Plockanalys av hushållsavfall från kommunerna Bollnäs och Ovanåker

Transkript

1 2018 Plockanalys av hushållsavfall från kommunerna Bollnäs och Ovanåker Josefin Stråhle Envir AB

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Metod Planering Förstudie Provinsamling Provneddelning Sortering Utvärdering Resultat: Bollnäs kommun Villor Restavfall Matavfall Flerfamiljshus Blandsopor Jämförelse av plockanalysresultat från 2015 och Villor Flerfamiljshus Resultat: Ovanåker Villor Restavfall Matavfall Flerfamiljshus Blandsopor Jämförelse av plockanalysresultat från 2015 och Villor Flerfamiljshus Felkällor

3 Bilaga 1. Protokoll: Bollnäs, villor, restavfall Bilaga 2. Protokoll: Bollnäs, villor, Matavfall Bilaga 3. Protokoll: Bollnäs, FFH, restavfall Bilaga 4. Protokoll: Ovanåker, Villor, restavfall Bilaga 5. Protokoll: Ovanåker, Villor, Matavfall Bilaga 6. Protokoll: Ovanåker, FFH, restavfall

4 1. Bakgrund På uppdrag av BORAB har Envir AB samordnat plockanalyser i kommunerna Bollnäs och Ovanåker. Det har gjorts tre stycken plockanalyser i respektive kommun, både på restavfall och matavfall från villor och på restavfall från flerfamiljshus. 2. Syfte Syftet med plockanalyser är att ge en bild av avfallets sammansättning med fokus på andelen matavfall, producentansvarsmaterial samt farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet. Syftet är också att beräkna de totala mängderna avfall som genererats i villa- och lägenhetshushåll. Utöver detta ska plockanalysen även fungera som: Dataunderlag för sammansättning på avfall för att kunna arbeta med och följa upp mål i kommunernas avfallsplaner. Statistiskt underlag på tillgänglig mängd matavfall i det brännbara avfallet. Utvärdera mängden producentansvarsmaterial i avfallet. Underlag som kan användas i respektive kommuns informationsinsatser. Mål som finns i Bollnäs och Ovanåkers avfallsplaner som går att utvärdera med hjälp av plockanalys är följande: Farligt avfall samt el-avfall ska inte förekomma i kärl- och säckavfallet Förpacknings- och tidningsmaterial ska på sikt inte förekomma i kärl- och säckavfallet. Till 2020 ska mängden understiga 70 kg/person (98 kg år 2012). 3. Metod Plockanalys innebär att en i förväg bestämd mängd hushållsavfall plockas ut och sorteras. Genom plockanalysen får man reda på avfallets beståndsdelar och kan på så sätt få ett underlag för att bedöma vilka återvinningsbara fraktioner som inte sorteras ut. Med hjälp av resultaten från plockanalyser kan kommunen utvärdera insamlingssystem, planera och dimensionera nya system för avfallshantering samt kontrollera kvaliteten på avfallet. Resultatet kan också användas för att kontrollera effekten av införandet av olika styrmedel. 4

5 Plockanalysen genomförs enligt Avfall Sveriges manual 2017:31, Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall. Metoden innehåller följande steg: Planering Förstudie Provinsamling Provneddelning Sortering Utvärdering 3.1 Planering BORAB har gjort planeringen av plockanalysen så som definierat undersökningsområde, fastställt syfte samt tidplan. Avfallstyperna som har analyserats är hushållens brännbara kärl- och restavfall samt källsorterat matavfall. Avfallet har sorterats i 28 fraktioner, se samtliga fraktioner i protokollen i bilaga Förstudie Syftet med en förstudie är att dokumentera fakta om undersökningsområdet, välja delområden utifrån plockanalysens syfte, planera tidpunkt för provinsamling samt förbereda för provtagningen. BORAB har dokumenterat fakta om undersökningsområdet så som antal hushåll, boendestruktur samt rådande insamlingssystem. Bolaget har också planerat delområden för provtagningarna. Envir har i dialog med beställaren (Avfall Hälsingland) tagit del av plockanalysens syfte samt vilka moderprov som analysen omfattar. Kommunerna har bistått Envir med nödvändig information, genom ett ifyllt formulär. 3.3 Provinsamling Kommunen har valt rutter för insamling av prover, ansvarat för att tillräcklig mängd avfall samlats in och att avfallet levererats i tid till provneddelning och plockanalys. Följande områden har varit aktuella för Bollnäs kommun: Villaområde med utsorterat restavfall Villaområde med matavfall Flerfamiljsområde med blandsopor 5

6 Följande områden har varit aktuella för Ovanåkers kommun: Villaområde med utsorterat restavfall Villaområde med matavfall Flerfamiljsområde med blandsopor Totalt har 6650 kilogram moderprov levererats från Bollnäs kommun samt 7510 kilogram från Ovanåker, detta avfall kommer både från villor och från flerfamiljshus och består både av restavfall, matavfall och blandsopor. Materialet har levererats med renhållningsfordon med minimal komprimering till platsen för neddelning. Varje fordon har vägts med och utan avfall så att moderprovets vikt har kunnat beräknas. Moderproven har fått unika namn kommunens namn, bebyggelsetyp och avfallsfraktion. Personal från Envir har sedan ansvarat för mottagandet av moderprovet, noterat vikt, datum och tid för provet, detta för att underlätta spårbarhet. 3.4 Provneddelning Envir har ansvarat för provneddelningen för BORABs plockanalyser. Avfallet har tömts på en hårdgjord yta på Långtå Återvinningscentral. Avfallet har sedan blandats försiktigt med en hjullastare. Efter blandning har avfallet lagts ut i en platt och avlång sträng varav fem delprov på cirka 100 kilogram plockats ut. Personal från Envir har valt delprov enligt förbestämd metod. Delproven har sedan paketerats i cipaxbehållare, tillhandahållna av Envir. Fem delprov på 100 kilogram restavfall ryms i tre stycken behållare och fem delprov 100 kilogram matavfall ryms i två stycken behållare. Varje prov innehåller ungefär 500 kilogram avfall. Behållarna har sedan stängts och plastats in för transport ner till Envirs avfallslaboratorium i Ängelholm. 3.5 Sortering När avfall ankommer till Envirs labb lastas proverna upp på särskilt utformade sorteringsbord. Runt sorteringsplatsen finns säckar och kärl utplacerad för de olika fraktionerna att sorteras i. En första okulär besiktning görs av avfallet där vassa eller större fraktioner sorteras ut. Avfallspåsarna sprättas sedan upp med försiktighet så att avfallet kan spridas ut på bordet. Allt avfall sorteras och avslutningsvis sopas fint material upp och sorteras i respektive fraktion. Sorteringen görs i 28 fraktioner enligt Manual för plockanalys av hushållsavfall. Detta för att avfallet ska kunna beskrivas med avseende på såväl behandlingsbarhet och ansvarsfördelning mellan kommunens och producenternas insamlingssystem. Sorteringen vid plockanalysernas baseras på de sorteringsanvisningar som ges i bilaga 6

7 1 i manualen. Metoden innebär att cirka 500 kilogram avfall ur moderprovet sorteras. Vid sorteringen deltar normalt tre personer. Matrester och liknande tas bort från förpackningsmaterialet, endast emballage utan rester sorteras som förpackningar. När det är möjligt sorteras även förpackningar med blandmaterial, exempelvis plockas plastkorkar bort från kartonger och metallock separeras från glasburkar. Oöppnade livsmedelsförpackningar töms på innehåll i en separat fraktion och förpackningarna sorteras som förpackningar. Allt sorteras, även mindre bitar så som fimpar, godispapper och knappcellsbatterier. Varje fraktion vägs och protokollförs på papper. Även typ av farligt avfall och elektronikavfall noteras. Om större eller tyngre föremål påträffas som vanligtvis inte förekommer i avfallet vägs detta också separat för att kunna exkluderas från analysen, detta för att inte snedvrida resultatet. Fraktionerna vägs på en mobil våg med noggrannhet på 0,1 kilogram, farligt avfall och elektronik vägs på våg med ännu högre noggrannhet. Slutfört protokoll förs sedan in elektroniskt. Foton på delproven tas. 3.6 Utvärdering Resultatet från sorteringen kan sedan användas för att bestämma sammansättningen på provet. I den här rapporten redovisas kilogram, viktprocent samt kilogram per hushåll och vecka. När det förekommer matavfall i proverna smutsar och fuktar detta ner resterande avfallsslag. Vissa materialslag tenderar att suga åt sig vatten vilket gör fraktionen tyngre. För jämförelser är det därmed mest representativt att använda kilogram per hushåll och vecka. Nyckeltalet kilogram per hushåll och vecka räknas med hjälp av antalet hushåll som ingår i insamlingsrutten, hämtningsfrekvens samt lassets vikt. Vid jämförelser av förpackningsslag används däremot smuts- och fuktkorrektionsfaktorer, enligt Avfalls Sveriges rapport U , Korrektionsfaktorer vid plockanalyser för utsorterat brännbart avfall. Denna korrektion bör användas om källsorteringsgrad ska beräknas, insamlingssystem för producentansvar ska utvärderas eller potentialen till minskad mängd av den brännbara fraktionen vid ökad utsortering av förpackningar och tidningar ska beräknas. Korrektionsfaktorerna bestäms enligt mängden matavfall som finns i provet, se tabell. Till exempel om det är mindre än 20 procent matavfall i provet används korrektionsfaktorerna i kolumn KF20, om andelen matavfall är mellan 20 och 30 procent används korrektionsfaktorer i kolumn KF20-30 och så vidare. 7

8 Tabell 1 Korrektionsfaktorer för förpackningar. Returpapper KF20 0,93 KF ,89 KF ,78 KF40 0,66 Pappersförpackningar Mjukplastförpackningar Hårdplastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar 0,82 0,88 0,85 0,88 0,96 0,74 0,85 0,82 0,84 0,96 0,69 0,76 0,70 0,80 0,96 0,55 0,58 0,56 0,65 0,95 Alla protokoll och vikter granskas på Envirs kontor så att all information stämmer. Därefter skapas ett Excel-ark. Protokoll samt bilder sparas därefter på en privat sida som kommunen sedan har möjlighet att ladda ner dokumentationen ifrån. 8

9 4. Resultat: Bollnäs kommun Totalt har 6650 kilogram avfall levererats från Bollnäs, varav 1512 kilogram har sorterats för hand genom plockanalys. Detta motsvarar 23 procent av den levererade mängden. Med hjälp av uppgifter om antal hushåll och hämtningsfrekvens kan genereringstakten, avfallet uppkommit under en veckas tid, räknas ut. Tabell 2 Sammanställning av prover i Bollnäs. Moderprov Fraktion Antal Moderprov Analyserad hushåll (kg) vikt (kg) Analyserad GenereringsHämtningsvikt, % av takt intervall moderprov (kg/hh/v) Flerfamiljshus, tätort Restavfall ,0 17,93% 1 4,59 Villor, tätort ,2 18,09% 2 6, ,8 48,25% 2 2,39 Villor, tätort Restavfall Matavfall Ett villahushåll i Bollnäs producerar 6,44 kilogram per hushåll och vecka medan ett lägenhetshushåll producerar 4,59 kilogram under samma tidsperiod. I snitt är ett lägenhetshushåll mindre än ett villahushåll vilket kan förklara den mindre mängden avfall men även andra faktorer kan påverka såsom insamlingssystem och vilja till sortering. Villahushållen i Bollnäs genererar 2,39 kilogram matavfall per vecka. 4.1 Villor Restavfall Plockanalysen visar att matavfall motsvarar 21,94 procent av provets vikt. Tidningar och förpackningar svarar för 39,61 procent. Detta innebär att det potentiellt finns 61,55 procent som kan sorteras ut för materialåtervinning samt utvinning av biogas. Farligt avfall och elektronik svarar tillsammans för 0,57 procent av avfallet. Det rättsorterade materialet, övrigt brännbart och inert material, svarar tillsammans 32,29 procent, se diagram 4.1. Resultatet visar att det finns stor potential till bättre källsortering. Genom fullständig sortering kan en stor mängd material gå till materialåtervinning istället för förbränning. Med full utsortering skulle Bollnäs villor endast ha en restavfallsmängd på 2,08 kilogram per vecka. Detta skulle gynna både miljön och ekonomin i kommunen. 9

10 Övrigt brännbart 25,52% Matavfall 21,94% El & elektronik 0,49% Trädgårdsavfall 5,59% Farligt avfall 0,08% Inert material 6,77% Tidningar och förpackningar 39,61% Diagram 4.1 Sammansättning av restavfall (viktprocent). Matavfall i restavfallet Matavfallet motsvarar 1,41 kilogram per hushåll och vecka. Av detta är 0,41 kilogram onödigt matavfall. Onödigt matavfall är sådant matavfall som hade kunnat ätas upp om det hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, såsom avskrapade rester från tallriken, mat som hunnit bli gammal eller rester från förpackningar. I provet påträffades också en del förpackad mat, se bild 1. Bild 1 Oöppnade förpackningar i villahushållens restavfall i Bollnäs. 10

11 Tidningar och förpackningar i restavfallet Fukt och smuts kan variera i olika prover och göra material olika tunga, detta försvårar jämförelser av resultat mellan olika tidpunkter och kommuner. Därav räknas de våta vikterna om till torrvikter med korrektionsfaktorer för tidningar och förpackningar. Presentationen av följande resultat är omvandlat till torrvikt. I restavfallet består största delen av förpackningsmaterialet av 0,73 kilogram tidningar. Därefter svarar pappersförpackningar och mjukplast för 0,43 respektive 0,37 kilogram per hushåll och vecka, se diagram ,50 2,00 0,08 0,14 0,28 1,50 0,37 1,00 0,43 0,50 0,73 Tidningar och dylikt Pappersförpackningar Mjukplast Hårdplastförpackningar Glasförpackningar Metallförpackningar Diagram 4.2 Förpackningar i restavfallet (kilogram/hushåll/vecka). I Bollnäs kommuns avfallsplan är målsättningen att till 2020 endast producera förpackningsavfall motsvarande 70 kilogram i restavfallet. Enligt resultatet från den här plockanalysen motsvarar förpackningsavfallet för en person i ett villahushåll 44,6 kilogram per person och år (enligt SCB bor 2,33 personer per villahushåll i Bollnäs), vilket innebär en uppfyllelse av målet. Däremot finns det fortfarande stor potential att sortera ut mer tidningar och förpackningar. 11

12 Bild 2 Mjukplast, pappers, metall- och glasförpackningar från villahushållen i Bollnäs. Farligt avfall och elektronik i restavfallet Farligt avfall och elektronikavfall svarar för 0,01 respektive 0,03 kilogram per hushåll och vecka. Detta innebär att antalet batterier per 100 kilogram restavfall är 3,3 stycken och antalet ljuskällor är 7,3 stycken per 100 kilogram avfall. Det farliga avfallet består av 6 stycken nålar/kanyler, tabletter, 2 stycken sprayburkar samt 2 stycken tändare. I elektronikavfallet påträffades 17 stycken batterier, 37 ljuskällor, ficklampa, taklampa, hörlurar, USB-sladdar, solcellslampa, Mp3 och laddare, se bild 3. Farligt avfall och elektronikavfall ska inte förbrännas utan lämnas till kommunens anvisade platser, till exempel på återvinningscentralen. Då kan ämnena återvinnas och tas omhand på ett miljöriktigt sätt. 12

13 Bild 3 Farligt avfall och elektronik i restavfallet från villorna i Bollnäs. 13

14 4.1.2 Matavfall Matavfallet består till största del av oundvikligt matavfall som svarar för 73 procent av provets vikt. Det onödiga matavfallet, det som inkluderar matrester och förpackningar med mat, svarar för 12,5 procent av provets vikt. Onödigt matavfall är sådant matavfall som hade kunnat ätas upp om det hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, såsom avskrapade rester från tallriken, mat som hunnit bli gammal eller rester från förpackningar, se bild nedan. Det felsorterade avfallet står för 1,3 procent. Felsorterat 1,3% Matavfallspåsar 11,1% Hushållspapper 2,2% Matrester 11,6% Öppnade matförpackningar 0,9% Oöppnade matförpackningar 0,02% Oundvikligt matavfall 73,0% Diagram 4.3 Sammansättning av villahushållens matavfall (viktprocent). 2,0 1,74 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,28 0,4 0,2 0,0 0,02 0,26 0,05 0,03 Oundvikligt matavfall Oöppnade matförpackningar Öppnade matförpackningar Matrester Hushållspapper Matavfallspåsar Felsorterat Diagram 4.4 Sammanställning av Bollnäs villahushålls restavfall (kilogram/hushåll/vecka). 14

15 Bild 4 Onödigt matavfall från villahushållens matavfall. Felsorterat i matavfallet Av matavfallet är 0,03 kilogram per hushåll och vecka felsorterat. Avfallet är helt fritt från farligt avfall men förpackningsavfall förekommer och ett batteri påträffades. Papper-, mjukplast-, hårdplast- och metallförpackningar påträffades i provet. Utöver detta fanns också trädgårdsavfall och övrigt brännbart material. Bild 5 Förpackningar samt elektronikavfall i matavfallet hos villahushållen från Bollnäs. 15

16 Källsorteringsgrad Källsorteringsgrad innebär andelen utsorterad mängd matavfall av den totala mängden insamlat matavfall, det vill säga både den mängd matavfall som finns i matavfallet samt den mängd som finns i restavfallet. Källsorteringsgraden för detta villaområde är 63 procent, se tabell 3. Tabell 3 Källsorteringsgrad för villahushållens matavfall i Bollnäs. Matavfall i restavfallet Matavfall i matavfallet Källsorteringsgrad 1,41 2,36 63% 16

17 4.2 Flerfamiljshus Blandsopor Plockanalysen visar att provet innehåller matavfall som svarar för 26,79 procent samt tidningar och förpackningar som svarar för 38,95 procent. Detta innebär potentiellt sett att 65,74 procent av provet kan sorteras ut för materialåtervinning samt utvinning av biogas. Farligt avfall och elektronikavfall svarar tillsammans för 0,51 procent. Trädgårdsavfall svarar för 3,27 procent och det rättsorterade avfallet (övrigt brännbart och inert material) står för 30,48 procent. Övrigt brännbart 24,50% Matavfall 26,79% El & elektronik 0,46% Farligt avfall 0,05% Inert material 5,98% Trädgårdsavfall 3,27% Tidningar och förpackningar 38,95% Diagram 4.5 Sammansättning av blandsopor hos flerfamiljehusen i Bollnäs (viktprocent). Genom fullständig sortering kan en stor mängd material gå till materialåtervinning istället för förbränning. Med full utsortering skulle Bollnäs flerfamiljshushåll endast ha en avfallsmängd på 1,40 kilogram per vecka. Detta skulle gynna både miljön och ekonomin i kommunen. Matavfall i blandsoporna I det blandade avfallet finns 1,23 kilogram per hushåll och vecka, varav 0,45 kilogram är onödigt matavfall. Onödigt matavfall är sådant matavfall som hade kunnat ätas upp om det hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, såsom avskrapade rester från tallriken, mat som hunnit bli gammal eller rester från förpackningar. 17

18 Bild 6 Oöppnad mat från flerfamiljshusen i Bollnäs. Tidningar och förpackningar i blandsoporna Fukt och smuts kan variera i olika prover och göra material olika tunga, detta försvårar jämförelser av resultat mellan olika tidpunkter och kommuner. Därav räknas de våta vikterna om till torrvikter med korrektionsfaktorer för tidningar och förpackningar. Presentationen av följande resultat är omvandlat till torrvikt. I avfallet påträffas alla förpackningsslag. Den största andelen består av pappersförpackningar motsvarande 0,52 kilogram per hushåll och vecka. Tidningar och dylikt samt mjukplast svarar för 0,35 respektive 0,34 kilogram per hushåll och vecka. 1,60 1,40 0,04 0,10 1,20 0,20 1,00 0,29 0,80 0,60 0,39 0,40 0,20 0,31 Tidningar och dylikt Pappersförpackningar Mjukplast Hårdplastförpackningar Glasförpackningar Metallförpackningar Diagram 4.6 Förpackningar i blandsoporna hos flerfamiljshusen i Bollnäs (kilogram/hushåll/vecka). 18

19 I Bollnäs kommuns avfallsplan är målsättningen att till 2020 endast producera förpackningsavfall motsvarande 70 kilogram i restavfallet. Enligt resultatet från den här plockanalysen motsvarar förpackningsavfallet för en person i ett lägenhetshushåll 45 kilogram per person och år (enligt SCB bor 1,5 personer per lägenhetshushåll i Bollnäs), vilket innebär en uppfyllelse av målet. Däremot finns det fortfarande stor potential att sortera ut mer tidningar och förpackningar. Bild 7 Metall-, glas-, plast- och pappersförpackningar i blandsoporna från flerfamiljshus i Bollnäs. Farligt avfall och elektronik i blandsoporna I avfallet fanns farligt avfall och elektronik motsvarande 3 kilogram respektive 0,02 kilogram per hushåll och vecka. Detta innebär att antalet batterier per 100 kilogram avfall är 1,4 stycken och antalet ljuskällor är 0,8 stycken per 100 kilogram avfall. Det farliga avfallet innehöll 42 nålar/kanyler, tabletter samt 2 stycken Tipp-Ex, 1 stycken L Oréal-spray samt en tändare. Elektronikavfallet bestod av 7 stycken batterier, 4 ljuskällor samt övrig elektronik i form av 3 stycken klockor, miniräknare, laddare, router, 6 par hörlurar, mobil, USB-sladd, 2 stycken USB och batteriljus, se bild nedan. 19

20 Bild 8 Farligt avfall och elektronikavfall i blandsoporna hos flerfamiljshusen i Bollnäs. 20

21 4.3 Jämförelse av plockanalysresultat från 2015 och Villor Plockanalyser gjordes senast För villahushåll syns en tydlig förändring. Den totala mängden skiljer sig, år 2015 visade plockanalysen att ett villahushåll genererade 9,9 kilogram avfall per vecka. Plockanalysen 2018 visar att ett villahushåll genererar 6,44 kilogram per vecka, se diagram 4.7. Framförallt har andelen matavfall och förpackningsavfall minskat. Detta kan förklaras av införandet av separat matavfallsinsamling som under Övrigt brännbart 2,54 1,64 El & elektronik 0,03 0,03 Farligt avfall 0,01 0,01 Inert material 0,29 0,44 Tidningar och förpackningar 3,94 2,55 Trädgårdsavfall 0,31 0,36 Matavfall 2,79 1,41 Diagram 4.7 Sammansättning villors restavfall, en jämförelse mellan 2015 och 2018 (kilogram/hushåll/vecka) Flerfamiljshus Den totala mängden avfall skiljer sig inte markant mellan plockanalyserna 2015 och Den totala mängden 2015 var 5,0 kilogram per hushåll och vecka medan mängden avfall 2018 var 4,59 kilogram avfall per vecka. Framförallt är det mängden tidningar och förpackningar som är mindre 2018 på 1,79 kilogram per hushåll och vecka, 2015 var denna mängd 2,31 kilogram. Däremot finns mer matavfall i provet 2018, se diagram

22 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1, Övrigt brännbart 1,28 1,12 El & elektronik 3 0,02 Farligt avfall 1 3 Inert material 0,23 0,27 Tidningar och förpackningar 2,31 1,79 Trädgårdsavfall 0,08 0,15 Matavfall 1,10 1,23 Diagram 4.8 Sammansättning flerfamiljshus restavfall, en jämförelse mellan 2015 och 2018 (kilogram/hushåll/vecka). 22

23 5. Resultat: Ovanåker Totalt har 7510 kilogram mat- och restavfall levererats för plockanalys, varav 1402,8 kilogram har analyserats, vilket motsvarar 19 procent av den levererade mängden. Med hjälp av uppgifter om antal hushåll och hämtningsfrekvens kan genereringstakten, avfallet uppkommit under en veckas tid, räknas ut. Tabell 4 Sammanställning av prover i Ovanåker. Moderprov Fraktion Antal Moderprov Analyserad hushåll (kg) vikt (kg) Analyserad GenereringsHämtningsvikt, % av takt intervall moderprov (kg/hh/v) Flerfamiljshus, tätort Restavfall ,6 14,53% 1 5,96 Villor, tätort Restavfall ,6 13,53% 2 6,14 Villor, tätort Matavfall ,6 45,51% 2 2,32 Ett villahushåll i Ovanåker genererar 6,14 kilogram restavfall per hushåll och vecka medan ett lägenhetshushåll producerar 5,96 kilogram under samma tidsperiod. I snitt är ett lägenhetshushåll mindre än ett villahushåll vilket kan förklara mindre mängder avfall men även andra faktorer kan påverka såsom insamlingssystem och vilja till sortering. Villahushållen i Ovanåker genererar 2,32 kilogram matavfall per vecka. 5.1 Villor Restavfall Plockanalysen visar att i villahushållens avfall svarar matavfall för 19,1 procent av avfallet. Tidningar och förpackningar motsvarar 44,49 procent av avfallet. Detta innebär att det potentiellt finns avfallet till 63,58 procent kan sorteras ut för materialåtervinning och utvinning av biogas. Farligt avfall och elektronikavfall svarar tillsammans för 0,49 procent. Trädgårdsavfall svarar för 4,12 procent av provets vikt, se figur 9. Resultatet visar att det finns stor potential till bättre källsortering. Genom fullständig sortering kan en stor mängd material gå till materialåtervinning istället för förbränning. Med full utsortering skulle Ovanåkers villor endast ha en restavfallsmängd på 1,95 kilogram per hushåll och vecka. Detta skulle gynna både miljön och ekonomin i kommunen. 23

24 Övrigt brännbart 27,16% Matavfall 19,10% Trädgårdsavfall 4,12% El & elektronik 0,46% Farligt avfall 0,03% Inert material 4,65% Tidningar och förpackningar 44,49% Diagram 5.1 Sammansättning av villornas restavfall i Ovanåker (viktprocent). Matavfall i restavfallet I villornas restavfall finns 1,17 kilogram per hushåll och vecka. Av detta är mer än hälften, 0,63 kilogram, onödigt matavfall. Onödigt matavfall är sådant matavfall som hade kunnat ätas upp om det hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, såsom avskrapade rester från tallriken, mat som hunnit bli gammal eller rester från förpackningar. Bild 9 Onödigt matavfall från villornas restavfall i Ovanåker. 24

25 Tidningar och förpackningar i restavfallet Fukt och smuts kan variera i olika prover och göra material olika tunga, detta försvårar jämförelser av resultat mellan olika tidpunkter och kommuner. Därav räknas de våta vikterna om till torrvikter med korrektionsfaktorer för tidningar och förpackningar. Presentationen av följande resultat är omvandlat till torrvikt. Den största andelen förpackningsmaterial består av pappersförpackningar som svarar för 0,85 kilogram per hushåll och vecka. Därefter svarar mjukplast och tidningar för 0,44 respektive 0,37 kilogram per hushåll och vecka, se figur 10. 2,50 0,09 0,08 2,00 0,39 1,50 0,44 1,00 0,85 0,50 0,37 Tidningar och dylikt Pappersförpackningar Mjukplast Hårdplastförpackningar Glasförpackningar Metallförpackningar Diagram 5.2 Förpackningar i restavfallet för villorna i Ovanåker (kilogram/hushåll/vecka). I Ovanåkers kommuns avfallsplan är målsättningen att till 2020 endast producera förpackningsavfall motsvarande 70 kilogram i restavfallet. Enligt resultatet från den här plockanalysen motsvarar förpackningsavfallet för en person i ett villahushåll 52 kilogram per person och år (enligt SCB bor 2,2 personer per villahushåll i Ovanåker), vilket innebär en uppfyllelse av målet. Däremot finns det fortfarande stor potential att sortera ut mer tidningar och förpackningar, förpackningar och tidningar utgör uppnår hälften av villornas restavfall. 25

26 Bild 10 Metall-, glas-, plast- och pappersförpackningar i villornas restavfall i Ovanåker. Farligt avfall och elektronikavfall i restavfallet Farligt avfall och elektronik svarar 2 kilogram respektive 0,03 kilogram per hushåll och vecka. Detta innebär att antalet batterier per 100 kilogram restavfall är 3,0 stycken och antalet ljuskällor är 1,3 stycken per 100 kilogram avfall. Bild 11 Farligt avfall och elektronik i villornas restavfall i Ovanåker. 26

27 Det farliga avfallet utgörs av 14 stycken nålar/kanyler, tabletter samt övrigt farligt avfall i form av 2 stycken behållare med miljöfarligt innehåll (symboler). Elektronikavfallet utgörs av 12 stycken batterier, 5 ljuskällor samt övrig elektronik i form av en ljusslinga, kabel och en lampa Matavfall Plockanalysen visar att matavfallsprovet var helt fritt från förpackningar med mat i, både öppnade och oöppnade förpackningar. Mestadels bestod provet av oundvikligt matavfall som svarar för 73 procent och är det avfall som uppstår vid hantering av livsmedel så som skal från frukt och grönsaker, köttben eller kaffesump. Matrester svarar för 9,1 procent av avfallet, se bild 12, och är sådant matavfall som hade kunnat ätas upp om det hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, såsom avskrapade rester från tallriken, mat som hunnit bli gammal eller rester från förpackningar. Matavfallspåsar 14,6% Felsorterat 0,5% Hushållspapper 2,9% Matrester 9,1% Oundvikligt matavfall 73,0% Diagram 5.3 Sammansättning av villornas matavfall i Ovanåker (viktprocent). 27

28 1,8 1,69 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,34 0,21 0,2 0,0 0,07 0,01 1 Oundvikligt matavfall Oöppnade matförpackningar Öppnade matförpackningar Matrester Hushållspapper Matavfallspåsar Felsorterat Diagram 5.3 Sammansättningen på matavfall från Ovanåkers kommun, kg/hushåll/vecka Bild 12 Onödigt matavfall i villornas matavfall i Ovanåker. 28

29 Felsorteringar i matavfallet Felsorterat material står endast för 0,01 kilogram per hushåll och vecka och består av mindre mängder förpackningar, inert material samt övrigt brännbart. De förpackningsslag som påträffades var tidningar, pappersförpackningar och mjukplast. Bild 13 Tidningar och förpackningsmaterial i villornas matavfall i Ovanåker. Källsorteringsgrad Källsorteringsgrad innebär andelen utsorterad mängd matavfall av den totala mängden insamlat matavfall, det vill säga både den mängd matavfall som finns i matavfallet samt den mängd som finns i restavfallet. Majoriteten av matavfallet ligger i kärlet för matavfall för villahushållen i Ovanåker, källsorteringsgraden är 66 procent, se tabell 5. Tabell 5 Källsorteringsgrad på matavfallet. Matavfall i restavfallet Matavfall i matavfallet Källsorteringsgrad 1,17 2,31 66% 29

30 5.2 Flerfamiljshus Blandsopor Plockanalysresultatet visar att flerfamiljshushållens avfall till 28,85 procent består av matavfall. Tidningar och förpackningar svarar för 27,53 procent. Detta innebär att det finns potential för att sortera ut 56,38 procent av avfallet, för materialåtervinning eller för utvinning av biogas. Trädgårdsavfall motsvarar 2,83 procent av avfallets vikt. Farligt avfall och elektronik svarar tillsammans för 0,16 procent. Det rättsorterade avfallet (övrigt brännbart och inert material) motsvarar 40,64 procent av avfallet. Resultatet visar att det finns stor potential till bättre källsortering. Genom fullständig sortering kan en stor mängd material gå till materialåtervinning istället för förbränning. Med full utsortering skulle Ovanåkers flerfamiljshushåll endast ha en avfallsmängd på 2,42 kilogram per vecka. Matavfall 28,85% Övrigt brännbart 36,18% Trädgårdsavfall 2,83% El & elektronik 0,11% Farligt avfall 0,05% Inert material 4,46% Tidningar och förpackningar 27,53% Diagram 5.4 Sammansättning av flerfamiljshusens restavfall i Ovanåker (viktprocent). 30

31 Matavfall i blandsoporna I det blandade avfallet motsvarar matavfallet 1,72 kilogram per hushåll och vecka. Av detta är mer än hälften onödigt matavfall, 0,63 kilogram. Onödigt matavfall är sådant matavfall som hade kunnat ätas upp om det hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, såsom avskrapade rester från tallriken, mat som hunnit bli gammal eller rester från förpackningar. Bild 14 Onödigt matavfall i flerfamiljshusens restavfall i Ovanåker. Tidningar och förpackningar i blandsoporna Fukt och smuts kan variera i olika prover och göra material olika tunga, detta försvårar jämförelser av resultat mellan olika tidpunkter och kommuner. Därav räknas de våta vikterna om till torrvikter med korrektionsfaktorer för tidningar och förpackningar. Presentationen av följande resultat är omvandlat till torrvikt. Den största andelen förpackningsmaterial består av mjukplast som svarar för 0,35 kilogram per hushåll och vecka. Därefter svarar pappersförpackningar och tidningar för 0,28 respektive 0,23 kilogram per hushåll och vecka. 31

32 1,40 0,04 0,12 1,20 1,00 0,22 0,80 0,35 0,60 0,40 0,28 0,20 0,23 Tidningar och dylikt Pappersförpackningar Mjukplast Hårdplastförpackningar Glasförpackningar Metallförpackningar Diagram 5.5 Tidningar och förpackningar i flerfamiljshusens blandsopor (kilogram/hushåll/vecka). Bild 15 Plast-, pappers- metall- och glasförpackningar i flerfamiljshusens blandsopor i Ovanåker. I Ovanåkers kommuns avfallsplan är målsättningen att till 2020 endast producera förpackningsavfall motsvarande 70 kilogram i restavfallet. Enligt resultatet från den här plockanalysen motsvarar förpackningsavfallet för en person i ett lägenhetshushåll 44,57 kilogram per person och år (enligt SCB bor 1,4 personer i lägenhetshushåll i Ovanåker), vilket innebär en uppfyllelse av målet. Däremot finns det fortfarande stor potential att sortera ut mer tidningar och förpackningar. 32

33 Farligt avfall och elektronik i blandsoporna Farligt avfall står för 3 kilogram per hushåll och vecka och elektronik svarar för 0,01 kilogram per hushåll och vecka. Detta innebär att antalet batterier per 100 kilogram avfall är 1,6 stycken och antalet ljuskällor är 0,4 stycken per 100 kilogram avfall. I provet påträffades 17 stycken nålar/kanyler, 2 stycken nagellack samt klorid. Elektronik står för 0,01 kilogram per hushåll och vecka. I provet fanns 8 stycken batterier, 2 ljuskällor samt övrig elektronik i form av hörlurar, billaddare, solcellslampa, lampa och sladdar. Bild 16 Farligt avfall och elektronik i flerfamiljshusens blandsopor i Ovanåker. 33

34 5.3 Jämförelse av plockanalysresultat från 2015 och Villor Totala mängden avfall år 2015 är 8,4 kilogram per hushåll och vecka. År 2018 är avfallsmängden på 6,1 kilogram per hushåll och vecka. Framförallt är det mängden matavfall som skiljer proverna åt, matavfallet 2015 står för 3,08 kilogram per hushåll och vecka och är motsvarande 1,17 kilogram Under 2018 infördes matavfallsinsamling för villahushåll i Ovanåker, detta har haft en tydlig effekt på matavfallet i restavfallet Övrigt brännbart 1,65 1,67 El & elektronik 0,03 0,03 Farligt avfall 0,01 2 Inert material 0,37 0,29 Tidningar och förpackningar 3,15 2,73 Trädgårdsavfall 0,11 0,25 Matavfall 3,08 1,17 Diagram 5.6 Jämförelse av sammansättningen på villornas restavfall 2015 och 2018 (kilogram/hushåll/vecka). 34

35 5.3.2 Flerfamiljshus Mängden avfall för flerfamiljshus skiljer sig en del mellan provtagningarna. År 2015 är avfallsmängden 4,5 kilogram per hushåll och vecka. År 2018 är motsvarande mängd 5,96 kilogram. Både matavfallet, förpackningsmaterial och det övriga brännbara står för en större andel ,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1, Övrigt brännbart 1,53 2,16 El & elektronik 0,01 0,01 Farligt avfall 3 Inert material 0,16 0,27 Tidningar och förpackningar 1,40 1,64 Trädgårdsavfall 0,09 0,17 Matavfall 1,36 1,72 Diagram 5.6 Jämförelse av sammansättningen på flerfamiljshusens blandsopor 2015 och 2018 (kilogram/hushåll/vecka). 35

36 6. Felkällor Metoden plockanalys har sina begränsningar, en begränsning är att plockanalyser är tids- och resurskrävande att genomföra. Detta gör att endast ett fåtal prov kan analyseras. Dessa prov ska sedan antas vara representativa för det område/kommun som plockanalysen tillämpas på. Av anledningar så som förändring i konsumtionsmönster kan påverka mängden avfall samt avfallssammansättningen, som är svårt att ta hänsyn till i analysen. För att undersöka sammansättning av avfall och uppkomna mängder av vissa avfallsslag saknas dock andra verktyg. Men att vara medveten om begränsningarna gör det enklare att tolka resultatet. 36

37 Bilaga 1. Protokoll: Bollnäs, villor, restavfall Restavfall Datum: Kommun/område: Bollnäs - Bebyggelse: Villor - tätort Sorteringsteam: Ilija, Rudi, Pera Protokollförare: Mohamad Hämtningsintervall: 2 Antal hushåll: 218 Vikt på moderprov (kg): 2810 Primär fraktion Bioavfall Papper och kartong Plast FNImat NEJ Vikt Kg/hush/ Sekundär fraktion vikt-% Kg vecka Antal Oundvikligt: ben, skinn, köttsvål, skal, kärnor, te12,5% 63,7 0,81 och kaffesump Onödigt: oöppnade 2,1% 10,8 0,14 förpackningar med mat Onödigt: öppnade 1,8% 9,1 0,12 förpackningar med mat Onödigt: mat med passerat datum, 3,2% 16,3 0,21 matrester, ätbar frukt och grönsaker Annat: hushållspapper, 2,3% 11,6 0,15 servetter 5,6% 28,4 0,36 Trädgårdsavfall 139, 27,5% 1,77 Summa bioavfall 9 12,7% 64,3 0,82 Tidningar o dyl* Well* 1,8% 9,1 0,12 Pappersförpackningar* 7,2% 36,7 0,47 Övrigt papper 2,4% 0,15 6,7% 2,0% 12,1 122, 2 33,8 10,2 0,2% 0,8 0,01 5,4% 27,2 0,34 1,8% 9,2 0,12 Summa papper Mjukplast * Avfallsbärare Frigolit* Hårdplastförpackningar * Övrig plast 24,0% Kommentarer Mycket tidningar 1,55 0,43 0,13 37

38 16,0% 81,2 1,03 Glasförpackningar* 2,2% 11,4 0,14 Övrigt glas Summa glas Metallförpackningar* Övrig metall Summa metall 0,4% 2,1 0,03 2,7% 1,5% 0,5% 2,1% 13,5 7,8 2,7 10,5 0,17 0,10 0,03 0,13 5,8% 29,6 0,38 5,8% 29,6 0,04 0 0,37 0 0,41 0 0,60 8 0,20 2 0,38 Summa plast Glas Metall Inert Material Farligt avfall Porslin, kattsand, aska Summa inert material Läkemedel och kanyler, antal Övrigt farligt avfall Summa farligt avfall Batterier, antal Ljuskällor, antal El- & elektronik * Småelektronik 0,01% 0,07% 0,08% 0,12% 0,04% 0,33% 1,70 0 0, ,02 3,9% 19,6 0,25 11,0% 55,9 0,71 29,5 108, 21,3% Summa övrigt 4 508, 100% Summa totalt 2 Material märkt med * faller under producentansvar 0,37 Textil Övrigt Blöjor, bindor o dyl Allt annat 5,8% 2 st sprejburkar, 2st tändare 0,01 0,7% 0,49% 6 Tabletter 2,51 0 3,4 Summa el-&elektronik Trä Kattsand, sten, porslin, keramik Ficklampa, tak-lampa, hörlurar, usb-sladdar, solcells-lampa, mp3, laddare 0,03 0,04 1,37 6,44 38

39 Bilaga 2. Protokoll: Bollnäs, villor, Matavfall Protokoll, matavfall Datum: Kommun/område: Bollnäs - Bebyggelse: Villor - tätort Sorteringsteam: Ilija, Pera Protokollförare: Mohamad Hämtningsintervall: 2 Antal hushåll: 218 Vikt på moderprov (kg) 1040 Matavfall, rätt sorterat Primär fraktion Bioavfall Sekundär fraktion Kg %Vikt Kg/hush/vecka Oundvikligt: ben, skinn, köttsvål, skal, kärnor, te- och kaffesump 366,1 73,0% 1,74 Onödigt: oöppnade förpackningar med mat 0,1 0,0% Onödigt: öppnade förpackningar med mat 4,5 0,9% 0,02 Onödigt: mat med passerat datum, matrester, ätbar frukt och grönsaker 58,1 11,6% 0,28 Annat: hushållspapper, servetter, snittblommor 11,1 0,05 Matavfallspåsar o tidningar i botten 55,6 11,1% Totalt, rätt sorterat 2,2% 495,5 98,7% Kommentarer Tidningar i botten 0,26 1,0 kg 2,36 Övrigt avfall, felaktig sortering Primär fraktion Papper och kartong Plast Metall Sekundär fraktion Tidningar, journaler o dyl Kg %Vikt Kg/hush/vecka 0,0% Pappersförpackningar 0,0 0,6 0,1% Mjukplast 1,0 0,2% Hårdplastförpackningar 0,2 0,0% 0,0% Kommentarer Metallförpackningar 0,1 Glas Glasförpackningar 0,0 Bioavfall Inert Material Trädgårdsavfall, jord 1,1 0,2% 0,01 Porslin, kattsand, aska 0,0 0,0% Övrig metall 39

40 Farligt avfall El och elektronik Läkemedel och kanyler 0,0 Övrigt farligt avfall 0,0 Batterier 0,0 Ljuskällor 0,0 Småelektronik 0,0 0,0% 0,6% 1,3% Övrig plast, trä, övrigt papper, textil, disktrasa, 0,02 våtservetter 0,03 Övrigt 3,2 Allt övrigt brännbart Totalt, felaktigt Summa totalt 6,3 501,8 100% 2,39 40

41 Bilaga 3. Protokoll: Bollnäs, FFH, restavfall Restavfall Datum: Bollnäs Flerfamiljshus Bebyggelse: tätort Sorteringsteam: Mohamad Protokollförare: Mohamad Hämtningsintervall: 1 Antal hushåll: 610 Vikt på moderprov (kg): 2800 FNImat NEJ Kommun/område: Primär fraktion - Sekundär fraktion vikt% Oundvikligt: ben, skinn, köttsvål, 17,0% skal, kärnor, te- och kaffesump 0,78 1,1% 5,5 0,05 1,6% 8,1 0,07 3,7% 18,4 0,17 Annat: hushållspapper, servetter 3,4% 17,2 0,16 Trädgårdsavfall 3,3% 16,4 0,15 30,1% 150,9 1,38 Summa bioavfall Papper och kartong Tidningar o dyl* 7,6% 38,3 0,35 Well* 2,6% 13,1 0,12 Pappersförpackningar* 8,8% 44,1 0,40 Övrigt papper 2,0% 10,2 0,09 21,1% 105,7 0,97 Summa papper Plast Mjukplast * 7,3% 36,5 0,33 Avfallsbärare 3,7% 18,8 0,17 Frigolit* 0,2% 1,0 0,01 Hårdplastförpackningar* 5,3% 26,5 0,24 Övrig plast 2,9% 14,4 0,13 19,4% 97,2 0,89 Glasförpackningar* 2,4% 11,8 0,11 Övrigt glas 0,3% 1,7 0,02 Summa plast Glas Kg/hush/vecka Antal 85,3 Onödigt: oöppnade förpackningar med mat Onödigt: öppnade förpackningar med mat Onödigt: mat med passerat datum, matrester, ätbar frukt och grönsaker Bioavfall Vikt Kg Kommentarer 41

42 Metall Summa glas 2,7% 13,5 0,12 Metallförpackningar* Övrig metall Summa metall 1,1% 0,2% 1,3% 5,4 1,0 6,4 0,05 0,01 0,06 5,4% 27,3 0,25 5,4% 27,3 0,25 0,02% 0,100 0,04% 0,176 Summa farligt avfall 0,05% 0,276 Batterier, antal 0,02% 0,104 7 Ljuskällor, antal 0,02% 0,098 4 Inert Material Porslin, kattsand, aska Summa inert material Läkemedel och kanyler, antal Farligt avfall El- & elektronik* Övrigt farligt avfall 0,02 0,46% 2,302 0,02 Småelektronik Summa el-&elektronik Övrigt 0,42% 2,100 Trä 0,4% 2,0 0,02 Textil 2,6% 12,9 0,12 Blöjor, bindor o dyl 11,7% 58,9 0,54 Allt annat Summa övrigt 4,9% 24,6 19,6% 98,4 100% 502,0 0,22 0,90 4,59 Summa totalt Material märkt med * faller under producentansvar 42 Tabletter 2st Tipp-EX, 1 st Loreal-spray, 1 st tändare 3 st klockor, mini-räknare, laddare, router, 6 st hörlurar, mobil, usb sladd, 2 st usb, batteriljus 42

43 Bilaga 4. Protokoll: Ovanåker, Villor, restavfall Restavfall Datum: Kommun/område: Bebyggelse: Sorteringsteam: Protokollförare: Hämtningsintervall: Antal hushåll: Ovanåker Villor - tätort Sava, Rozika Mohamad Vikt på moderprov (kg): 2910 Primär fraktion Bioavfall Sekundär fraktion Oundvikligt: ben, skinn, köttsvål, skal, kärnor, te- och kaffesump Onödigt: oöppnade förpackningar med mat Onödigt: öppnade förpackningar med mat Onödigt: mat med passerat datum, matrester, ätbar frukt och grönsaker Annat: hushållspapper, servetter Trädgårdsavfall Vikt Kg Kg/hush/ vecka 34,8 0,54 1,7% 6,5 0,10 1,9% 7,5 0,12 2,8% 10,9 0,17 3,9% 15,5 0,24 16,2 0,25 91,4 1,43 Tidningar o dyl* 4,1% 23,2 % 6,5% 25,7 0,40 Well* 3,0% 12,0 0,19 13,7% 54,1 0,84 2,7% 10,8 26,1 102,6 % 7,9% 31,2 2,5% 9,8 0,3% 1,0 7,4% 29,1 1,8% 7,2 19,9 78,3 % 1,4% 5,5 0,17 Papper och Pappersförpackningar* kartong Övrigt papper Summa papper Mjukplast * Avfallsbärare Frigolit* Hårdplastförpackningar* Övrig plast Summa plast Glasförpackningar* Glas vikt% NEJ 8,8% Summa bioavfall Plast FNImat Övrigt glas Summa glas Antal Kommentar 1,60 0,49 0,15 0,02 0,45 0,11 1,22 0,09 0,2% 0,6 0,01 1,5% 6,1 0,10 43

44 Metall Inert Material 1,7% 0,9% 2,6% 6,7 3,6 10,3 0,10 0,06 0,16 3,6% 14,1 0,22 3,6% 14,1 0,22 0,01% 0,040 0,02% 0,090 0,03 0,130 % Batterier, antal 0,10% 0,380 0,01 12 Ljuskällor, antal 0,04% 0, ,32% 1,260 0,02 Metallförpackningar* Övrig metall Summa metall Porslin, kattsand, aska Summa inert material Läkemedel och kanyler, antal Farligt avfall Övrigt farligt avfall Summa farligt avfall El- & elektronik* Småelektronik Summa el-&elektronik Trä Textil Övrigt Blöjor, bindor o dyl Allt annat Summa övrigt Summa totalt Material märkt med * faller under producentansvar 0,46 1,810 % 1,9% 7,6 4,9% 19,1 10,0% Kattsand, porslin 14 Tabletter 2st med symbol Ljusslinga, kabel, lampa 0,03 0,12 0,30 39,2 0,61 5,8% 23,0 22,6 88,9 % 100% 393,6 0,36 1,39 6,14 44

45 Bilaga 5. Protokoll: Ovanåker, Villor, Matavfall Protokoll, matavfall Datum: Kommun/område: Bebyggelse: Sorteringsteam: Protokollförare: Hämtningsintervall: Antal hushåll: Vikt på moderprov (kg) Ovanåker Villor - tätort Mohamad,Rudolf Mohamad Matavfall, rätt sorterat Primär fraktion Bioavfall Sekundär fraktion Kg %Vikt Oundvikligt: ben, skinn, köttsvål, skal, kärnor, te- och kaffesump 365,5 Onödigt: oöppnade förpackningar med mat 0,0 Onödigt: öppnade förpackningar med mat 0,0 Onödigt: mat med passerat datum, matrester, ätbar frukt och grönsaker Kg/hush/vecka Kommentarer 73,0% 1,69 45,4 9,1% 0,21 Annat: hushållspapper, servetter, snittblommor 14,3 2,9% 0,07 Matavfallspåsar o tidningar i botten 73,1 14,6% Tidningar i botten 0, ,3 99,5% 2,31 Totalt, rätt sorterat Övrigt avfall, felaktig sortering Primär fraktion Papper och kartong Plast Sekundär fraktion Tidningar, journaler o dyl Kg %Vikt Kg/hush/vecka Kommentarer 0,2% Pappersförpackningar 0,9 0,1 0,0% Mjukplast 1,0 0,2% 0,0% Hårdplastförpackningar 0,0 Metall Metallförpackningar 0,0 Glas Glasförpackningar 0,0 Bioavfall Trädgårdsavfall, jord 0,0 45

46 Inert Material Porslin, kattsand, aska Farligt avfall El och elektronik Övrigt Totalt, felaktigt Summa totalt 0,0% Övrig metall, övrigt glas 2,3 0,0% 0,5% 0,01 500,6 100% 2,32 0,2 Läkemedel och kanyler 0,0 Övrigt farligt avfall 0,0 Batterier 0,0 Ljuskällor 0,0 Småelektronik 0,0 Allt övrigt brännbart 0,2 46

47 Bilaga 6. Protokoll: Ovanåker, FFH, restavfall Restavfall Datum: Kommun/område: Bebyggelse: Sorteringsteam: Protokollförare: Hämtningsintervall: Antal hushåll: Vikt på moderprov (kg): Ovanåker Flerfamiljshus - tätort Sava, Rozika Mohamad Primär fraktion Bioavfall Papper och kartong Vikt Sekundär fraktion vikt-% Kg Kg/hush/vecka Antal Oundvikligt: ben, skinn, köttsvål, skal, kärnor, te- 17,6% 89,5 1,05 och kaffesump Onödigt: oöppnade 0,8% 4,0 0,05 förpackningar med mat Onödigt: öppnade 2,8% 14,3 0,17 förpackningar med mat Onödigt: mat med passerat datum, 4,4% 22,4 0,26 matrester, ätbar frukt och grönsaker Annat: hushållspapper, servetter 3,2% 16,5 0,19 Trädgårdsavfall 2,8% 14,4 0,17 Summa bioavfall 31,7% 161,1 1,89 Tidningar o dyl* 4,3% 22,1 0,26 Well* 0,6% 3,1 0,04 Pappersförpackningar* 5,7% 29,1 0,34 Övrigt papper 1,8% 9,2 0,11 12,5% 63,5 0,74 Mjukplast * 6,8% 34,5 0,40 Avfallsbärare 2,4% 12,2 0,14 Frigolit* 0,2% 0,9 0,01 Hårdplastförpackningar* 4,6% 23,2 0,27 Övrig plast 2,0% 10,3 0,12 15,9% 81,1 0,95 Glasförpackningar* 2,1% 10,5 0,12 Övrigt glas Summa glas 0,5% 2,5 0,03 2,6% 13,0 0,15 Summa papper Plast Summa plast Glas FNImat JA Kommentarer 47

48 Metall Inert Material Farligt avfall El- & elektronik* 0,9% 4,4 0,05 0,7% 1,6% 3,5 7,9 0,04 0,09 3,3% 16,7 0,20 3,3% 16,7 0,20 0,02% 0,120 0,02% 0,110 Summa farligt avfall 0,05% 0,230 Batterier, antal 0,06% 0,280 8 Ljuskällor, antal 0,01% 0,030 2 Metallförpackningar* Övrig metall Summa metall Porslin, kattsand, aska Summa inert material Läkemedel och kanyler, antal Övrigt farligt avfall 0,05% 0,230 0,11% 0,540 0,01 Trä 0,1% 0,7 0,01 Textil 3,5% 17,7 0,21 Blöjor, bindor o dyl 25,7% 130,5 1,53 Allt annat Summa övrigt 3,1% 32,3% 100% 15,6 164,5 508,6 0,18 1,93 5,96 Småelektronik Summa el-&elektronik Övrigt Summa totalt Material märkt med * faller under producentansvar Kattsand, porslin 17 2st nagellack, klorin Hörlurar, billaddare, solcellslampa, lampa, sladd 48

49 Envir AB, Gesällgatan 11, Munka-Ljungby