PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

Transkript

1 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling av elavfall genomförs i Sverige. Undersökningen visar att insamling via återvinningscentraler utgör grunden i hanteringen. Härutöver förekommer i många kommuner även insamling av elavfall bl.a. fastighetsnära eller via butiker. I ca 8% av kommunerna finns tre eller flera insamlingssystem för elavfall där insamlingen är organiserad via kommunerna. I de större kommunerna finns fler insamlingssystem än i de mindre. Flest system finns i de allra största kommunerna. Ca 4% av kommunerna har konkreta planer på att förbättra insamlingen av elavfall genom att exempelvis införa insamling via butiker av lampor, smått elavfall och batterier. I många kommuner finns även insamling genom andra organisationer än kommunerna, exempelvis fastighetsnära via insamlingsentreprenörer eller i butiker via hemelektronikbranschen. Den fastighetsnära insamlingen via kommuner eller entreprenörer omfattar sammantaget ca 1 2 hushåll. Insamling via butiker, inklusive elektronikbranschens egen insamling, sker på mer än 1 5 insamlingsställen. Härutöver bedriver återvinningsföretag insamling vid vissa återvinningsanläggningar av elavfall från industriell verksamhet och där även hushåll kan ha möjlighet att lämna elavfall. Vidare sker en omfattande insamling av lampor och lysrör vid El-Kretsens insamlings hos företag. Bakgrund och syfte El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling av elavfall genomförs i Sveriges kommuner. Avfall Sverige och El-Kretsen har konstaterat att det i dagsläget inte har funnits någon heltäckande nationell bild av hur främst kommunerna genomför insamlingen av elavfall från hushåll. I samband med diskussioner med bland annat Miljödepartementet har det tydligt framkommit att det finns ett behov av att beskriva det arbete som gör Sverige till det land som är ledande i insamling av elavfall. I föreliggande PM presenteras resultatet av El-Kretsens och Avfall Sveriges undersökning av elavfallsinsamlingen i Sverige. Resultatet avses bidra till El-Kretsens arbete med utveckling av elavfallsinsamlingen i dialog med Miljödepartementet och i samverkan med kommunerna. Undersökningen har genomförts av Jörgen Leander vid Miljö- och avfallsbyrån AB. Ingemar Lundström vid Creo Konsult har sammanställt uppgifter om insamling som är organiserad av andra än kommunerna. Metod och avgränsningar Undersökningen omfattar samtliga 29 kommuner i Sverige och innefattar två delar. Den första delen av undersökningen utgörs av en e-postenkät som har skickats ut till kommunerna och/eller i förekommande fall deras regionala organisationer. De kommuner som inte har besvarat enkäten kommer i ett senare skede att kontaktas per telefon i syfte att skapa en så heltäckande bild av elavfallsinsamlingen i Sverige som möjligt. Detta har dock inte gjorts när detta skrivs. M I L J Ö - O C H A V F A L L S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B K O P P A R B E R G S V Ä G E N V Ä S T E R Å S T E L E F O N : O R G. N R. : B A N K G I R O : E - P O S T : I N F M I L A V. S E W E B B : W W W. M I L A V. S E

2 Enkätundersökningen omfattar frågor om typ av insamlingssystem för olika typer av elavfall (bärbara batterier, lampor, smått elavfall och skrymmande elavfall) samt hur många avlämnings som finns. Kommunerna har även ombetts göra en bedömning av respektive systems täckningsgrad, utifrån hur stor andel av hushållen som kan antas ha bekväm tillgång till systemet. Frågor har även ställts om förekomst av insamling av elavfall som är organiserad av någon annan än kommunen och om kommunens planer på åtgärder beträffande insamlingen av elavfall. Den andra delen av undersökningen innefattar insamling av uppgifter om elavfallsinsamling som är organiserad av andra än kommunerna, såsom återvinningsföretag, insamlingsentreprenörer och hemelektronikbranschen. Uppgifterna baseras på telefonkontakter med representanter för ett tiotal större aktörer och skriftlig dokumentation från Elektronikåtervinningsföreningen (EÅF). Några av de aktuella aktörerna erbjuder även lösningar för elavfall som kommer från exempelvis industriell verksamhet. Endast översiktliga uppgifter om dessa lösningar har inhämtats i denna undersökning och redovisas därför inte ingående i detta PM. Undersökningen omfattar inte kommunernas information om insamlingen av elavfall, hur de olika systemen är utformade avseende tillgänglighet (t.ex. placering, öppettider) eller konsumtionsrelaterade aspekter. Undersökningen omfattar inte heller insamlade mängder. I samband med att denna undersökning genomförts har El-Kretsen sammanställt statistiken avseende insamlade mängder elavfall för 211. Av statistiken framgår att det finns stora skillnader mellan de insamlade mängderna i olika kommuner. Hur stora mängder elavfall som samlas in i en kommun bedöms påverkas av många olika faktorer, däribland systemens tillgänglighet, information om insamlingen, konsumtionsnivå, geografiska aspekter och olika anläggningars upptagningsområden. En generell erfarenhet av system för källsortering och insamling av avfall är att systemets servicenivå är av betydelse för mängden insamlade fraktioner. Något uppenbart samband mellan insamlade mängder elavfall och servicenivån vid insamling har dock inte kunnat observeras vid en översiktlig betraktelse av statistiken avseende insamlade mängder elavfall för 211 i relation till de uppgifter som inkommit i denna undersökning. Förekomst av insamling som är organiserad av någon annan än kommunen ingår inte i El-Kretsens statistik. Resultat I det följande presenteras en översiktlig sammanställning av resultaten från undersökningen. Resultaten från enkätundersökningen om de kommunala insamlingssystemen för elavfall presenteras tematiskt i diagramform utifrån beräknade medelvärden och antal för samtliga kommuner och per storleksklass avseende antal hushåll. Utifrån de inkomna svaren har en uppräkning baserat på det totala antalet hushåll eller kommuner i Sverige gjorts. Uppgifter om elavfallsinsamling som är organiserad av återvinningsföretag, insamlingsentreprenörer och hemelektronikbranschen presenteras i ett särskilt avsnitt. Uppgifter om enskilda kommuners eller andra aktörers insamling redovisas inte. Svarsfrekvens Inkomna svar i enkätundersökningen täcker 22 kommuner, vilket motsvarar ca 76% av kommunerna och ca 85% av hushållen i Sverige. Svaren omfattar kommuner från alla delar av landet och såväl större som mindre kommuner med en fördelning som väl speglar förhållandena i Sverige som helhet. Uppgifterna om de insamlingssystem som är organiserade av andra än kommunerna kommer huvudsakligen från nationellt verksamma aktörer och kan därmed anses spegla förhållandena i landet. Samtliga tillfrågade aktörer har bidragit med uppgifter. Sida 2 av 11

3 Typ av insamlingssystem I nära 1% av kommunerna sker insamling av elavfall via en eller flera återvinningscentraler 1. I de allra flesta kommuner finns minst en återvinningscentral men det finns också kommuner som genom olika former av samverkan har tillgång till en återvinningscentral i en grannkommun. En del kommuner har därför inte uppgivit att det finns möjlighet att lämna elavfall vid återvinningscentral. En del kommuner har angett att kommunen, utöver de vanligaste insamlingssystemen, även tillämpar insamlingssystem. Av lämnade kommentarer framgår att detta i många fall handlar om varianter på övriga system. En del kommuner har exempelvis medverkat vid utveckling av lokalt anpassade lösningar. Utifrån lämnade svar har detaljer kring dessa lösningar inte framgått ÅVC, Figur 1 Typ av kommunala insamlingssystem för elavfall i svenska kommuner Totalt finns ca 6 återvinningscentraler i Sverige. Återvinningscentralerna kan därmed betraktas som en bas i kommunernas insamling av elavfall. I de allra flesta kommuner finns även andra system, som komplement till insamling via återvinningscentralerna. Många kommuner (ca 65%) erbjuder 3-5 olika insamlingssystem för olika typer av elavfall. 1 Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall etc. Sida 3 av 11

4 Figur 2 Antal kommunala insamlingssystem för elavfall i svenska kommuner Förutom insamling via återvinningscentraler är även batteriholkar mycket vanligt. finns i alla kommuner men många kommuner valt att inte svara på frågor om batteriholkarna. Detta kan bero på att tömning av batteriholkar i en del kommuner inte organiseras av kommunen utan av El-Kretsen. Utifrån inkomna svar har antalet batteriholkar beräknats till ca 6 2 men enligt uppgifter från El-Kretsen finns ca 9 6 batteriholkar i Sverige. 7 Antal Antal, st Antal hushåll, 1 st ÅVC, Insamling i eller Figur 3 Antal avlämnings för elavfall eller antal hushåll med fastighetsnära insamling där insamlingen är organiserad av kommunen Sida 4 av 11

5 Till kommunala insamlingssystem som blivit allt vanligare på senare år hör insamling i eller er. Butiksinsamling förekommer idag i ca 5% av kommunerna, jämfört ca 25% år 29 enligt uppgifter från Avfall Sverige. Samlaren är ett exempel på en lösning med insamling i butiker och som idag finns i många kommuner men även andra lösningar förekommer. Insamling av elavfall i eller er där kommunerna medverkar i insamlingen sker i närmare 1 5 butiker. Många kommuner har kommenterat att kundnöjdheten är hög beträffande insamling av elavfall via butiker. Insamling via hemelektronikbranschen beskrivs nedan under rubriken Insamling som är organiserad av andra än kommunerna. Även olika lösningar med fastighetsnära insamling 2 är relativt vanliga. Många kommuner som erbjuder fastighetsnära insamling av elavfall bedömer att systemets täckningsgrad är hög. Servicenivån kan dock variera kraftigt mellan olika typer av fastighetsnära insamling, varför den fastighetsnära insamlingen av elavfall generellt inte bör tillmätas alltför stor betydelse även om den i en enskild kommun kan vara en uppskattad service och en viktig del i hanteringen. Enligt uppgifter från kommunerna omfattar kommunernas fastighetsnära insamling genom t.ex. en särskild box, utrymme i fastigheten, miljöbil med hämtning vid fastighet, budad hämtning eller kampanjhämtning ca 1 hushåll eller nära en fjärdedel av hushållen i Sverige. Kommunernas och entreprenörernas fastighetsnära insamling av elavfall, se rubriken Insamling som är organiserad av andra än kommunerna nedan, omfattar sammanlagt ca 1 2 hushåll. Insamling vid miljöstationer, genom s.k. miljöbil med fasta insamlings eller ambulerande återvinningscentraler förekommer också men är inte lika vanligt som övriga system. Andelen kommuner som använder sig av miljöstationer har minskat kraftigt sedan 29. Antal insamlingssystem för olika typer av elavfall Antal insamlingssystem för olika typer av elavfall kan ses som ett mått på möjligheterna att lämna det aktuella avfallsslaget. Ju fler alternativ som erbjuds desto bättre bör förutsättningarna vara för att ett visst hushåll ska hitta en lösning som passar för att lämna sitt elavfall. Vissa typer av elavfall kan lämnas i flera olika system medan det för andra finns färre alternativ att välja mellan. I Figur 4-Figur 7 redovisas typ och förekomst av olika kommunala insamlingssystem för olika typer av elavfall i svenska kommuner ÅVC, Figur 4 Kommunala insamlingssystem för bärbara batterier i svenska kommuner 2 Insamling på eller i direkt anslutning till de fastigheter där avfallet uppkommit. Sida 5 av 11

6 ÅVC, Figur 5 Kommunala insamlingssystem för lampor i svenska kommuner ÅVC, Figur 6 Kommunala insamlingssystem för smått elavfall i svenska kommuner Sida 6 av 11

7 ÅVC, Figur 7 Kommunala insamlingssystem för skrymmande elavfall i svenska kommuner Av diagrammen framgår att återvinningscentralerna är det klart dominerande kommunala insamlingssystemet för skrymmande elavfall i kommunerna. Av diagrammen framgår också att det för insamling av batterier finns flera olika insamlingssystem i kommunerna som komplement till återvinningscentralerna. Även för insamling av lampor och smått elavfall finns flera olika insamlingssystem som komplement till återvinningscentralerna men i en mindre del av kommunerna. I dagsläget finns flest system för batterier (3-5 olika system i de flesta kommuner). För lampor finns i de flesta kommuner 1-3 olika kommunala system, vilket även gäller smått elavfall. Näst efter insamling via återvinningscentraler är fastighetsnära insamling eller insamling via butiker de vanligaste lösningarna för lampor och smått elavfall. För skrymmande elavfall finns i de flesta kommuner 1-2 system. Sida 7 av 11

8 Bärbara batterier Lampor Smått elavfall Skrymmande elavfall Figur 8 Antal kommunala insamlingssystem för olika typer av elavfall i svenska kommuner Som konstaterats ovan finns i många kommuner, utöver de kommunala insamlingssystemen, även insamling via entreprenörer och hemelektronikbranschen, vilket beskrivs nedan under rubriken Insamling som är organiserad av andra än kommunerna. För elavfall som uppstår frekvent och som till följd av sin storlek riskerar att hamna i kommunens insamlingssystem för andra typer av avfall kan behovet av alternativa lösningar vara särskilt stort. Exempel på sådant elavfall är lampor och batterier men behovet av att lämna smått elavfall ökar också i takt med ökande konsumtion av hemelektronik till låga priser. Flera kommuner har uppgett att man har identifierat behov av ökad service. Behovet av att förbättra insamlingen av batterier, lampor och smått elavfall bekräftas av plockanalysresultat som visar att mängden farligt avfall i kärl- och säckavfallet till stor del utgörs av elavfall. Enligt aktuella uppgifter från Avfall Sverige innehåller kärl- och säckavfallet från ett genomsnittligt hushåll ca 1-1,5 kg elavfall per år. Täckningsgrad Täckningsgraden, d.v.s. hur stor andel av hushållen som kan antas ha bekväm tillgång till systemet, varierar kraftigt mellan de olika typerna av insamlingssystem för elavfall. Högst täckningsgrad bedömer kommunerna att återvinningscentralerna och batteriholkarna har (mer än 8% av hushållen). Även fastighetsnära insamling, i de kommuner som erbjuder sådana lösningar, bedömer kommunerna har en god täckningsgrad (ca 75% av hushållen). Miljöbil med fasta insamlings, miljöstationer, insamling via butiker och ambulerande återvinningscentral bedömer kommunerna har den lägsta täckningsgraden. En låg täckningsgrad för ett visst insamlingssystem behöver dock inte vara något problem eftersom de olika systemen kan komplettera varandra så att de tillsammans ger en hög täckningsgrad. Sida 8 av 11

9 % av hushållen i kommuner där systemet finns ÅVC, Figur 9 Täckningsgrad för olika kommunala insamlingssystem för elavfall, kommunernas bedömning. Viktade medelvärden m.a.p. antal hushåll i kommunerna Kommunernas planer på åtgärder i elavfallsinsamlingen Ungefär 4% av kommunerna uppger i enkätundersökningen att de har konkreta planer på åtgärder beträffande systemet för insamling av elavfall från hushåll. Bland dessa planer märks särskilt insamling av smått elavfall i butiker, vilket bekräftar kommunernas behov och planer som Avfall Sverige uppmärksammat vid en nationell kartläggning av insamling av farligt avfall 29. Även ökad fastighetsnära insamling från flerbostadshus planeras. Någon kommun uppger att man avser att bygga en ny återvinningscentral. Även förbättrad information samt att genomföra utredningar angående hur insamlingen av elavfall kan förbättras nämns. I takt med ökande mängder grovavfall och därmed ökat besökstryck på återvinningscentralerna genomför många kommuner åtgärder för att förbättra servicenivån i återvinningscentralsystemet, såsom utökning av öppettider, förbättrad teknisk standard, etablering av nya återvinningscentraler och utveckling av kundbemötande. Eftersom återvinningscentralerna är en viktig del av kommunernas insamlingssystem för elavfall bedöms nämnda åtgärder kunna bidra till att insamlingen av elavfall förbättras. Sida 9 av 11

10 Insamling som är organiserad av andra än kommunerna Utöver den insamling av elavfall från hushåll som är organiserad av kommunerna sker även insamling via entreprenörer, hemelektronikbranschen och återvinningsföretag. Den insamling som sker genom dessa aktörer bedrivs utan samverkan med El-Kretsen eller kommunerna. Flera av de större insamlingsentreprenörerna erbjuder fastighetsnära insamling av bl.a. elavfall till företrädesvis bostadsrättsföreningar och ägare av flerfamiljshus. Inom hemelektronikbranschen finns en organiserad samverkan mellan större butikskedjor avseende återtagande av kasserad hemelektronik i elektronikbutiker. Vid vissa återvinningsanläggningar och liknande sker insamling av elavfall från industriell verksamhet och där även hushåll kan ha möjlighet att lämna elavfall. Nedan redovisas en översiktlig sammanställning av omfattningen av insamlingen av elavfall från hushåll som är organiserad av andra aktörer än kommunerna: Fastighetsnära insamling via entreprenörer: ca 1 insamlings för i storleksordningen 2 hushåll Insamling via hemelektronikbranschen: 184 butiker i ca 85 kommuner Återvinningsanläggningar: Ett 5-tal anläggningar Vissa entreprenörers insamling är koncentrerad till vissa regioner, t.ex. Stockholmsområdet, men generellt kan konstateras att den insamling som är organiserad av andra än kommunerna sker i alla delar av landet. Uppgifterna om den fastighetsnära insamlingen baseras på översiktliga underlag från entreprenörer. Uppgifterna om insamling i elektronikbutiker är hämtade från Elektronikåtervinningsföreningens register. Uppgifter om insamling vid återvinningsanläggningar är hämtade från översiktliga underlag från återvinningsföretag. Vidare sker en omfattande insamling av lampor och lysrör vid El-Kretsens 55 insamlings hos företag. Skillnader mellan kommuner En översiktlig analys har även gjorts av svaren gruppvis, där kommunerna har delats in i storleksklasser enligt följande: <5 hushåll 5-1 hushåll 1-2 hushåll 2-4 hushåll >4 hushåll Det kan konstateras att alla typer av insamlingssystem förekommer i alla kommunstorleksklasser. Av inkomna svar framgår dock att det finns skillnader mellan kommuner av olika storlek. Till de mer påtagliga skillnaderna hör exempelvis systemens täckningsgrad eller hur många och vilka system som erbjuds. En översiktlig jämförelse mellan kommuner/organisationer i olika storleksklasser visar bl.a. följande: De större kommunerna (>4 hushåll) har fler kommunala insamlingssystem än kommuner i övriga storleksklasser, vilket gäller för alla typer av elavfall, se Figur 1. 65% av kommunerna med fler än 4 hushåll har 4-6 insamlingssystem. Ca 8% av de allra största kommunerna har 6-7 insamlingssystem. Kommuner som har uppgett att man bara har ett insamlingssystem är dock Sida 1 av 11

11 vanligast bland de större kommunerna. 75% av kommunerna med mindre än 5 hushåll har 1-3 insamlingssystem. Återvinningscentraler och batteriholkar är vanligt i kommuner i alla storleksklasser. Fastighetsnära insamling är vanligt i kommuner av alla storleksklasser utom den minsta (< 5 hushåll) och allra vanligast bland de största kommunerna. Insamling via butiker är vanligt i kommuner av alla storleksklasser utom den minsta men särskilt vanligt i medelstora kommuner (1-2 hushåll). Antal insamlings per hushåll skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika kommunstorleksklasserna. De största kommunerna har dock färre med insamling via butiker räknat per hushåll än övriga kommunstorleksklasser. Det gäller i viss mån även övriga insamlingssystem. Täckningsgraden, enligt kommunernas bedömning, för insamlingen av elavfall via butiker är störst i små och medelstora kommuner (5-2 hushåll). Insamling av elavfall organiserad av någon annan än kommunen förefaller generellt vara vanligast i de större kommunerna. Detta bekräftas av uppgifter från insamlingsentreprenörer. Konkreta planer på åtgärder beträffande systemet för insamling av elavfall från hushåll finns i alla kommunstorleksklasser men är vanligare i de större än i de mindre kommunerna. i resp storleksklass Antal system, st <5 hushåll 5-1 hushåll 1-2 hushåll 2-4 hushåll >4 hushåll Figur 1 Antal kommunala insamlingssystem för elavfall i kommuner i olika storleksklasser Vid tangenterna Jörgen Leander Miljö- och avfallsbyrån AB Sida 11 av 11