Kritik på teknik Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Transkript

1 Kritik på teknik 2007 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

2

3 Förord Under våren 2007 gjordes undersökningar i 84 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator, parker, vatten/avlopp samt sophämtning/avfallshantering. Enkätundersökningarna samordnades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med hjälp av konsulten Bylund Tjänsteutveckling AB. Liknande undersökningar genomfördes 1987, 1989, 1992, 1995, 1998, 2001 och Undersökningarna 1987 och 1989 genomfördes under ledning av Örebro tekniska förvaltning. Kommunernas syfte med enkäterna är att bilda sig en uppfattning om medborgarnas önskemål och prioriteringar samt att ta reda på om man lever upp till de krav på god service som medborgarna ställer, eller om det finns brister i verksamheten som måste åtgärdas. Alla kommuner som deltog i årets kundenkäter har utöver datalistor från Statistiska centralbyrån beställt och fått skriftliga rapporter som överskådligt sammanfattar och illustrerar de viktigaste resultaten för den egna kommunen. Av samma konsult som utformat dessa rapporter har Sveriges Kommuner och Landsting beställt denna sammanfattande och jämförande redovisning för samtliga 84 deltagande kommuner. Avsikten med denna redovisning är att ge kommunerna möjlighet att jämföra sina resultat med andra kommuners. Den ger en samlad bild av vad medborgarna i kommunerna tycker om den egna kommunens service. Till vår glädje visar undersökningarna att en stor del av befolkningen även i år är nöjd med kommunens service, även om det i vissa avseenden finns stora skillnader kommunerna emellan. Vi tror att kundenkäter är ett effektivt sätt att följa upp verksamhetens resultat och en hjälp vid prioriteringar och avvägningar mellan olika verksamheter inom det kommunaltekniska området. Vi hoppas också att denna skrift ska öka intresset för kundenkäter som ett uppföljningsinstrument i kommunerna och skapa en god grund för ännu en omgång gemensamma kundenkäter om några år. Rapporten har skrivits av Elisabeth Bylund och Jan Lille vid Bylund Tjänsteutveckling AB. Stockholm i september 2007 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Bengt Westman och Ulf Johansson Kundenkäter i teknisk förvaltning

4 Innehåll Förord... 1 Nyttan av kundenkäter... 3 Så redovisar vi resultaten från 2007 års kundenkäter... 4 Standarden på gator, vägar och cykelvägar... 6 Renhållning av gator och vägar... 9 Vinterväghållning...12 Trafiksäkerhet...16 Prioriteringar inom gatuverksamheten...18 Belysning Parkernas skötsel...21 Parkernas användning Prioriteringar inom parkverksamheten Vattenkvalitet Hushållsavfall Grovsopor Förpackningsavfall och tidningar Farligt avfall Elektroniskt avfall Källsortering Kontakter med kommunen...41 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm gata@skl.se ISBN : Text: Elisabeth Bylund och Jan Lille Omslagsfoto: Björn Hårdstedt Diagram, form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg Tryck: EO Grafiska, Stockholm-Skarpnäck Distribution: Tfn , fax , Kritik på teknik 2007

5 Nyttan av kundenkäter Kommunerna har mycket starka krav på sig att bli effektivare och att styra resurserna dit de gör mest nytta. För att klara detta på ett bra sätt behöver man ha kunskap om kommunmedborgarnas önskemål och prioriteringar. Den kunskapen kan man få bl a genom att fråga kommuninvånarna om vilken service de vill ha och hur mycket de är villiga att betala för denna. Man tar helt enkelt kunderna till hjälp för att prioritera på bästa sätt. Det handlar inte om att ersätta det politiska systemet med enkätundersökningar, men kundenkäterna ger de politiska beslutsfattarna värdefull vägledning. Svarsprocenten på kundenkäterna är 61 procent och resultaten är därför relativt tillförlitliga. Många kommuner har också använt sig av resultaten från tidigare enkäter för att göra omprioriteringar av verksamheten. Förhoppningsvis får man i årets enkätresultat ett kvitto på att man har tolkat kommunmedborgarnas önskemål rätt och förbättrat servicen där medborgarna tyckte att det var mest angeläget. Det är viktigt att undersökningarna genomförs med viss regelbundenhet. Några kommuner har deltagit i alla sju undersökningarna och kan därför följa eventuella förändringar i medborgarnas uppfattningar om verksamheten. För andra kommuner är årets kundenkäter det första försöket att ta reda på vad medborgarna tycker om den kommunala servicen inom gator/vägar, parker, vatten/avlopp och sophämtning/avfallshantering. Det finns även kommuner som regelbundet genomför egna kundenkäter för att kontrollera att man lever upp till målen för sin verksamhet. Från både årets och tidigare års kundenkäter vet vi att de flesta är nöjda med den kommunala servicen när det gäller gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering. Att presentera dessa resultat för personalen kan ge bra motvikt mot den ofta onyanserade kritiken mot den kommunala verksamheten i massmedia, men det är naturligtvis också viktigt att ta till sig de svar som visar på en sämre service. De svaren pekar ju ut de områden som kommunen måste bli bättre på att sköta. Man kan kanske säga att de många positiva omdömena ger inspiration och kraft att ta itu med bristerna. Om kundenkäterna ska kunna bli denna kraft är det naturligtvis mycket viktigt att kommunerna samlar personalen och informerar om samt diskuterar och analyserar resultaten av undersökningarna. Läs mer om detta i SKL:s skrift Teknik med öppna öron. Kundtjänst i teknisk förvaltning från Rätt använda kan således kundenkäterna vara ett bra instrument för att förbättra servicen och använda de begränsade resurserna på det för kommunens invånare bästa sättet. Det är också viktigt att kommunen använder kundenkäterna och resultaten från dessa i marknadsföringen av sig själva och sin verksamhet. Kommunen måste visa invånarna att man faktiskt bryr sig om deras åsikter och önskemål. Man får inte heller tveka att visa upp bra resultat och goda omdömen. Man kan ordna presskonferenser, skicka ut pressmeddelanden eller direktinformation till kommuninvånarna. De som har gjort det har haft framgång. Kundenkäter i teknisk förvaltning

6 Så redovisar vi resultaten från 2007 års kundenkäter De gemensamma kundenkäterna 2007 genomfördes av 84 kommuner. Frågorna har setts över inför årets undersökning. De största förändringarna har gjorts inom avsnittet om avfallshantering, där frågorna anpassats till de förändringar som ägt rum i verksamheten. Frågorna omfattade således kommunernas service när det gäller gator/vägar, parker, vatten/ avlopp samt avfallshantering. I varje kommun gjordes ett urval av minst 500 personer i åldern 18- år, vilka fick besvara enkäterna. I årets undersökning och den som genomfördes 2004 gjordes tre skriftliga påminnelser, jämfört med tidigare år, då två skriftliga påminnelser samt telefonintervjuer med ett urval av de som inte svarat efter de skriftliga påminnelserna gjordes. Motivet till metodbytet var att det var svårt att få de utvalda att svara på telefonintervjuerna, samt att resultaten blir mer osäkra (d.v.s. större felmarginaler) då resultatet måste vägas när denna metodansats används. Däremot blir inte svarsandelen lika hög som vid den gamla metodansatsen. Kommunerna kunde välja en enklare undersökning med frågor om alla de fyra verksamhetsområdena i samma frågeformulär eller en mer detaljerad undersökning med fler frågor om två områden i samma frågeformulär. Det ena detaljerade formuläret gällde gator/vägar och parker och det andra vatten/avlopp samt avfallshantering. Vid jämförelser av värden mellan åren där flera kommuner ingår bör man tänka på att de deltagande kommunerna varierar från år till år. Av diagrammen i rapporten framgår vilka kommuner som deltog i de olika undersökningarna. Totalt ställdes mellan 50 och 100 frågor beroende på vilket/vilka frågeformulär som användes. I alla frågeformulär fanns frågor inom flera olika områden och av olika art, t ex: Frågor om information och kontakter med kommunen, t ex Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt med kommunen? Attitydfrågor som t ex Vad tycker du om kvaliteten på vattnet? Prioriteringsfrågor som t ex Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi då främst använda pengarna? Dessutom fanns utrymme för egna lokala frågor i respektive kommun. I de följande avsnitten finns resultaten från samtliga kommuner samlade. Resultaten redovisas i diagram och text under följande rubriker: Standarden på gator, vägar och cykelvägar Renhållning av gator och vägar Vinterväghållning Trafiksäkerhet Prioriteringar inom gatuverksamheten Belysning Kritik på teknik 2007

7 Parkernas skötsel Parkernas användning Prioriteringar inom parkverksamheten Vattenkvalitet Hushållsavfall Grovsopor Förpackningsavfall och tidningar Farligt avfall Elektroniskt avfall Källsortering Kontakter med kommunen I diagrammen är det möjligt att jämföra svaren från den egna kommunen med resultaten från andra kommuner som har använt samma frågeformulär. Svaren på frågorna om prioriteringar redovisas samlat för alla kommuner. Svaren på frågorna om medborgarnas kontakter med kommunen och erfarenheterna av dessa redovisas också samlat. Orsaken till detta är att antalet kontakter är så få att resultatet för respektive kommun är mycket osäkert. Genom att behandla alla kommuner gemensamt ökar säkerheten i resultaten väsentligt. Kundenkäter i teknisk förvaltning

8 Standarden på gator, vägar och cykelvägar Alingsås Avesta Boden Bräcke Eda Enköping Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Forshaga Gotland Hagfors Hallsberg Halmstad Höganäs Katrineholm Kinda Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Lerum Lomma Mariestad Mellerud Motala Mölndal Nacka Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Strängnäs Svedala Tierp Trollhättan Tyresö Uddevalla Vansbro Varberg Vellinge Vänersborg Västervik Växjö Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår) det enklare formuläret. Bland samtliga 48 kommuner som använt sig av det enklare frågeformuläret där gator, vägar och cykelvägar bedömdes tillsammans är det 35 procent som tycker att standarden är bra. Det är ungefär samma nivå som år 2004, då 37 procent tyckte att standarden var bra. Jämförs uppfattningen mellan olika grupper framgår det att kvinnorna är något mer nöjda än vad männen är. De som bor mer centralt är mer nöjda med standarden än vad de som bor mindre centralt är. Vidare framgår det att boende i flerbostadshus är något mer nöjda än vad boende i småhus är. De som kör bil inom kommunen mindre än några gånger i veckan är nöjdare med standarden än vad de som kör bil inom kommunen minst någon gång i veckan är. Kommunerna med den största andelen (50 procent eller mer) nöjda invånare är Vellinge där procent är nöjda. Därefter följer Kävlinge (58 procent), Sjöbo (54 procent), Gotland (53 procent) och Staffanstorp (50 procent). Även 2004 hörde Vellinge och Kävlinge till de kommuner som hade störst andel nöjda invånare. Diagram 1. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår), enklare formuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Kritik på teknik 2007

9 Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår) det detaljerade formuläret Invånarna i de 34 kommuner som har använt det mer detaljerade formuläret har bedömt standarden på de stora gatorna, gatorna/vägarna där de bor samt gång- och cykelvägar var för sig. Bland samtliga kommuner som har använt sig av det detaljerade formuläret är det 45 procent som tycker att standarden på de stora gatorna är bra. 41 procent tycker att standarden är bra på gatan/ vägen där de bor. 44 procent tycker att standarden är bra på gång- och cykelvägar. När det gäller gång- och cykelvägar är det dock 20 procent som inte har någon uppfattning. Det är överlag ungefär samma resultat som år De stora gatorna Jämförs olika grupper när det gäller synen på standarden hos de stora gatorna så framgår det att de i åldern 18 till 39 år är mer nöjda med standarden än de som är äldre än 39 år. De som bor i centrum av en tätort är något mer nöjda än de som bor mindre centralt. Boende i flerbostadshus är också något mer nöjda med standarden på de stora gatorna än vad de boende i småhus är. Dessutom framgår att de som dagligen kör bil inom kommunen inte är lika nöjda som de som inte kör bil lika ofta. De kommuninvånare som är nöjdast med standarden hos de stora gatorna bor i Danderyd ( procent), Landskrona (60 procent) och Mjölby (60 procent). Diagram 2. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår), detaljerade fomuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Borlänge Borås Botkyrka Danderyd Eskilstuna Falkenberg Falun Gävle Göteborgs stad Helsingborg Hudiksvall Jönköping Karlstad Kristanstad Köping Landskrona Lidingö Linköping Luleå Lund Mark Mjölby Norrköping Norrtälje Nybro Stockholm Sundsvall Södertälje Täby Umeå Vetlanda Örebro Örnsköldsvik Östersund De stora gatorna Gatan/vägen där man bor Gång- och cykelvägar Kundenkäter i teknisk förvaltning

10 Gatan/vägen där man bor Studeras resultaten för gatan/vägen där invånarna bor framgår det att det är samma grupper som är mer nöjda, d.v.s. de i åldern 18 till 39 år, de som bor i centrum samt de som bor i flerbostadshus. Dessutom är kvinnorna mer nöjda med standarden än vad männen är. De som dagligen kör bil inom kommunen är inte lika nöjda med denna som de som inte kör bil lika ofta. I 10 kommuner är 50 procent eller mer nöjda med standarden. De kommuner som har flest nöjda invånare är Lund med 57 procent, Landskrona (55 procent) och Lidingö (55 procent). Gång- och cykelvägar Det är många (20 procent) som saknar uppfattning om standarden på gång- och cykelvägar. Andelen som saknar uppfattning varierar mellan 8 och 35 procent i de olika kommunerna. I Falkenberg och Lund har invånarna i störst omfattning besvarat frågan. Förhållandevis stora andelar av invånarna i dessa kommuner är också nöjda. I samtliga kommuner återfinns de största andelarna som har en uppfattning bland dem som cyklar dagligen under sommarhalvåret. Även bland dem som cyklar några gånger i veckan är det många som har en uppfattning. I dessa båda grupper återfinns också de som är mer nöjda med standarden på gång- och cykelvägar. Kommuner med störst andel nöjda är Köping med 60 procent nöjda och Nybro med 59 procent nöjda. Kritik på teknik 2007

11 Renhållning av gator och vägar Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning det enklare formuläret. Bland samtliga kommuner som har använt det enklare formuläret är det procent av invånarna som tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. Det är samma resultat som förra gången då procent tyckte att det var rent och snyggt. De som bor i småhus tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar i större utsträckning än vad de som bor i flerbostadshus gör. Det framgår även att de som bor mindre centralt är mer nöjda än de som bor i centrum. De som åker kollektivt flera gånger i veckan är inte riktigt lika nöjda med renhållningen som de som inte nyttjar allmänna färdmedel lika ofta. Slutligen framgår det att ju oftare invånarna kör bil inom kommunen, desto nöjdare är de med renhållningen av gator och vägar. De kommuner som har störst andel nöjda med renhållningen är Essunga (90 procent), Olofström (88 procent), Bräcke (87 procent), Gotland (87 procent), Kinda (86 procent), Hagfors (85 procent) och Sjöbo (85 procent). Diagram 3. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning, enklare fomuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Alingsås Avesta Boden Bräcke Eda Enköping Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Forshaga Gotland Hagfors Hallsberg Halmstad Höganäs Katrineholm Kinda Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Lerum Lomma Mariestad Mellerud Motala Mölndal Nacka Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Strängnäs Svedala Tierp Trollhättan Tyresö Uddevalla Vansbro Varberg Vellinge Vänersborg Västervik Växjö Kundenkäter i teknisk förvaltning

12 Borlänge Borås Botkyrka Danderyd Eskilstuna Falkenberg Falun Gävle Göteborgs stad Helsingborg Hudiksvall Jönköping Karlstad Kristanstad Köping Landskrona Lidingö Linköping Luleå Lund Marks Mjölby Norrköping Norrtälje Nybro Stockholm Sundsvall Södertälje Täby Umeå Vetlanda Örebro Örnsköldsvik Östersund I centrum Utanför centrum Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning det detaljerade formuläret. Bland samtliga kommuner som har använt det detaljerade formuläret, där renhållningen av gator/vägar i centrum respektive utanför centrum bedömts var för sig, är det 61 procent av invånarna som tycker att det är rent och snyggt i centrum och 55 procent som tycker att det är rent och snyggt utanför centrum. Andelen som är nöjda har minskat något sedan 2004 både när det gäller gator/ vägar i centrum och gator/vägar utanför centrumområdet. Invånarna anser att renhållningen av gator och vägar i centrum fungerar bättre än renhållningen utanför centrumområdet. Ju yngre man är, desto nöjdare verkar man vara med renhållningen både i centrum och utanför centrumområdet. De som bor i flerbostadshus är inte lika nöjda med renhållningen, varken i centrum eller utanför centrumområdet, som de som bor i småhus. Ju mindre centralt de bor, desto mer nöjda är invånarna både med renhållningen i centrum och utanför centrumområdet. De som dagligen kör bil inom kommunen är mer nöjda med renhållningen, både av gatorna i centrum och utanför centrumområdet, än de som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen. Renhållningen av gator och vägar i centrum fungerar bäst i Mjölby (84 procent nöjda), Falun ( procent) och Nybro ( procent). Falun hörde även år 2004 till de kommuner som fick bra omdömen. Diagram 4. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning, detaljerade fomuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". 10 Kritik på teknik 2007

13 Renhållningen av vägarna utanför centrumområdet fungerar bäst i Mjölby ( procent nöjda), Danderyd ( procent), Nybro ( procent), Örnsköldsvik ( procent), Luleå ( procent), Borlänge ( procent), Lidingö ( procent), Mark ( procent), Vetlanda ( procent), Falun (71 procent), Falkenberg ( procent) och Östersund ( procent). Även vid undersökningen år 2004 hörde Luleå, Falun och Östersund till de kommuner som fick bra omdömen för renhållningen av gatorna/ vägarna utanför centrumområdet. Kundenkäter i teknisk förvaltning 11

14 Vinterväghållning Alingsås Avesta Boden Bräcke Eda Enköping Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Forshaga Gotland Hagfors Hallsberg Halmstad Höganäs Katrineholm Kinda Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Lerum Lomma Mariestad Mellerud Motala Mölndal Nacka Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Strängnäs Svedala Tierp Trollhättan Tyresö Uddevalla Vansbro Varberg Vellinge Vänersborg Västervik Växjö Diagram 5. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning, enklare formuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning det enklare formuläret. Bland samtliga kommuner som har använt det enklare formuläret är det 57 procent som tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra. Det är ett något sämre resultat än år 2004 då procent var nöjda. Om olika grupper jämförs framgår det att de som bor mer centralt är mer nöjda med snöröjningen och halkbekämpningen än de som bor minst centralt. Dessutom framgår det att de som är mellan 39 år och 59 år är något mindre nöjda än både de yngre och de äldre. Mest nöjda med snöröjning och halkbekämpning är invånarna i Bräcke (79 procent nöjda), Forshaga ( procent), Essunga ( procent), Tyresö ( procent) och Kristinehamn ( procent). En fråga ställdes om var man ska börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan: 48 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna 19 procent svarar viktiga gångvägar till t ex busshållplatser och skolor 10 procent svarar bostadsgatorna 9 procent svarar cykelvägarna/gångvägarna in mot centrum 1 procent svarar busshållplatserna 11 procent svarar att de inte vet 2 procent har inte besvarat frågan eller angett flera svarsalternativ Nästan alla grupper som jämförs tycker att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. Undantaget är de som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen, vilka tycker att det är un 12 Kritik på teknik 2007

15 gefär lika viktigt att börja med viktiga gångvägar som med de stora gatorna. Ju mindre centralt man bor, desto viktigare tycker invånarna det är att börja snöröja/ halkbekämpa de stora gatorna. Bland dem som bor i flerbostadshus och dem som åker med allmänna färdmedel flera gånger i veckan är det ganska stora andelar som tycker att man ska börja med viktiga gångvägar till t. ex. busshållplatser och skolor. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret tycker även att det är viktigt att börja med gång- och cykelvägar in mot centrum. Invånarna som bor mer centralt tycker också att det är viktigt att börja med gång- och cykelvägar. Ju oftare man kör bil inom kommunen, desto fler är det som tycker att det är viktigt att börja med de stora gatorna in mot centrum. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning det detaljerade formuläret I de kommuner som använde det detaljerade formuläret bedömdes de större gatorna/vägarna och gatan/vägen där man bor var för sig. 59 procent av invånarna i samtliga kommuner tycker att snöröjningen och halkbekämpningen av de större vägarna och gatorna sköts bra och 46 procent tycker att den sköts bra på gatan/vägen där de bor. År 2004 var det 66 procent som var nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna. Här har det alltså skett en försämring. För bostadsgatorna är resultatet på samma nivå som år 2004 då 46 procent var nöjda. Invånarna tycker överlag att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bättre på de stora gatorna/vägarna i kommunen än på gatan/vägen där de bor. De som bor i småhus är mer nöjda med Borlänge Borås Botkyrka Danderyd Eskilstuna Falkenberg Falun Gävle Göteborgs stad Helsingborg Hudiksvall Jönköping Karlstad Kristanstad Köping Landskrona Lidingö Linköping Luleå Lund Mark Mjölby Norrköping Norrtälje Nybro Stockholm Sundsvall Södertälje Täby Umeå Vetlanda Örebro Örnsköldsvik Östersund Diagram 6. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning, detaljerade formuläret. Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". De stora gatorna Gatan/vägen där man bor Cykelvägar Gångvägar Kundenkäter i teknisk förvaltning 13

16 snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna än vad de boende i flerbostadshus är. Det är något större andelar som är nöjda med vinterväghållningen både av de stora gatorna/vägarna och gatan/vägen där man bor ju yngre man är. Möjligen är de som dagligen kör bil inom kommunen inte lika nöjda med vinterväghållningen av de stora gatorna/ vägarna och gatan/vägen där de bor som de som inte kör bil lika ofta. Bäst fungerar snöröjningen av de större vägarna och gatorna i Jönköping ( procent nöjda), Täby ( procent), Mjölby ( procent), Linköping ( procent), Danderyd ( procent), Borlänge (71 procent), Falun ( procent) och Norrköping ( procent). Även år 2004 var Jönköping bland de kommuner som fick goda omdömen. När det gäller gatan/vägen där man bor fungerar snöröjningen och halkbekämpningen bäst i Falun (61 procent nöjda), Linköping (59 procent), Umeå (59 procent), Mjölby (58 procent), Norrköping (57 procent), Danderyd (55 procent), Hudiksvall (55 procent) och Täby (55 procent). Även år 2004 återfanns Falun och Norrköping bland de kommuner som fick bäst omdömen. Cykelvägarna Hela 32 procent saknar uppfattning om snöröjning/halkbekämpning av cykelvägarna. Andelen som saknar uppfattning varierar från 13 till 46 procent i de olika kommunerna. Det är därför svårt att göra några jämförelser mellan kommunerna. Minst andel som svarar att de inte vet finns i Falkenberg (13 procent) och Lund (15 procent). En grupp som i större utsträckning har en uppfattning om snöröjningen/halkbekämpningen av cykelvägar är de som cyklar dagligen under sommarhalvåret. Bland dessa cyklister är 33 procent mycket eller ganska nöjda, procent svarar att snöröjningen varken sköts bra eller dåligt och 43 procent anser att den sköts mycket eller ganska dåligt. 9 procent av dessa cyklister saknar uppfattning. Gångvägar 32 procent tycker att vinterväghållningen av gångvägarna sköts mycket eller ganska bra, 18 procent svarar att den varken sköts bra eller dåligt och 40 procent tycker att den sköts ganska eller mycket dåligt. 10 procent har ingen uppfattning. När det gäller snöröjningen och halkbekämpningen av gångvägar är det inga stora skillnader i uppfattning mellan olika grupper. Snöröjningen och halkbekämpningen av gångvägar fungerar den här gången bäst i Falun med 49 procent nöjda, Umeå (49 procent) och Luleå (47 procent). Även år 2004 fanns Luleå bland de kommuner som fick höga procenttal. En fråga ställdes om var man ska börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan: 45 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna 24 procent svarar viktiga gångvägar till t ex busshållplatser och skolor 12 procent svarar bostadsgatorna 7 procent svarar cykelvägarna/gångvägarna in mot centrum 2 procent svarar busshållplatserna 8 procent svarar att de inte vet 2 procent har inte besvarat frågan eller angett flera svarsalternativ För de flesta grupper som jämförs är det viktigast att börja med de stora gatorna. De som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar än med de stora gatorna. Dessutom framgår att de 14 Kritik på teknik 2007

17 som bor minst centralt och de som bor i småhus tycker att det är viktigare att börja snöröja och halkbekämpa de stora gatorna än de som bor mer centralt och de som bor i flerbostadshus. Ju oftare man kör bil inom kommunen, desto viktigare anser man det vara att snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna/vägarna prioriteras. De som bor mer centralt och i flerbostadshus tycker att det är viktigare med snöröjning/halkbekämpning av viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser och skolor än vad de som bor mindre centralt och i småhus tycker. Invånare som åker med kollektivtrafiken flera gånger i veckan tycker att det är viktigt att börja med viktiga gångvägar. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret tycker att det är viktigare att börja snöröja/halkbekämpa cykelvägarna/gångvägarna än vad de som inte cyklar lika ofta tycker. Användning av sand och salt för att minska halkrisken. Det är 9 procent som tycker att man ska salta fler gator. 25 procent vill att man ska salta färre gator och 32 procent anser att man inte ska salta alls. Slutligen vill 33 procent att man ska göra på samma sätt som tidigare. Resultaten visar att det är fler män än kvinnor som anser att man inte ska salta alls. Kvinnorna vill istället i större utsträckning att man ska göra på samma sätt som tidigare. Ju mindre centralt man bor, desto vanligare är det att man inte vill att det ska saltas alls. De som är äldre än 39 år vill i större utsträckning än de yngre inte salta alls. De som kör bil minst någon gång i veckan inom kommunen vill oftare att man slopar saltningen än de som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen. Ytterligare en skillnad är att de som bor i småhus anser att man inte ska salta alls i något större utsträckning än de som bor i flerbostadshus. De kommuner som ligger norrut har större andelar som tycker att man inte ska salta alls. Östersund (65 procent) och Luleå (55 procent) har störst andelar som anser att man inte ska salta alls. Borlänge Borås Botkyrka Danderyd Eskilstuna Falkenberg Falun Gävle Göteborgs stad Helsingborg Hudiksvall Jönköping Karlstad Kristanstad Köping Landskrona Lidingö Linköping Luleå Lund Mark Mjölby Norrköping Norrtälje Nybro Stockholm Sundsvall Södertälje Täby Umeå Vetlanda Örebro Örnsköldsvik Östersund Diagram 7. Användning av sand och salt för att minska halkrisken. Diagrammet visar andelen som svarat att man inte ska salta alls - det detaljerade formuläret Kundenkäter i teknisk förvaltning 15

18 Trafiksäkerhet Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Botkyrka Bräcke Danderyd Eda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta/Norberg Falkenberg Falun Forshaga Gotland Gävle Göteborgs stad Hagfors Hallsberg Halmstad Helsingborg Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlstad Katrineholm Kinda Kristanstad Kristinehamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Landskrona Lerum Lidingö Linköping Lomma Luleå Lund Mariestad Mark Mellerud Mjölby Motala Mölndal Nacka Norrköping Norrtälje Nybro Nyköping Olofström Partille Sjöbo Skellefteå Sollefteå Staffanstorp Stockholm Strängnäs Sundsvall Svedala Södertälje Tierp Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Umeå Vansbro Varberg Vellinge Vetlanda Vänersborg Västervik Växjö Örebro Örnsköldsvik Östersund "Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten?" Diagrammet visar de som anser att trafiksäkerheten är bra som den är. 25 procent av de svarande tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra som den är. Männen är mer nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten än vad kvinnorna är. Hushåll med barn, och särskilt de med barn upp till 13 år, är inte lika nöjda med trafiksäkerheten som hushåll utan barn. Essunga (35 procent), Strängnäs (35 procent) och Gotland (34 procent) är de kommuner som har störst andel invånare som är nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten. Diagram 8. Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten? Diagrammet visar de som anser att trafiksäkerheten är bra som den är. 16 Kritik på teknik 2007

19 "Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor?" De åtgärder som är mest önskade är hastighetsdämpande åtgärder och förbättring av sikten vid gatukorsningar. Därefter kommer skyltning av lägre hastighet samt bättre snöröjning och halkbekämpning. Hastighetsdämpande åtgärder önskas främst av hushåll med barn upp till 13 år. De som är yngre än 60 år tycker att det är viktigare med hastighetsdämpande åtgärder än vad de som är äldre än 59 år tycker. De över 60 år vill ha snöröjning/halkbekämpning i större utsträckning än de yngre. De som bor mer centralt önskar hastighetsdämpande åtgärder i större utsträckning än vad de som bor mindre centralt gör. Jag tycker trafiksäkerheten är bra som den är Skylta lägre hastighet Hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp i gatan Fler varningsskyltar, t ex varning för barn, farliga korsningar Fler rondeller Förbättra sikten vid gatukorsningar Bättre snöröjning och halkbekämpning Bättre gatubelysning 4 Annat 7 Flera svar 4 Ej svar 2 Diagram 9. Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor? Kundenkäter i teknisk förvaltning 17

20 Prioriteringar inom gatuverksamheten Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gångoch cykelvägar Snöröjning och halkbekämpning av gatorna Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar Sopning av gator och gång- och cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av planteringar och dylikt Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna? det enklare formuläret. Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. Vid mindre pengar till underhåll av gator och vägar är det främsta önskemålet i flertalet grupper att medlen ska användas till underhåll av asfalten på gator och Annat Diagram 10. Till vad ska vi främst använda pengarna? (enklare formuläret) därefter snöröjning/halkbekämpning av gatorna. Underhåll av asfalten är mer angeläget för männen och för de som bor i småhus än det är för kvinnor och de som bor i flerbostadshus. Det framgår även att intresset för underhåll av asfalten ökar ju mindre centralt man bor. De som är 60 år och äldre är inte lika intresserade av underhåll av asfalten som de yngre. För dem mellan 60 och år och kvinnorna är det viktigare med snöröjning och halkbekämpning både av gatorna och gång- och cykelvägar än vad det är för männen och de under 60 år. Ju oftare kommuninvånarna kör bil inom kommunen, desto mer angelägna är de om underhåll av asfalten. De som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen tycker att det är lika viktigt med snöröjning och halkbekämpning av gatorna som underhåll av asfalten. Snöröjningen av gångoch cykelvägar är viktigare för dem som bor mer centralt än dem som bor mindre centralt. Den är också viktigare för dem som bor i flerbostadshus än för dem som bor i småhus. Även de som cyklar dagligen under sommarhalvåret prioriterar detta i större utsträckning än de som cyklar mer sällan. Underhåll av gång- och cykelvägar är viktigare för dem som bor mer centralt än för dem som bor utanför tätort. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret önskar också detta i större utsträckning än vad de som cyklar mer sällan gör. I de allra flesta kommuner är det viktigast med underhållet av asfalten. Det förekommer dock att det är lika viktigt eller viktigare med snöröjning och halkbekämpning. 18 Kritik på teknik 2007