Rapport 2016:28 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN

Transkript

1 Rapport 2016:28 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall

2

3 FÖRORD Plockanalyser blir allt viktigare till följd av kommunernas arbete med utbyggnad av insamlingssystem för matavfall, ökat fokus på insamling av farligt avfall samt utveckling av fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar och returpapper. Kunskap om vad en soppåse från hushåll i genomsnitt innehåller ger värdefull information till såväl kommuner som myndigheter och andra aktörer inom avfallsbranschen. Avfall Sverige har tidigare gjort en nationell kartläggning av plockanalyser för åren och ytterligare ett nationellt plockanalysprojekt 2005 som innefattade genomförande av plockanalyser i ett urval kommuner. I denna rapport presenteras resultatet av en nationell kartläggning och sammanställning av resultat från plockanalyser av mat- och restavfall för olika insamlingssystem. Plockanalyserna har genomförts under perioden Rapporten kan användas som underlag för kommuner vid planering, utveckling och uppföljning av insamlingssystem för hushållsavfall. I projektet har även ingått att ta fram en vägledning till kommuner vid inmatning av plockanalysdata i Avfall Web. Vägledningen utgör ett separat dokument. Konsultinsatsen i projektet har utförts av Jörgen Leander, Eleonor Zeidlitz och Helene Åberg på Miljö & Avfallsbyrån. Projektet har finansierats genom Avfall Sverige Utveckling. Under arbetet har en dialog förts med projektets styrgrupp bestående av Jenny Westin, Jon Nilsson- Djerf och Britta Moutakis från Avfall Sverige. Malmö november 2016 Maria Sigroth Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 SAMMANFATTNING I rapporten presenteras en sammanställning och analys av resultat från plockanalyser som genomförts av mat- och restavfall från svenska kommuner Rapporten baseras på en enkätundersökning som omfattar Sveriges samtliga kommuner. 67 procent av Sveriges kommuner har genomfört en eller flera plockanalyser av hushållens mat- och restavfall under åren I genomsnitt har kommunerna genomfört plockanalys av cirka fyra prov under perioden. Det totala antalet plockanalyser per år har ökat med ca 30 procent sedan Under en vecka uppkommer från ett villahushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 7,2 kg mat- och restavfall varav 2,8 kg utgörs av matavfallsfraktionen och 4,4 kg utsorterat restavfall. Matavfallsfraktionen består av cirka 96 procent matavfall och resterande del är till exempel mjukpapper. Det utsorterade restavfallet består av 1 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,25 1 ) kg förpackningar och returpapper, 1,7 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall. Under en vecka uppkommer från ett lägenhetshushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 5,2 kg mat- och restavfall, varav matavfallsfraktionen är 1,1 kg där cirka 93 procent utgörs av matavfall. Det utsorterade restavfallet består av 1,2 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,25 2 ) kg förpackningar och returpapper, 1,4 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall. Hushåll utan utsortering av matavfall genererar ungefär lika stora mängder mat- och restavfall som hushåll med separat insamling av matavfall. I villahushåll är källsorteringsgraden 3 avseende matavfall högre än i lägenhetshushåll. Hela 73 procent av matavfallet från villahushåll är rätt sorterat jämfört med 47 procent i lägenhetshushåll. Detta gäller i genomsnitt för hushåll med utsortering av matavfall men källsorteringsgraden beror även på typ av insamlingssystem, se nedan. Typ av insamlingssystem har betydelse för mat- och restavfallets mängd, sammansättning och källsorteringsgrad. Mängd från villahushåll: Den totala mängden mat- och restavfall är mindre vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Den enskilt viktigaste förklaringen till skillnaden är att en större mängd förpackningar och returpapper sorteras ut vid insamling med fyrfackskärl, vilket ger en mindre mängd utsorterat restavfall än vid insamling med separata kärl. Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fyrfacksinsamling är 40 procent lägre än vid insamling i separata kärl. 1 Inom parentes redovisas medianvärde korrigerat för fukt och smuts med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sverige rapport 2014:04. 2 Inom parentes redovisas medianvärde korrigerat för fukt och smuts med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sverige rapport 2014:04. 3 Andelen utsorterat matavfall av den totala mängden matavfall. Se avsnitt 1.3 Termer och begrepp för närmare beskrivning av begreppet källsorteringsgrad.

6 Mängd från lägenhetshushåll: Den totala mängden mat- och restavfall är mindre vid insamling med separata kärl jämfört med underjordsbehållare, sopsug eller optisk sortering. Mängden utsorterat matavfall är ungefär lika stor vid insamling med separata kärl, optisk sortering och underjordsbehållare. Minst mängder sorteras ut vid insamling med sopsug. Mängden förpackningar och returpapper i utsorterat restavfall vid separata kärl är drygt 30 procent lägre, och vid underjordsbehållare 20 procent lägre, än vid optisk sortering eller sopsug. Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fastighetsnära insamling 4 i separata kärl är 20 procent lägre än där hushållen endast är hänvisade till återvinningsstationer. Renhet: För villahushåll är renheten på matavfallsfraktionen högst för fyrfackskärl och separata kärl (96-97 procent) och lägst för optisk sortering (92 procent). Hos lägenhetshushåll ger insamling av matavfall i separat kärl det renaste matavfallet (97 procent). Lägst renhet hos lägenhetshushåll har matavfallsfraktionen vid insamling i underjordsbehållare (90 procent), optisk sortering (87 procent) och sopsug (86 procent). Vid insamling med separata kärl är renhetsgraden på matavfallet högre hos de kommuner som använder papperspåsar än hos de som använder påsar av bioplast eller annan plast. Källsorteringsgrad: I villahushåll är källsorteringsgraden avseende matavfall högre, det vill säga en större andel av matavfallet är rätt sorterat, vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Lägst källsorteringsgrad uppnås med optisk sortering. Även i lägenhetshushåll har insamlingssystemet betydelse för källsorteringsgraden för matavfall. Störst andel rätt sorterat matavfall är det vid insamling med separata kärl jämfört med optisk sortering eller underjordsbehållare. Lägst är källsorteringsgraden vid sopsug. Vid en jämförelse med den undersökning som genomfördes 2011 (med underlag från ) kan följande iakttagelser och trender noteras: Mat- och restavfallets sammansättning är generellt sett relativt oförändrat. Uppkomna mängder mat- och restavfall i lägenhetshushållen har minskat men är i princip oförändrade för villahushållen. Matavfallets renhet har ökat vid både insamling med fyrfackskärl och olikfärgade påsar för optisk sortering. Mängden farligt avfall, inklusive elavfall och batterier, som lämnas i det utsorterade restavfallet är relativt oförändrade. Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall från lägenhetshushåll har minskat. Källsorteringsgraden avseende matavfall, det vill säga hur stor andel som är rätt sorterat är ungefär densamma. 4 Avser fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper

7 Avfall Sveriges manual för plockanalys (rapport 2013:11) används i hög utsträckning av kommunerna vid genomförande av plockanalyser. Det har blivit mindre vanligt att alternativa metoder för provinsamling och provneddelning tillämpas. I mer än hälften av plockanalyserna ligger analyserad provmängd i nivå med eller över manualens rekommendation. Dokumentationen av bakgrundsfakta sker i högre utsträckning idag. Detta tillsammans med ett stort dataunderlag bidrar till tillförlitligheten för de data som presenteras i rapporten och att uppgifter om fler insamlingssystem än tidigare har kunnat redovisas.

8 INNEHÅLL 1 Inledning Bakgrund och syfte Förutsättningar och avgränsningar Termer och begrepp Metod Kunskapsläget beträffande hushållsavfallets sammansättning 4 2 Principer för redovisning av resultat från plockanalys Olika redovisningssätt Utgångspunkter för redovisade resultat i denna rapport 6 3 Resultat från plockanalyser av mat- och restavfall Resultat för olika bebyggelsetyper Resultat för olika insamlingssystem och bebyggelsetyper 13 4 Trender 24 5 Genomförande av plockanalyser i Sverige Omfattning av plockanalyser i Sverige Kommunernas syfte med plockanalyser Metoder för plockanalys av hushållens mat- och restavfall 27 6 Referenser 31 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Frågeformulär enkätundersökning Sammansättning av olika fraktioner mat- och restavfall som ett genomsnitt av samtliga insamlingssystem. Sammansättning av olika fraktioner mat- och restavfall vid separata kärl. Sammansättning av olika fraktioner mat- och restavfall vid fyrfackskärl. Sammansättning av olika fraktioner mat- och restavfall vid olikfärgade påsar för optisk sortering. Sammansättning av olika fraktioner mat- och restavfall vid underjordsbehållare. Sammansättning av olika fraktioner mat- och restavfall vid insamling i sopsug.

9 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Målet med denna kartläggning är att göra en aktuell beskrivning av svenskens genomsnittliga soppåse, det vill säga mat- och restavfall. Syftet med kartläggningen är att underlätta för kommunerna vid planering, utveckling och uppföljning av insamlingssystem för hushållsavfall genom att sammanställa och förmedla aktuella uppgifter om mat- och restavfallets sammansättning. 1.2 Förutsättningar och avgränsningar Utredningen omfattar en kartläggning av resultat från och tillämpade metoder för plockanalys av matoch restavfall av följande fraktioner: 1. Matavfall 2. Utsorterat restavfall (från fastigheter med matavfallsinsamling) 3. Blandat restavfall (från fastigheter utan matavfallsinsamling) Utredningen omfattar inte att förklara orsaker till resultaten och samband med olika typer av omvärldsfaktorer. Utredningen omfattar heller inte att undersöka om det finns några regionala skillnader avseende avfallets sammansättning. Inom ramen för arbetet med kartläggningen har även insamling skett av underlagsrapporter från aktuella plockanalyser för eventuell fördjupning i andra projekt. Plockanalyser som genomförts från 2013 till och med första halvåret av 2016 omfattas av kartläggningen. Villahushåll och lägenhetshushåll skiljer sig avseende genomsnittligt antal personer i hushållet, vilket kan vara bra att känna till vid jämförelser av avfallsmängder. Ett villahushåll består i genomsnitt av 2,7 personer jämfört med närmare två personer i lägenhetshushåll Termer och begrepp Med plockanalys avses i denna rapport analys av sammansättningen hos en viss mängd av en viss fraktion genom sortering i olika avfallsslag och vägning av respektive avfallsslag. Benämningen av olika moment vid plockanalys följer nomenklaturen enligt Avfall Sverige rapport 2013:11 Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall. Särskilt viktiga begrepp som används i manualen är: 5 Källa:

10 Undersökningsområde det geografiska område från vilket avfall ska samlas in för analys. Området utgörs vanligen av en kommun eller en region där ansvaret för avfallshanteringen ligger på ett kommunalförbund eller ett regionalt bolag. Moderprov den insamlade mängden avfall från undersökningsområdet. Neddelning uttag av prov för analys ur moderprovet. Delprov den mängd avfall, i form av ett eller flera prov, som tas ur moderprovet vid neddelning. Fukt- och smutskorrektionsfaktor faktor som används för att korrigera vikten på ett avfall, vanligen förpackningar och returpapper, för fukt och smuts som är bundet till avfallet. Källsorteringsgrad andelen utsorterat avfall av den totala mängden avfall. Avfallet kan utgöras av ett avfallsslag (t.ex. matavfall) eller en grupp av avfallsslag (t.ex. förpackningar och returpapper). För att källsorteringsgraden för ett eller flera avfallsslag ska kunna beräknas krävs uppgifter om både mängd utsorterat och mängd ej utsorterat avfall, det vill säga det som finns kvar i soppåsen. Tillsammans utgör dessa den totala mängden avfall. Andra viktiga begrepp som förekommer i denna rapport är: Matavfall källsorterat matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Kallas i vissa kommuner för komposterbart avfall, organiskt avfall eller bioavfall. Utsorterat restavfall i de kommuner som har källsortering av matavfall är det utsorterade restavfallet det som blir över när allt annat är sorterat. Exempel på restavfall är blöjor, utslitna diskborstar och dammsugarpåsar. Fraktionen kallas i en del kommuner för brännbart avfall. Blandat restavfall i kommuner som saknar källsortering av matavfall samlas både matavfall och annat brännbart avfall in som en blandad brännbar fraktion. Mat- och restavfall det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl, i en säck eller som samlas upp i containrar. Avser även avfall som läggs i underjordsbehållare eller lämnas i sopsugssystem. Begreppet har ersatt tidigare kärl- och säckavfall. Matsvinn - så kallat onödigt matavfall, inklusive förpackningar med mat, mat med passerat datum, matrester och ätbar frukt och grönsaker. Median det tal i en mängd som storleksmässigt ligger så att det finns lika många tal som är större än och mindre än medianen. För mängder med ett jämnt antal tal definieras medianen som medelvärdet av de två tal som ligger i mitten. Bebyggelsetyp Typ av bebyggelse, exempelvis villor eller lägenheter (flerbostadshus). De olika insamlingssystemen som nämns i rapporten är: Separata kärl System med insamling vid fastigheten där matavfall och restavfall hanteras i separata kärl. Från lägenhetshushåll förekommer även fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper i separata kärl. Fyrfackskärl System med insamling vid fastigheten i två kärl (oftast 370 l) med mellanväggar och insatsbehållare som ger fack för fyra olika fraktioner i varje kärl. Hämtas med insamlingsfordon med fyra fack. Vanligen vid insamling från villahushåll. Avfallet lämnas oemballerat i respektive fack. Optisk sortering System med insamling vid fastigheten där hushållen sorterar matavfall och restavfall i olikfärgade påsar som läggs i samma kärl. Påsarna med matavfall avskiljs från restavfall genom maskinell optisk sortering i en anläggning. Underjordsbehållare System med insamling vid fastigheten med helt eller delvis nedgrävd behållare med större volym än kärl. Tömning sker med kranbil. Matavfall och restavfall lämnas i separata behållare. Från lägenhetshushåll förekommer även fastighetsnära insamling i underjordsbehållare (förpackningar och returpapper). Sopsug System med insamling vid fastigheten där avfallet sugs i rörsystem under mark till separata containrar i en terminal. Matavfall och restavfall lämnas i separata inkast och sugs var för sig. 2

11 Figur 1 Olika typer av insamlingssystem. Separata kärl (1), Fyrfackskärl (2), Optisk sortering (3), Underjordsbehållare (4), Sopsug (5) 1.4 Metod Projektet har genomförts som en kartläggning genom en enkätundersökning via e-post och en översiktlig genomgång av kompletterande underlag från kommuner. I enkätundersökningen ställdes frågor till samtliga kommunala avfallsorganisationer, inklusive kommuner och samverkansorganisationer. Frågorna handlade om resultat från enskilda plockanalyser av mat- och restavfall och centrala moment vid genomförande av plockanalyser. Kommunerna ombads lämna uppgifter via formulär i excel för de plockanalyser som genomförts under den aktuella perioden. Som komplement till att fylla i enkäter har kommunerna även lämnat underlagsmaterial i form av rapporter och resultatsammanställningar. Från ett slumpmässigt urval av dessa underlag har ytterligare uppgifter om textil i restavfall och matsvinn översiktligt analyserats. 413 ifyllda formulär om lika många plockanalyser har inkommit. 53 kommuner har svarat att de inte har gjort några plockanalyser under den aktuella perioden. Inkomna svar representerar 109 kommuner. Svaren representerar därmed 56 procent av kommunerna, vilket är en högre andel än i den tidigare undersökningen. Organisationerna har i de flesta fall besvarat samtliga frågor med undantag för framförallt uppgifter om antal hushåll, där en del kommuner saknar uppgifter. I några fall saknas även uppgifter om moderprovets storlek och antal dagar under vilka det analyserade avfallet har genererats. I de fall kommunen missförstått något begrepp som används i enkäten eller lämnat otydliga uppgifter har i möjligaste mån förklaring lämnats efter kontakt med kommunen. Frågeformuläret från enkätundersökningen redovisas i Bilaga 1. 3

12 1.5 Kunskapsläget beträffande hushållsavfallets sammansättning Avfall Sverige har under 2004 genomfört två projekt om plockanalys av mat- och restavfall. I det ena projektet genomfördes plockanalyser av mat- och restavfall från sju svenska kommuner. Avfallets sammansättning och mängd per hushåll beskrevs och jämfördes med resultat från tidigare plockanalyser i aktuella kommuner (rapport U2005:05). I det andra projektet utarbetades en manual för plockanalys med en vetenskapligt och statistiskt motiverad metod som skulle vara anpassad efter vad som bedömts vara praktiskt tillämpbart (rapport U2005:19). På senare år har det blivit allt vanligare med plockanalyser av mat- och restavfall och användning av Avfall Sveriges manual bidrar till tillförlitliga och jämförbara resultat. Tillsammans utgör kommunernas plockanalyser en omfattande källa till kunskap genomförde Avfall Sverige därför den första nationella kartläggningen av plockanalysresultat. Resultatet, som omfattade plockanalyser utförda under perioden , sammanställdes i rapport U2011:04. I rapporten presenterades även förslag till revidering av Avfall Sveriges manual för plockanalys i syfte att öka dess användbarhet. I rapporten gavs även förslag på utveckling av Avfall Web med avseende på inmatning av plockanalysresultat publicerades en reviderad manual (rapport U2013:11). Avfall Sverige har även tagit fram nya fukt- och smutskorrektionsfaktorer (rapport U2014:04). Plockanalyser av utsorterade förpackningar och returpapper görs i princip inte. Vissa kommuner har genomfört plockanalyser av dessa fraktioner i områden med villahushåll och insamling via fyrfackskärl. Faktorer i samhället som är av betydelse för avfallets sammansättning, såsom konsumtionsmönster, attityder och miljöbeteende, kan ha förändrats sedan Därför finns behov av aktuella uppgifter om mat- och restavfallets sammansättning. Kommunernas insamlingssystem har också fortsatt att utvecklas. 4

13 2 PRINCIPER FÖR REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN PLOCKANALYS 2.1 Olika redovisningssätt Det vanligaste sättet att beskriva avfallets sammansättning är att redovisa andelen av respektive avfallsslag i procent av insamlad fraktion, exempelvis matavfall eller utsorterat restavfall. Ett annat sätt är att redovisa i kg per hushåll och vecka. För att göra detta krävs uppgifter om antal hushåll, moderprovets storlek och antal dagar under vilka det analyserade avfallet har genererats. Fördelen med att redovisa avfallets sammansättning i procent är att det kan göras med ett minimum av underlagsdata. Nackdelen är att resultaten blir mer svårtolkade och det är svårare att jämföra med resultat från andra plockanalyser. Exempelvis kan mängden av ett visst avfallsslag i kg per hushåll och vecka i utsorterat restavfall i ett område mycket väl vara högre än i ett annat område trots att andelen i procent är lika stor i de båda områdena. Exemplet i Figur 2 nedan illustrerar detta. Soppåse 10 kg/vecka 5 kg/vecka 2 kg/vecka Matavall i soppåsen 4 kg/vecka 2 kg/vecka 0,8 kg/vecka 40 procent 40 procent 40 procent Figur 2 Mängd och andel av matavfall i tre olika soppåsar med en veckas avfall. Resultat i procent kan användas som underlag för beräkning av mängden av ett visst avfallsslag som del av den totalt insamlade mängden av en viss fraktion i en kommun under exempelvis ett år. För att detta ska vara relevant krävs att plockanalysresultaten kan anses vara representativa för kommunen avseende exempelvis förekomst av avfall från verksamheter eller grovavfall och fördelning mellan villor och lägenheter. Vid jämförelse av plockanalysresultat från ett specifikt undersökningsområde, exempelvis en kommun eller ett sophämtningsdistrikt, med resultat från andra plockanalyser eller med nationella medianvärden finns flera faktorer och lokala förutsättningar som bör beaktas. Detta är särskilt viktigt när resultatet redovisas i procent. Exempel på faktorer och lokala förutsättningar som kan påverka plockanalysresultat presenteras kortfattat i Tabell 1. 5

14 Tabell 1 Exempel på faktorer och lokala förutsättningar som kan påverka plockanalysresultat Faktor Lokal förutsättning Effekt på avfallets sammansättning Insamlingssystem för grovavfall Insamlingssystem för förpackningar och returpapper Insamlingssystem för matavfall Förekomst av verksamheter Hushållsstorlek Konsumtion Säsongsvariationer Hög servicenivå, hög acceptans Låg servicenivå, låg acceptans Hög servicenivå, hög acceptans Låg servicenivå, låg acceptans Hög servicenivå, hög acceptans Låg servicenivå, låg acceptans Stor förekomst av verksamheter Verksamheter med stor produktion av vissa avfallsslag Hög andel små eller stora hushåll Hög eller låg andel hushåll med särskilt avfallsgenererande livsstil Exempel: Storhelg vid tidpunkten för plockanalysen Liten mängd grovavfall i matoch restavfallet Stor mängd grovavfall i matoch restavfallet Liten mängd förpack-ningar och returpapper i mat- och restavfallet Stor mängd förpackningar och returpapper i mat- och restavfallet Liten mängd matavfall i matoch restavfallet Stor mängd matavfall i matoch restavfallet Stor mängd avfall från verksamheter i mat- och restavfallet Stor mängd av vissa avfallsslag i mat- och restavfallet Kan, men behöver inte, påverka avfallets sammansättning Kan påverka avfallets sammansättning Stor mängd matavfall i matoch restavfallet Konsekvens på plockanalysresultat i procent Andel av övriga avfallsslag ökar Andel av övriga avfallsslag minskar Andel av övriga avfallsslag ökar Andel av övriga avfallsslag minskar Andel av övriga avfallsslag ökar Andel av övriga avfallsslag minskar Kan påverka resultatet i procent Andel av övriga avfallsslag minskar Kan, men behöver inte, påverka resultatet i procent Kan påverka resultatet i procent Andel av övriga avfallsslag minskar 2.2 Utgångspunkter för redovisade resultat i denna rapport I denna rapport redovisas, där det är möjligt, både kg per hushåll och vecka samt procent. För de beräknade median-, min- och maxvärden som redovisas i såväl procent som kg per hushåll och vecka i denna rapport gäller följande: Redovisade värden avser avfallets sammansättning efter källsortering och insamling men före eventuell vidare sortering. Underlaget till beräkningarna innefattar de vanligast förekommande insamlingssystemen, såsom insamling av blandat brännbart avfall (ingen matavfallsinsamling), insamling av matavfall i separat behållare, fastighetsnära insamling med fyrfackskärl eller separata kärl samt insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering. I underlaget förekommer även andra insamlingssystem såsom sopsug och underjordsbehållare. Vid de beräkningar som grundas på ett genomsnitt av flera insamlingssystem speglar fördelningen i grova drag den verkliga fördelningen av insamlingssystemen nationellt sett. Redovisade resultat för respektive bebyggelsetyp (avsnitt 3.1) baseras på data från insamling med alla insamlingssystem som kommunerna lämnat uppgifter om. 6

15 Enstaka resultat som bedömts vara uppenbart orimliga har uteslutits ur underlaget. Beräknade värden för kategorier inom vilka antalet tillgängliga underlagsdata understiger fem redovisas inte. Resultaten för de flesta avfallsslagen ligger förhållandevis väl samlade runt medianvärdet. För sopsug och underjordsbehållare är tillgången på data begränsad, dock finns minst fem plockanalyser per system. Plockanalyserna för sopsug kommer från en och samma storstadskommun. Då sopsug ofta är relevant just för storstäder bedöms dock data vara representativt för systemet. Data som enligt lämnade fritextkommentarer inte överensstämmer med den indelning i avfallsslag som framgår av redovisningen nedan har som grundregel uteslutits ur underlaget. Exempel på avvikande fraktionsindelning kan vara när plast-, glas- eller metallföremål som inte är förpackningar inkluderats i motsvarande förpackningsfraktioner. Svar som inte innefattar uppgift om bebyggelsetyp (villa eller lägenhet) har uteslutits vid beräkning och redovisning av median-, min- och maxvärden per bebyggelsetyp. Beräkning av avfallets sammansättning i kg per hushåll och vecka kräver tillgång till uppgifter om moderprovets storlek, antal dagar under vilka avfallet genererats samt antal hushåll från vilka avfallet kommer. Om någon av dessa uppgifter saknas har inte avfallets sammansättning i kg per hushåll kunnat beräknas. Redovisade medianvärden i tabeller och diagram är, om inte annat anges, inte korrigerade för fukt och smuts. Eftersom vedertagna korrektionsfaktorer för fukt och smuts endast finns för förpackningar och returpapper är det inte möjligt att göra korrektion för fukt och smuts när resultaten redovisas i procent. Generellt följs Avfall Sveriges fraktionsindelning i kartläggningen. För att förenkla och göra rapporten mer överskådlig har dock vissa fraktioner slagits samman i tabeller och diagram. I matavfallet inkluderas exempelvis mjukpapper. Hänsyn har inte tagits till de enskilda kommunernas sorteringsanvisningar. En del kommuner godkänner att mindre mängder trädgårdsavfall, t.ex. snittblommor kan sorteras i fraktionen matavfall. För att undvika oklarheter redovisas trädgårdsavfall som ett särskilt avfallsslag. I Bilaga 2 - Bilaga 7 presenteras median-, min- och maxvärden som beräknats utifrån plockanalysresultat där avfallsslagen först aggregerats till tio och sedan till fem med hänsyn till hur insamlingen vanligtvis är organiserad och hur behandlingen sker. Medianvärdet får betraktas som typ- eller normalvärde. Min- och maxvärdena ger ett mått på hur stor spridningen är hos de underlagsdata som ligger till grund för beräkningen av medianvärdet. Tillsammans med beräknade medianvärden redovisas även antal data som beräkningen av medianvärdet baseras på. Erfarenheter visar att det ofta förekommer verksamheter i framförallt insamlingsrutter i lägenhetsområden. I de flesta fall anpassas rutterna vid provinsamling för att undvika att avfall från verksamheter inverkar på resultatet. Endast i ett fåtal enkätsvar framgår det att insamlingsrutten innefattar verksamheter, varför inverkan av verksamheter på redovisade resultat bedöms vara begränsad. 7

16 3 RESULTAT FRÅN PLOCKANALYSER AV MAT- OCH RESTAVFALL Resultaten visar i korthet att det finns skillnader mellan bebyggelsetyperna villor och lägenheter. Exempelvis sorterar villahushållen bättre än lägenhetshushållen med avseende på högre källsorteringsgrad och renhet på matavfallet. Det finns även viktiga skillnader mellan insamlingssystemen. Källsorteringsgrad och renhet för matavfall är högre i fyrfackskärl och separata kärl jämfört med optisk sortering, underjordsbehållare och sopsug. Vid insamling i fyrfackskärl kan även noteras en betydligt mindre mängd förpackningar och returpapper i restavfallet, än vid övriga system. Fastighetsnära insamling från lägenheter ger liknande resultat. Faktaruta I detta kapitel redovisas de viktigaste resultaten från enkätundersökningen (se frågeformulär i Bilaga 1) enligt genomförda plockanalyser. Resultaten visas som medianvärden 6 samt min- och maxvärden för sammansättningen av matavfall, utsorterat restavfall och blandat restavfall. Resultatet presenteras först per bebyggelsetyp och därefter per insamlingssystem och bebyggelsetyp. I bilagorna 2-7 redovisas detaljerade median-, min- och maxvärden för sammansättning av olika fraktioner. Resultat från en specifik plockanalys i en enskild kommun kan jämföras med beräknade medianvärden för aktuell bebyggelsetyp eller insamlingssystem. Beräknade medianvärden bedöms kunna användas som underlag vid uppskattning av mängden avfall av olika slag i en viss fraktion i t.ex. en kommun, en region eller nationellt. För trender och jämförelser med tidigare undersökning, se kapitel 4. För närmare uppgifter om utifrån vilka utgångspunkter och förutsättningar resultaten beräknats och redovisats, se avsnitt Resultat för olika bebyggelsetyper Nedan presenteras sammansättningen på mat- och restavfall i renodlade villa- respektive lägenhetsområden. Redovisning i kg per hushåll och vecka I Figur 3 och 4 nedan redovisas sammansättningen av insamlade fraktioner mat- och restavfall från villahushåll respektive lägenhetshushåll i kg per hushåll och vecka. Till vänster visas resultat för kommuner som har utsortering av matavfall (utsorterat restavfall och matavfall) och till höger resultat för kommuner som inte har infört matavfallsinsamling (blandat restavfall). 6 Median är bättre än medelvärde som mått på förväntat värde under normala förhållanden och innebär att inverkan av extrema och eventuellt felaktiga värden minskar. Medelvärden har därför inte beräknats. 8

17 kg/hushåll och vecka i villa FA/batterier/elavfall Övrigt Förpackn./returppr Trädgårdsavfall Matavfall 1 0 Matavfall Utsorterat restavfall Blandat restavfall Figur 3 Sammansättning av insamlade fraktioner mat- och restavfall från villahushåll. kg/hushåll och vecka i lägenhet FA/batterier/elavfall Övrigt Förpackn./returppr Trädgårdsavfall Matavfall 0 Matavfall Utsorterat restavfall Blandat restavfall Figur 4 Sammansättning av insamlade fraktioner mat- och restavfall från lägenhetshushåll. De viktigaste resultaten Mängder mat- och restavfall: Från ett genomsnittligt villahushåll med insamling av matavfall uppkommer cirka 7,2 kg mat- och restavfall i veckan. Motsvarande siffra för lägenhetshushåll är lägre, 5,2 kg. Observera dock att i ett villahushåll bor det i genomsnitt 2,7 personer och i ett lägenhetshushåll i genomsnitt 2 personer. Mängden utsorterat matavfall från ett villahushåll är betydligt större än från ett lägenhetshushåll (2,8 kg per vecka jämfört med 1,1 kg per vecka). Från både villa- och lägenhetshushåll uppkommer mer matavfall, totalt sett, i områden med matavfallsinsamling än utan (för villahushåll 3,7 kg respektive 2,9 kg och för lägenhetshushåll 2,1 kg respektive 1,7 kg i veckan). Den totala mängden matsvinn (summan av matsvinn i fraktionerna matavfall och restavfall) är större från villor (0,7 kg) än från lägenheter (0,5 kg) 7. 7 Framtagna värden är beräknade medianvärden från uppgifter som är hämtade från ett 50-tal slumpmässigt utvalda plockanalysresultat som innehåller uppgifter om matsvinn. Med matsvinn avses så kallat onödigt matavfall, inklusive förpackningar med mat, mat med passerat datum, matrester och ätbar frukt och grönsaker. 9

18 Källsorteringsgrad: Källsorteringsgraden avseende matavfall är betydligt högre i villahushåll än i lägenhetshushåll. Hela 73 procent av mängden matavfall från villor är rätt sorterat, jämfört med 47 procent i lägenhetshushåll. Det matavfall (cirka 1 kg) som inte sorteras ut går till energiåtervinning genom förbränning. Från de villahushåll som inte har matavfallsinsamling går cirka 3 kg matavfall till energiåtervinning varje vecka. Förpackningar och returpapper i restavfall: Såväl mängden förpackningar och returpapper som övrigt avfall är mindre i utsorterat restavfall hos villahushåll med insamling av matavfall än hos villahushåll utan insamling av matavfall. Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall är lika stor från både villor och lägenheter och uppgår till 1,5 kg/hushåll och vecka 8, varav returpapper 0,3 kg 9. Farligt avfall i restavfall: Mängden farligt avfall inklusive batterier och elavfall i restavfallet skiljer sig inte nämnvärt mellan bebyggelsetyperna (villahushåll g och lägenhetshushåll g). Merparten (cirka 70 procent) av detta utgörs av elavfall. Störst är mängden farligt avfall från villahushåll utan matavfallsinsamling (40 g/hushåll och vecka). Textil i restavfall 10 : Mängden textil i restavfallet är ca g/hushåll och vecka. I Tabell 2 redovisas en sammanställning av beräknade medianvärden för sammansättningen av matoch restavfall från villa- och lägenhetshushåll. Utsorterat restavfall och matavfall avser fraktioner som samlas in i kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall har införts. Blandat restavfall avser den brännbara fraktionen från kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall inte har införts. 8 Korrektion utförd med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sverige rapport 2014:04. Motsvarande värde som är korrigerat för fukt och smuts är 1,25 kg/hushåll och vecka. 9 Korrektion utförd med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sverige rapport 2014:04. Motsvarande värde som är korrigerat för fukt och smuts är ungefär 0,27 kg per hushåll och vecka. 10 Framtagna värden är beräknade medianvärden från uppgifter som är hämtade från ett 50-tal slumpmässigt utvalda plockanalysresultat som innehåller uppgifter om textil. 10

19 Tabell 2 Sammansättning av insamlade fraktioner mat- och restavfall från villor och lägenheter (kg per hushåll och vecka) 11. Utsorterat restavfall, villa Matavfall, villa Utsorterat restavfall, lägenhet Matavfall, lägenhet Blandat restavfall, villa Blandat restavfall, lägenhet Matavfall 0,99 2,74 1,10 0,99 2,94 1,67 Trädgårdsavfall 0,11 0,03 0,10 0,01 0,15 0,10 Returpapper 0,28 (0,25) 0,00 0,33 (0,29) 0,00 0,39 (0,25) 0,41 (0,32) Pappersförpackningar 0,42 (0,31) 0,01 0,43 (0,32) 0,00 0,63 (0,35) 0,50 (0,35) Plastförpackningar 0,66 (0,55) 0,01 0,60 (0,50) 0,01 1,01 (0,58) 0,76 (0,55) Glasförpackningar 0,09 (0,08) 0,00 0,08 (0,07) 0,00 0,16 (0,15) 0,15 (0,12) Metallförpackningar 0,07 (0,07) 0,00 0,07 (0,07) 0,00 0,11 (0,07) 0,08 (0,08) Övrigt icke brännbart 0,27 0,00 0,25 0,00 0,25 0,23 Övrigt brännbart 1,48 0,02 1,14 0,01 1,51 1,40 FA, inkl. batterier, 0,02 0,00 0,02 0,00 0,04 0,02 elavfall Summa 4,38 2,82 4,14 1,03 7,18 5,34 Redovisning i procent Figur 5-7 åskådliggör sammansättningen av insamlat mat- och restavfall från villa- respektive lägenhetshushåll i procent av total mängd av respektive fraktion 12. Observera dock att skillnaderna i procent inte bör övertolkas då genererade mängder avfall skiljer sig mellan bebyggelsetyperna, se mer om detta i kapitel Inom parentes redovisas medianvärden korrigerade för fukt och smuts med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sverige rapport 2014: Redovisade värden är avrundade medianvärden. Vid summering av medianvärden av procentsatser kan summan avvika något från

20 Villa FA/batterier/elavfall, 0,5% Lägenhet FA/batterier/elavfall, 0,5% Matavfall, 21,5% Matavfall, 25,2% Övrigt, 36,8% Trädgårdsavfall, 2,2% Övrigt, 32,8% Trädgårdsavfall, 2,2% Förpackn./returppr, 34,5% Förpackn./returppr, 36,1% Figur 5 Sammansättning av utsorterat restavfall från villa och lägenhet. Villa Trädgårdsavfall, 1,0% Lägenhet Trädgårdsavfall, 1,0% Förpackn./returppr, 1,0% Förpackn./returppr, 1,5% Övrigt, 0,9% Övrigt, 1,8% FA/batterier/elavfall, 0,0% FA/batterier/elavfall, 0,0% Matavfall, 95,5% Matavfall, 93,4% Figur 6 Sammansättning av matavfall från villa och lägenhet. Villa Lägenhet FA/batterier/elavfall, 0,5% FA/batterier/elavfall, 0,5% Övrigt, 22,9% Matavfall, 37,6% Övrigt, 26,6% Matavfall, 32,9% Förpackn./ returppr, 30,9% Förpackn./ returppr, 32,8% Trädgårdsavfall, 2,0% Trädgårdsavfall, 2,1% Figur 7 Sammansättning av blandat restavfall från villa och lägenhet, det vill säga utan insamling av matavfall. 12

21 De viktigaste resultaten Matavfall: För villahushåll innehåller fraktionen utsorterat restavfall 13 drygt 20 procent matavfall, medan andelen är 38 procent i blandat restavfall. Renheten på fraktionen matavfall, det vill säga andelen matavfall och trädgårdsavfall i matavfallsfraktionen, uppgår till 96,5 procent för villahushåll och 94,4 procent för lägenhetshushåll. Om trädgårdsavfall inte definieras som rättsorterat uppgår renheten till 95,5 procent för villahushåll och 93,4 procent för lägenhetshushåll. Det felsorterade avfallet utgör i huvudsak returpapper 14, pappersförpackningar och plastförpackningar. Andelen matsvinn 15 utgör ca 15 procent av fraktionen matavfall och ca 10 procent av restavfallet (utsorterat eller blandat). Förpackningar och returpapper i restavfall: Andelen förpackningar och returpapper i fraktionen blandat restavfall uppgår till 31 procent för villor och 33 procent för lägenheter. I kommuner/områden med insamling av matavfall är andelen förpackningar och returpapper 35 procent i fraktionen utsorterat restavfall för villor och något högre för lägenheter (36 procent). Farligt avfall: Andelen farligt avfall, inklusive batterier och elavfall, i fraktioner blandat restavfall 16 och utsorterat restavfall från både villa- och lägenhetshushåll uppgår till 0,5 procent. Farligt avfall förekommer i samtliga prov av restavfall. Merparten av detta avfall utgörs av elavfall. I fraktionen matavfall förekommer i de flesta fall inte något farligt avfall, inklusive batterier och elavfall. I 20 procent av proven förekom farligt avfall i mycket liten omfattning. Textil i restavfall 17 : Andelen textil i restavfallet (både blandat och utsorterat) är ca 2-4 procent. 3.2 Resultat för olika insamlingssystem och bebyggelsetyper Nedan presenteras medianvärden för sammansättningen av mat- och restavfallet per bebyggelsetyp vid insamling med olika typer av insamlingssystem. Redovisning i kg per hushåll och vecka I Figur 8 och 10 redovisas sammansättningen av insamlat utsorterat restavfall från villahushåll respektive lägenhetshushåll vid olika typer av insamlingssystem i kg per hushåll och vecka. Se även Figur 3 och 4 beträffande insamlat blandat restavfall vid traditionell insamling i ett kärl utan matavfallsinsamling. I Figur 9 och 11 redovisas sammansättningen av insamlat matavfall från villahushåll respektive lägenhetshushåll vid olika typer av insamlingssystem i kg per hushåll och vecka. 13 Utsorterat restavfall och matavfall avser fraktioner som samlas in i kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall har införts. 14 Det förekommer att returpapper accepteras i matavfallsfraktionen för att absorbera fukt men i denna redovisning har ändå returpapper räknats som felsorterat. 15 Med matsvinn avses så kallat onödigt matavfall, inklusive förpackningar med mat, mat med passerat datum, matrester och ätbar frukt och grönsaker. Framtagna värden är beräknade medianvärden från uppgifter som är hämtade från ett 50-tal slumpmässigt utvalda plockanalysresultat som innehåller uppgifter om matsvinn. 16 Blandat restavfall avser den brännbara fraktionen från kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall inte har införts. 17 Framtagna värden är beräknade medianvärden från uppgifter som är hämtade från ett 50-tal slumpmässigt utvalda plockanalysresultat som innehåller uppgifter om textil. 13

22 kg/hushåll och vecka i villa FA/batterier/elavfall Övrigt Förpackn./returppr Trädgårdsavfall Matavfall 0 Separata kärl Fyrfackskärl Optisk sortering Figur 8 Sammansättning av insamlat utsorterat restavfall från villahushåll. kg/hushåll och vecka i villa FA/batterier/elavfall Övrigt Förpackn./returppr Trädgårdsavfall Matavfall 0 Separata kärl Fyrfackskärl Figur 9 Sammansättning av insamlat matavfall från villahushåll. För insamling med optisk sortering saknas tillräckligt underlag för beräkning av medianvärden. kg/hushåll och vecka i lägenhet FA/batterier/elavfall Övrigt Förpackn./returppr Trädgårdsavfall Matavfall 0 Separata kärl Optisk sortering Underjordsbeh. Sopsug Figur 10 Sammansättning av insamlat utsorterat restavfall från lägenhetshushåll. 14

23 kg/hushåll och vecka i lägenhet FA/batterier/elavfall Övrigt Förpackn./returppr Trädgårdsavfall Matavfall 0 Separata kärl Optisk sortering Underjordsbeh. Sopsug Figur 11 Sammansättning av insamlat matavfall från lägenhetshushåll. I Figur 12 redovisas sammansättningen av insamlat restavfall (utsorterat eller blandat) från lägenhetshushåll vid olika anslutningsgrader till fastighetsnära insamling. kg/hushåll och vecka i lägenhet FA/batterier/elavfall Övrigt Förpackn./returppr Trädgårdsavfall Matavfall 0 <20% anslutning FNI >80% anslutning FNI Figur 12 Sammansättning av insamlat restavfall (utsorterat eller blandat) från lägenhetshushåll. 15

24 I Figur 13 redovisas källsorteringsgrad avseende matavfall vid olika typer av insamlingssystem hos villarespektive lägenhetshushåll. Källsorteringsgrad matavfall, % Separata kärl 50 Fyrfackskärl 40 Optisk sortering 30 Underjordsbehållare 20 Sopsug 10 0 Villa Lägenhet Figur 13 Källsorteringsgrad avseende matavfall vid olika typer av insamlingssystem hos villarespektive lägenhetshushåll. De viktigaste resultaten Mängd mat- och restavfall: Villor med insamling i fyrfackskärl genererar totalt sett mindre mängder mat- och restavfall än om de har separata kärl (6,7 kg respektive 7,5 kg). Uppgift saknas för optisk sortering. Den enskilt viktigaste förklaringen till skillnaden är att en större mängd förpackningar och returpapper sorteras ut vid insamling med fyrfackskärl, vilket ger en mindre mängd utsorterat restavfall än vid insamling med separata kärl. Mängden utsorterat matavfall i villor är ungefär samma vid insamling med fyrfackskärl och separata kärl (cirka 2,7 kg). Även de totala mängderna matavfall som genereras är ungefär lika för de båda insamlingssystemen (cirka 3,6 kg). Det insamlingssystem som ger störst mängd utsorterat restavfall från villor är optisk sortering (6 kg). Motsvarande mängd för fyrfackskärl är nästan 4 kg och separata kärl 4,6 kg. Som jämförelse kan nämnas att mängden blandat restavfall är 7,2 kg för villor utan matavfallsinsamling. Lägenheter med separata kärl genererar totalt sett mindre mängder mat- och restavfall (5 kg), än om de har underjordsbehållare (5,8 kg), sopsug (5,3 kg) eller optisk sortering (6,5). Från lägenheter med separata kärl, optisk sortering och underjordsbehållare är den utsorterade mängden matavfall lika stor (cirka 1 kg). Minst mängd sorteras ut vid insamling med sopsug (0,4 kg). Källsorteringsgrad: Källsorteringsgraden för matavfall i villor är högre vid insamling med fyrfackskärl (76 procent) än med separata kärl (73 procent). Underlag saknas för att beräkna mängden utsorterat matavfall i villahushåll med optisk sortering. Om den totala mängden matavfall antas vara samma som vid separata kärl eller fyrfackskärl är källsorteringsgraden vid optisk sortering cirka 55 procent. I lägenheter är källsorteringsgraden för matavfall högst vid insamling i separata kärl (55 procent), lägre vid insamling för optisk sortering (39 procent) eller underjordsbehållare (36 procent) och lägst vid insamling i sopsug (22 procent). 16

25 Förpackningar och returpapper i restavfall: För villor är mängden förpackningar och returpapper i utsorterat restavfall 40 procent lägre vid insamling med fyrfackskärl (1 kg), jämfört med separata kärl (1,7 kg) eller optisk sortering (1,9 kg) 18. Även för lägenheter har typ av insamlingssystem betydelse för mängden förpackningar och returpapper i restavfallet. Lägst mängder ses vid insamling med separata kärl (1,4 kg) och underjordsbehållare (1,7 kg) och störst mängder vid sopsug (2,1 kg) och optisk sortering (2,2 kg). För lägenheter är mängden förpackningar och returpapper i utsorterat restavfall 20 procent lägre vid områden med hög andel lägenhetshushåll anslutna till fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper i separata kärl (1,5 kg) än från områden med låg eller ingen sådan anslutning (1,9 kg) 19,20. I Tabell 3-6 redovisas beräknade medianvärden för sammansättningen hos mat- och restavfallet från villa- respektive lägenhetshushåll vid olika typer av insamlingssystem. Utsorterat restavfall och matavfall avser fraktioner som samlas in i kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall har införts. Blandat restavfall avser den brännbara fraktionen från kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall inte har införts. Underlaget från enkätundersökningen har inte varit tillräckligt stort för att göra beräkningar avseende matavfall från villahushåll med optisk sortering. Tabell 3 Sammansättning av insamlade fraktioner mat- och restavfall från villahushåll (kg per hushåll och vecka) 21. Utsorterat restavfall, sep. kärl Matavfall, separat kärl Utsorterat restavfall, fyrfack. Utsorterat restavfall, optisk sort. Matavfall, optisk sort. Blandat restavfall, ett kärl Matavfall 1,04 2,68 0,87 2,74 1,64 2,94 Trädgårdsavfall 0,11 0,05 0,09 0,01 0,13 0,15 Returpapper 0,29 (0,26) 0,51 (0,38) 0,74 (0,61) Glasförpackningar 0,10 (0,09) Matavfall, fyrfackskärl Pappersförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Övrigt icke brännbart 0,08 (0,08) 0,00 0,17 (0,15) 0,01 0,26 (0,19) 0,01 0,50 (0,42) 0,00 0,05 (0,05) 0,00 0,05 (0,05) 0,00 0,27 (0,24) 0,01 0,48 (0,35) 0,02 0,84 (0,71) 0,00 0,12 (0,10) 0,00 0,14 (0,14) 0,39 (0,25) 0,63 (0,35) 1,01 (0,58) 0,16 (0,15) 0,11 (0,07) 0,24 0,00 0,42 0,00 0,41 0,25 Övrigt brännbart 1,50 0,02 1,48 0,02 1,92 1,51 FA, inkl. batterier, 0,02 0,00 0,02 0,00 0,04 0,04 elavfall Summa 4,62 2,77 3,92 2,81 5,99 7,18 18 Mängderna returpapper respektive metallförpackningar i fraktionen utsorterat restavfall är cirka 40 procent lägre vid insamling i fyrfackskärl än i system med separata kärl. Mängderna pappers- respektive glasförpackningar är närmare 50 procent lägre och mängden plastförpackningar drygt 30 procent lägre. 19 Mängden returpapper och förpackningar av papper, plast och glas i fraktionen utsorterat restavfall är cirka 20 procent lägre från lägenhetsområden där >80 procent av lägenheterna är anslutna till fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper än där <20 procent av lägenheterna är anslutna. Mängden metallförpackningar är cirka 40 procent lägre. 20 Korrektion utförd med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sverige rapport 2014:04. Motsvarande värden som är korrigerade för fukt och smuts är 1,3 respektive 1,6 kg per hushåll och vecka 21 För insamling för optisk sortering saknas tillräckligt underlag för beräkning av medianvärden för matavfall. Inom parentes redovisas medianvärden korrigerade för fukt och smuts med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sverige rapport 2014:04. 17

26 Tabell 4 Sammansättning av insamlade fraktioner mat- och restavfall från lägenhetshushåll med insamling i kärl (kg per hushåll och vecka). Utsorterat restavfall, sep. kärl Matavfall, separat kärl Utsorterat restavfall, optisk sort. Matavfall, optisk sort. Blandat restavfall, ett kärl Matavfall 0,98 1,16 1,58 1,01 1,67 Trädgårdsavfall 0,12 0,01 0,09 0,01 0,10 Returpapper 0,33 (0,29) 0,00 0,33 (0,29) 0,00 0,41 (0,32) Pappersförpackningar 0,39 (0,29) 0,00 0,54 (0,48) 0,00 0,50 (0,35) Plastförpackningar 0,56 (0,47) 0,01 1,04 (0,93) 0,02 0,76 (0,55) Glasförpackningar 0,08 (0,07) 0,00 0,16 (0,14) 0,00 0,15 (0,12) Metallförpackningar 0,06 (0,06) 0,00 0,10 (0,08) 0,00 0,08 (0,08) Övrigt icke brännbart 0,27 0,00 0,28 0,00 0,23 Övrigt brännbart 1,02 0,01 1,24 0,10 1,40 FA, inkl. batterier, 0,03 0,00 0,02 0,00 0,02 elavfall Summa 3,84 1,21 5,37 1,13 5,34 Tabell 5 Sammansättning av insamlade fraktioner mat- och restavfall från lägenhetshushåll med insamling i underjordsbehållare och sopsug (kg per hushåll och vecka). Utsorterat restavfall, underjordsbehållare Matavfall, underjordsbehållare Utsorterat restavfall, sopsug Matavfall 1,58 0,90 1,35 0,37 Trädgårdsavfall 0,15 0,01 0,07 0,01 Returpapper 0,31 (0,24) 0,00 0,63 (0,56) 0,00 Pappersförpackningar 0,54 (0,42) 0,00 0,53 (0,47) 0,00 Plastförpackningar 0,60 (0,47) 0,02 0,87 (0,77) 0,01 Glasförpackningar 0,15 (0,12) 0,00 0,05 (0,04) 0,00 Metallförpackningar 0,09 (0,07) 0,00 0,06 (0,06) 0,00 Övrigt icke brännbart 0,21 0,00 0,10 0,00 Övrigt brännbart 1,21 0,04 1,16 0,05 FA, inkl. batterier, 0,01 0,00 0,01 0,00 elavfall Summa 4,83 0,97 4,83 0,45 Matavfall, sopsug 18

27 Tabell 6 Sammansättning av restavfall (utsorterat eller blandat) från lägenhetshushåll i vid olika andel lägenheter anslutna till FNI av förpackningar och returpapper (kg per hushåll och vecka). Restavfall, <20 % anslutning till FNI Restavfall, >80 % anslutning till FNI Matavfall 1,30 1,17 Trädgårdsavfall 0,14 0,09 Returpapper 0,41 (0,37) 0,33 (0,29) Pappersförpackningar 0,54 (0,40) 0,43 (0,32) Plastförpackningar 0,75 (0,63) 0,60 (0,50) Glasförpackningar 0,12 (0,10) 0,10 (0,08) Metallförpackningar 0,12 (0,11) 0,07 (0,07) Övrigt icke brännbart 0,25 0,21 Övrigt brännbart 1,77 1,12 FA, inkl. batterier, elavfall 0,02 0,02 Summa 5,42 4,14 Redovisning i procent Figur åskådliggör sammansättningen vid insamling från villahushåll med de tre vanligaste typerna av insamlingssystem för utsortering av matavfall, i procent av total mängd av respektive fraktion 22. Utsorterat restavfall FA/batterier/elavfall, 0,5% Matavfall, 22,0% Matavfall Trädgårdsavfall, 1,3% Förpackn./returppr, 0,9% Övrigt, 1,0% FA/batterier/elavfall, 0,0% Övrigt, 37,2% Trädgårdsavfall, 2,1% Förpackn./ returppr, 36,8% Matavfall, 95,9% Figur 14 Sammansättning av mat- och restavfall från villa vid insamling med separata kärl. 22 Redovisade värden är avrundade medianvärden. Vid summering av medianvärden av procentsatser kan summan avvika något från

28 Utsorterat restavfall FA/batterier/elavfall, 0,5% Matavfall, 20,9% Matavfall Trädgårdsavfall, 0,5% Förpackn./returppr, 1,0% Övrigt, 0,9% FA/batterier/elavfall, 0,0% Övrigt, 47,0% Trädgårdsavfall, 2,3% Förpackn./ returppr, 28,1% Matavfall, 97,0% Figur 15 Sammansättning av mat- och restavfall från villa vid insamling med fyrfackskärl. Utsorterat restavfall FA/batterier/elavfall, 0,4% Matavfall, 21,8% Matavfall Trädgårdsavfall, 0,3% Förpackn./returppr, 5,0% Övrigt, 1,2% FA/batterier/elavfall, 0,0% Övrigt, 31,7% Trädgårdsavfall, 2,2% Förpackn./ returppr, 34,4% Matavfall, 91,5% Figur 16 Sammansättning av mat- och restavfall från villa vid insamling för optisk sortering. 20