Plockanalys av hushållsavfall från Håbo kommun

Transkript

1 Furumo Irebrand Avfallskonsult AB Plockanalys av hushållsavfall från Håbo kommun Rapport Jan Furumo Linda Irebrand

2 2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD PLANERING OCH INSAMLING UTFÖRANDE Lokaler och utrustning Personal Genomförande av plockanalyserna Allmänt Fraktioner RESULTAT Allmänt Flerbostadshus Småhus i tätort Landsbygd Resultat av plockanalyser från hela Sverige SPECIELLA IAKTTAGELSER KOMMENTAR REFERENSER BILAGOR... 10

3 3 1. SAMMANFATTNING Plockanalys av kärl- och säckavfall från Håbo kommun genomfördes i maj Avfall från tre olika kategorier av boende undersöktes under tre skilda dagar. Sammanlagt analyserades ca kg hushållsavfall. Avfallet sorterades i 14 olika fraktioner som vägdes var för sig och på så sätt kunde varje fraktions andel av den totala mängden beräknas. Avfallet innehöll en mycket liten andel farligt avfall och elavfall men en stor del återvinningsbart avfall i form av förpackningar och tidningar. Ungefär hälften av avfallet var biologiskt behandlingsbart, främst matavfall. 2. BAKGRUND OCH SYFTE Håbo kommuns avfallsplan ska revideras och inför detta arbete behövs en del bakgrundsmaterial, t.ex. uppgifter om hur hushållsavfallet är sammansatt. Genom att göra en plockanalys kan man få kännedom om avfallets sammansättning vid analystillfället. Någon sådan undersökning har tidigare inte gjorts i kommunen. Resultatet ger Håbo kommun ett underlag för fortsatt planering av verksamheten, t.ex. om avfallet skulle kunna sorteras för att behandlas på något annat sätt än idag. 3. METOD Med plockanalys menas att en viss mängd avfall sorteras manuellt genom att avfallet delas upp i ett antal i förväg bestämda fraktioner. Varje fraktion vägs och därigenom kan andelen av en viss fraktion, i förhållande till totalmängden sorterat avfall, beräknas. Vilka fraktioner som avfallet ska delas upp i kan variera i olika undersökningar. Som hjälp vid genomförandet av plockanalyser finns Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar, RVF utveckling 2005:19 och Rapport U2011:04, Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall från Avfall Sverige. Manualen har i stort sett följts. Hur undersökningen gjordes beskrivs närmare under avsnitt PLANERING OCH INSAMLING Insamlingen planerades och utfördes av Håbo kommun i samarbete med kommunens entreprenör Ragn-Sells AB. Själva plockarbetet utfördes av Furumo Irebrand Avfallskonsult AB, FIA AB, som även gav kommunen råd vid planeringen och är ansvarig för denna rapport. Samtidigt med Håbo kommuns undersökning genomförde även grannkommunen Upplands-Bro en likadan plockanalys. Lokal, utrustning, personal m.m. samordnades. Kärl- och säckavfall från tre boendekategorier undersöktes. Dessa var boende i a) flerbostadshus, b) småhus i tätort och c) småhus på landsbygden. Avfallet från ett lagom antal hushåll, bestämt i förväg, samlades in med sopbil en eller två dagar innan avfallet skulle analyseras. Notering av vilka områden i kommunen som avfall samlades in från har sparats i kommunen ifall en likadan undersökning ska göras i framtiden. Allt avfall som samlades in låg i kärl. Hämtningsintervallen varierade, både vecko-, 14-dagars- och månadshämtning förekom. Det fanns ingen kännedom om ifall berörda hushåll komposterar matavfall på sin fastighet eller inte. Avfall från verksamheter fanns inte med i undersökningen. Ingen komprimering gjordes i insamlingsfordonet. Avfallet tippades på en hårdgjord yta och lagrades under presenning i avvaktan på analys. Totalvikten på lasset registrerades vid invägning.

4 4 5. UTFÖRANDE 5.1. Lokaler och utrustning Plockanalysen genomfördes på Högbytorps avfallsanläggning i Upplands-Bro kommun. Det är där kärl- och säckavfallet lastas om i vanliga fall. Analysarbetet skedde utomhus med ett enklare tält som skydd mot regn och blåst. Förutom sorteringsbord, säckar och olika kärl användes knivar, saxar, tänger och skrapor vid sorteringen. För plockpersonalens behov fanns skyddsoveraller, plastförkläden, handskar, andningsskydd och skyddsglasögon samt handsprit, ögonskölj och sjukvårdsutrustning. Balkvåg och säckvåg som säckar kunde ställas på användes för att väga olika fraktioner. Vågarnas noggrannhet var 0,5 kg. En mindre våg (typ hushållsvåg) användes för vägning av elavfall och farligt avfall som endast förekom i mindre mängd Personal FIA AB:s två konsulter och en anställd medarbetare utförde sorteringen. Alla hade stor erfarenhet av tidigare plockanalyser och var vaccinerade mot polio, stelkramp samt hepatit A och B Genomförande av plockanalyserna Allmänt Plockanalyserna genomfördes den 11:e (flerbostadshus), 13:e (småhus i tätort) och 20:e (landsbygd) maj Från högen med tippat avfall togs påsar slumpvis ut för analys vilket innebar att påsarna som undersöktes inte kom från samma hushåll. Metoden avvek lite från manualens beskrivning av provneddelning och medförde därmed att påsarna inte gick sönder så mycket vid den hantering som föregick analysen.

5 5 Påsarna med avfall lyftes upp på ett sorteringsbord, öppnades och gicks igenom. Tänger och skrapor användes för att skilja de olika fraktionerna åt. Det färdigsorterade avfallet lades i olika säckar eller behållare som var placerade på marken eller på bordet, beroende på hur vanligt förekommande och skrymmande fraktionen var. Efter genomförd sortering vägdes varje fraktion. Korrigeringsfaktorer för fukt och smuts som beskrivs i RVF Utveckling 2005:19 användes vid beräkning av plockresultatet. Det innebar att mängden tidningar och metallförpackningar multiplicerades med 0,65 och pappers- och plastförpackningar multiplicerades med 0,56. När sorteringen var avslutad tog Ragn-Sells hand om avfallet för återvinning, förbränning eller annat omhändertagande Fraktioner De fraktioner som avfallet sorterades i var: 1. Brännbart restavfall (allt som inte tillhör någon av fraktionerna 2-14) 2. Blöjor, bindor 3. Textilier 4. Ej brännbart restavfall 5. Matavfall inkl. vått hushållspapper och vita servetter 6. Trädgårdsavfall, snittblommor och krukväxter 7. Tidningar, returpapper 8. Pappersförpackningar inkl. wellpapp 9. Plastförpackningar inkl. pantflaskor 10. Metallförpackningar inkl. pantburkar 11. Färgade glasförpackningar 12. Ofärgade glasförpackningar 13. Farligt avfall inkl. ev. förpackning 14. Elavfall inkl. batterier Soppåsarna som hushållen använt för att lägga sitt avfall i sorterades och vägdes in som plastförpackning. Förpackningar med matavfall tömdes och skrapades ur så gott det gick och matavfallet sorterades som matavfall, förpackningen som förpackning. Helt oöppnade matförpackningar öppnades inte utan vägdes in som matavfall. De förekom endast i mindre omfattning och mest i lätta förpackningar av plast eller papper. Farligt avfall togs inte ur sina förpackningar utan vägdes tillsammans med dem. 6. RESULTAT 6.1. Allmänt Resultatet av analyserna redovisas på två sätt för varje boendekategori. Dels redovisas de olika fraktionernas vikt och procentuella andel av totalvikten i bilagorna 1-3, med och utan korrigeringsfaktorer för smuts och fukt. I bilagorna redovisas även vilken typ av farligt avfall och elavfall som förekom samt eventuell annan anmärkning. Dessutom redovisas viktsandelarna av en sammanslagning av fraktioner av samma typ, beroende på hur avfallet kan tas omhand. Följande indelning har gjorts: Brännbart brännbart restavfall, blöjor och bindor samt textilier Ej brännbart

6 Biologiskt behandlingsbart matavfall och trädgårdsavfall Producentansvar, återvinning tidningar och förpackningar Farligt/elavfall farligt avfall och elavfall 6 Hur stor andel varje grupp utgör redovisas i ett cirkeldiagram i rapporten, under varje boendekategori Flerbostadshus kg hushållssopor samlades in från 194 hushåll med veckohämtning och ca 500 kg av soporna analyserades. Varje hushåll har i snitt lämnat ca 6,8 kg avfall under den aktuella veckan som föregick insamlingen. Ett mindre antal av hushållen, 18 lägenheter, har tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i sitt bostadsområde, övriga är hänvisade till en allmän återvinningsstation. Resultatet av analysen redovisas i bilaga 1. Fördelningen av avfallet gruppvis ser ut på följande sätt: Fördelningen av avfall från flerbostadshus, viktsprocent 6.3. Småhus i tätort kg hushållssopor samlades in från 103 hushåll och ca 500 kg analyserades. Hämtningsintervallet varierade, både vecko-, 14-dagars och månadshämtning förekom. Ungefär hälften av hushållen hade veckohämtning. Varje hushåll har i snitt lämnat ca 13,8 kg avfall under den period som föregick insamlingen. Villahushåll i kommunen är normalt hänvisade till allmänna återvinningsstationer för att lämna förpackningar och tidningar. Resultatet av analysen redovisas i bilaga 2. Fördelningen av avfallet gruppvis ser ut så här:

7 7 Fördelningen av avfall från småhus i tätort, viktsprocent 6.4. Landsbygd kg hushållssopor samlades in från 97 hushåll på landsbygden. Drygt 500 kg analyserades. Hämtningsintervallet varierade, både vecko-, 14-dagars och månadshämtning förekom. 2/3 av hushållen hade 14-dagarshämtning och vecko- respektive månadshämtning var ungefär lika vanligt. Hushållen har i snitt lämnat ca 17,6 kg avfall till insamlingen. Hushåll på landsbygden har i allmänhet långt till närmaste återvinningsstation för att lämna förpackningar och tidningar. Resultatet av analysen redovisas i bilaga 3. Fördelningen av avfallet gruppvis ser ut så här: Fördelningen av avfall från hushåll på landsbygden, viktsprocent

8 Resultat av plockanalyser från hela Sverige I Avfall Sveriges Rapport U2011:04 redovisas resultat från många av de plockanalyser som genomförts i Sverige under år Av rapporten framgår att kärl- och säckavfallets sammansättning i genomsnitt är följande: Hushåll i villa: Biologiskt avfall (matavfall och trädgårdsavfall) 47 % Förpackningar och returpapper (tidningar) 31 % Övrigt (brännbart och icke brännbart) 23 % Farligt avfall/batterier/elavfall 0,4 % Hushåll i lägenhet: Biologiskt avfall (matavfall och trädgårdsavfall) 41 % Förpackningar och returpapper (tidningar) 34 % Övrigt (brännbart och icke brännbart) 24 % Farligt avfall/batterier/elavfall 0,5 % De redovisade värdena är inte korrigerade för fukt och smuts. Om siffrorna för Håbo ska jämföras med dem från övriga Sverige måste man studera bilagorna 1-3 och titta på de okorrigerade värdena från kommunen. 7. SPECIELLA IAKTTAGELSER Avfall som legat länge i sopkärl innan hämtning var mer svårsorterat eftersom nedbrytning av matavfall påbörjats och vätska kladdat ner annat material. Fluglarver och även kläckta flugor förekom. En hel del matavfall som kunde ha ätits upp slängs i soporna. Vanligt förekommande är brödrester i sin plastförpackning. Helt oöppnade förpackningar med mat påträffades då och då. Farligt avfall och elavfall förekom i liten mängd men om ett hushåll slänger något sådant avfall som väger mycket, t.ex. en borrmaskin, påverkar det resultatet, se bilaga 1-3.

9 9 8. KOMMENTAR Mängden matavfall är stor och skulle kunna motivera en separat insamling för rötning med utvinning av biogas och biogödsel. Förpackningar och tidningar skulle kunna återvinnas i producenternas system om hushållen använde återvinningsstationerna i större utsträckning i stället för att slänga materialet i soporna. Mängden farligt avfall och elavfall är liten, 1,4 % i medeltal, men det betyder ändå att det kan finnas ca 60 ton farligt avfall och elavfall i kommunens kärl- och säckavfall varje år, eftersom den årliga avfallsmängden är ca ton. FIA AB anser att man inte kan dra alltför långtgående slutsatser av plockanalyserna. Även om planering och utförande har gjorts noggrant kan resultatet bli missvisande. Man vet t.ex. inte alltid var familjer med blöjbarn bor. Om man sorterar avfall från ett område med många blöjbarn blir det mindre av andra fraktioner. Något hushåll kan ha rensat bokhyllan och slängt kassar med böcker vilket märks i resultatet. Mängden elavfall påverkas stort av om någon slängt en tung elapparat eller lamparmatur, även om mängden elavfall totalt sett är liten. Andra tunga föremål påverkar också även om de är udda. 9. REFERENSER Skriftliga Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar, RVF Utveckling 2005:19 Rapport U2011:04, Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall, Aktuella resultat och metodik, Avfall Sverige Muntliga Maria Åhrström, Håbo kommun, Miljö- och teknikförvaltningen

10 BILAGOR 1. Resultat Flerbostadshus 2. Resultat Småhus i tätort 3. Resultat Småhus på landsbygd

11 Plockanalys Håbo kommun Bilaga 1 Avfallet insamlat Lassets totalvikt: kg Kategori: Flerbostadshus Antal hushåll: 194 hushåll med veckohämtning Mängd i kg Andel vikt % Korrigerad mängd i kg Korrigerad mängd vikt % Anmärkning 1 Brännbart restavfall 24,5 5,07 24,50 5,77 Många cigarettfimpar 2 Blöjor, bindor 35 7,24 35,00 8,25 3 Textilier 8 1,65 8,00 1,89 4 Ej brännbart restavfall 26 5,38 26,00 6,13 5 Matavfall, inkl. vått hushållspapper 6 Trädgårdsavfall, snittblommor, krukväxter ,25 185,00 43, ,48 12,00 2,83 7 Tidningar, returpapper 52 10,75 33,80 7,97 8 Pappersförpackningar 38,5 7,96 21,56 5,08 inkl. wellpapp 9 Plastförpackningar inkl. pantflaskor 10 Metallförpackningar inkl. pantburkar 11 Färgade glasförpackningar 12 Ofärgade glasförpackningar 13 Farligt avfall, inkl. eventuell förpackning 48 9,92 26,88 6,34 Inklusive de påsar som soporna var förpackade i. 9 1,86 5,85 1,38 Många pantburkar 13,5 2,79 13,50 3, ,72 18,00 4,24 5,9 1,22 5,90 1,39 Fogskum, fettlösare, fönsterkitt, målarfog, poolkemikalier (underligt med tanke på att avfallet är hämtat från flerbostadshus), polish, braständare, rengöringsmedel, läkemedel, nagellack 14 Elavfall inkl. batterier 8,3 1,72 8,30 1,96 Utebelysning, borrmaskin (3,5 kg), omkopplare, kretskort, mobilt bredband, batterier (många), glödlampor (ett 10-tal) Summa 483,

12 1 Plockanalys Håbo kommun Bilaga 2 Avfallet insamlat Lassets totalvikt: kg Kategori: Småhus i tätort Antal hushåll: 65 st. med veckohämtning, 34 st. med 14-dagarshämtning och 4 st. med månadshämtning, totalt 103 hushåll Mängd i kg Andel vikt % Korrigerad mängd i kg Korrigerad mängd vikt % 1 Brännbart restavfall 40,5 7,97 40,50 8,90 2 Blöjor, bindor 34,5 6,79 34,50 7,58 3 Textilier 11 2,17 11,00 2,42 4 Ej brännbart restavfall 10,5 2,07 10,50 2, ,62 247,00 54,26 5 Matavfall, inkl. vått hushållspapper 6 Trädgårdsavfall, snittblommor, krukväxter 15,5 3,05 15,50 3,41 Anmärkning 7 Tidningar, returpapper 32 6,30 20,80 4,57 8 Pappersförpackningar inkl. wellpapp 39,5 7,77 22,12 4,86 9 Plastförpackningar inkl. pantflaskor 50 9,84 28,00 6,15 Inklusive de påsar som soporna var förpackade i. 10 Metallförpackningar inkl. pantburkar 6,5 1,28 4,23 0,93 11 Färgade glasförpackningar 4 0,79 4,00 0,88 12 Ofärgade glasförpackningar 16,5 3,25 16,50 3,62 13 Farligt avfall, inkl. eventuell förpackning 0,19 0,04 0,19 0,04 Braständare, maskindisktablett, universalolja, sprutspetsar 14 Elavfall inkl. batterier 0,35 0,07 0,35 0,08 Glödlampor (4 st.), småbatterier (4 st.), kabel Summa 508,

13 Plockanalys Håbo kommun Bilaga 3 Avfallet insamlat Lassets totalvikt: kg Kategori: Landsbygd Antal hushåll: 15 st. med veckohämtning, 68 st. med 14-dagarshämtning och 14 st. med månadshämtning, totalt 97 hushåll Mängd i kg Andel vikt % Korrigerad mängd i kg Korrigerad mängd vikt % 1 Brännbart restavfall 31,2 6,18 31,20 7,01 2 Blöjor, bindor 30,4 6,02 30,40 6,83 3 Textilier 9,9 1,96 9,90 2,23 4 Ej brännbart restavfall 18,9 3,74 18,90 4,25 223,9 44,34 223,90 50,34 5 Matavfall, inkl. vått hushållspapper 6 Trädgårdsavfall, snittblommor, krukväxter 4,8 0,95 4,80 1,08 Anmärkning 7 Tidningar, returpapper 41,8 8,28 27,17 6,11 8 Pappersförpackningar inkl. wellpapp 41,2 8,16 23,07 5,19 9 Plastförpackningar inkl. pantflaskor 54,5 10,79 30,52 6,86 Inklusive de påsar som soporna var förpackade i. 10 Metallförpackningar inkl. pantburkar 9,9 1,96 6,44 1,45 11 Färgade glasförpackningar 21,4 4,24 21,40 4,81 12 Ofärgade glasförpackningar 13,4 2,65 13,40 3,01 13 Farligt avfall, inkl. eventuell förpackning 0,08 0,02 0,08 0,02 Läkemedel, sprutor 14 Elavfall inkl. batterier 3,6 0,71 3,60 0,81 Glödlampor (4 st.), batterier (7 st.), armatur, mixer, walkie talkie, kablar, hörsnäckor/lurar (2 st.), mobilt bredband Summa 505,