PLOCKANALYS AV HUSHÅLLENS KÄRLAVFALL

Transkript

1 PLOCKANALYS AV HUSHÅLLENS KÄRLAVFALL KSRR MILJÖ- OCH AVFALLSBYRÅN I MÄLARDALEN AB KOPPARBERGSVÄGEN VÄSTERÅS TELEFON: ORG.NR.: BANKGIRO: E - POST: INFO@MILAV.SE WEBB:

2 SAMMANFATTNING Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) ansvarar för avfallshanteringen i kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. KSRR arbetar med framtagande av ny avfallsplan. Inom ramen för arbetet med avfallsplanen har sammansättningen av hushållens fastställts (verksamheter exkluderade). Sammansättningen har fastställts genom plockanalyser. Syftet med plockanalyserna var att fastställa avfallets sammansättning som underlag för arbetet med mål och åtgärder i avfallsplanen och som utgångspunkt för kommande uppföljning. Resultatet ska även kunna användas vid jämförelser med andra kommuner. De grundfrågor som skulle besvaras med analysen var följande: 1. Hur mycket genererar hushållen i kilogram per hushåll och vecka fördelat på olika fraktioner? 2. Hur ser sammansättningen av hushållens ut i procent per hushåll och vecka? Undersökningsområdet (KSRR) delades in i åtta delområden, ett för villa- och ett för lägenhetshushåll i respektive medlemskommun. Totalt omfattade plockanalysen åtta moderprov och cirka 24 ton avfall. Hushållens utgjordes av blandad brännbar fraktion, d.v.s. ingen utsortering av matavfall har skett. Metoden som har använts för att genomföra plockanalyserna är Avfall Sveriges manual för plockanalys, RVF Utveckling 2005:19. Resultaten från plockanalyserna visar bland annat följande: Villorna genererar mer än dubbelt så mycket per hushåll och vecka som lägenheterna. Skillnaden är större än förväntat, baserat på nationella nyckeltal. En förklaring till skillnaden kan vara att fastighetsnära insamling är vanligt i lägenheter i flera av KSRR:s medlemskommuner. Den procentuella fördelningen mellan matavfall/trädgårdsavfall, producentansvarsmaterial, övrigt avfall och farligt avfall/elavfall är 48, 26, 26 och 1 procent. Producentansvarsmaterialet utgörs till största delen av pappers- och plastförpackningar. Well förekommer i mycket liten utsträckning i et. Andelen elavfall inkl. batterier är ungefär lika stor som andelen traditionellt farligt avfall i et. Lampor förekommer i liten utsträckning i et. Skillnaderna mellan ets mängd per hushåll och vecka i medlemskommunerna är generellt relativt små. Mängden matavfall som genereras per hushåll och vecka är ungefär densamma i kommunerna. Skillnaderna mellan ets sammansättning i medlemskommunerna är generellt relativt små. Exempel på skillnader beträffande avfallets sammansättning är att andelen producentansvarsmaterial är högre i Kalmar än i övriga medlemskommuner och att andelen farligt avfall och elavfall i avfallet är lägre i Nybro än i övriga medlemskommuner. Kärlavfallets mängd och sammansättning inom KSRR överensstämmer generellt väl med nationella nyckeltal. Andelen elavfall och farligt avfall samt övrigt icke inkl. s.k. övrigt glas och övrig metall är dock högre än det nationella genomsnittet. 2 (20)

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD Planering Förstudie Provinsamling Omblandning och neddelning Sortering Utvärdering RESULTAT AVFALLETS SAMMANSÄTTNING I KG/HUSHÅLL OCH VECKA AVFALLETS SAMMANSÄTTNING I PROCENT FUKT- OCH SMUTSKORRIGERING JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER FELKÄLLOR ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRDA PLOCKANALYSER Planering Förberedelser Insamling Provneddelning Sortering Utrustning som användes Typ och storlek på behållare för utsorterade fraktioner REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA PLOCKANALYSER REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Uppgifter om undersökningsområdet Bilaga 2 Uppgifter om delområden och moderprov Bilaga 3 Sammansättning av i KSRR (21+2 fraktioner) Bilaga 4 Sammansättning av i KSRR (12 fraktioner) Bilaga 5 Beskrivning av rutter för provinsamling 3 (20)

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) ansvarar för avfallshanteringen i kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. KSRR arbetar med framtagande av ny avfallsplan. Inom ramen för arbetet med avfallsplan ska sammansättningen av hushållens fastställas (verksamheter exkluderade). Avfallets sammansättning har analyserats genom plockanalyser. Miljö- och avfallsbyrån AB har varit ett stöd för KSRR i plockanalysprojektet genom att bidra till planering, utbildning, genomförande och genom att sammanställa resultatet som presenteras i föreliggande rapport. 1.2 SYFTE Syftet med plockanalyserna var att fastställa avfallets sammansättning som underlag för arbetet med mål och åtgärder i avfallsplanen och som utgångspunkt för kommande uppföljning. Resultatet ska även kunna användas vid jämförelser med andra kommuner. De frågor som analysen skulle besvara var: 1. Hur mycket genererar hushållen i kilogram per hushåll och vecka fördelat på olika fraktioner? 2. Hur ser sammansättningen av hushållens ut i procent per hushåll och vecka? 1.3 METOD Metoden som har tillämpats är Avfall Sveriges manual för plockanalys, RVF Utveckling 2005:19 med sortering i 21 fraktioner. Metoden har genomförts enligt de sex stegen som beskrivs enligt nedan Planering Planeringen av plockanalysprojektet genomfördes under perioden oktober-november 2012 utav KSRR:s personal med stöd av Miljö- och avfallsbyrån. I planeringen bestämdes syftet med plockanalysprojektet och de frågor som skulle besvaras med analyserna formulerades. Undersökningsområdet identifierades, typ av avfall som skulle analyseras fastställdes liksom att sorteringen skulle ske i 21 fraktioner och enligt Avfall Sveriges manual. Utöver manualens rekommenderade fraktioner sorterades och vägdes även batterier och lampor separat. En översiktlig tidplan över utbildning, förstudie, provinsamling, sortering och utvärdering upprättades. I planeringen bemannades projektet och en arbetsledare utsågs. Personalen informerades om tidplanen och instruerades i de arbetsuppgifter som skulle utföras. En särskild utbildning av sorteringspersonalen genomfördes. Arbetsmiljön beaktades i syfte att säkerställa en god arbetsmiljö och identifiera behovet av vaccinationer. Lokaler som uppfyllde rekommendationerna i manualen reserverades och dispositionen av dessa planerades. Behovet av inköp av utrustning inventerades och inköp genomfördes Förstudie Förstudien genomfördes under perioden oktober-november 2012 av KSRR:s personal med stöd av Miljö- och avfallsbyrån. I förstudien genomfördes stratifiering, d.v.s. indelning av undersökningsområdet (KSRR) i delområden. Stratifieringen gjordes med hänsyn till medlemskommunernas geografiska gränser och bebyggelsekategorier. Undersökningsområdet delades in i åtta delområden enligt följande: 4 (20)

5 Kalmar kommun, villa Kalmar kommun, lägenhet Mörbylånga kommun, villa Mörbylånga kommun, lägenhet Nybro kommun, villa Nybro kommun, lägenhet Torsås kommun, villa Torsås kommun, lägenhet Från varje delområde togs det ut ett moderprov, se Tabell 1. I förstudien dokumenterades fakta om undersökningsområdet och dess delområden, för att underlätta beräkningar av nyckeltal samt tolkning av resultaten, se Bilaga 1 och Bilaga 2. Tabell 1 Undersökningsområdet och delområden som ingick i plockanalysen. Undersökningsområde KSRR Delområden Kalmar Kalmar Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Torsås Torsås villa lägenhet villa lägenhet villa lägenhet villa lägenhet Avfallsslag Moderprovets namn Kalmar Villa Kalmar Lägenhet Mörbylånga Villa Mörbylånga Lägenhet Nybro Villa Nybro Lägenhet Torsås Villa Torsås Lägenhet Provinsamling Provinsamlingen genomfördes under perioden den 26 november 10 december Provinsamlingen genomfördes av en utsedd chaufför. Inför genomförande av provinsamlingen gjordes ett urval av en ordinarie rutt inom respektive delområdet och som bedömdes som representativ och lämplig med hänsyn till syftet med plockanalyserna. Dessa kriterier var bl.a. bostadstyp och socioekonomiska faktorer. Rutterna modifierades något genom att verksamheter exkluderades då plockanalysens syfte var att analysera 5 (20)

6 hushållens avfall. Enhetliga rutter med avseende på hämtningsintervall eftersträvades. För att säkerställa att en tillräckligt stor mängd avfall samlades in valdes rutter som minst omfattade ca 200 villahushålls avfallsproduktion under två veckor eller ca 500 lägenhetshushålls avfallsproduktion under en vecka. Rutterna presenteras närmare i Bilaga 5. Avfallets sammansättning och mängd varierar vanligtvis över tiden, där exempelvis avfall från vardagar avviker från avfall från helger. För att undvika fel till följd av detta säkerställdes att avfallet hade genererats under minst en hel vecka. Avfallets sammansättning och mängd kan även variera beroende på tidpunkt på året. För att undvika fel till följd av detta valdes en tidpunkt på året som kan antas vara normal, d.v.s. utan inverkan från storhelger, skollov eller semester. För att säkerställa att avfall samlades in enligt fastställd rutt informerades insamlingspersonal om rutten, när provinsamling skulle ske och vikten av att samla in avfall från de fastigheter och adresser som utsetts. Chauffören uppmanades att begränsa komprimeringen av avfallet för att underlätta sortering. Vid insamlingen kontrollerades uppgifter antal hushåll och antal dagar under vilka avfallet hade genererats noterades. Efter insamling vägdes insamlingsfordonet både med och utan avfall för beräkning av moderprovets vikt. Avfallet transporterades till Moskogens avfallsanläggning där det tömdes på en hårdgjord och rengjord yta för att minska risken för kontaminering av provet. Moderprovet markerades med namn och insamlingsdatum. Proven skyddades inte på något särskilt sätt, eftersom neddelning och placering i kärl skulle ske omedelbart Omblandning och neddelning Omblandning och neddelning genomfördes av KSRR:s driftpersonal omedelbart efter provinsamling och leverans till Moskogen. Omblandning skedde på en hårdgjord och rengjord yta. Avfallet blandades försiktigt med hjullastare. Avfallet lades därefter ut på en sträng och ur strängen togs fem delprov ut. På grund av att en lämplig våg saknades och hjullastarens skopa var bred så tvingades neddelningsmomentet anpassas något relativt Avfall Sveriges manual. Fem stycken 660-literskärl med lock ställdes bredvid varandra, se Figur 1. Hjullastaren tog cirka fyra skoptag jämt fördelade över strängen och avfallet tömdes sedan i kärlen. Då skopan var bredare än kärlen fylldes flera kärl samtidigt. Uppstickande material eller material som fastnade på kärlens kant tillfördes delprovet medan avfall som hamnade bredvid eller föll ner från kärlet ej tillfördes provet. På detta sätt fylldes de fem kärlen till bredden, men vikterna för de olika proverna varierade ( kg) då avfallets komprimeringsgrad varierade. Kärlen markerades med moderprovets namn och delprovets nummer (1-5). Kärlen skyddade uttagna prover från yttre påverkan och förenklade förflyttning av proverna till platsen för sorteringen. Kärlen med delprov transporterades till Tegelviken för sortering. I väntan på sortering förvarades proverna under tak i låst utrymme. När det var allt för många minusgrader förvarades proverna inne i sorteringslokalen (uppvärmd lokal), så att avfallet skulle tina innan sortering. I övrigt användes kärlförrådet (ej uppvärmd lokal) för förvaring av proverna. 6 (20)

7 Figur 1 Fem stycken 660-literskärl placerade bredvid varandra vid uttag av delprov med anpassad metod Sortering Sorteringen genomfördes under fyra veckor med start den 27 november Sorteringen genomfördes av personal från KSRR. Inför sortering utbildades personalen i plockanalysmetodik, syftet med plockanalyser, hur sortering går till, principer för bedömning om avfallet, personalens olika roller samt arbetsmiljö. Inför sortering iordningställdes en avställd verkstadslokal på Vesholmsvägen 12 (Tegelviken) i Kalmar. Principen för lokalen var att runt sorteringsbordet ställdes kärl för de fraktioner som bedömdes vara vanligast förekommande, se Figur 2. Kärl för övriga fraktioner ställdes bakom sorteringsbordet. Kärlen skyltades med fraktionsnamn på tejpremsor som fästes på sorteringsborden vid större kärl för de vanligaste fraktionerna samt direkt på latrinkärl för mindre vanliga fraktioner. Figur 2 Verkstadslokal på Vesholmsvägen som iordningställts för plockanalys. 7 (20)

8 Sorteringen av varje delprov inleddes med att provet vägdes och vikten, samt övriga uppgifter, noterades i protokollet. Därefter genomfördes sorteringen i 21 fraktioner enligt manualen med två tilläggsfraktioner (batterier och lampor) så att antalet fraktioner sammanlagt blev 23 stycken. Avfallet lastades upp på sorteringsbordet, påsarna öppnades med kniv eller sax och en översiktlig bedömning genomfördes i syfte att identifiera t.ex. finfraktion och farligt avfall. Efter avslutad sortering sopades finfraktion upp från bordet och tillfördes respektive fraktion. Figur 3 Kärl för utsorterade fraktioner med enkel märkning på tejpremsor. Kärl för utsorterade fraktioner fylldes och ställdes löpande på utpekad plats. Efter avslutad sortering vägdes samtliga kärl för respektive fraktion och vikterna för utsorterade fraktioner summerades och verifierades med vikten för delprovet, se Figur 4. En elektronisk våg med en noggrannhet på 0,1 kg användes. Om några särskilt tunga föremål påträffades noterades dessa. Samma våg användes för all vägning med undantag för vägning av fraktioner 1 kg, vilka vägdes med en våg med noggrannhet på 0,001 kg. Vikter för kärl räknades av och typ av farligt avfall och elavfall noterades. Farligt avfall och elavfall lämnades efter vägning till miljöriktig hantering. Två personer ansvarade för att notera vikter och kommentarer i protokollen för att minska risken för fel vid hantering av data. För spårbarhetens skull innehöll protokollet, förutom uppgifter om provet, även uppgifter om bl.a. personalens namn, moderprovets namn och datum. Protokollen var till stor del förtryckta för att minska risken för fel. Samtliga fem delprover sorterades, med några få undantag 1 då det i dessa fall sorterades över 500 kg redan efter fyra delprov. 1 Torsås villa samt Kalmar villa 8 (20)

9 Figur 4 Vägning av utsorterade fraktioner efter avslutad sortering Utvärdering Utvärderingen genomfördes under januari februari I utvärderingen sammanställdes resultaten från plockanalyserna och nyckeltal beräknades. Sorteringsprotokoll har använts som underlag till rapporten men redovisas ej i sin helhet utan har sammanställts genom beräkningar till lättöverskådliga diagram och tabeller med kommentarer. 2 RESULTAT 2.1 AVFALLETS SAMMANSÄTTNING I KG/HUSHÅLL OCH VECKA Nedan presenteras resultatet avseende avfallets sammansättning i kg/hushåll och vecka i form av ett sammanfattande stapeldiagram och kommentarer till detta. Diagrammet visar hur stor mängd avfall som respektive bebyggelsekategori har genererat totalt. Diagrammet visar även hur stor mängd respektive fraktion utgör. Resultatet baseras på beräkningar av avfallets våtvikt, d.v.s. vikt utan korrigering för fukt och smuts. Fraktionerna har aggregerats från 21 till 12 fraktioner för ökad överskådlighet och för att lättare kunna jämföras med nationella nyckeltal. För detaljerade tabeller över resultatet, se Bilaga 3 och 4. Vid beräkning av nyckeltal i kilogram per hushåll och vecka behövs uppgifter om antalet dagar under vilka avfallet har genererats. Aktuella data är för villor 14 dagar och för lägenheter 7 dagar, med undantag för lägenheter i Kalmar och Torsås. I Kalmar hade den övervägande delen av avfallet i moderprovet från lägenheter genererats under sju dagar medan en viss del hade genererats under 14 dagar. I Torsås hade avfallet till moderprovet från lägenheter i huvudsak genererats under 14 dagar. I dialog med KSRR beräknades det antal hushåll som skulle ha genererat den insamlade mängden om samtliga hushåll hade haft samma hämtningsintervall. Beräkningen gjordes som ett viktat medelvärde med hänsyn till uppgifter om antal hushåll med avvikande hämtningsintervall. 2 2 Kalmar, lägenheter: *2=992 st hushåll med veckohämtning. Torsås, lägenheter: /2=420,5 st hushåll med tvåveckorshämtning. 9 (20)

10 Av Figur 5 kan bland annat utläsas att: Villorna genererar mer än dubbelt så mycket per hushåll och vecka som lägenheterna. Skillnaden är större än förväntat, baserat på nationella nyckeltal. En förklaring till skillnaden kan vara att fastighetsnära insamling är vanligt i lägenheter i flera av KSRR:s medlemskommuner. Mängden per villahushåll och vecka är generellt ungefär lika stor i medlemskommunerna. För lägenhetshushållen är skillnaderna större mellan kommunerna. Lägenhetshushållen i Nybro och Mörbylånga genererar mest. Mängden matavfall per villahushåll och vecka i et är generellt ungefär lika stor i medlemskommunerna. Bilden är likartad för lägenhetshushållen. Villorna genererar mer än dubbelt så mycket producentansvarsmaterial (förpackningar och tidningar) i form av per hushåll och vecka som lägenheterna. För villor genereras mest producentansvarsmaterial i Kalmar. För lägenheter genereras mest producentansvarsmaterial i Mörbylånga och Nybro. Figur 5 Kärlavfallets sammansättning i kg/hushåll och vecka. KSRR:s medlemskommuner samt genomsnitt för KSRR. 2.2 AVFALLETS SAMMANSÄTTNING I PROCENT Nedan presenteras resultatet avseende avfallets sammansättning i procent i form av cirkeldiagram. Diagrammen visar hur stor andel av avfallet som utgörs av respektive fraktion. Resultatet baseras på beräkningar av avfallets våtvikt. Av Figur 6 - Figur 10 nedan och tabeller i Bilaga 3 och 4 kan bland annat utläsas att: 10 (20)

11 Den procentuella fördelningen mellan matavfall/trädgårdsavfall, producentansvarsmaterial, övrigt avfall och farligt avfall/elavfall är i genomsnitt 48, 26, 26 och 1 procent. Skillnaderna mellan ets sammansättning i medlemskommunerna är generellt relativt små. Producentansvarsmaterialet utgörs till största delen av pappers- och plastförpackningar. Well förekommer i mycket liten utsträckning i et. Andelen producentansvarsmaterial är högre i Kalmar än i övriga medlemskommuner. Andelen elavfall inkl. batterier är ungefär lika stor som andelen traditionellt farligt avfall i et. Lampor förekommer i liten utsträckning i et. Andelen farligt avfall och elavfall i avfallet från villor är lägre i Nybro än i övriga medlemskommuner. Andelen farligt avfall och elavfall i avfallet från lägenheter är lägre i Nybro och Mörbylånga än i övriga medlemskommuner. Figur 6 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för Kalmar kommun, %. 11 (20)

12 Figur 7 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för Mörbylånga kommun, %. Figur 8 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för Nybro kommun, %. Figur 9 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för Torsås kommun, %. 12 (20)

13 Figur 10 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för KSRR, %. 2.3 FUKT- OCH SMUTSKORRIGERING Efter fukt- och smutskorrigering av mängderna förpackningar och tidningar minskar mängden av dessa fraktioner med ungefär hälften till i genomsnitt ca 1,3 kg/villahushåll och vecka och 0,6 kg/lägenhetshushåll och vecka. 2.4 JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER En översiktlig jämförelse med plockanalysresultat från andra kommuner enligt Avfall Sverige rapport 2011:04 visar: Kärlavfallets mängd och sammansättning inom KSRR överensstämmer generellt väl med nationella nyckeltal. Villorna genererar dock mer än dubbelt så mycket per hushåll och vecka som lägenheterna. En förklaring till skillnaden kan vara att fastighetsnära insamling är vanligare i lägenheter i KSRR:s medlemskommuner än i många andra svenska kommuner. Andelen farligt avfall och elavfall i är högre än det nationella genomsnittet på ca 0,5 procent. Motsvarande värde för KSRR är i genomsnitt ca 1 procent. Även mängden farligt avfall i från framförallt villa i kg/hushåll och vecka är högre än det nationella genomsnittet på ca 0,04 kg/hushåll och vecka, främst beroende på att mängden elavfall är högre. Motsvarande värde för villahushåll i KSRR är i genomsnitt ca 0,09 kg/hushåll och vecka. Andelen övrigt icke, inklusive s.k. övrigt glas och övrig metall är högre i avfallet från KSRR än det nationella genomsnittet på ca 2-4 procent. Motsvarande värde för KSRR är i genomsnitt ca 7 procent. 13 (20)

14 2.5 FELKÄLLOR Påverkan av felkällor som kan uppstå i samband med genomförandet av plockanalys har hanterats enligt nedan: Snöfall som skedde vid insamlingen av flera moderprov 3 kan i viss mån ha påverkat provets sammansättning genom att avfallet blivit blött och visst avfall såsom tidningar suger åt sig fukt och blir tyngre än vad annat avfall, såsom glas- och metallförpackningar eller en del annat oorganiskt avfall. Detta kan utgöra en felkälla. Vid insamlingen har locken på hushållens kärl sopats av innan kärlen har tömts i sopbilen och ytan för omblandning och neddelning snöröjdes innan avfallet tömdes ur sopbilen. Således bedöms inte nederbörden påverka resultatet. Vågen på hjullastaren registrerade inte så små vikter som 100 kg och skopan var för bred (ca 2,8 m) vilket försvårade uttag av delprov. Detta löstes genom att fem kärl om 660-liter ställdes bredvid varandra. Hjullastaren tog 3-5 skoptag på olika platser ur moderprovet. Vid tömning av skopan fylldes flera av kärlen samtidigt då skopan var bredare än ett kärl. På så vis togs delproven ut på olika platser ur moderprovet och varje delprov vägde cirka 100 kg. Löst avfall som hamnade utanför kärlen togs ej med i provet. Viss inverkan av den mänskliga faktorn tillkommer på detta vis, men inverkan bedöms vara liten. Således bedöms inte bristen på våg eller skopans bredd påverka resultatet nämnvärt. Förfarandet är en avvikelse från Avfall Sveriges manual. Till följd av att en bred skopa användes minskade dock mängden avfall som hamnade utanför kärlen. Sorteringen skedde inte alltid av fem delprov, utan ibland (för två av moderproven) sorterades endast fyra delprov då mängden ändå översteg 500 kg. Från varje moderprov ska enligt Avfall Sveriges manual tas fem delprov i syfte att säkerställa att blandning och uttag av prov ur strängen har resulterat i ett någorlunda homogent avfall och att sammansättningen på avfallet i delproven härigenom liknar varandra. Om resultatet från något av delproven skiljer sig påtagligt från övriga prover kan detta resultat hanteras separat eller uteslutas för att underlätta tolkningen av resultatet. Sammansättningen på avfallet i de olika delproven från respektive moderprov visade sig vara relativt likartad och därför bedöms inte avsaknad av sortering av ett sista femte delprov påverka resultatet. 2.6 ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRDA PLOCKANALYSER Planering Arbetet med att planera plockanalysen bör starta ca 3 månader före plockningen börjar. Det tar tid att identifiera lämpliga rundor m.m. Ev. vaccination av delaktig personal skall beaktas i ett tidigt skede av planeringsfasen för arbetet. För att få acceptabelt skydd skall vaccinationen ske minst ca fyra veckor före start. Arbetet med att plocka avfallet är krävande, både mentalt och fysiskt. Planera därför arbetet så att någon dag utan plockning planeras i regelbundet, ex. planera 2 dagar plock 1 dag utan plock 2 dagar plock o.s.v. Planera med fördel så att insamling sker dagen för planerad plockning. Om analysen görs vintertid, tänk på att frysta sopor måste stå i rumstemperatur över natt för att kunna sorteras. 3 Kalmar lägenhet, Nybro villa, Mörbylånga lägenhet, Mörbylånga villa och Torsås lägenhet. 14 (20)

15 Personalbehov: För att kunna plocka ett delprov (5x100 kg) på en dag går det åt ca fyra personer som plockar. Många gånger kan kontrollanten (protokollförare) vara med att plocka, eftersom kontrollantuppgifterna är få när arbetet med plockningen är ordentligt igång. Om kontrollanten är med och plockar är det möjligt att planera för tre plockare + kontrollanten. Tänk på att ha reservpersonal som är vaccinerad och har varit med på uppstartsutbildningen, för att kunna täcka upp för sjukdom m.m Förberedelser Den utbildning som hölls första dagen upplevdes bra och viktig för de som genomförde plockanalysen. Vid det tillfället presenterades mål och syftet med arbetet, alla delmoment i plockanalysen presenterades och sorteringsinstruktion och diskussion om sorteringen hölls. Det kan vara bra att ha en skiss med exempel på uppställning av sorteringsstation med fraktioner, när man ska bygga sorteringsstationerna Insamling Chauffören som sköter insamlingen måste (vid delade rundor) prata ihop sig med ordinarie chaufför, så att de är överens om vem som tömmer vilka kärl. De rundor som användes 2012 bedömdes från insamlingspersonalen som lämpliga med hänsyn till möjligheten att fördela provens upptagningsområden. Glesbygd ( skogen ) är inte representerad i plockanalysen. Farhågor finns om att sorteringen på glesbygden är sämre än i tätorterna. Detta skulle kunna studeras särskilt i framtida plockanalyser Provneddelning Löst avfall (exempelvis elkablar och tidningar) såg ut att ramla ur skopan vid provtagning, vilket kan innebära att avfall som ofta ligger löst i sopkärlet är underrepresenterat i delproven Sortering Viktigt med arbetsmiljö framförallt om många dagars plockning är inplanerade. - Borden vid plockning bör ej vara för djupa (ca cm) - Viktigt att ha rätt bordshöjd - Låt personalen om möjligt stå på en mjuk gummimatta (det blir hårt att stå på träpall under lång tid) Vid plockanalysen som genomfördes 2012 byggde KSRR upp en lång plockstation med plats för 3-5 plockare (tre stycken bord, 80x160 cm, ställda som långbord). Fraktionerna var då placerade i direkt anslutning till bordets kant (de vanligaste fraktionerna) men även bakom plockarna (de mindre vanliga fraktionerna). I denna uppställning upplevdes det bättre att stå vid kanterna, eftersom det var närmare till de olika fraktionernas behållare. Det är sannolikt bättre att bygga upp två mindre sorteringsstationer än en stor eftersom det kan ge en bättre närhet till fraktionerna. Utrustning för att enkelt kunna väga latrinkärl (specialtillverkad fästkrok eller liknande) skulle underlätta vägningen av sorterade fraktioner. Dock var det fullt möjligt att väga även utan sådan specialutrustning. 15 (20)

16 2.6.6 Utrustning som användes Kevlarhandskar (med stickskydd kanyler och liknande) Engångshandskar Tjocka gummihandskar Ärmskydd Förkläde Visir Enkelt munskydd ( andningsskydd ) Arbetskläder att byta med vid kraftig nedsmutsning Plasttråg att mellanlagra färdigsorterat avfall i (storlek motsvarande min A3 eller liknande) Sax Kniv ( Morakniv ) Handsopborste + liten skyffel Plasttång matlagningspincett Krokvåg 0,1kg-300kg, noggrannhet 0,1 kg Latrinkärl och sopkärl för förvaring av sorterade fraktioner. Insatssäck till sopkärlen. 660-kärl för förvaring av delprov Stroppar vid invägning av 660-kärl Typ och storlek på behållare för utsorterade fraktioner Matavfall 190 l kärl Trädgårdsavfall 190 l kärl Tidningar o dyl 45 l latrinkärl Well 45 l latrinkärl Pappersförpackningar 190 l kärl Övrigt papper 45 l latrinkärl Mjukplastförpackningar 190 l kärl Frigolit 45 l latrinkärl Hårdplastförpackningar 190 l kärl Övrig plast 20 l latrinkärl Glasförpackningar 45 l latrinkärl Övrigt glas 20 l latrinkärl Metallförpackningar 45 l latrinkärl Övrig metall 20 l latrinkärl Övrig oorganisk 45 l latrinkärl Farligt avfall 20 l latrinkärl El- och elektronik 20 l latrinkärl Övrigt trä 45 l latrinkärl Övrigt textil 45 l latrinkärl Övrigt blöjor, bindor o dyl 190 l kärl Övrigt Allt annat (bl.a ) 190 l kärl 16 (20)

17 2.7 REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA PLOCKANALYSER Om fler plockanalyser ska genomföras i framtiden rekommenderas att metodiken i stort följs enligt upplägget i genomfört plockanalysprojekt. Vissa modifieringar kan genomföras för att underlätta vid efterföljande plockanalyser. Modifieringar kan, om så önskas, genomföras enligt följande: Projektledaren eller av denne utsedd person kan behöva följa med i insamlingsfordonet vid provinsamling, för att bistå chauffören vid val av hämtningsställen och behållare som ska tömmas och därmed säkerställa att inga avvikelser från utvalda rutter görs. Vid provneddelning kan en smalare skopa användas för att lättare föra ner avfallet i kärlen. Vid provneddelning bör det finnas en våg till hands där delprovens vikt kan verifieras, detta för att säkerställa att varje delprov väger minst 100 kg. På detta sätt följer neddelningen Avfall Sveriges manual och sortering kan ske av fem delprov per moderprov utan att mängden avfall blir onödigt stor. Dispositionen av lokalen och vilka typer av bord och behållare som används bör utvärderas och eventuellt förändras i syfte att underlätta arbetet med sorteringen. En erfarenhet från aktuellt plockanalysprojekt är att sorteringsmomentet blev mer tidskrävande än vad de nyckeltal som redovisas i Avfall Sveriges manual anger. Lokalen bör vara helt iordningställd senast dagen före sorteringsstart. Skyltar till sorteringskärl bör tillverkas inför nästa plockanalys. Skyltarna bör vara tydliga och gärna försedda med bilder eller symboler samt monterade på enkla pinnar för att kunna placeras i respektive kärl eller säck. Det kan övervägas att inte samla in prov varje dag för att minska risken för att insamlat avfall ska hinna sorteras klart innan nytt avfall levereras. Det kan vara bra att ha två stycken plock-team som alternerar eller att lägga in vilodagar i planeringen. Protokollförare bör vara vaccinerade så att även de kan sortera. Första sorteringsdagen kan det finnas behov av en extra person som läser instruktioner och instruerar sorteringspersonalen. Övriga dagar bedöms detta inte behövas. 17 (20)

18 3 REFERENSER Manual för plockanalys av hushållsavfall RVF Utveckling 2005:19 Nationell kartläggning av plockanalyser Avfall Sverige, Rapport U2011:04 av hushållens 18 (20)

19 BILAGA 1. UPPGIFTER OM UNDERSÖKNINGSOMRÅDET Nedan presenteras uppgifter om undersökningsområdet KSRR. Undersökningsområde Medlemskommuner KSRR Kalmar kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Torsås kommun Uppgifter om hushållen Antal hushåll totalt, varav (andel): 4 - villa (53%) (42%) (85%) (59%) (80%) - lägenhet (47%) (58%) 953 (15%) (41%) 673 (20%) - fritidshus Antal invånare Uppgifter om avfallshanteringen Avfallsfraktion som samlas in Hämtningsintervall villa: var 14:e alt. var 28:e dag villa: var 14:e alt. var 28:e dag villa: var 14:e alt. var 28:e dag villa: var 14:e alt. var 28:e dag villa: var 14:e alt. var 28:e dag lägenhet: var 7:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) lägenhet: var 7:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) lägenhet: var 7:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) lägenhet: var 7:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) lägenhet: var 14:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) Insamlingssystem för ett kärl för blandad brännbar fraktion ett kärl för blandad brännbar fraktion ett kärl för blandad brännbar fraktion ett kärl för blandad brännbar fraktion ett kärl för blandad brännbar fraktion Insamlingssystem för förpackningar och tidningar ÅVS, i huvudsak ÅVS, även FNI i lägenheter ÅVS ÅVS ÅVS Insamlingssystem för farligt avfall Insamlingssystem för grovavfall ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC Övriga uppgifter Säsongsvariationer Mycket turister sommartid Annat viktigt mht syftet 4 Avser år (20)

20 BILAGA 2. UPPGIFTER OM DELOMRÅDEN OCH MODERPROV Moderprovets namn Nedan presenteras uppgifter om de delområden och moderprov som har ingått i plockanalysprojektet. Moderprovet som representerar respektive delområde har valts för att vara någorlunda representativt avseende de uppgifter om hushållen som redovisas i Bilaga 1 samt bebyggelsens karaktär i stora drag. Fastighetsnära insamling förekommer i lägenheter flera av kommunerna. Moderprovets namn (kommun, bebyggelsetyp, avfallsfraktion) Kalmar Villa Kalmar Lägenhet Mörbylånga Villa Mörbylånga Lägenhet Nybro Villa Nybro Lägenhet Torsås Villa Torsås Lägenhet Moderprovets vikt Moderprovets vikt (kg) Uppgifter om moderprovet Antal hushåll (som moderprovet representerar), varav: - villa lägenhet fritidshus verksamheter Antal dagar (som moderprovet representerar) 14 d 7 d 14 d 7 d 14 d 7 d 14 d 14 d Tätort/landsbygd Adresser varifrån avfallet har hämtats Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Datum Datum för insamling Datum för sortering 29-30/ / / / /12+10/ /11+3-4/ / /12+ 17/ Omräknat baserat på 704 hushåll med veckohämtning och 144 hushåll med tvåveckorshämtning: *2 = 992 hushåll med veckohämtning 6 Omräknat baserat på 416 hushåll med tvåveckorshämtning och 9 hushåll med veckohämtning: /2 = 420,5 hushåll med tvåveckorshämtning 20 (20)