Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Sollefteå kommun.

Transkript

1 Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Sollefteå kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013

2 Sollefteå kommun Våren 2013 genomförde ett 90-tal kommuner undersökningar för att ta reda på medborgarnas uppfattning om hur kommunen sköter gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering. I de flesta kommuner valdes 500 kommuninvånare i åldern år för att besvara ett 50-tal frågor. I några kommuner valdes fler personer. Datainsamlingen utfördes av Statisticon AB och genomfördes med hjälp av en skriftlig enkät som skickades hem till de utvalda personerna. Tre skriftliga påminnelser gjordes, en i form av ett tack- och påminnelsekort och de andra i form av ett brev. Det är 52 procent som besvarat enkäten. I den här rapporten sammanfattas svaren under följande rubriker: Gator Parker Vatten och avlopp Avfall och avfallshantering Information och kontakter Totalt ställdes ett 50-tal frågor. På vissa frågor har de svarande möjlighet att svara med egna ord. Dessa svar redovisas inte i den här rapporten, men finns hos kommunen. Under varje rubrik redovisas svaren på de mest centrala frågorna i diagramform. I texten under varje diagram redovisas svaren på ytterligare frågor som inte redovisas i diagramform. Sist i rapporten redovisas några allmänna statistiska uppgifter om de som besvarat frågorna. De summerade svaren kan ibland avvika från 100 procent p.g.a. avrundningar. I de fall andelen som inte besvarat frågan eller angett ogiltigt svar är lägre än 4 procent har den inte tagits med i diagrammen. Rapporten har utarbetats av Elisabeth Bylund och Jan Lille på Bylund Tjänsteutveckling AB. 1

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Gator... 4 Parker Vatten och avlopp Avfall och avfallshantering Information och kontakter Bakgrundsuppgifter

4 Sammanfattning Gator vägar 16 procent är nöjda med standarden på kommunens gator, vägar och cykelvägar. Vid undersökningen som genomfördes år 2010 var 19 procent nöjda. 82 procent av invånarna i kommunen tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. förra gången tyckte 78 procent att det var rent och snyggt. Den här gången är det färre (49 procent) som tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra. Vid undersökningen som genomfördes år 2010 var 61 procent nöjda. På frågan om var det är viktigast att börja snöröja och halkbekämpa svarar 57 procent att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. Det är ungefär samma resultat som förra gången. När kommunens invånare ska välja vad som bör prioriteras när det gäller underhåll av gator och vägar om resurserna minskar är det allra viktigast att använda pengarna till snöröjning och halkbekämpning av gatorna samt underhåll av asfalten på gatorna. Det är överlag samma prioriteringar som görs den här gången som år Det är 22 procent som tycker att trafiksäkerheten är bra som den är. Det är samma resultat som förra gången då 23 procent tyckte att trafiksäkerheten var bra. För att förbättra trafiksäkerheten är det liksom förra gången viktigast att förbättra sikten vid gatukorsningar. Parker 73 procent är nöjda med parkernas skötsel. Det verkar det vara en förbättring då det år 2010 var 61 procent som var nöjda med parkernas skötsel. De områden som är viktigast att satsa på om kommunen får mindre pengar till parker är Gräsklippningen i parkerna. Det är samma prioriteringar som görs den här gången som vid undersökningen Vatten avlopp Det är 91 procent av de som har kommunalt vatten som tycker att kvaliteten på vattnet är bra, vilket är ungefär samma resultat som förra gången, då 94 procent var nöjda med vattnets kvalitet. 65 procent säger att de aldrig oroar sig för vattnets kvalitet. Förra gången var det 70 procent. 66 procent av de tillfrågade tror att reningsverket klarar av att rena och omhänderta avloppsvattnet på ett tillfredställande sätt. Förra gången tyckte 61 procent att man levde upp till detta mål. Avfallshantering Vid en helhetsbedömning av kommunens avfallshantering är 80 procent nöjda. 91 procent är på det hela taget nöjda med hämtningen av hushållsavfall. Förra gången var det 90 procent. 76 procent är nöjda med hur återvinningscentralerna fungerar. Förra gången var 77 procent nöjda med hur det fungerade att bli av med sitt grovavfall. 81procent tycker att det fungerar bra att bli av med sitt förpackningsavfall och sina tidningar. Förra gången var det 78 procent. Det är 72 procent som är nöjda med hur det fungerar att bli av med sitt farliga avfall. Förra gången var det 65 procent som var nöjda. Information och kontakter Det är 21 procent som har varit i kontakt med kommunen angående gator/vägar, parker, vatten/avlopp eller sophämtning/avfallshantering under de senaste 12 månaderna. Förra gången hade 20 procent haft kontakt med kommunen. Bland de som varit i kontakt med kommunen är 53 procent nöjda med kontakten och 17 procent är missnöjda. Vid undersökningen år 2010 var 70 procent nöjda och 17 procent var missnöjda. 3

5 Gator Hur tycker du att standarden (jämnhet, gropar och spår) är på kommunens gator, vägar och cykelvägar? Mycket bra 1 1 Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Vet ej/ingen åsikt procent är nöjda med standarden på kommunens gator, vägar och cykelvägar och 59 procent är missnöjda med standarden. Vid undersökningen som genomfördes år 2010 var det ungefär samma resultat då 19 procent var nöjda och 50 procent var missnöjda med standarden på gator, vägar och cykelvägar. Missnöjet är liksom förra gången större hos de som är yngre än 60 år än det är bland de som är äldre än 59 år. Möjligen är de som åker bil varje dag i kommunen inte lika nöjda som de som åker bil mer sällan. Rent och snyggt 82 procent av invånarna i kommunen tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar, medan 15 procent tycker att det är skräpigt. Det är ungefär samma resultat som förra gången då 78 procent tyckte att det var rent och snyggt och 17 procent tyckte att det var skräpigt. Det framkommer inga skillnader i uppfattning mellan de olika grupper som jämförs. Hitta ledig p-plats 61 procent åker bil i kommunen varje dag eller nästan varje dag. 28 procent gör det någon eller några gånger i veckan. 10 procent åker bil i kommunen mer sällan än så. Förra gången var det 56 procent som svarade att de åker bil i kommunen varje dag eller nästan varje dag. Bland de som åker bil i kommunen åtminstone någon gång i veckan är det 71 procent som tycker att det är lätt att hitta en parkeringsplats i kommunens största tätort när affärerna har öppet. 8 procent tycker att det är svårt. Förra gången undersökningen genomfördes var det 76 procent som tyckte att det var lätt. Då gällde frågan inte kommunens största tätort utan avsåg mer oprecist centrum. 4

6 Hur tycker du att snöröjning och halkbekämpning sköts i kommunen? Mycket bra 8 9 Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/ingen åsikt 3 3 Den här gången är det färre (49 procent) som tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra. Det är 47 procent som tycker att den sköts dåligt. Vid undersökningen som genomfördes år 2010 var 61 procent nöjda och 36 procent var missnöjda. Den skillnad i uppfattning mellan olika grupper som framkommer är att andelen nöjda ökar med stigande ålder. Var skall man börja med snöröjningen På frågan om var det är viktigast att börja snöröja och halkbekämpa svarar 57 procent att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. Det är ungefär samma resultat som förra gången då 53 procent markerade detta alternativ. Efter de stora gatorna kommer Viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser och skolor, som har markerats av 13 procent, Bostadsgatorna, som har markerats av 5 procent samt Cykelvägarna/gångvägarna mot centrum samt Busshållplatserna som har markerats av 1 procent vardera. Även detta är ungefär samma resultat som förra gången. För alla grupper som jämförs är de stora gatorna viktigast att börja med. Särskilt viktigt är det för de som åker bil inom kommunen varje dag eller nästan varje dag. Samtidigt är det 18 procent av samtliga som inte har någon uppfattning. Något som är särskilt vanligt bland de som bor utanför tätort. 5

7 Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten, ge ökad trygghet för dem som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar mycket. Tycker du att kommunen skall spara in på eller öka resurserna för belysningen? Kommunen skall spara 10 in på belysningen 10 Bra som det är Kommunen skall öka resurserna 26 för belysningen 18 Det är 10 procent som tycker att kommunen ska spara in på belysningen, 62 procent som tycker att den är bra som det är och 26 procent som tycker att man skall öka resurserna för belysning. Det är ungefär samma resultat som förra gången. Möjligen är det den här gången en något mindre andel som tycker att det är bra som det är och en något större andel som tycker att resurserna för belysningen ska öka. Det framgår att de som är yngre än 60 år vill öka resurserna för belysningen i större utsträckning än vad de som är äldre än 59 år vill. Det kan även nämnas att de som bor i centrum tycker att det är bra som det är i större utsträckning än vad de som bor mindre centralt tycker. 6

8 Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad skall vi då främst använda pengarna? Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gång- och cykelvägarna 8 8 Snöröjning och halkbekämpning 62 av gatorna 55 Snöröjning och halkbekämpning 14 av gång- och cykelvägarna 17 Sopning av gatorna och 3 gång- och cykelvägarna 2 Hastighetsdämpande åtgärder 5 som gupp och avsmalningar 6 Trafiksignaler 0 1 Gatubelysning 6 6 Bättre skötsel av planteringar och 2 andra grönområden längs gatorna 2 Annat 4 3 På den här frågan har de svarande fått ange högst två alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför 100 %. När kommunens invånare ska välja vad som bör prioriteras när det gäller underhåll av gator och vägar om resurserna minskar är det allra viktigast att använda pengarna till snöröjning och halkbekämpning av gatorna (62 procent) samt underhåll av asfalten på gatorna (59 procent). Övriga alternativ är mindre önskade. Det är ungefär samma prioriteringar som görs den här gången som gjordes vid undersökningen år I alla grupper som kan jämföras prioriteras snöröjning och halkbekämpning av gatorna samt underhåll av asfalten högst även om angelägenheten varierar. Det framgår att barnfamiljer är mer måna om underhållet av asfalten än vad hushåll utan barn är. Dessutom kan nämnas att snöröjningen och halkbekämpningen av gång- och cykelvägar är mer angeläget för de som bor i centrum än det är för de som bor mindre centralt. De senare prioriterar istället snöröjningen av gatorna högre än vad de som bor i centrum gör. 7

9 En del personer känner oro för risken att råka ut för trafikolyckor. Vad tycker du att vi ska göra för att det skall bli mer trafiksäkert på gatan där du bor? Jag tycker att trafiksäkerheten 22 är bra som den är 23 Skylta lägre hastighet 10 6 Hastighetsdämpande åtgärder som 10 t.ex. gupp, avsmalningar, blomlådor 14 Fler varningsskyltar (t.ex. varning 0 för barn, farliga korsningar) 2 Fler rondeller 2 3 Förbättra sikten vid gatukorsningar Säkrare cykelvägar 2 Säkrare gångvägar 1 Bättre vägmarkeringar vid övergångs- 2 ställen, vid väjningsplikt med mera Bättre snöröjning och halkbekämpning Bättre gatubelysning 2 2 Annat 4 2 Ej svar/ogiltigt svar 7 9 Det är 22 procent som tycker att trafiksäkerheten är bra som den är. Det är samma resultat som förra gången då 23 procent tyckte att trafiksäkerheten var bra som den var. Barnfamiljer med barn upp till 14 år är inte lika tillfreds med den nuvarande trafiksäkerheten som övriga hushåll är. Det framkommer även att de som cyklar åtminstone några gånger i veckan under sommarhalvåret inte är lika nöjda med trafiksäkerheten som de som cyklar mer sällan. För att förbättra trafiksäkerheten är det liksom förra gången viktigast att förbättra sikten vid gatukorsningar. Det är även viktigt med bättre snöröjning och halkbekämpning även om det minskat något i betydelse sedan förra gången. Därefter kommer liksom förra gången hastighetsdämpande åtgärder samt att skylta lägre hastighet. 8

10 Att förbättra sikten vid gatukorsningar är mer angeläget för de som brukar gå till arbetet/skolan samt för hushåll utan barn. Bättre snöröjning och halkbekämpning är viktigare för de som åker bil i kommunen varje dag än för de som åker bil mer sällan. Hastighetsdämpande åtgärder är något som önskas i större utsträckning av de som bor mer centralt jämfört med de som bor utanför tätort. Möjligen önskas hastighetsdämpande åtgärder även mer av barnfamiljer med barn upp till 6 år än de önskas av övriga hushåll. Slutligen kan nämnas att snöröjningen och halkbekämpningen är viktigare för de som bor utanför tätort än den är för de som bor mer centralt. 9

11 Parker Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt 3 4 Mycket dåligt 1 1 Vet ej/ingen åsikt procent är nöjda med parkernas skötsel medan 4 procent säger att de sköts dåligt. Jämfört med förra undersökningen verkar det vara en förbättring då det år 2010 var 61 procent som var nöjda med parkernas skötsel och 5 procent som var missnöjda. Andelen nöjda är mindre bland de som bor utanför tätort än bland de som bor mer centralt. Samtidigt är det en större andel som inte har någon uppfattning bland de som bor utanför tätort. Lekparker/lekplatser Det är 47 procent som inte har någon uppfattning om de kommunala lekparkerna och lekplatserna vad gäller skötsel och lekredskap, vilket är samma andel som förra gången, då 46 procent inte hade någon uppfattning. De som i störst utsträckning har en uppfattning är barnfamiljerna med barn upp till 14 år och då särskilt de med barn upp till 7 år. Bland dessa barnfamiljer är det knappt 30 procent som är nöjda och drygt 30 procent som är missnöjda. Det är samma resultat som vid förra undersökningen. 10

12 Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad skall vi då i första hand använda pengarna? Blomsterarrangemang 22 på gator och torg 23 Blomsterrabatter i parkerna 7 7 Gräsklippning i parkerna Ogräsrensning 6 4 Skötsel av naturmark Städning i parkerna Lekplatser Gångstråk 8 7 Parksoffor 6 6 Annat 2 3 På den här frågan har de svarande fått ange högst två alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför 100 %. De områden som är viktigast att satsa på om kommunen får mindre pengar till parker är Gräsklippningen i parkerna, som har markerats av 36 procent. Lekplatser och Städning i parkerna har markerats av 26 procent vardera. Blomsterarrangemang på gator och torg har markerats av 22 procent. Övriga områden är inte lika viktiga. Överlag är det samma prioriteringar som görs den här gången som vid undersökningen Jämförs resultaten mellan olika grupper framkommer det att gräsklippningen i parkerna är viktigare för de som bor i småhus än den är för de som bor i flerbostadshus. Det framgår också att en större andel av män samt av de som är yngre än 60 år tycker att städningen är viktig än bland kvinnor respektive de som är äldre än 59 år. Blomsterarrangemangen är mer en angelägenhet för de som bor mer centralt än de är för de som bor utanför tätort. Slutligen kan nämnas att lekplatser är viktigare för barnfamiljer än för övriga hushåll. 11

13 Vatten och avlopp Vad tycker du om kvaliteten på vattnet? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig 3 4 Ganska dålig 0 0 Mycket dålig 1 1 Ej svar/ogiltigt svar De flesta frågorna om vatten och avlopp har bara ställts till de 67 procent som uppger att de har kommunalt vatten. Det är 91 procent av dessa som tycker att kvaliteten på vattnet är bra och bara 1 procent som tycker att den är dålig. Det är ungefär samma resultat som förra gången, då 94 procent var nöjda med vattnets kvalitet. Det är inga skillnader i uppfattning mellan olika grupper. Det är för få som är missnöjda med vattnets kvalitet för att kunna redovisa vad som orsakar missnöjet. Oro för vattnets kvalitet 65 procent av de med kommunalt vatten oroar sig aldrig för vattnets kvalitet. 18 procent säger att de sällan oroar sig. Andelen som oroar sig ibland är 12 procent och det är 2 procent som alltid eller ofta oroar sig. Förra gången var det 70 procent som sa att de aldrig oroar sig och 11 procent som oroade sig sällan. Det framkommer inga stora skillnader mellan de olika grupper som jämförs förutom att en något större andel bland männen säger att de aldrig oroar sig. Det verkar även vara så att det är en större andel som aldrig oroar sig bland de som bor utanför centrum. Vattenkonsumtion Det är 89 procent av de med kommunalt vatten som dricker kranvattnet flera gånger per dag. 4 procent dricker det en gång per dag. 2 procent dricker det någon eller några gånger i veckan och 2 procent dricker det mer sällan eller aldrig. Det är samma resultat som förra gången. Det framkommer inga skillnader i vattenkonsumtion mellan de grupper som jämförs utom att kvinnor möjligen dricker kranvatten oftare än vad män gör. Störningar 82 procent av de med kommunalt vatten har inte varit utsatta för störningar i vattenförsörjningen under de senaste 12 månaderna. Det är något fler än förra gången då 74 procent inte hade varit utsatta för några störningar. Det verkar vara vanligare med störningar bland de som bor utanför tätort än det är bland de som bor mer centralt. Bland de som varit utsatta för störningar verkar det liksom förra gången vara avbrott som är den vanligaste orsaken. 12

14 Enskilt vatten och avlopp Av de som inte har kommunalt vatten är 88 procent nöjda med sin nuvarande enskilda vatten- och avloppslösning. Det är för få som är missnöjda för att kunna redovisa orsakerna till missnöjet. 13

15 I vilken utsträckning tror du att reningsverket klarar av att rena avloppsvattnet på ett tillfredställande sätt? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning Varken hög eller låg utsträckning 8 11 I ganska låg utsträckning 3 3 I mycket låg utsträckning 1 0 Vet ej procent av samtliga tillfrågade tror att reningsverket klarar av att rena avloppsvattnet på ett tillfredställande sätt. Det är 4 procent som inte tror att reningsverket gör det. Det är samtidigt 20 procent som inte har någon uppfattning om huruvida reningsverket klarar av detta eller inte. Något som är vanligare bland de som bor utanför tätort än bland de som bor mer centralt. Det är i stort samma svar som förra gången. Det framkommer inga skillnader i uppfattning mellan olika grupper. Information om vad som får spolas ner i avloppet 61 procent av de med kommunalt vatten tycker att de är tillräckligt informerade om vad som får spolas ner i avloppet. Det är ungefär samma resultat som förra gången då motsvarande andel var 59 procent. De som är äldre än 59 år tycker att de är tillräckligt informerade i större utsträckning än vad de som är yngre än 60 år anser sig vara. 14

16 Avfall och avfallshantering Om du gör en helhetsbedömning är du då nöjd eller missnöjd med hur avfallshanteringen fungerar i kommunen? % Mycket nöjd 26 Ganska nöjd 54 Varken nöjd eller missnöjd 12 Ganska missnöjd 3 Mycket missnöjd 1 Vet ej 2 I årets undersökning ställdes en ny fråga där de svarande ombads göra en helhetsbedömning av avfallshanteringen. Det visar sig då att 80 procent av de tillfrågade är nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i kommunen om de gör en helhetsbedömning. 4 procent är missnöjda. Män förefaller vara nöjda i större utsträckning än vad kvinnor är. Sortering av avfall I årets undersökning ställdes även en övergripande fråga om man är tillräckligt informerad om hur de ska sortera sitt avfall. Resultatet blev att 85 procent tycker att de är tillräckligt informerade medan 4 procent inte tycker det. Det framkommer inga skillnader i uppfattning mellan de grupper som jämförs. 15

17 Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hämtningen av hushållsavfall vid din bostad? Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd 4 6 Ganska missnöjd 0 3 Mycket missnöjd 2 1 Vet ej procent av de tillfrågade är på det hela taget nöjda med hämtningen av hushållsavfall. 2 procent anger att de är missnöjda. År 2010 var 90 procent nöjda med detta. De som bor i småhus är liksom förra gången i större utsträckning nöjda med hämtningen av hushållsavfall än vad de som bor i flerbostadshus är. De som inte är nöjda fick en fråga om vad som orsakar missnöjet. Det är även den här gången så få som är missnöjda så uppgifterna är mycket osäkra men det verkar som om den främsta orsaken till missnöje är att soporna hämtas för sällan samt fulla sopbehållare. Dessutom har 21 procent markerat Annat där man har möjlighet att komplettera svaret med egna ord. Vad som står i dessa anonyma svar framgår av det material som har skickats till kommunen. Det är 21 procent som inte svarat på frågan om vad som orsakar störst missnöje. 16

18 Återvinningscentral är en bemannad insamlingsplats där hushållen kan lämna t.ex. grovavfall, elavfall och farligt avfall. Det kan heta något annat än återvinningscentral i din kommun. Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna avfall på kommunens återvinningscentral? Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd 6 4 Mycket missnöjd 2 2 Vet ej procent av kommunens invånare är nöjda med hur det fungerar att lämna avfall på kommunens återvinningscentral, medan 8 procent anger att de är missnöjda. Frågan har ändrats sedan förra gången då frågan gällde om man var nöjd med hur grovsophanteringen fungerar. Nu riktas frågan mer in på återvinningscentralerna. Vid förra undersökningen var 77 procent av kommunens invånare nöjda med hur grovsophanteringen fungerar, medan 6 procent var missnöjda. Män är mer nöjda med återvinningscentralerna än vad kvinnor är. Dessutom framgår att andelen som är nöjd verkar vara mindre bland de som är yngre än 60 år än bland de som är äldre än 59 år. De som inte är nöjda med hur det fungerar fick en fråga om vad de är missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att återvinningscentralerna ligger för långt bort (31 procent) samt öppettiderna (26 procent). Det finns även ett visst missnöje med att det är svårt att ta sig dit utan bil (13 procent). Ett alternativ som inte fanns med i föregående undersökning. Övriga områden, som var skräpigt, fulla behållare, otydlig information samt snöröjning, orsakar bara mindre problem. Även förra gången var det öppettiderna (29 procent) samt att de ligger för långt bort (26 procent) som orsakade störst problem. 5 procent har angett alternativet Annat där det finns möjlighet att komplettera svaret med egna ord. Vad som står i dessa anonyma svar framgår av materialet som skickats till kommunen. Det är dessutom 16 procent av de som är missnöjda som inte har besvarat frågan om vad som orsakar störst missnöje. 17

19 Farligt avfall är t.ex. oljerester, färgrester, bekämpningsmedel batterier m.m. Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna ditt farliga avfall? Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd 5 6 Mycket missnöjd 2 3 Vet ej 6 10 Det är 72 procent som är nöjda med hur det fungerar att lämna sitt farliga avfall. 7 procent är missnöjda. Förra gången var 65 procent nöjda och 9 procent var missnöjda. Ju äldre man är desto större andel är det som är nöjd. De som inte är nöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att platserna där man kan lämna farligt avfall ligger för långt bort (40 procent). Det är samma område som orsakade störst problem även förra gången. Det finns även ett missnöje med att man är osäker på vad som får lämnas in (23 procent). Ett mindre missnöje finns med att det finns för få platser (9 procent), att det är skräpigt (5 procent) samt att behållarna är fulla (5 procent). 7 procent har angett alternativet Annat där det finns möjlighet att komplettera svaret med egna ord. Vad som står i dessa anonyma svar framgår av materialet som skickats till kommunen. Det är dessutom 10 procent av de som är missnöjda som inte har besvarat frågan om vad som orsakar störst missnöje. Information om var farligt avfall kan lämnas I årets undersökning ställdes dessutom en fråga om informationen kring farligt avfall. På denna fråga svarade 79 procent att de är tillräckligt informerade om var de kan lämna sitt farliga avfall. 11 procent tycker inte att de är tillräckligt informerade. Andelen som tycker att de är tillräckligt informerade ökar med stigande ålder. I övrigt är det inga skillnader i uppfattning mellan de olika grupper som jämförs. 18

20 Förpackningsavfall är t.ex. glas, pappersförpackningar, metallförpackningar och plastförpackningar. Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna förpackningsavfall och tidningar? Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd 3 6 Mycket missnöjd 2 2 Vet ej 2 0 Det är 81 procent som tycker det fungerar bra att bli av med sitt förpackningsavfall och sina tidningar. 5 procent är missnöjda. Förra gången var det 78 procent som var nöjda och 8 procent som var missnöjda. Det är inga skillnader i uppfattning mellan de olika grupper som jämförs. De som inte är nöjda med hur det fungerar fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det största missnöjet orsakas av att platserna för lämning av förpackningsavfall och tidningar ligger för långt bort (42 procent). Det finns även ett missnöje med fulla behållare (22 procent). Inte fullt lika missnöjda är man med att det är skräpigt (12 procent) samt att allt inte kan lämnas på ett ställe (10 procent). Även förra gången var det samma områden som vållade problem. 6 procent har angett alternativet Annat där det finns möjlighet att komplettera svaret med egna ord. Vad som står i dessa anonyma svar framgår av materialet som skickats till kommunen. Det är dessutom 8 procent av de som är missnöjda som inte har besvarat frågan om vad som orsakar störst missnöje. Inlämningsplatser Det är vanligast att man lämnar sitt förpackningsavfall och sina tidningar på en obemannad återvinningsstation. 19

21 Information och kontakter Har du haft kontakt med kommunen i något ärende som gällde gator/vägar, parker, vatten/avlopp eller sophämtning/avfallshantering under de senaste 12 månaderna? Ja, 3 eller fler gånger 3 2 Ja, 1 eller 2 gånger Nej, ingen gång under de 73 senaste 12 månaderna 74 Vet ej/minns ej 5 4 Kontakter med kommunen Det är 21 procent som har varit i kontakt med kommunen angående gator/vägar, parker, vatten/avlopp eller sophämtning/avfallshantering under de senaste 12 månaderna. Förra gången hade 20 procent haft kontakt med kommunen. De som bor i småhus har haft fler kontakter med kommunen än vad de som bor i flerbostadshus har haft. Det verkar ungefär lika vanligt att ta kontakt i samtliga ärenden utom för parkfrågor som är mycket ovanligt. Det är relativt få som varit i kontakt med kommunen så uppgifterna är osäkra, men bland de som varit i kontakt med kommunen säger 53 procent att de är nöjda med kontakten och 17 procent att de är missnöjda. Vid undersökningen år 2010 var det 70 procent som var nöjda och 17 procent som var missnöjda. 20

22 Bakgrundsuppgifter Så här ser de kommuninvånare ut som besvarat frågorna. Ålder Kön % år år 37 % Kvinna 57 Man år 44 % Villa, radhus, 77 kedjehus Lägenhet 16 Annat 4 Hur bor Du? % I centrum av tätort 27 I utkanten av tätort 29 Utanför tätort 43 Var bor Du? Barnfamilj Färdsätt Andel som färdas på nedanstående sätt varje dag eller nästan varje dag % Inga barn under år Barn 0-6 år 9 Barn 7-13 år 9 % Åker bil 61 Åker med allmänna 3 färdmedel Cyklar sommartid 13 Barn år 8 Cyklar vintertid 2 Går till arbetet 18 /skolan 21