Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Transkript

1 Bättre återvinning med kommunalt ansvar Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

2 1. BAKGRUND 3 2. DET FINNS BÄTTRE ALTERNATIV ÄN ÅTERVINNINGSSTATIONER 3 3. KOMMUNERNA TAR SJÄLVA ÖVER INSAMLINGEN 3 4. Dubbla kostnader när producenterna inte tar sitt ansvar 4 5. Sammanfattning 5 6. Syfte 6 7. Metod 6 8. Kommuner som inrättat och finansierat ett eget system för insamling av förpackningsavfall och tidningar 7 9. Framgångsrika exempel på fastighetsnära insamling från småhus Ödåkra Båstad Klippan och Perstorp Producenternas organisering 9-2

3 Sollentuna Bakgrund Producenterna är enligt lag ansvarig att samla in och ta hand om förpackningsavfall och tidningar. Det kallas för producentansvar och tanken är att de som tillverkar avfallet även ska ta hand om det. Exempelvis kan det vara mjölkförpackningar, sardinburkar eller glasburkar. Det är producenterna som ska se till att det finns ett väl fungerande insamlingssystem (det ska inte blandas ihop med kommunens ansvar att hämta osorterat hushållsavfall som slängs i soptunnan). Idag sker denna insamling i s.k. återvinningsstationer som finns utspridda lite varstans i landet. 2. Det finns bättre alternativ än återvinningsstationer För att få ett väl fungerande insamlingssystem ska producenterna tillsammans med kommunen -enligt lag - samråda om vad som är ett lämpligt insamlingssystem. Problemet är att producenterna i allt väsentligt inte bryr sig om vad kommunerna har att säga, trots att det är kommunerna som sitter på expertkunskaperna. Idag finns det kommuner som föreslår insamlingssystem som ger innevånarna både bättre service och högre andel insamlat avfall - men som producenterna konsekvent avfärdar. Istället placerar producenterna ut återvinningsstationer som många har svårt att ta sig till och som dessutom ofta är nedskräpade. På flera håll i landet fungerar återvinningsstationerna så dåligt att de bevakas av sopspioner. 3. Kommunerna tar själva över insamlingen Bristerna med återvinningsstationerna har lett att allt fler kommuner själva har tagit över insamlingen. Kommunerna hämtar helt enkelt förpackningsavfallet och tidningarna tillsammans med de vanliga soporna. Ofta får de boende ett extra kärl som ställs vid tomtgränsen. Kärlet har olika fack där det går att sortera t ex tidningar, plastburkar, glasburkar och metallförpackningar. Kommunernas initiativ har visat sig mycket effektivt och gett betydligt förbättrad service. Enligt Villaägarna är det här systemet överlägset producenternas återvinningsstationer. - 3

4 4. Dubbla kostnader när producenterna inte tar sitt ansvar Producenterna vill inte stå för några kostnader när kommunerna inrättar bättre insamlingssystem - konsekvensen blir att kommuninvånarna får bära kostnaderna. Producenterna finansierar sin verksamhet genom att ta ut avgifter på de produkter de har ansvar att återvinna. Det innebär att när man t ex köper en liter mjölk i affären så finansierar man samtidigt producenternas verksamhet. När kommunerna inför effektivare insamlingssystem blir följden att de som bor i dessa kommuner får betala dubbelt - dels till kommunen eftersom det tillkommer en extra kostnad på soptaxan - och dels till producenterna när de köper förpackningen i butiken. Enligt Villaägarna är det inte rimligt att lägga den här kostnaden på kommuninvånarna. Ser man till lagstiftningen säger den följande: ett insamlingssystem skall anses som lämpligt om det är lättillgängligt, underlättar för den som innehar förpackningsavfall att lämna ifrån sig detta och i övrigt ger god service åt dem som skall lämna förpackningsavfall till systemet 1. Enligt Villaägarna är det uppenbart att kommunernas system med fastighetsnära insamling från småhus är ett mer lämpligt insamlingssystem än producenternas återvinningsstationer. Det är därför också rimligt att producenterna är med och finansierar den fastighetsnära insamlingen från småhus. 1 Producentansvarsförordningen (1997:185) - 4

5 5. Sammanfattning Allt fler kommuner överger producenternas återvinningsstationer för att istället införa hämtning direkt vid småhusets tomtgräns. Hittills har 23 kommuner integrerat insamlingen av t ex glasburkar, tidningar och plastförpackningar med den övriga insamlingen av hushållssopor. Dessutom planerar 9 kommuner att införa ett sådant system. I undersökningen kan man konstatera att 9 av 10 kommuner anser att fastighetsnära insamling från småhus ger bättre service och högre insamlingsnivåer än återvinningsstationer. Enligt lag skall producenterna tillsammans med kommunen samråda om vad som är ett lämpligt insamlingssystem. Det är därför mycket uppseendeväckande att hälften av kommunerna anser att producenterna inte alls, eller i mycket liten utsträckning lyssnar eller tar hänsyn till kommunernas önskemål i samråden. Det är också mycket anmärkningsvärt att nästan hälften av kommunerna, inte alls eller i mycket liten omfattning har fått vara med och påverka utformningen av insamlingssystemet. Likaså att 6 av 10 kommuner upplever att samråden inte alls, eller i mycket liten utsträckning varit meningsfulla. Dessutom anger kommunerna att vid nästan hälften av samrådsmötena saknar producenterna representanter med mandat att besluta i frågorna. 88 % (232 av 265) av kommunerna anser att fastighetsnära insamling ger bättre service än återvinningsstationer. 88 % (233 av 265) av kommunerna anser att fastighetsnära insamling ger bättre insamlingsnivåer. 75 % (198 av 265) av kommunerna anser att producenterna ska finansiera den fastighetsnära insamlingen från småhus. 53 % (140 av 265) av kommunerna anser att producenterna inte lyssnar eller tar hänsyn till deras önskemål i samråden. 46 % (123 av 265) av kommunerna har inte alls, eller i mycket liten utsträckning fått möjlighet att påverka insamlingssystemet. 59 % (156 av 265) av kommunerna upplever att samråden inte alls, eller i mycket liten utsträckning har varit meningsfulla. 48 % (126 av 265) av kommunerna har haft samråd där producenterna haft representanter som inte alls, eller vid ett fåtal tillfällen haft mandat att besluta i frågorna som diskuterats. - 5

6 6. Syfte Villaägarnas Riksförbund syfte med rapporten är att fastställa hur många kommuner som har inför fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och tidningar från småhus. Ett del syfte är också att ta reda på vad kommunerna anser om fastighetsnära insamling från småhus i förhållande till återvinningsstationer. 7. Metod Undersökningen är baserad på en enkät som har besvarats av 265 av landets 290 kommuner och kommunala, regionala och privata renhållningsbolag. - 6

7 8. Kommuner som inrättat och finansierat ett eget system för insamling av förpackningsavfall och tidningar Tidningar Glas Plast Metall Wellpapp Kartong Laholm x x x x Rättvik x Mölndal x Perstorp x x x x x Klippan x x x x x Örkelljunga x x x x x Höganäs x x x x x x Orust x x x x x x Falun x x Täby x Säffle x x x Vårgårda x x x x x Helsingborg x x x x x x Danderyd x Vara x x x x x Herrljunga x x x x x x Kungsbacka x x x x x x Söderköping x x x x x x Norsjö 2 x x x x x x Leksand x Hässleholm x x x x x x Båstad x x x x x x Åstorp x x x x x x Följande kommuner har planer på att införa hämtning av förpackningar och tidningar direkt från småhus: Västervik, Uddevalla, Gagnef, Uppvidinge, Håbo, Eskilstuna och Vetlanda, Södertälje och Nykvarn. 2 I Norsjö hämtas förpackningsavfall och tidningar i miljöstugor i vissa bostadsområden för småhus, istället för återvinningsstationer. - 7

8 9. Framgångsrika exempel på fastighetsnära insamling från småhus 9.1 Ödåkra I Ödåkra som ligger i Helsingborgs kommun, har man haft fastighetsnära insamling från småhus sedan I Ödåkra har man märkt av en markant förbättrad utsortering av tidningar och förpackningar efter det man infört fastighetsnära insamling med flerfackskärl. Mängden tidningar och förpackningar i restavfallet (restavfall är det som är kvar efter att man har källsorterat sina sopor) minskade mellan 2004 och 2006 med 1,3 kg per villahushåll och vecka Båstad Båstads kommun har haft fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar sedan 1 april Den fastighetsnära insamlingen har inneburit kraftigt förbättrade resultat. Mängden tidningar och förpackningar i restavfallet har minskat med 2,5 kg per småhushåll och vecka Klippan och Perstorp Klippans kommun införde fastighetsnära insamling i flerfackskärl från småhus Motsvarande insamlingssystem infördes i Perstorps kommun I båda kommunerna har mängden utsorterade förpackningar och tidningar ökat drastiskt. Innan den fastighetsnära insamlingen slängde de boende i småhus, 100 kg förpackningar och tidningar per år och person felaktigt i de vanliga soporna, istället för att åka med skräpet till återvinningsstationerna. Efter det att kommunen infört fastighetsnära insamling från småhus, sorterade istället varje person ut 103 kg förpackningsavfall och tidningar per år, samtidigt som mängden felaktig sorterat i de vanliga soporna minskade till endast på 23 kg per person och år 5. 3 Plockanalysen genomfördes av NSR i mars 2004, februari 2005 och december Resultaten är baserade på en så kallad plockanalys i mars 2005 och december 2005, genomförd av NSR - Nordvästra Skånes Renhållnings AB. Ett prov på ca 400 kg restavfall har tagits ur en sopbil och analyserats. Sopbilen har kört en normal hämtningsrunda och har ett totalt lass på ca kg. 5 NÅRAB Norra Åsbo renhållningsaktiebolag. Årlig uppföljning av mängd avfall. Statistiken baseras på renhållningsföretagets vågdatorsystem. Uppgifterna avser

9 10. Producenternas organisering Det svenska näringslivet (industri och handel) har gemensamt bildat fem s.k. materialbolag: Svensk glasåtervinning, Pressretur AB, Returkartong AB, Metallkretsen AB och Platskretsen AB. Dessa materialbolag har sedan gemensamt bildat ett företag som heter FTI (förpacknings och tidningsinsamlingen). Ungefär hälften av de ca svenska företag som producerar eller importerar förpackade varor är anslutna till något av materialbolagen. De företag som inte är anslutna ska ha egna system för hanteringen. För att finansiera systemet med återvinningsstationer har Platskretsen AB, Metallkretsen AB och Returkartong gått samman och bildat finansieringssystemet Reparegistret AB (REPA) som är ett gemensamt dotterbolag. Svensk glasåtervinning tillhör inte reparegistret utan administrerar sina avgifter själva. Pressretur AB tillhör inte heller reparegistret utan finansierar sina återvinningssystem genom sina ägare- pappersbruken Holmen papper AB, SCA Forest Products AB, Stora Enso och M-real Sverige AB, Husums Fabrik 6. 6 Pressreturs, Hemsida