Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun.

Transkript

1 Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 004

2 Tyresö kommun Våren 004 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar för att ta reda på medborgarnas uppfattning om hur kommunen sköter gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering. I de flesta kommuner valdes 500 kommuninvånare i åldern år för att besvara ett 50-tal frågor. I några kommuner valdes fler personer. Datainsamlingen utfördes av SCB och genomfördes med hjälp av en skriftlig enkät som skickades hem till de utvalda personerna. Tre skriftliga påminnelser gjordes, en i form av ett tack- och påminnelsekort och de andra i form av ett brev. Det är 68 procent som besvarat enkäten. I den här rapporten sammanfattas svaren för Tyresö kommun under följande rubriker: Gator Parker Vatten och avlopp Avfall och avfallshantering Information och kontakter Totalt ställdes ett 50-tal frågor. Under varje rubrik redovisas svaren på de mest centrala frågorna i diagramform. I texten under varje diagram redovisas svaren på ytterligare frågor som inte redovisas i diagramform. Dessutom görs både i diagram och text jämförelser med resultaten från föregående undersökning. Sist i rapporten redovisas mer om själva undersökningen samt några allmänna uppgifter om de som besvarat frågorna - ålder, kön m.m. De summerade svaren kan ibland avvika från 100 procent p g a avrundningar. Rapporten har utarbetats av Elisabeth Bylund och Jan Lille på Bylund Tjänsteutveckling AB på uppdrag av Kommunförbundet. 1

3 50 procent av kommunens invånare är nöjda med standarden på kommunens gator, vägar och cykelvägar. Det är något sämre än vid undersökningen, då 58 procent var nöjda. 65 procent tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. Det var samma andel förra gången. 7 procent är nöjda med snöröjningen och halkbekämpningen i kommunen. Det var 77 procent förra gången. Om resurserna för underhåll av gator och vägar minskar är det liksom förra gången viktigast att använda pengarna till snöröjning och halkbekämpning av gatorna. Det finns även ett förhållandevis stort intresse för underhåll av asfalten. Det är procent som tycker att trafiksäkerheten är bra som den är. Det var 0 procent förra gången. För att förbättra trafiksäkerheten är det mest angeläget med hastighetsdämpande åtgärder. Gator Hur tycker Du att standarden (jämnhet, gropar och spår) är på kommunens gator, vägar och cykelvägar? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Vet ej/ingen åsikt När kommunens invånare skall avge ett omdöme om standarden på kommunens gator, vägar och cykelvägar tycker 50 procent att den är bra. Det är en något mindre andel jämfört med undersökningen, då 58 procent tyckte att standarden var bra. Den enda skillnaden som framkommer när resultaten för olika grupper jämförs är att kvinnorna förefaller vara mer nöjda än vad männen är Rent och snyggt procent av invånarna i kommunen tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. Det är samma resultat som förra gången, då 66 procent tyckte att det var rent och snyggt. Den enda skillnaden i uppfattning som finns mellan olika grupper är att de som bor utanför tätort förefaller tycka att det är rent och snyggt i större utsträckning än vad de som bor mer centralt tycker. Fortsättning på nästa sida...

4 ... fortsättning från föregående sida Hitta ledig p-plats 8 procent av kommunens invånare i åldern år har tillgång till bil. Det är liksom förra gången 78 procent av de som har tillgång till bil som åker in till centrum minst en gång i veckan. Bland de som har tillgång till bil tycker 70 procent att det är lätt att hitta en ledig parkeringsplats när affärerna har öppet. Det är möjligen en något mindre andel än förra gången, då 77 procent tyckte att det var lätt. Det verkar vara ungefär lika lätt för alla grupper som jämförs.

5 Hur tycker Du att snöröjning och halkbekämpning sköts i kommunen? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/ingen åsikt procent tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra i kommunen. 6 procent tycker att den sköts dåligt. Förra gången var det 77 procent som tyckte att snöröjningen och halkbekämpningen sköttes bra och 19 procent som tyckte att den sköttes dåligt. De som bor i småhus är nöjda i större utsträckning än de som bor i flerbostadshus. Var skall man börja med snöröjningen På en fråga om var det är viktigast att börja snöröja och halkbekämpa svarar 51 procent att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. Därefter kommer viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser och skolor, vilket har markerats av 4 procent. Bostadsgatorna har markerats av 14 procent. Det är ungefär samma prioriteringar som gjordes förra gången. För alla grupper är de stora gatorna viktigast att börja med, men särskilt viktiga är de för de som bor i småhus. Dessutom förefaller de vara mer viktiga desto mindre centralt man bor. Saltning 1 procent tycker att man inte skall salta alls på gatorna. procent tycker att man skall salta färre gator och 9 procent svarar att man skall göra på samma sätt som tidigare. 6 procent tycker att man skall salta fler gator. Det är inga stora skillnader jämfört med, men andelen som tycker att man ska göra på samma sätt som tidigare har ökat något. De som har tillgång till bil verkar vara större motståndare till saltning än de som inte har bil, då de som har bil i större utsträckning markerat inte salta alls. 4

6 Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad skall vi främst använda pengarna? Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gång- och cykelvägarna Snöröjning och halkbekämpning av gatorna Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägarna 1 18 Sopning av gatorna och gång- och cykelvägarna 10 1 Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar 1 15 Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av planteringar och andra grönområden längs gatorna 5 11 Annat På den här frågan har de svarande fått ange flera alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför Vid mindre pengar till underhåll av gator och vägar är det främsta önskemålet att de skall användas till snöröjning och halkbekämpning av gatorna. Det finns även ett förhållandevis stort intresse för underhåll av asfalten. Det är i stort sett samma prioriteringar som gjordes vid förra undersökningen, utom att intresset för snöröjningen och halkbekämpning av gatorna har ökat. Samtliga grupper tycker att snöröjningen och halkbekämpningen av gatorna och underhållet av asfalten är viktiga. Det framgår dock att underhållet av asfalten inte är lika viktigt för kvinnorna som det är för männen. Kvinnorna är istället mer intresserade av snöröjningen än vad männen är. Det gäller både gator och gång- och cykelvägar. De som bor i flerbostadshus tycker inte att underhållet av asfalten är lika viktigt som de som bor i småhus tycker. De som bor i flerbostadshus är, jämfört med de som bor i småhus, mer intresserade av både snöröjning och sopning av gång- och cykelvägarna. Snöröjningen av de stora gatorna förefaller prioriteras högst av de äldsta. 5

7 Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten, ge ökad trygghet för dem som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar mycket pengar. Tycker Du att kommunen skall spara in på eller öka resurserna för belysningen? Kommunen skall spara in på belysningen Bra som det är Kommunen skall öka resurserna för belysningen Ej svar procent tycker att kommunen ska spara in på belysningen. 59 procent tycker att det är bra som det är och 9 procent tycker att man skall öka resurserna för belysning. Det är samma svarsfördelning som vid förra undersökningen. De som bor i flerbostadshus tycker att kommunen ska öka resurserna för belysningen i större utsträckning än vad de som bor i småhus tycker. Det framgår även att kvinnorna verkar tycka att resurserna för belysningen ska öka i större utsträckning än vad männen tycker. Det är för få som svarat att kommunen ska spara in på belysningen för att man ska kunna redovisa några säkra resultat om vilka sparalternativ som föredras. Det verkar dock som om de mest tilltalande svarsalternativen bland de som tycker att kommunen ska spara på belysningen är glesare med tända lampor på de stora gatorna året runt mellan samt att släcka belysningen helt under sommaren. Mycket få kan tänka sig att ha glesare med tända lampor i parkerna. 6

8 En del personer känner oro för risken att råka ut för trafikolyckor. Vad tycker Du att vi skall göra för att det skall bli mer trafiksäkert på gatan där Du bor? Jag tycker att trafiksäkerheten är bra som den är 0 Skylta lägre hastighet 17 1 Hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp i gatan 1 16 Fler varningsskyltar (t ex varning för barn, farliga korsningar) Fler ljussignaler Förbättra sikten vid gatukorsningar Bättre snöröjning och halkbekämpning Bättre gatubelysning Annat Ej svar procent tycker att trafiksäkerheten är bra som den är. Motsvarande andel var 0 procent förra gången. Barnfamiljerna med barn upp till 7 år verkar inte vara lika nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten som de övriga är. För att förbättra trafiksäkerheten är det viktigast med hastighetsdämpande åtgärder. Därefter kommer att skylta lägre hastighet samt att förbättra sikten vid gatukorsningar. Det var samma områden som prioriterades förra gången. Hastighetsdämpande åtgärder är mer angeläget för barnfamiljer med barn som är yngre än 7 år. Det är även mer angeläget för de som bor i småhus än det är för de som bor i flerbostadshus. 7

9 57 procent är nöjda med hur parkerna sköts. Det var lika stor andel. Det är, liksom förra gången, vanligast att använda parkerna för promenader. För att den gröna parkmiljön ska bli bättre är det, liksom förra gången, flera områden som är ungefär lika viktiga. De är bättre skötsel av naturmark, välskötta gräsmattor, fler blommor samt fler sittplatser. Det är lika stor andel som förra gången (14 procent) som inte tycker att parkmiljön behöver göras bättre. Vid knappa resurser tycker man liksom förra gången att städningen är viktigast. Parker Hur tycker Du att parkerna sköts i kommunen? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/ingen åsikt procent är nöjda med parkernas skötsel medan 10 procent säger att de sköts dåligt. Det var lika stora andelar förra gången. Andelen nöjda verkar vara större bland de som bor i småhus än bland de som bor i flerbostadshus. En grön parkmiljö På en fråga om vad man skall satsa på för att skapa en bättre grön parkmiljö är det flera områden som önskas ungefär lika mycket. De är bättre skötsel av naturmark (5 procent), välskötta gräsmattor (4 procent), fler blommor (1 procent) samt fler sittplatser (19 procent). Dessa områden stod högst på önskelistan även. 14 procent tycker dock att parkmiljön inte behöver göras bättre. Det var samma andel förra gången. De som bor i småhus tycker inte att parkmiljön behöver förbättras i samma utsträckning som de som bor i flerbostadshus. Fortsättning på nästa sida... 8

10 ... fortsättning från föregående sida Fler blommor önskas i större utsträckning av de som bor i flerbostadshus än av de som bor i småhus. De som bor i flerbostadshus är även mer intresserade av välskötta gräsmattor samt fler sittplatser. Det senare önskas även av en större andel ju äldre man är, samt av kvinnor i större utsträckning än av män. De som bor i småhus är istället mer intresserade av bättre skötsel av naturmark och fler gångstråk än vad de som bor i flerbostadshus är. Bättre skötsel av naturmark är mer angeläget för de som är äldre än 9 år än det är för de som är yngre. Summan överstiger 100 procent då man fick markera två alternativ. Lekplatserna procent har inte gett något omdöme om lekparkerna och lekredskapen. De som i störst utsträckning har en uppfattning är barnfamiljer med barn upp till 1 år. Bland dessa barnfamiljer är det ungefär 0 procent som är nöjda och ungefär 40 procent som är missnöjda. Även förra gången var det möjligen något fler som var missnöjda än som var nöjda. Det är för få som är missnöjda för att man ska kunna redovisa vad som orsakar missnöjet. 9

11 Hur använder Du parkerna huvudsakligen? Som kommunikationsled till arbetet, busshållplats mm För promenader För lek och rekreation För samvaro För att rasta hunden För att få naturupplevelser Annat På den här frågan har de svarande fått ange flera alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför 100. Det är liksom förra gången vanligast att använda parkerna för promenader, vilket markerats av 64 procent. Att promenera i parkerna är vanligare bland de som är över 9 år än bland de som är yngre än 40 år. Möjligen är det också mer vanligt bland de som bor mer centralt. Bland barnfamiljer med barn upp till 1 år är det vanligast att använda parkerna för lek och rekreation. Det är något som även är vanligare bland de som är yngre än 40 år. 10

12 Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad skall vi då i första hand använda pengarna? Blomsterarrangemang på gator och torg Blomsterrabatter i parkerna Gräsklippning i parkerna Ogräsrensning Skötsel av naturmark Städning i parkerna Lekplatser Parksoffor Annat Om kommunen får mindre pengar till parkerna är det viktigast att satsa på städningen i parkerna. Städningen var viktigast även förra gången. Städningen är viktigast för alla grupper utom för barnfamiljer med barn upp till 6 år, där lekplatser är viktigast

13 Av de som har kommunalt vatten och avlopp tycker 9 procent att vattnets kvalitet är bra. Det ungefär samma andel som förra gången. 90 procent tycker att vattenverket lever upp till målet att kontinuerligt leverera ett gott och rent dricksvatten. 6 procent tycker att reningsverket lever upp till målet att omhänderta och rena avloppsvattnet. Det är dock procent som inte har någon uppfattning om detta. Det var ungefär samma resultat förra gången. Vatten och avlopp Vad tycker Du om kvaliteten på vattnet? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Frågorna om vatten och avlopp har besvarats av de 87 procent som har kommunalt vatten. 9 procent tycker att kvaliteten på vattnet är bra. Det var 89 procent förra gången. Det är inga skillnader i uppfattning mellan de olika grupper som jämförs. Det är för få som tycker att kvaliteten är dålig för att man ska kunna redovisa någon orsak till missnöje. Det är 84 procent som dricker vattenledningsvattnet flera gånger per dag. 10 procent dricker det en gång per dag. procent dricker det någon eller några gånger i veckan och 1 procent säger att de dricker det mer sällan eller aldrig. Det är samma svarsfördelning som förra gången. Liksom förra gången har 79 procent inte varit utsatta för störningar i vattenförsörjningen under de senaste 1 månaderna. Det verkar även den här gången vara vanligare med störningar bland de som bor i flerbostadshus. Den vanligaste orsaken till störning verkar vara avbrott i vattentillförseln. Uppgiften är dock osäker då den baseras på få svar. 1

14 Hur skadligt tror Du det är att slänga/spola ner olika saker i avloppet? Medicin Cigarettfimpar/snus Kaffesump Bomullspinnar Färgrester Lösningsmedel Fotokemikalier Dambindor Tamponger Kondomer Bomullstussar Matrester (annat än dryck) Pappersservetter Hushållspapper I det här diagrammet redovisas de som svarat 4 eller 5 på en 5-gradig skala, där 1 betyder inte skadligt alls, och 5 mycket skadligt. De svarande har fått ange flera alternativ, därför överstiger summan 100. Att lösningsmedel, fotokemikalier, färgrester och medicin inte hör hemma i avloppet är så gott som samtliga överens om även i år. Minst skadligt att spola ner anser man att kaffesump och hushållspapper är. Genomgående verkar kvinnorna och de som är äldre ha en större benägenhet att uppfatta olika saker/ämnen som skadliga för avloppet. 8 procent tycker den här gången att de har en bra uppfattning om vad som är skadligt att spola ner i avloppet. procent tycker att de har en dålig uppfattning om detta. Förra gången var det 78 procent som tyckte att de har en god uppfattning. De som är äldre än 9 år tycker i större utsträckning att de har god kunskap om vad som är skadligt. 1 Fortsättning på nästa sida...

15 ... fortsättning från föregående sida Slam som gödsel En fråga löd Inom avloppshanteringen produceras slam som kan användas som gödsel. Om slammet uppfyller miljömyndigheternas krav känner du då någon tveksamhet att använda produkter som odlats på mark som gödslats med sådant slam?. 8 procent säger att de inte känner någon tveksamhet alls att använda sådana produkter. 4 procent säger att de känner ganska liten tveksamhet. 17 procent känner ganska stor tveksamhet. 6 procent känner mycket stor tveksamhet och 1 procent säger att de inte vet. Den enda skillnaden jämfört med föregående undersökning är att andelen som inte besvarat frågan minskat och att andelen som svarat att de inte känner någon tveksamhet alls har ökat från 16 till 8 procent. Tveksamheten verkar vara lika stor i alla grupper som jämförs. 14

16 Ett mål för vattenverket är att kontinuerligt leverera ett gott och rent dricksvatten. Hur tycker Du att vattenverket lever upp till detta mål? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/ingen åsikt procent av de svarande anser att vattenverket lever upp till sitt mål att kontinuerligt leverera ett gott och rent dricksvatten. Det är 0 procent som tycker att målet inte uppnås. Det är samma resultat som vid föregående undersökning. Det finns ingen skillnad i uppfattning mellan de olika grupper som jämförs. Ett mål för reningsverket är att omhänderta och rena avloppsvattnet. Hur tycker Du att reningsverket lever upp till detta mål? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/ingen åsikt Det är många som inte har någon uppfattning om motsvarande mål för avloppsvattnet, då procent svarar att de inte vet. 6 procent av de tillfrågade tycker i alla fall att reningsverket lever upp till sitt mål att omhänderta och rena avloppsvattnet. 0 procent tycker inte att målet uppnås. Det är ungefär samma resultat som förra gången. 15

17 76 procent av de svarande är nöjda med sophämtningen/avfallshanteringen. Förra gången var det 76 procent. 4 procent säger att de inte källsorterar något. Det är även den här gången vanligast att källsortera tidningar, batterier och glas. 71 procent säger att de alltid eller ofta återlämnar laddningsbara produkter. Andelen var 55 procent förra gången. 89 procent säger att de känner till var de kan lämna farligt avfall. Motsvarande andel var 84 procent förra gången. Bland dessa är det 7 procent som alltid lämnar det farliga avfallet på avsedd plats. 65 procent gjorde så förra gången. Det är 78 procent av de som bor i flerbostadshus som inte komposterar något, medan motsvarande andel bland de som bor i småhus är 40 procent. Bland de som bor i småhus är det vanligast att kompostera trädgårdsavfall. Det var samma förhållanden. Avfall och avfallshantering Är Du på det hela taget nöjd eller missnöjd med sophämtningen/avfallshanteringen? Mycket nöjd 8 4 Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Vet ej/ingen åsikt procent är på det hela taget nöjda med sophämtningen/avfallshanteringen och 4 procent är missnöjda. Det var samma andelar förra gången. De som bor i småhus är nöjda i större utsträckning än de som bor i flerbostadshus. Dessutom verkar männen vara något mer nöjda än vad kvinnorna är. På en fråga om det är något man besväras av i sophanteringen svarar 5 procent att den fungerar bra. Det har inte skett någon säker förändring sedan förra gången, då 49 procent tyckte att den var bra. Det är en större andel av de som bor i småhus som tycker att sophanteringen fungerar bra som det är än av de som bor i flerbostadshus. Bland de som bor i flerbostadshus är det främst dålig lukt från soprum/sopkärl man besväras av. 1 procent säger att de har sådana besvär. Det finns även ett visst be- 16 Fortsättning på nästa sida...

18 ... fortsättning från föregående sida svär med spill och skräp efter tömning, vilket 1 procent besväras av. Även förra gången var det dålig lukt som orsakade störst besvär. Bland de som bor i småhus är det främst dålig lukt från sopkärl (1 procent) samt fulla sopbehållare (9 procent) som orsakar besvär. Även för de som bor i småhus är det samma problem som orsakade besvär förra gången. På frågan om man själv, bland några alternativ, vill ändra på något i sophämtningen svarar 60 procent att det är bra som det är. Förra gången var det 54 procent som inte ville ändra på något. Det inga stora skillnader i uppfattning mellan de olika grupper som jämförs. Möjligen är det en större andel av de som bor i småhus som vill ändra på något än av de som bor i flerbostadshus. Bland de som bor i flerbostadshus är det främst hur ofta soporna hämtas samt annan service som t.ex. städning av soprum man vill ändra på. De har markerats av 17 respektive 15 procent. Även de som bor i småhus vill främst ändra på hur ofta soporna hämtas (15 procent). 17

19 Källsortering av sopor innebär att glas, tidningar, plast, plåt m m sorteras var för sig. Vad brukar Du källsortera? Glas Tidningar Pappersförpackningar Plåtförpackningar Plastförpackningar Textilier Batterier Elektroniskt avfall Komposterbart avfall 6 Brännbart avfall 5 Farligt avfall (oljerester, färgrester, bekämpningsmedel mm) Annat Källsorterar inte något av ovanstående På den här frågan har de svarande fått ange flera alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför 100. Det är 4 procent som svarar att de inte källsorterar något. Det är vanligast att källsortera tidningar, batterier och glas. Jämfört med förra gången är det ungefär lika vanligt att källsortera de olika produkterna. Det är inga skillnader mellan olika grupper förutom att de som bor i småhus verkar vara bättre på att källsortera än de som bor i flerbostadshus. Möjligen ökar andelen som källsorterar med stigande ålder. Laddningsbara produkter Laddningsbara produkter med fast monterade nickel-kadmiumbatterier återlämnas alltid eller ofta av 71 procent.11 procent gör det ibland, medan 10 procent svarar att de aldrig gör det. 6 procent anger dessutom att de aldrig har haft laddningsbara produkter, vilket är vanligare bland de som bor i flerbostadshus än bland de Fortsättning på nästa sida... 18

20 ... fortsättning från föregående sida som bor i småhus. Förra gången var det 55 procent som svarade att de alltid eller ofta återlämnade dessa produkter. Andelen som återlämnar laddningsbara produkter är större bland männen än bland kvinnorna. Den är även större bland de som är äldre än 9 år. Dessutom är de som bor i småhus bättre på att återlämna dessa produkter än vad de som bor i flerbostadshus är. Farligt avfall På frågorna om farligt avfall svarar 89 procent att de känner till var de kan lämna sådant avfall. Förra gången var det 84 procent som kände till detta. De som bor i småhus har även denna gång bättre kunskaper om var de kan lämna sitt farliga avfall än vad de som bor flerbostadshus har. Det visar sig också att en större andel av männen än av kvinnorna känner till detta. Dessutom ökar andelen med stigande ålder. Bland de som känner till var farligt avfall ska lämnas är det 7 procent som svarar att de alltid lämnar det där. 16 procent gör det ibland, medan procent säger att de aldrig gör det. När det gäller att lämna farligt avfall på avsedd plats har det möjligen skett en liten förbättring då det förra gången var 65 procent som alltid lämnade det farliga avfallet på avsedd plats. Det är den här gången 6 procent som säger att de aldrig har haft något farligt avfall. Det är vanligare att inte ha haft något farligt avfall bland de som bor i lägenhet. Förra gången var det 14 procent bland samtliga som inte haft något farligt avfall. Andelen som lämnar sitt farliga avfall på rätt plats är större bland de som bor i småhus än bland de som bor i flerbostadshus. Grovsopor Grovsopor är t.ex. kasserade kylar, frysar, spisar, möbler, större emballage m.m. Bland de som bor i småhus är det vanligast att lämna dem till kommunens insamling, vilket 41 procent gör. 8 procent lämnar dem vid kommunens avfallsverk/återvinningscentral. De var de vanligaste alternativen även vid undersökningen. Det vanligaste svaret bland de som bor i flerbostadshus är att lämna dem i grovsoporna i bostadsområdet, vilket 69 procent gör. 8 procent lägger grovsoporna i en container i bostadsområdet. Samtidigt är det 8 procent bland de som bor i flerbostadshus som säger att de inte har haft några grovsopor. Även bland de som bor i flerbostadshus är det ungefär samma svarsmönster som, även om andelen som lägger grovsopor i en container i bostadsområdet har minskat och andelen som lägger det bland grovsoporna i bostadsområdet har ökat. 19

21 Kompostering kan ske av trädgårdsavfall, vegetabiliskt och animaliskt köksavfall. Vad brukar Du kompostera (lägga i egen eller gemensam kompost eller i kärl/ påse o dyl för omhändertagande genom kommunens försorg)? Komposterar inte Trädgårdsavfall Vegetabiliskt köksavfall (t ex potatisskal, grönsaksrens, fruktskal, kaffesump) Animaliskt köksavfall (kött- och fiskrester) På den här frågan har de svarande fått ange flera alternativ. Procentangivelsen vid varje alternativ visar hur många som gjort en markering vid just detta alternativ. Summan överstiger därför De som bor i lägenhet komposterar i mindre utsträckning än vad man gör i småhus, då 78 procent av dessa säger att de inte komposterar något medan motsvarande andel bland de som bor i småhus är 40 procent. Det är ungefär samma andelar som förra gången. Bland de som bor i småhus är det vanligast att kompostera trädgårdsavfall, vilket komposteras av 55 procent. 4 procent komposterar vegetabiliskt köksavfall. Mindre vanligt är det att kompostera animaliskt köksavfall, vilket 14 procent gör. Komposteringen av de olika sakerna är på ungefär samma nivå som vid undersökningen. Summan överstiger 100 procent då man fick ange flera alternativ. Trädgårdsavfall En fråga handlade om vad man gör med sitt trädgårdsavfall. Det vanligaste är att de som bor i småhus komposterar detta avfall, vilket 6 procent gör. Därefter kommer att lämna det vid kommunens anläggning, vilket 46 procent gör. procent eldar upp det utomhus och 1 procent säger att de lägger det utanför tomten. Det är ungefär samma fördelning på alternativen som förra gången. Summan överstiger 100 procent då man fick ange flera alternativ. Bland de som bor i flerbostadshus är det 67 procent som inte har något trädgårdsavfall. 0

22 Brukar Du köpa de miljövänliga alternativen om Du kan välja? Alltid Ibland Sällan Aldrig Ej svar Tänker miljövänligt 1 procent tänker alltid på hur miljön påverkas av de olika varor de handlar. 51 procent gör det ibland, medan 4 procent gör det sällan eller aldrig. Det är ungefär samma svarsfördelning som förra gången. Det är inga säkra skillnader mellan olika grupper. Handlar miljövänligt När det gäller att köpa de miljövänliga alternativen är det 1 procent som alltid väljer dessa. 61 procent gör det ibland medan 5 procent gör det sällan eller aldrig. Inga stora förändringar har skett sedan förra undersökningen. Det är inte heller här några säkra skillnader mellan olika grupper. 1

23 6 procent tycker inte att de är tillräckligt informerade om taxor och bestämmelser för vatten och avlopp. När det gäller informationen om sophämtningen är det procent som inte tycker att de är tillräckligt informerade. Det är ungefär samma andelar som förra gången. Det är även den här gången procent som varit i kontakt med kommunen angående gator, parker, VA eller sopor under de senaste 1 månaderna. Av dessa är 5 procent nöjda med den senaste kontakten. Information och kontakter Tycker Du att Du är tillräckligt informerad om gällande taxor och bestämmelser för vatten och avlopp respektive avfallshantering? Vatten och avlopp Ja, tillräckligt informerad 5 40 Nej, ej tillräckligt informerad Vet ej Avfallshantering Ej svar Ja, tillräckligt informerad Nej, ej tillräckligt informerad Vet ej Ej svar Det är 6 procent som inte känner sig tillräckligt informerade om gällande bestämmelser och taxor för vatten och avlopp. Störst är missnöjet även denna gång bland de som bor i flerbostadshus (4 procent). Motsvarande andel bland de som bor i småhus är 17 procent. Andelen bland de som bor i flerbostadshus som inte redovisat någon uppfattning är 1 procent och bland de som bor i småhus är den 1 procent. Fortsättning på nästa sida...

24 ... fortsättning från föregående sida Det är procent som inte känner sig tillräckligt informerade om gällande taxor och bestämmelser för avfallshanteringen. Även här är missnöjet störst bland de som bor i flerbostadshus (7 procent). Motsvarande andel bland de som bor i småhus är 15 procent. Andelen bland de som bor i flerbostadshus som inte redovisat någon uppfattning är 1 procent och bland de som bor i småhus är den 16 procent. Både när det gäller vatten och avlopp samt avfallshanteringen verkar andelarna som inte känner sig tillräckligt informerade vara ungefär lika stora som förra gången. Kontakter med kommunen Det är även den här gången procent av kommunens invånare som varit i kontakt med kommunen under de senaste 1 månaderna angående gator/vägar, parker, vatten/avlopp eller sophämtning/avfallshantering. Det är fortfarande vanligare att de som bor i småhus har haft kontakt. Det vanligaste ärendet att ta kontakt i är gator/vägar/trafik, som 7 procent markerat. Därefter kommer sophämtning/avfallshantering, som markerats av procent. Av de som varit i kontakt med kommunen är 5 procent nöjda med sin kontakt medan 6 procent är missnöjda. Förra gången var det 61 procent som var nöjda. Uppgifterna är dock osäkra då redovisningen baseras på förhållandevis få svar.

25 Bakgrundsuppgifter Så här ser de kommuninvånare ut som besvarat frågorna. Ålder Kön 18-9 år 4 Män år 5 Kvinnor år Hur bor Du? Var är arbetsplatsen/skolan belägen? Villa, radhus, kedjehus 61 I centrum av tätort 19 Lägenhet 6 I utkanten av tätort 10 Annat Utanför tätort Ej svar 0 I annan kommun Arbetar-/studerar inte Ej svar Var bor Du? Barnfamilj I centrum av tätort 4 Inga barn under 18 år 57 I utkanten av tätort 50 Barn 0-6 år 1 Utanför tätort 14 Barn 7-1 år 0 Ej svar Barn år