje med avfallsplanens åtgärdsprogram. Resultaten från genomförd undersökning kan inte entydigt bekräfta behovet av fler återvinningscentraler. Däremot efterfrågas bättre tillgänglighet på befintlig återvinningscentral. Resultaten från genomförd undersökning understryker behovet av fler återvinningsstationer samt bättre skötsel och tömning av befintliga stationer. Hushållen är positiva till kommunens avfallsinformation, särskilt avfallsalmanackan, men efterfrågar mer information om vad som händer med avfallet efter sortering. Behov finns även av information om insamling av farligt avfall, motiv till utsortering av matavfall samt producenternas ansvar. Avfallsplanens målnivåer om kunskap och service är nådd. Nya målnivåer bör fastställas. Resultaten utgör underlag för att mäta och följa upp avfallsplanens mål om information och kundnöjdhet och bidra till genomförandet av planerade aktiviteter. Upprättande av en informationsplan kommer att bli ett första steg i kommunens fortsatta utveckling av informationsarbetet. (7)

18 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 Innehåll Bakgrund och syfte... Metod och förutsättningar.... Metod.... Målgrupp och urval... Resultat...6. Erfarenheter av använd metodik...6. Frågor om boende och miljöengagemang...6. Generella frågor om avfallshantering...7. Frågor med koppling till mål Minska mängden hushållsavfall...8. Frågor med koppling till mål Minska mängden farligt avfall Frågor med koppling till mål Materialåtervinning Frågor med koppling till mål Organiskt avfall....8 Frågor med koppling till mål Deponi....9 Frågor med koppling till mål 6 Information... Slutsatser.... Mål.... Mål.... Mål.... Mål.... Mål....6 Mål Bilaga Frågeformulär Bilaga Redovisning av avgivna svar på respektive fråga (7)

19 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 Bakgrund och syfte Sigtuna kommun har nyligen antagit en avfallsplan för I planen finns mål och aktiviteter, syftande till att utveckla avfallshanteringen i enlighet med de nationella miljömålen och kretsloppspropositionens intentioner. Att regelbundet genomföra enkätundersökningar är en av flera aktiviteter enligt avfallsplanen. Kundenkäterna om avfallshanteringen i Sigtuna, där föreliggande kundenkät är den första i sitt slag som genomförts i kommunen, skall: ge underlag för att mäta och följa upp avfallsplanens mål om information, vilket uttrycks i termer av kundnöjdhet och kunskapsnivå om avfallshantering bidra till genomförandet av planerade aktiviteter i form av förändringar inom avfallshanteringen i Sigtuna Metod och förutsättningar. Metod Inför genomförandet av kundenkäten har kommunen tillsammans med konsulterna gått igenom lokala förutsättningar och förhållanden beträffande avfallshantering i Sigtuna kommun. Frågor har formulerats utifrån avfallsplanens mål och aktiviteter. Kundenkäten har genomförts i form av en telefonundersökning och omfattat ett slumpmässigt urval av hushållen i Sigtuna kommun. Telefonsamtalen har genomförts under perioden oktober november 00, vardagar i huvudsak kl och helger kl Utvärderingen har gjorts i en Excel-modell. Inkomna svar har analyserats med utgångspunkt från hela underlaget, uppdelat på olika boendeformer samt uppdelat på olika kommundelar. Vid behov har korskörningar utförts av specifika frågor, där andelen som har svarat på ett visst sätt på en given fråga har jämförts med andelen som har svarat på ett annat sätt på samma fråga. För vissa frågor har även avgivna fritextsvar särskilt analyserats. Eftersom Sigtuna kommun avser att genomföra fler liknande undersökningar i framtiden har stor vikt lagts vid undersökningens repeterbarhet och möjligheter att jämföra resultat med kommande undersökningar.. Målgrupp och urval Målgruppen är hushållen i Sigtuna kommun. Med hänsyn till kommunens storlek och behovet av att studera delmängder av resultatet har ett slumpmässigt urval av ca 60 hushåll bedömts vara rimligt med målet att erhålla en svarsfrekvens som ger minst 00 svar. Namn och telefonnummer har slumpats fram av Sigtuna kommun från Eniros register. Inom respektive postnummerområde i kommunen har ett antal hushåll slumpats fram så att urvalets sammansättning överensstämmer med hushållens geografiska fördelningen i kommunen. Sammantaget har 68 hushåll slumpats fram. (7)

20 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 Resultat. Erfarenheter av använd metodik Försök har gjorts vid ett eller flera tillfällen att få telefonkontakt med vart och ett av de 68 utvalda hushållen. Sammanlagt har 88 st försök gjorts att nå de utvalda hushållen, vilket har resulterat i att 09 hushåll har deltagit i undersökningen genom att besvara frågorna enligt framtaget formulär. Under vardagar har det varit lättar att nå hushållen senare på kvällarna och enstaka telefonsamtal har därför ringts så sent som framåt -tiden. Tabell Svarsfrekvens i kundenkät om avfallshantering i Sigtuna kommun 00 Antal hushåll (st) Anm. Nåbara hushåll, deltagande 09 Hushåll med vilka kontakt har etablerats och som låtit sig intervjuas Nåbara hushåll, ej deltagande Hushåll med vilka kontakt har etablerats och som ej låtit sig intervjuas Ej nåbara hushåll, telefonnummer giltigt 8 Hushåll med vilka kontakt ej har etablerats inkl. hushåll som bett intervjuaren att återkomma Ej nåbara hushåll, telefonnummer ogiltigt T.ex. hushåll som flyttat och där hänvisning saknas Summa 68 Svarsfrekvensen kan uttryckas som: antalet nåbara, deltagande hushåll relaterat till det totala antalet nåbara hushåll antalet nåbara, deltagande hushåll relaterat till det totala antalet hushåll exkl. ej de som ej har kunnat nås p.g.a. ogiltigt telefonnummer Svarsfrekvensen kan därmed beräknas till 68% eller 79% (09/(09+) resp. 09/(09+- 8)) beroende på vilken beräkningsmodell som väljs. Oavsett hur svarsfrekvensen uttrycks bedöms den vara tillräcklig för att undersökningen skall tjäna sitt syfte. Svarsfrekvensen ligger på ungefär samma nivå i alla kommundelar. Hushållen har varit mycket positiva till undersökningen och villigt besvarat frågorna enligt formuläret. Ett normalt telefonsamtal har tagit ca 0-0 minuter men vissa samtal har tagit uppemot en timme. I syfte att begränsa samtalstiden har det varit värdefullt att kunna hänvisa till Renhållningens kundtjänst för närmare information när diskussion eller frågor uppstått. Sammantaget bedöms metodiken kunna användas även i kommande undersökningar. I syfte att underlätta analys av avgivna fritextsvar rekommenderas inför kommande undersökningar att begränsa möjligheterna att avge fritextsvar samt att inte registrera alla fritextsvar i ett fält utan i separata fält för varje fråga.. Frågor om boende och miljöengagemang Fråga : Kommundel I urvalet återfinns hushåll från Sigtuna (%), Märsta (7%) och Rosersbergs (%) tätorter samt från landsbygden (6%) med överensstämmer väl med hushållens verkliga fördelning. Fråga : Hur bor du? Ca 9% av hushållen i undersökningen bor i villa, radhus eller kedjehus. Ca 9% av hushållen i undersökningen bor i lägenhet. % har svarat annan boendeform. Märsta är den 6 (7)

21 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 kommundel som har den högsta andelen lägenhetsboende. I övriga kommundelar överväger boende i villa, radhus och kedjehus. Fråga : Vilken typ av insamlingsplats för hushållsavfall finns i den fastighet där du bor? En övervägande del % - av hushållen i undersökningen har egen behållare. Till dessa hushåll kan läggas 6% av hushållen som har uppgett att man delar behållare med grannen. Ca 0% har någon form av gemensamhetslösning, t.ex. sophus, sopskåp eller soprum, med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Ca % har gemensamhetslösning utan fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Fråga : Vad gör du i din vardag för att minska miljöpåverkan? På frågan om hur man gör för att minska sin miljöpåverkan har en mycket stor majoritet 89% - svarat att man källsorterar. En stor andel - 9% - uppger att man hushållar med el och värme. 8% uppger att man hushållar med vatten och % säger att man använder miljövänliga tvätt- och rengöringsmedel. % cyklar eller går istället för att åker bil när så är möjligt och % åker kollektivt. I kommundelar med höga andelar villaboende är det många som svarar att man källsorterar men även att man hushållar med energi. Ej svar Annat Källsorterar Tar hellre tåget än flyget när så är möjligt Åker kollektivt Cyklar eller går istället för att åka bil när så är möjligt Hushållar med vatten Hushållar med el och värme Köper tjänster och upplevelser istället för varor Köper ekologiskt producerade livsmedel Använder miljövänliga tvätt- och rengöringsmedel när sådana finns Köper begagnat istället för nytt Köper energisnåla produkter Andel (%) Figur Vad gör du i din vardag för att minska miljöpåverkan? Fler än ett alternativ har kunnat väljas. Anm. Andelen som svarat Köper tjänster och upplevelser istället för varor är något underskattad beroende på hushållens svårigheter att förstå detta alternativ.. Generella frågor om avfallshantering Fråga : Hur tycker du kommunens insamling av hushållsavfall fungerar? 90% tycker att kommunens insamling av hushållsavfall fungerar mycket bra eller ganska bra. 8% tycker att kommunens insamling av hushållsavfall fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt. I Märsta är hushållen något mindre nöjda med avfallshanteringen än i övriga kommundelar. Detta gäller särskilt lägenhetshushållen i Märsta, av vilka % tycker att kommunens 7 (7)

22 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 insamling av hushållsavfall fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt, men även villahushållen i Märsta är mindre nöjda med kommunens insamling av hushållsavfall (färre har svarat mycket bra och fler ganska bra ). Fråga 6-7: Tycker du att kommunen hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta? 87% tycker att kommunen hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta. 0% tycker att kommunen inte hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta. Av de som inte tycker att avfallet hämtas tillräckligt ofta tycker hälften att kärlvolymen inte räcker till och ungefär en fjärdedel att avfallet luktar. Fråga 8: Skulle du kunna tänka dig att få avfallet hämtat mera sällan? % skulle kunna tänka sig att få avfallet hämtat mera sällan. 7% skulle inte kunna tänka sig längre hämtningsintervall. Fråga 9: Skulle du kunna tänka dig att betala mer för avfallshanteringen om du fick t.ex. bättre service, kvalitet eller sorteringsmöjligheter? 6% skulle kunna tänka sig att betala mer för avfallshanteringen om de fick t.ex. bättre service, kvalitet eller sorteringsmöjligheter. 60% skulle inte kunna tänka sig att betala mer för avfallshanteringen.. Frågor med koppling till mål Minska mängden hushållsavfall Svaren i denna avdelning kan vara något osäkra beroende på att det visat sig svårt för hushållen att skilja mellan att minska mängderna säck- och kärlavfall genom källsortering respektive att minska den totala mängden avfall genom att undvika at avfall överhuvudtaget uppstår. Vad som avses i denna avdelning har i möjligaste mån förklarats i samband med telefonsamtalen. Fråga 0: Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att agera så att det uppstår mindre avfall? Ca 87% tycker att det är helt avgörande, mycket viktigt, eller ganska viktigt från miljösynpunkt att agera så att det uppstår mindre avfall. Fråga : Vet du hur du kan agera så att det uppstår mindre avfall? Ca 7% uppger att man vet hur man kan agera så att det uppstår mindre avfall. Ca 7% uppger att man inte vet. Hushållen i Märsta och Rosersberg har i lägre grad än genomsnittet svarat att man vet hur man kan agera så att det uppstår mindre avfall. Fråga : Kan du tänka dig att lämna begagnade prylar till återanvändning? Ca 9% har svarat att man kan tänka sig att lämna begagnade prylar till återanvändning. Fråga : Vilka möjligheter tycker du att du har att agera så att det uppstår mindre avfall? Ca % tycker att man har mycket bra eller ganska bra möjligheter att agera så att det uppstår mindre avfall. Ca 9% tycker att möjligheterna är ganska dåliga eller mycket dåliga.. Frågor med koppling till mål Minska mängden farligt avfall Fråga : Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna farligt avfall till kommunens insamling? 9% tycker att det är helt avgörande eller mycket viktigt från miljösynpunkt att sortera ut och lämna farligt avfall till kommunens insamling. 8% tycker att det är ganska viktigt. Fråga : Vet du vad som är farligt avfall? 97% vet vad som är farligt avfall. 8 (7)

23 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 Fråga 6: Vet du hur du skall sortera farligt avfall? 90% vet vad hur man skall sortera farligt avfall. Andelen som vet hur man skall sortera farligt avfall är lägre i Märsta (86%) än i övriga kommundelar. Fråga 7: Lämnar ditt hushåll farligt avfall till kommunens insamling? I genomsnitt 89% av hushållen har uppgett att man lämnar farligt avfall till kommunens insamling. Lägenhetshushållen har i lägre grad än villahushållen uppgett att man lämnar farligt avfall till kommunen. Flera villahushåll (%) har uppgett att man inte lämnar farligt avfall till kommunen, vilket är anmärkningsvärt då det vid normal skötsel av en villa uppstår farligt avfall. I Märsta lämnar hushållen farligt avfall till kommunens insamling i mindre utsträckning än i övriga kommundelar. Detta gäller både lägenhetshushållen och villahushåll. Ca 9% av villahushållen i Märsta uppger att man inte lämnar farligt avfall till kommunens insamling, vilket kan jämföras med villahushållen i övriga kommundelar där -% uppger att man inte lämnar farligt avfall till kommunen. Fråga 8: Vilket insamlingssystem för farligt avfall skulle du föredra? Ungefär hälften (8%) av villahushållen har svarat att man skulle föredra att lämna farligt avfall till kommunens återvinningscentral. Hälften (0%) av lägenhetshushållen föredrar avlämning i särskilt utrymme/byggnad inom bostadsområdet. Avlämning till en insamlingsbil enligt fastställd turlista är det minst populära alternativet. System med boxar som hämtas regelbundet föredras i genomsnitt av % av hushållen. Fråga 9: Hur ofta har du behov av att lämna farligt avfall till kommunen? 0% av hushållen uppger att man har behov av att lämna farligt avfall varje månad. 8% av hushållen uppger att man har behov av att lämna farligt avfall varannan månad. 8% av hushållen uppger att man har behov av att lämna farligt avfall var tredje månad. Hälften (0%) av hushållen uppger att man har behov av att lämna farligt avfall mera sällan än var tredje månad ( annat behov av att lämna farligt avfall). En genomgång av fritextsvaren visar att flertalet av dessa har behov av att lämna farligt avfall eller gånger/år och några ännu mera sällan - eller aldrig. Villahushållen har behov av att lämna farligt avfall till kommunen något oftare än lägenhetshushållen..6 Frågor med koppling till mål Materialåtervinning Fråga 0: Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna avfall till återvinning? 67% tycker att det är helt avgörande eller mycket viktigt från miljösynpunkt att sortera ut och lämna avfall till återvinning. 7% tycker att det är ganska viktigt. Hushållen i Märsta har i lägre grad än hushållen i övriga kommundelar svarat helt avgörande eller mycket viktigt och i högra grad svarat ganska viktigt. Fråga : Lämnar ditt hushåll grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral? Ca 7% av hushållen har uppgett att man lämnar grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral. 86% av villahushållen lämnar grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral, vilket är högre än genomsnittet. Av 9 (7)

24 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 lägenhetshushållen har 7% uppgett att man lämnar grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral. Fråga : Hur tycker du att kommunens grovavfallshanteringssystem fungerar? 76% tycker att kommunens insamling av grovavfall fungerar mycket bra eller ganska bra, vilket är ett mycket högt betyg. 7% tycker att kommunens insamling av hushållsavfall fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt. Villahushållen är mer nöjda med kommunens grovavfallshanteringssysystem än lägenhetshushållen. En relativt stor andel har svarat vet ej (%). En del av dessa hushåll är sådana som uppgett att de ej lämnar något grovavfall och därför ej anser sig kunna besvara frågan. Fråga : Skulle du vilja förändra något beträffande kommunens grovavfallshanteringssystem? 6% av hushållen tycker att kommunens grovavfallshanteringssystem är bra som det är. Av de som önskar förändringar har knappt hälften uppgett att man önskar kvälls- och söndagsöppet vid återvinningscentralen. Behovet av utökade öppettider är störst bland villahushållen. Behovet av fler återvinningscentraler är mot bakgrund av avgivna svar begränsat. Behovet förefaller vara något större på landsbygden än i tätorterna. Den absoluta merparten av hushållen är nöjda med sorteringsmöjligheterna för grovavfall. % önskar förändringar på annat sätt. Exempel på önskemål enligt avgivna fritextsvar är: Bättre tillgänglighet till återvinningscentralen, inkluderande t.ex. bättre öppettider, möjlighet till bättre genomströmning på centralen Mer information och bättre skyltning Bättre ordning i grovsoprum Tätare hämtning av grovavfall från grovsoprum Fråga : Vet du vilket avfall som omfattas av producentansvar? 6% vet inte vilket avfall som omfattas av producentansvar. Kunskaperna är högst hos hushållen på landsbygden och lägst hos lägenhetshushållen. Fråga : Vet du var du kan lämna avfall som omfattas av producentansvar (t.ex. förpackningar och tidningar)? Nästan alla (98%) vet vara man kan lämna t.ex. förpackningar och tidningar. Fråga 6: Lämnar ditt hushåll avfall för materialåtervinning till producenternas återvinningsstationer? Ca 70% av hushållen har uppgett att man lämnar avfall för materialåtervinning till producenternas återvinningsstationer. Av lägenhetshushållen lämnar ungefär hälften av de som sorterar ut förpackningar och tidningar avfall för materialåtervinning i ett sophus/-skåp/- rum i bostadsområdet. Endast % av hushållen har uppgett att man inte sorterar ut förpackningar och tidningar. Fråga 7: Hur tycker du att producenternas återvinningsstationssystem fungerar? 76% tycker att producenternas återvinningsstationssystem fungerar mycket bra eller ganska bra. % tycker att producenternas återvinningsstationssystem fungerar ganska dåligt eller Skyltningen har nyligen förbättrats, vilket en del av hushållen ej har uppmärksammat. 0 (7)

25 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 mycket dåligt. Villahushållen är något mindre nöjda än lägenhetshushållen med producenternas återvinningsstationssystem. Exempel på vanliga orsaker enligt avgivna fritextsvar från de hushåll som svarat ganska dåligt eller mycket dåligt är: Långt avstånd till närmaste återvinningsstation. Containrarna är ofta överfulla Nedskräpning minskar motivationen att sortera! Några har även kommenterat containrarnas trånga inkastöppningar. För detta finns särskilda regler. Fråga 8: Tycker du att antalet återvinningsstationer är tillräckligt? 6% av hushållen tycker att antalet återvinningsstationer är tillräckligt. Hushållen i Rosersberg är mest nöjda med antalet återvinningsstationer..7 Frågor med koppling till mål Organiskt avfall Fråga 9: Hur viktigt tycker du det är att matavfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt? (så att näringsämnen och mull kan återföras till jorden (innebär bl.a. god resurshushållning och minskade mängder avfall till tippen) och att kanske biogas utvinns för produktion av miljövänliga fordonsbränslen) 7% tycker att det är helt avgörande eller mycket viktigt från miljösynpunkt att matavfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt. % tycker att det är ganska viktigt. Hushållen tycker att miljöriktigt omhändertagande av matavfall är mindre viktigt än miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall. Av kommentarer som lämnats framgår att flera hushåll motiverar svaret med att matavfall inte är giftigt. Fråga 0-: Komposterar ditt hushåll den komposterbara delen av hushållsavfallet? 8% av hushållen uppger att de komposterar den komposterbara delen av hushållsavfallet. Det är framförallt villahushållen som hemkomposterar (8% av villahushållen jämfört med 7% av lägenhetshushållen). Hemkomposteringen är mest omfattande på landsbygden (0%). 86% av de hushåll som hemkomposterar idag tror att man gör det även om tre år. Fråga : Komposterar ditt hushåll trädgårdsavfall? % av hushållen uppger att de komposterar trädgårdsavfall. Det är framförallt villahushållen som hemkomposterar trädgårdsavfall (8% av villahushållen jämfört med 9% av lägenhetshushållen). Hemkomposteringen är mest omfattande på landsbygden (70%). Fråga : Skulle du vilja kunna lämna utsorterat matavfall till kommunen för separat insamling? Nästan hälften av hushållen (8%) uppger att man skulle vilja kunna lämna matavfall till kommunen för separat insamling. % av lägenhetshushållen uppger att man skulle vilja kunna lämna matavfall till kommunen för separat insamling, vilket kan jämföras med % av villahushållen. Hushållen i Sigtuna och Märsta är de som mest efterfrågar denna möjlighet (0- % jämfört med ca 0% av hushållen i Rosersberg och på landsbygden). Även de hushåll som idag hemkomposterar sitt matavfall är i hög grad (något mindre än de som inte hemkomposterar) intresserade av att lämna matavfall till kommunen för separat insamling: (7)

26 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 Av de som hemkomposterar sitt matavfall skulle lika stor andel (drygt 6 %) vilja kunna lämna matavfallet till kommunen för separat insamling som andelen som inte skulle vilja kunna lämna matavfallet till kommunen. Av de som inte hemkomposterar sitt matavfall skulle 8 % vilja kunna lämna matavfallet till kommunen för separat insamling och ca 0 % skulle inte vilja kunna lämna matavfallet till kommunen..8 Frågor med koppling till mål Deponi Fråga : Grovavfall som hämtas vid fastigheten läggs idag på deponi ( tipp ). Kan du tänka dig att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest? % av hushållen uppger att man kan tänka sig att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest. % kan inte tänka sig detta. Mest positiva till detta är hushållen i Sigtuna och Rosersberg, följt av hushållen på landsbygden. Hushållen i Märsta är minst positiva till att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest. Villahushållen och lägenhetshushållen kan tänka sig detta i ungefär samma utsträckning. En relativt stor andel har svarat vet ej (%) eller har inte svarat (9%). En del av dessa hushåll är sådana som uppgett att de ej får något grovavfall hämtat vid fasigheten och därför ej anser sig kunna besvara frågan..9 Frågor med koppling till mål 6 Information Fråga : Hur tycker du att kommunens avfallsalmanacka fungerar? 6% av hushållen tycker att kommunens avfallsalmanacka fungerar mycket bra eller ganska bra. % tycker att den fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt. I Rosersberg och på landsbygden är hushållen mer nöjda med avfallsalmanackan än i övriga kommundelar. Villahushållen är något mer nöjda med avfallsalmanackan än lägenhetshushållen. En relativt stor andel har svarat vet ej (6%). Merparten av dessa hushåll är sådana som uppgett att de ej använder avfallsalmanackan. Fråga 6: Hur tycker du att renhållningens kundtjänst fungerar? 6% av hushållen tycker att renhållningens kundtjänst fungerar mycket bra eller ganska bra. Denna siffra är dock inget rättvisande mått på hushållens betyg på renhållningens kundtjänst, eftersom en mycket stor andel (8%) har svarat vet ej. Svaren visar att detta är hushåll som aldrig eller mycket sällan kontaktar kundtjänst. Villahushållen förefaller, som väntat, utnyttja kundtjänst i större omfattning än lägenhetshushållen. Fråga 7: På vilket sätt skulle du vilja få vill information om avfallshantering i framtiden? Den övervägande delen av hushållen (7%), i såväl villor som lägenheter, även vill i framtiden få information om avfallshantering genom avfallsalmanackan. 8% vill få information i lokaltidning och % via hemsida/internet. % kontaktar gärna kundtjänst och 0% får gärna information vid besök på återvinningscentralen. (7)

27 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 Ej svar Annat I lokaltidning Genom TV/radio-reklam Upplysning vid kommunens återvinningscentral Vid stormöten Vid hembesök Via hemsida/internet Genom att bli uppringd av Renhållningens kundtjänst Genom att kontakta Renhållningens kundtjänst Genom medskick med faktura Genom avfallsalmanackan Andel (%) Figur På vilket sätt skulle du vilja få vill information om avfallshantering i framtiden? Fler än ett alternativ har kunnat väljas. % önskar få information på annat sätt. Exempel på önskemål enligt avgivna fritextsvar är: Information genom utskick av brev eller broschyrer, som komplement till avfallsalmanackan. Många efterlyser mer information om vad som händer med avfallet efter sortering. Information vid behållare, avfallsutrymme eller återvinningsstation Information via hyresvärd Slutsatser I det följande kommenteras utfallet av kundenkäten med utgångspunkt från respektive mål och i förekommande fall aktiviteter i avfallsplanen.. Mål Den totala mängden hushållsavfall per invånare i Sigtuna kommun skall inte öka till år 008 jämfört med 00 års nivå. Av aktiviteterna kopplade till Mål förtjänar följande att särskilt kommenteras: Utreda om det finns möjlighet att utsortera och sälja återanvändbart material Hushållen kan tänka sig att lämna begagnade prylar till återanvändning. Informera om möjligheter till avfallsminimering Huvuddelen av hushållen uppger att man vet hur man kan agera så att det uppstår mindre avfall men det är ändå en väsentlig andel som uppger att man inte vet. Information bedöms kunna bidra till ökad kunskap och därmed också på sikt en minskning av avfallsmängderna genom ökad återanvändning. (7)

28 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00. Mål Farligt avfall som uppkommer i kommunen skall sorteras ut och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Mängden utsorterat farligt avfall från hushållsavfallet per invånare skall öka med 0 % till år 008 jämfört med 00 års nivå. I stort sett alla hushåll har behov av att lämna farligt avfall men behovet av att lämna farligt avfall begränsas i de flesta fall till några gånger per. Av aktiviteterna kopplade till Mål förtjänar följande att särskilt kommenteras: Genomföra informationskampanjer om insamling, sortering och behandling av farligt avfall Kunskaperna om vad farligt avfall är samt hur man skall sortera är mycket god i kommunen men det finns fortfarande en icke försumbar andel av hushållen som uppger att man inte vet hur man skall sortera farligt avfall. En del hushåll, även villahushåll, uppger att man inte lämnar farligt avfall till kommunen. Detta understryker behovet av information. Utreda och eventuellt införa fastighetsnära insamling av farligt avfall i miljöboxar En del av hushållen efterfrågar i genomförd kundenkät denna insamlingsmodell men merparten av hushållen föredrar ändå avlämning vid kommunens återvinningscentral eller i ett särskilt utrymme/byggnad på fastigheten. Avveckla den insamling av farligt avfall som idag sker två gånger per år med miljöbil uppställd på bestämda platser i kommunen Insamling av farligt avfall med hjälp av en insamlingsbil som besöker bostadsområdena enligt ett fastställt schema är den modell som är minst efterfrågad i genomförd undersökning.. Mål Materialåtervinningen ur hushållsavfallet skall öka med 0% från 00 till 008. Av aktiviteterna kopplade till Mål förtjänar följande att särskilt kommenteras: Genomföra utredning om etablering av ytterligare en återvinningscentral i kommunen Resultaten från genomförd undersökning kan inte entydigt bekräfta behovet av fler återvinningscentraler. Däremot efterfrågas utökade öppettider på befintlig återvinningscentral. Genomföra utredning om etablering av återvinningsstationer. 00 påbörjades ett GIS-projekt som innebär att antalet hushåll som servas av respektive publik återvinningsstation kartläggs. Utifrån detta underlag skall vi sedan samråda med producenterna och ta ställning till om eventuella ytterligare publika återvinningsstationer behöver etableras i kommunen. Resultaten från genomförd undersökning understryker behovet av fler återvinningsstationer samt bättre skötsel och tömning av befintliga stationer. Informera om hantering av avfall som omfattas av producentansvar i samband med kommunens övriga informationsarbete. Härigenom lever kommunen upp till nyligen införda ändringar i avfallsförordningen beträffande kommunens utökade informationsansvar. En betydande del av hushållen vet inte vilket avfall som omfattas av producentansvar, vilket understryker vikten av information om producentansvaret. Aktiviteten skall enligt avfallsplanen genomföras om fastighetsnära insamling av farligt avfall införs. (7)

29 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00. Mål Senast 00 skall park- och trädgårdsavfall, fettavskiljarslam och latrin behandlas biologiskt. Senast år 007 skall matavfall sorteras ut och behandlas biologiskt. Av aktiviteterna kopplade till Mål förtjänar följande att särskilt kommenteras: Utreda och påbörja införande av separat hantering av bioavfall från hushåll, restauranger och livsmedelsbutiker Ungefär hälften av hushållen efterfrågar möjlighet att lämna utsorterat matavfall till kommunen för separat insamling. Även de hushåll som idag hemkomposterar efterfrågar denna möjlighet, dock i något mindre utsträckning än de som inte hemkomposterar. Ungefär av avgivna svar tycker dessutom att det är viktigt att matavfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Detta förhållande bör ge kommunen goda förutsättningar för genomförande av aktiviteten. Hushållen tycker dock att miljöriktigt omhändertagande av matavfall är mindre viktigt än t.ex. miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall. Detta är förvisso en riktig bedömning men svaren indikerar samtidigt behovet av kommunen i sitt informationsarbete anger motiven för separat hantering av bioavfall. Flera av övriga aktiviteter med koppling till Mål berörs på liknande sätt.. Mål Miljöbelastningen från deponering skall minska. Mängden deponerat avfall skall minska med 0 % till år 008 jämfört med 00 års nivå. Av aktiviteterna kopplade till Mål förtjänar följande att särskilt kommenteras: Samla in grovavfall från hushåll i två fraktioner en brännbar fraktion och en deponirest 6% av hushållen kan tänka sig att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i två fraktioner, vilket ger goda förutsättningar för att genomförande av aktiviteten skall ge avsedd effekt. En betydande andel av hushållen (%) har dock inte tagit ställning (svar vet ej ) till om de kan tänka sig att sortera grovavfallet i två fraktioner, vilket möjligen indikerar att det finns ett informationsbehov. Införa förköp av hämtning-betald-säckar för utsorterad brännbar fraktion som hämtas i samband med ordinarie tömning Se kommentar till ovanstående aktivitet. (7)

30 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00.6 Mål skall minst 7 % av kommuninvånarna ha kunskap om hur de skall sortera sitt avfall och var det skall lämnas och minst 60 % av kommuninvånarna skall uppleva avfallshanteringen som en god service som både är användarvänlig och känd. För att kunna mäta och följa upp måluppfyllelsen har två olika index skapats:. Kunskapsindex: Ett rakt medelvärde av andelen som svarat mycket bra och ganska bra eller ja på följande frågor: - Fråga : Vet du hur du kan agera så att det uppstår mindre avfall? - Fråga : Vet du vad som är farligt avfall? - Fråga 6: Vet du hur du skall sortera farligt avfall? - Fråga : Vet du var du kan lämna avfall som omfattas av producentansvar (t.ex. förpackningar och tidningar)?. Nöjd-kund-index: Ett rakt medelvärde av andelen som svarat mycket bra och ganska bra eller ja på följande frågor. - Fråga : Hur tycker du kommunens insamling av hushållsavfall fungerar? - Fråga 6: Tycker du att kommunen hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta? - Fråga : Hur tycker du att kommunens grovavfallshanteringssystem fungerar? - Fråga : Hur tycker du att kommunens avfallsalmanacka fungerar? Med ovanstående sätt att beräkna respektive index har målnivån enligt Mål 6 uppnåtts: Kunskapsindex Beräknat 89% (=( )/) Målnivå 7% Nöjd-kund-index Beräknat: 79% (=( )/) Målnivå 60% Även om den mätbara målnivån redan har uppnåtts återstår flera av aktiviteterna att genomföra. Ovanstående index bör kunna användas för att mäta effekten av kommunens informations- och kvalitetsarbete i framtiden. Av aktiviteterna kopplade till Mål 6 förtjänar följande att särskilt kommenteras: Upprätta en plan på hur och när informationen till abonnenten skall genomföras Avgivna svar i denna undersökning visar bl.a. att avfallsalmanackan är uppskattad men att en del av hushållen inte använder den. Mer regelbunden information efterfrågas, som komplement till almanackan, genom t.ex. utskick av brev och broschyrer. Hushåll i flerfamiljshus förväntar sig också mer information i t.ex. avfallsutrymmen och av fastighetsägaren. En annan av Renhållningens kanaler för kommunikation med hushållen är kundtjänst. Endast en mindre del av hushållen vill ha information via kundtjänst. Av kommentarer från de hushåll som svarat på kundenkäten framgår också att en mycket stor andel aldrig eller mycket sällan kontaktar kundtjänst. Av de som kontaktar kundtjänst tycker dock merparten att kundtjänst fungerar mycket bra eller ganska bra. 6 (7)

31 Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Resultat Carl Bro december 00 Informationsbehov har identifierats på bl.a. följande områden: Vad händer med avfallet efter sortering Motiv till utsortering av matavfall Insamling av farligt avfall Producenternas ansvar Av svaren på frågor om miljöengagemang och hur viktigt hushållen tycker att det är att sortera ut olika typer av avfall framgår att hushållen över lag är mer eller mindre engagerade i miljöfrågor och att särskilt källsortering är något som de flesta gör i vardagen för att minska miljöpåverkan. Många anser också att utsortering av farligt avfall, matavfall, förpackningar och tidningar är viktigt ur miljösynpunkt. Sammantaget bedöms miljöargument kunna användas för att motivera hushållen att sortera. Utreda utökade hämtningsintervall med avseende på bl.a. servicenivå, kostnader och miljö Avgivna svar i denna undersökning indikerar att acceptansen för utökade hämtningsintervall är låg. Här finns ett uppenbart informationsbehov beträffande bl.a. motiven till utökade hämtningsintervall samt taxestyrning. Genomföra en översyn av taxan för att bättre kunna använda den som styrmedel 60% av hushållen som deltagit i denna undersökning uppger att man inte kan tänka sig att betala mer för avfallshanteringen. En förhållandevis stor andel 6% - kan dock tänka sig att betala mer om det innebär bättre service, kvalitet eller sorteringsmöjligheter. Mot denna bakgrund bedöms det finnas möjligheter till att bättre använda taxan som styrmedel om kommunen samtidigt erbjuder t.ex. förbättrad service och kvalitet. För att taxan skall fungera som styrmedel krävs även återkoppling till taxan i informationsarbetet. 7 (7)