Musselodling i miljöns tjänst

Transkript

1 Musselodling i miljöns tjänst Ett pilotprojekt i åländska vatten Slutrapport Torbjörn Engman, Ålands fiskodlarförening rf Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering

2 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Placering och montering av odlingar 3. Övervakning av odling, samt påväxtkontroll 4. Biomassabestämningar 5. Skörd 6. Resultat 7. Slutsatser 2

3 1. Bakgrund Hösten 2005 föddes tanken på detta pilotprojekt. I samband med att undertecknads fiskodlingsramar togs iland för vinterförvaring, noterades som alltid att förankringsrepen var fulla av blåmusslor (Mytilus edulis). Då blåmusslan sedan tidigare varit känd som effektiv vattenfiltrerare, och därmed även samtidigt bindare av bl.a. fosfor och kväve via sin föda, började tanken på musselodling i miljöns tjänst ta form. Problemet var att musselodling aldrig tidigare förekommit i Östersjön, så frågan var om det överhuvudtaget var möjligt att odla musslor på samma sätt som t.ex. på svenska västkusten? Vid Kristinebergs marina forskningsstation i Sverige hade utvecklandet av musselodling i miljöns tjänst tagit fart 2004 tack vare kommunen Lysekils behov av extra kväverening på sitt avloppsvatten. Projektledare för detta blev Odd Lindahl vid nämnda forskningsstation. Ungefär samtidigt började strängare miljökrav på den åländska fiskodlingsnäringen ställas från dåvarande regering på Åland. Efter en viss tids bakgrundsforskning, presenterade undertecknad idén om musselodling som kompensationsåtgärd för fiskodlingens utsläpp av närsalter för Ålands fiskodlarförening hösten Tanken var att fiskodlingsnäringen skulle gå i bräschen för detta miljöarbete i form av ett pilotprojekt med en småskalig musselodling. Idén godkändes av föreningen, och verksamhetsledaren och undertecknad fick i uppdrag att genomföra projektet. Under vintern 2006 kontaktades norska leverantörer av musselodlingsutrustningar, samtidigt som en ansökan om finansiering för detta pilotprojekt lämnades in till Ålands landskapsregering. Ansökan beviljades, vilket innebar att införskaffning av utrustning påbörjades. I samband med ansökan beslöts också att detta projekt skulle omfatta två skilda platser: en vid Seglinge Forells fiskodlingsanläggning i Ålands östra skärgård (Kumlinge) och en vid Storfjärdens Fisks anläggning i Eckerö. (I fortsättningen Se Fo respektive St Fi). På detta sätt skulle två helt skilda vattenområden ingå i detta projekt: Skärgårdshavet (Kumlinge) och Ålands hav (Eckerö). Projektet delades in i två steg: 1. anläggande av odling med påföljande observationer angående påväxt av musslor, och anläggningens resistens gentemot olika naturkrafter (vågor, ström, isförskjutningar) samt 2. skörd och utvärdering av denna. 3

4 2. Placering och montering av odlingar Grundtanken var att respektive musselodlingar skulle placeras i direkt anslutning till fiskodlingsanläggningen. I Se Fo:s fall anlades odlingen ca 50 m från fiskodlingen, medan ytterligare en anlades ca 200 m från fiskodlingen, med tanke på eventuell referens. Beträffande St Fi anlades också en odling i direkt anslutning till fiskodlingen. Den ursprungliga avsikten var att monteringen av odlingarna skulle ske i början av maj 2006, men beroende på leveransförseningar av materialet, var odlingarna klara först i slutet av juli Typen av musselodlingar som användes var den traditionella långlinemodellen (se fig). Detta innebär en ytlina (50 m) som bärs upp av ytbojar med ca 7m mellanrum. Vid långlinan fästs sedan de egentliga odlingsbanden (horisontellt enligt serpentinmodell och med 30 cm mellanrum). I detta fall bestod dessa av nätremsor (ca 100 cm breda) med en maskstorlek på 8 mm. I Se Fo:s fall blev djupet på odlingsbanden 4 m och hos St Fi 10 m djupa. I botten på odlingsbanden monterades som tyngder 20 mm grovt kamstål med en längd på 30 cm. Den totala längden på odlingsbanden var hos Se Fo 750 m vid odling 1 och 600 m vid odling 2. 4

5 3. Övervakning av odling, samt påväxtkontroll Övervakning av musselodlingarna skedde vid Se Fo ca en gång/vecka. Detta gjordes från båt och vissa delar av odlingsbanden lyftes upp för kontroll. Första observationerna beträffande påväxt konstaterades i mitten av oktober 2006 då millimeterstora musslor iakttogs på odlingsbanden. Denna observation motsade antagandet man gjort på förhand, att musslorna endast leker på våren. Bevisligen sker leken även på sensommaren, eventuell hela tiden. Mycket tyder på att leken är kontinuerlig och individuell eftersom observationer från fiskodlingsutrustningen under tidigare år pekar på att settling (mussellarverna fäster sig) sker konstant. Vintern 2007 var en rätt krävande vinter på musselodlingarna ur fysisk synpunkt. Kraftiga stormar med kraftiga vattenströmmar, samt isläggning med påföljande isförskjutning utgjorde stora påfrestningar på anläggningarna. Dock kan konstateras att anläggningarna klarade vintern rent fysiskt, och att musslorna på odlingsbanden fortfarande satt kvar på våren. Sommaren 2007 förflöt lugnt både hos Se Fo och St Fi. Tillväxten var bra och biomassabestämningar gjordes (redogörelse i följande stycke). Hösten var likaså odramatisk, men vintern 2008 havererade St Fi:s odling och sjönk beroende på kraftiga stormar och strömmar. Dessutom var biomassan alldeles för stor i förhållande till flytkraft och utrustningens tålighet (odlingsbanden var 10 m djupa). Att bärga anläggningen visade sig vara en omöjlighet. St Fi monterade sommaren 2007 ytterligare en anläggning, dock i mera skyddade vatten. Här var tillväxten också god. Under 2007 började detta projekt väcka massmedial uppmärksamhet på många håll och kanter. Lokaltidningarna på Åland gjorde besök och skrev artiklar, likaså gjorde Ålandsradion intervjuer. Finska YLE gjorde flera program för radion; Turun Sanomat hade en helsidesartikel kring musselodlingen, och finska TV-stationen MTV3s gjorde ett inslag för sitt nyhetsprogram. Våren 2008 byttes ytbojarna på odlingarna hos Se Fo ut mot modell större eftersom de dåvarande hade blivit för små i förhållande till biomassan och börjat sjunka. Den vid St Fi anlagda odlingen 2007 konstaterades hösten 2008 vara tom på musslor trots god settling och tillväxt. Orsaken till detta är sannolikt dykänder som ätit hela musselproduktionen. Viggar och knipor observerades nämligen i stort antal vid denna anläggning. 5

6 4. Biomassabestämning Systematiska biomassabestämningar påbörjades i maj 2008 hos Se Fo eftersom tanken var att skörden av musslorna skulle börja när biomassan slutade öka. Metoden som användes vid bestämningen var den samma som används vid Kristinebergs marina forskningsstation. Grundprincipen är att trippelprov tas från varje läge/djup på odlingsbanden. I detta fall togs musslor från en längd på 30 cm vid varje provpunkt. I praktiken togs prover på tre olika odlingsband och på tre olika djup på samma odlingsband. Viktigt är att provtagningen sker på olika platser på anläggningen eftersom biomassan kan variera på olika platser på odlingsbanden. Resultaten av biomassabestämningen vid Se Fo odling 1 framgår av nedanstående tabell: _datum biomassa_ 25 maj 1,725 kg/m 8 juni 1,835 kg/m 25 juni 2,025 kg/m 15 september 2,265 kg/m 8 augusti 2,485 kg/m 5. Skörd Skörden av odlingarna inleddes och med odling 1, alltså närmast fiskodlingen. Skörden utfördes på plats på en flotteliknande farkost där odlingsbanden skrapades av för hand i 300l plastbaljor. Detta arbete var synnerligen tidskrävande. När baljorna var fulla, transporterades de iland till kaj där de vägdes med kranvåg. Likaså mättes odlingsbanden som avskrapats för att få exakt längd. Vid uppdragning av odlingsbanden konstaterades att en rätt stor mängd musslor föll av innan banden var på däck. Odling 2 började skördas Här var metodiken den att odlingsbanden lösgjordes från långlinan och lades på däck. Vid kaj skrapades banden av genom att dra dem mellan två bräder ovanpå tidigare nämnda baljor. Denna metod var avsevärt mindre tidskrävande än att skrapa banden för hand. Vägning gjordes när baljorna var fulla. Efter skörd och vägning komposterades sedan musslorna på Kumlinge kommuns kompostområde. 6

7 6. Resultat Nedanstående tabell visar resultaten från skörden. I samband med skörden gjordes också en längdbestämning av ett på måfå taget antal musslor (se bilaga 1). Likaså sändes musslor till Eurofins laboratorier dels i Sverige och dels i Tyskland för näringsanalys (se bilaga 2). Tolkningen av resultaten kommer i en skild rapport. Odling # Odlingsband (m) vikt (kg) biomassa (kg/m) ,894 2, ,524 2,540 7

8 7. Slutsatser Den allmänna slutsatsen av detta pilotprojekt är att blåmusslor kan odlas med framgång i åländska vatten. Detta torde borga för att storskaliga musselodlingar runt Åland har potential att kunna få en avgörande betydelse för upptag av framförallt fosfor och kväve ur havet och på så sätt få en renande verkan på vattenmiljön. Hur stor reningsverkan blir, står i direkt proportion till mängden odlade musslor. Beträffande den slutliga biomassan/m odlingsband kan konstateras att ingen egentlig skillnad existerade mellan de två odlingsenheterna trots skillnad i avstånd från fiskodlingen. Utgångspunkten var ju att planktonproduktionen borde vara större i direkt anslutning till fiskodlingen och på så sätt utgöra bättre förutsättningar för tillväxt. Vad avsaknaden av skillnad berodde på är sannolikt det att vattengenomströmningen är så pass effektiv vid fiskodlingen att någon påverkan på vattenmiljön inte kunde skönjas. För att kunna utesluta fiskodlingens inverkan på musslornas tillväxt, borde en odling ha placerats i ett vattenområde opåverkat av fiskodlingen, som referens. Då det gäller längdfördelningen hos musslorna är den vad som förväntas, eftersom musselodlingarna varit i sjön drygt två år. Med andra ord har settling sannolikt skett kontinuerligt och därmed har odlingsbanden innehållit flera generationer musslor. I längdfördelningen måste även en naturlig variation i tillväxten beaktas. 8

9 BILAGA 1. Längdfördelning av musslor, hösten Antal musslor (st) Diameter (mm) 9