I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

Transkript

1 I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

2 I dag har de flesta av oss insett att jordens resurser är ändliga och att vi därför måste hushålla med dem. Att återanvända de produkter och material som redan finns på marknaden är en vinst för både miljön och människan. Återvinning av glasförpackningar är ett paradexempel på cirkulär ekonomi. En använd glasförpackning tas om hand, blir glaskrossråvara och till ny förpackning. Gång på gång i all oändlighet. På det sättet förbrukar vi mindre naturresurser, använder mindre energi vid tillverkning och minskar utsläppen av koldioxid. I DAG: BÄST I VÄRLDEN. I MORGON:? I Sverige återvinner vi hela 93 % av våra glasförpackningar, vilket innebär att vi är bäst i världen. I EU- 28 återvinns ca 75 % av alla glasförpackningar. Framgångskonceptet är en hög teknisk nivå och en väl sammanhållen kedja från insamling till nya produkter. Den kanske enskilt viktigaste faktorn för att vi lyckats så väl i Sverige är att vi klarat av att hålla en hög kvalité på det insamlade materialet och därmed kunnat leverera en hög andel attraktiv krossråvara tillbaka till glasindustrin. Detta tack vare rena fraktioner och separerade insamlingsströmmar av ofärgat och färgat glas via landets 5000 ÅVS stationer. Svensk Glasåtervinning är dessutom certifierat enligt EU- kommissionens direktiv gällande end of waste, EOW som reglerar när glas upphör att vara ett avfall och blir till ny råvara vilket säkerställer en hög materialåtervinning tillbaka till glasindustrin, så kallad closed loop. I Sverige är kravet i dag 70 % återvinningsgrad men ska öka till 90 % från och med En målsättning som plötsligt kan bli svår att nå om Sverige ratar ett välfungerande insamlingssystem sedan 30 år tillbaka och utan fundering på konsekvenser ställer krav på alternativa system. Utgångspunkten för EOW är att ingående glasavfall har en fraktion större än 10 mm för att Svensk Glasåtervinnings anläggning ska kunna sortera enligt EOW kriterierna. Det är alltså skiljelinjen mellan cirkulär och icke cirkulär råvara.

3 ÅVS ELLER FNI FÖR ÖKAD ÅTERVINNINGSGRAD? Av den totala insamlingen ( ton, 2018) så står återvinningsstationerna, ÅVS för cirka 70 %. Och den fastighetsnära insamlingen, FNI för cirka 30 %. Det finns cirka 5000 ÅVS stationer i Sverige som sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI. ÅVS stationerna är placerade på allmänna platser vanligtvis vid butiker, drivmedelsstationer och i bostadsområden, platser där människor rör sig och som är tillgängliga. Fördelen med insamlings behållarna på ÅVS-stationerna ur ett cirkulärekonomisk perspektiv är att inkasthålet är begränsat och utformat specifikt för glasförpackningar vilket minimerar risken att få in obehörigt material. Stationerna är också uppdelade i en färgad och en ofärgad behållare för att säkerställa separerade insamlingsströmmar och därmed kvalitén. FNI insamlingen kommer från flerfamiljshus och villor. Idag står flerfamiljshus för cirka 80 % av den totala FNI insamlingen. Glaset lämnas av konsumenten i öppna kärl, ett för färgat och ett för ofärgat glas. De öppna kärlen inbjuder ofta till att annat obehörigt material kastats ner i glasförpacknings-fraktionerna vilket innebär en försämring i kvalité. FNI materialet hanteras dessutom av flera mellanhänder töms, går till lokalt lager, sedan till mellanlager och sedan till Svensk Glasåtervinning i Hammar vilket innebär att glaset ofta går sönder och krossas till mindre bitar än 10mm vilket betyder att glaskrossen inte håller kvalitén för att bli ny råvara för glasförpackningar.

4 INSAMLAT MATERIAL: ÅVS VS FNI. Under första delen av 2019 har Svensk Glasåtervinning gjort slumpmässiga kvalitétskontroller och jämfört inleveranser från ÅVS och FNI. Det inkomna materialet har fotograferats, därefter har det gjorts en plockanalys där man tagit bort sopor och andra föroreningar och sedan har materialet vägts. När glaset sedan gått igenom hela processen görs en så kallad siktanalys. Allt under 10 mm som siktats av blir down-graded dvs uppfyller inte EOW kriterierna och kan alltså inte gå tillbaka till glasindustrin som cirkulär råvara. Resultatet av kontrollen visar att FNI- insamlat glas ger: 5 gånger mer sopor per ton jämfört med ÅVS-insamlat glas. 7 % mindre cirkulärt glas jämfört med ÅVS-insamlat glas.

5 INLEVERANS ÅVS INLEVERANS FNI Färg: Ofärgat Färg: Ofärgat Provmängd: 3020 kg (normalt är en långtradare Provmängd: 3290 kg (normalt är en långtradare lastade med kilo glas) lastade med kilo glas) Varav sopor: 8,038 kg =8,038/3020=0,27 % Varav sopor: 48,373 kg=48,373/3290=1,5 % Siktad mängd: 96 kg Siktad mängd: 94 kg Varav 0 10: Varav 0 10: 2,540 kg=2,54/96=2,7 % 8,747 kg=8,747/94=9,3 %

6 Glas är 100 % material-återvinningsbart. Återvinningssystemet har inga förluster. 1 kg rent krossglas blir till 1 kg nytt glas. En återvunnen flaska kan bli en ny flaska. Dessutom kan samma fraktion av material återvinnas oändligt många gånger utan system/värdeförluster.

7 SAMMANFATTNING. Genom dagens upparbetade system har vi lyckats säkerställa attraktiv och ren råvara med hög kvalitet till industrin vilket gjort att svensk glasåtervinning ligger högt i avfallsherarkin med en extremt hög återvinningsgrad och nästan obefintlig deponi. En försämrad insamling medför försämrad råvara vilket får stora konsekvenser för glasindustrin och den cirkulär ekonomin och i förlängningen också vår planet och utnyttjandet av naturens ändliga resurser. Om man utgår från EOW så blir slutsatsen en förlust på ton per år i attraktiv råvara vid dagens insamlingsnivåer. Dessutom ökar övriga förluster i processen med ökad nedkrossning. Återvinningsgraden kan i värsta fall minska från dagens 93% till 80 85% och med ökad deponi som följd. Det saknas enligt vår bedömning positiva miljökonsekvenser med införande av FNI som huvudregel för insamling av glas. Svensk Glasåtervinning har sedan starten 1986 systematiskt arbetat fram ett kvalitetssäkrat system för insamling av förpackningsglas och skapat ett slutet kretslopp för glas där glaset kan cirkulera hur många gånger som helst. Glaskross är en strategisk råvara med stor betydelse för svensk industris råvaruförsörjning vilket ger minskad energiåtgång och reducerat koldioxidutsläpp. Att ändra insamlingen är ett stort risktagande som kan påverka många led: Högre grad i utnyttjande av naturtillgångar Ökad energiåtgång vid glastillverkning och ökade koldioxidutsläpp Lägre återvinningsgrad Ökad deponi Längre ner i avfallshierarkin

8 ORDLISTA. Viktiga termer för glasåtervinning. AVFALL. Varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra sig av med. INSAMLING. Uppsamling, sortering eller inledande lagring av avfall för vidare transport. AVFALLSHIERARKIN. Prioriteringsordning som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan. Översta steget är förebyggande, därefter följer återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning och sist deponi. Kallas också avfallstrappan. MATERIALBOLAG, MB. Materialbolagen är producenternas organisationer för att praktiskt hantera producent ansvaret. De fem materialbolagen Plastkretsen, Pressretur, Returkartong, Metallkretsen och Svensk Glasåtervinning äger FTI. DEPONI. Upplagsplats för avfall. EOW. EU-kommissionens direktiv gällande end of waste vilket reglerar när glas upphör att vara ett avfall och blir till ny råvara. FASTIGHETSNÄRA INSAMLING, FNI. Insamling på eller i direkt anslutning till de fastigheter där avfallet uppkommit. MATERIALÅTERVINNING. En avfallshantering som innebär att avfallet kommer till nytta som ersättning för annat material eller nytt råmaterial. Det är på detta steg i avfallshierarkin som Svensk Glasåtervinning är verksam. PRODUCENTANSVAR. Skyldighet för producenter att se till att avfall samlas in, transporteras bort och återvinns på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt. FÖRPACKNINGS OCH TIDNINGSINSAMLINGEN AB, FTI. Ansvarar för infrastrukturen med återvinningsstationer. Hanterar bygglov, samverkan kommuner, städning, klagomålshantering och liknande. Ägs av materialbolagen. ÅTERVINNINGSSTATION ÅVS. Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper som drivs av FTI.

9 Tel