Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Transkript

1 Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil Lycke Tel / fax p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun Utmed gränsen mellan Tjuvkil 4:5 och 2:166 (markerad med röd färg i fig. 1) finns ett drygt 200 m långt och kulverterat dike med spillvatten från dessa gårdar samt flöden från ladugårdar och gödselstackar. Dessutom finns visst flöde av dagvatten. Diket mynnar i en bäck. För att reducera närsaltflödet till bäcken och det närliggande havet föreslås här en artificiell våtmark av typ vattenreningskärr, vilket anläggs ovanför den befintliga kulverten. Från en befintlig brunn vid avståndet ± 0 i fig. 2 och bilaga 1 anläggs en ny och grundare rörledning (diameter 10 cm) ned till 60 m, där levé 1 börjar. Utrymme finn sedan för 7 stycken levéer av 9 m längd och ett maximalt vattendjup av 0,25 m ,9 10,8 10,7 10,6 10,5 10,4 10,3 10,2 10,1 10 9,9 9,8 9,7 9,6 9,5 9,4 9,3 9,2 9,1 9 Marknivåer över kulverterat dike Fig. 2. Fig. 1. Genom att levéerna är nedsänkta fås en nödvändig lutning i den 60 m långa rödledningen från brunnen vid 0 till levé 1. Jord som erhålles vid anläggning av leveerna kan användas för täckning av de grundast liggande delarna av den nya rörledningen för att fungera som isolering vintertid. I brunnen vid 0 m, vars kant utan lock utnyttjats som provisorisk fixpunkt (+10,00), ligger tillförande rörets nedre innerkant på nivån +9,26 (Bilaga 1). Övriga nivåer (bottennivå, maximal vattennivå och vallkrönsnivå mellan levéerna framgår av bilaga 2. Den befintliga kulvertens nivå (nedre innerkant) i bäcken ligger vid +7,86. Västra Gräns Östra

2 2 I den befintliga brunnen vid 0 m förses det nuvarande utloppsröret med ett nivårör upp till nivån +9,36, så att den befintliga kulverten nedströms kan nyttjas som reserv vid tillfälligt höga flöden. För att undgå läckage från levéerna till den befintliga kulverten kan en plastfolie läggas på levéernas botten. Denna underlättar också möjligheterna att hålla borta vattenväxter som inte får skugga vattenytan. Genom data presenterade i bilaga 2 framgår att levéernas bredd mellan 1,50 och 1,75 m är viktig för vattenreningskärrets kapacitet. Anläggningen har tillräcklig kapacitet för alla de tre närliggande jordbruksfastigheterna. Lycke den 16 maj Olof Pehrsson

3 Mellangård Bilaga 1 3

4 4 Bilaga 2 Nivåer, arealer och volymer för 7 likstora levéer Lägsta Vattenmark- yta vid Högsta nivå - Levé- Levé- Volym (kubm) 0,25 m Levé Sträcka Marknivå Levé- vatten- Vall- vall- längd* bredd* vid resp. vattendjup** djup*** (nr) (m) Västra Gräns Östra botten nivå krön krön (cm) (m) (m) 0,10 m 0,15 m 0,20 m 0,25 m (kvm) ,86-+9,72 +9,74-+9,60 +9,94-+9,80 +9,00 +9,25 +9, ,50 1,44 2,23 3,06 3, ,72-+9,59 +9,60-+9,47 +9,60-+9,66 +8,95 +9,20 +9, ,75 1,67 2,57 3,51 4, ,59-+9,44 +9,47-+9,34 +9,66-+9,53 +8,85 +9, ,44-+9,30 +9,34-+9,22 +9,53-+9,41 +8,80 +9,05 +9, ,30-+9,24 +9,22-+9,18 +9,41-+9,35 +8,75 +9,00 +9, ,24-+9,19 +9,18-+9,13 +9,35-+9,29 +8,70 +8,95 +9, ,19-+9,06 +9,13-+9,14 +9,29-+9,14 +8,65 +8,90 +9, S:a S:a vid 1,5 m levébredd. 10,08 15,59 21,42 27,56 Flöde (l / min) vid utbytestiden 1 vecka. 1,00 1,55 2,13 2,73 Flöde (l / dag) vid utbytestiden 1 vecka Motsvarande antal pe vid 150 l / pe / dag 9,6 14,9 20,4 26,3 S:a vid 1,75 m levébredd 11,66 17,96 24,57 31,50 Flöde (l / min) vid utbytestiden 1 vecka. 1,16 1,78 2,44 3,13 Flöde (l / dag) vid utbytestiden 1 vecka Motsvarande antal pe vid 150 l / pe / dag 11,1 17,1 23,4 30 * Avser botten ** Med sidolutning 1:1 *** Vid bottengredd 1,75 m och sidolutning 1:1 Kommentar till Rapport Restaurering av kulverterade diken Kulvertering av diken har inneburit en omfattande åtgärd för att åstadkomma större sammanhängande enheter vid rationaliseringen i det gamla jordbrukslandskapet. Detta torde i stor omfattning ha bidragit till övergödningen. Från början rann vatten från gödselstackar och hushåll i öppna och ofta grunda diken. Dessa betades och slogs, vilket innebar att de hölls öppna och ljuset nådde ner till vattnet, ett vatten som hade en optimal N/P-kovt (= 7). Då fungerade dessa diken som naturliga vattenreningsområden (en form som också fått stå som modell vid vattenreningskärrets tillkomst) genom att närsalter snabbt kunde omvandlas till vegetativ och animalisk biomassa. Även bäckar och åkanter betades, så att ljus nådde dessa vatten. Endast i begränsad omfattning nådde dessa närsalter då sjöar och hav. Delar av dessa diken från punktkällor behöver nu restaureras. Detta kan utföras, genom att de omvandlas till naturliga vattenreningsområden enligt den metodik kallad vattenreningskärr som här beskrivits och föreslagits. Ett antal levéer placeras då i en serie efter varandra så nära en punktkälla som möjligt. För denna anläggning och ytterligare en i Kungälvs kommun söktes LIP-anslag. Men, detta beviljades ej, med motiveringen att för lite åkermark skulle tas i anspråk. Förklaringen till detta märkliga ställningstagande har nu blivit uppenbar (Sonesten, L., Wallin, M. & Kvarnäs, H Kväve & fosfor till Vänern och Västerhavet. Transporter, retention och åtgärdscenarier inom Göta älvs avrinningsområde. Länsstyrelsen i Västra Götalands och Värmlands län samt Vänerns vattenvårdsförbund) Problemet med övergödningen genom jordbruket skall lösas, genom att så stor åkerareal som möjligt (minst 3 %) däms upp och förvandlas till våtmarker. I praktiken innebär detta anlägg-

5 5 ning av grunda, snabbt igenväxande dammar och sjöar. Dessa skall snabbt få växa igen och ta upp närsalter genom att fosfor sedimenterar och kväve denitrifieras. Det har dock visat sig att detta är en föga effektiv (Pehrsson, O VATTEN 60:43-53) och dessutom kostsam metod.

6 6

7 This document was created with Win2PDF available at The unregistered version of Win2PDF is for evaluation or non-commercial use only.