Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Transkript

1 1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år SAMMANFATTNING UPPDRAGET FISKARTER OCH FÖRETAGANDE Fisketurismens arter Fisketurismens företag FISKETURISMENS FISKAR Gädda Abborre Lax Öring Regnbågslax Sik Torsk Sill Övriga arter BEHOV AV YTTERLIGARE KUNSKAP SAMMANFATTNING Länsstyrelsen redovisar i rapporten beståndsstatus för ett antal fiskarter som utgör grund för utveckling av fisketurismen i Blekinge. Blekinge har generellt mycket goda förutsättningar för fisketurism. Närheten till befolkningscentra i Nordeuropa och för området kring södra Östersjön unika sportfiskemöjligheter är de främsta framgångsfaktorerna. Gädda, lax och havsöring är de arter som är viktigast för fisketurismen i Blekinge. Mörrumsån är det mest kända sportfiskevattnet i länet. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Ronnebygatan blekinge@lansstyrelsen.se

2 2 (7) För att fisketurismen skall kunna utvecklas som näring så ställs det krav på vi skall kunna redovisa fiskbeståndens status. Länsstyrelsen gör bedömningen att det framför allt behövs en bättre uppföljning av kustbestånden av fisk för att ge möjligheter till utveckling av fisketurismen i kustområdet. Även uppföljningen av öringbestånden i länet behöver bli bättre. Kostnaderna för en sådan förbättrad uppföljning av fisketurismens fiskarter beräknas till ca kronor per år. En ökad fisketurism ställer också krav på en bättre rapportering av fångster i fritids- och sportfiske. 2. UPPDRAGET Uppdrag 30. Länsstyrelserna ska länsvis översiktligt redovisa resurssituationen för de fiskarter som kan ligga till grund för utvecklingen av fisketurism och landsbygdsutveckling. I redovisningen ska förekomst, beståndsstatus, nuvarande nyttjandets inriktning och nivå samt kunskapsläget redovisas för dessa fiskarter. Vidare ska en bedömning göras av vilken ytterligare kunskap som behövs för att skapa ett tillräckligt kunskapsläge för de olika fiskarterna samt resursbehovet för denna kunskapsinhämtning. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Jordbruksdepartementet med kopia till Näringsdepartementet) senast den 1 december FISKARTER OCH FÖRETAGANDE 3.1 Fisketurismens fiskarter Mörrumsån med sitt fiske efter lax och havsöring är sedan länge det mest kända sportfiskevattnet i Blekinge. Förutom Mörrumsån finns i länet ett fritt handredskapsfiske vid kusten, ett tiotal åar med bl. a. havsöring och sik, ett 30-tal fiskevårdsområden som erbjuder fiske på sötvattensarter och ett stort antal dammar och mindre sjöar som erbjuder put-and-take-fiske efter regnbågslax. Trollingfisket efter lax och havsöring utanför kusten bör också nämnas. Gädda, lax och havsöring är de arter som är viktigast för fisketurismen i Blekinge. Gädda förekommer i Blekinge både vid kusten och i stort sett i alla inlandsvatten. Till detta kommer fiske efter abborre i sötvatten och vid kusten, fiske efter sill vid kusten under våren, sikfiske under vår och senhöst vid kusten och i åarna och mete efter mört, id, braxen m. fl. arter av karpfiskar. I Blekinge finns dessutom ett 15-tal vatten / vattenområden med kontinuerlig utsättning av laxfisk, framför allt regnbågslax. 3.2 Fisketurismens företag Blekinge har mycket goda förutsättningar för fisketurism. Närheten till befolkningscentra i Nordeuropa och för området kring södra Östersjön unika sportfiskemöjligheter är de främsta framgångsfaktorerna. Fisketurismen beräknas totalt omsätta minst 100 miljoner kronor per år enbart i Blekinge. Fiskeriverkets enkät till fritidsfiskeföretag 2007 besvarades av 36 företag från Blekinge. Av redovisningen kan man bland annat utläsa att dessa företag sysselsatte ca 66 personer på heltid och 76 personer på deltid/säsong.

3 3 (7) Företagen redovisar som helhet en mycket positiv framtidstro och i Blekinge redovisar 20 av 36 företag förväntningar om ökad omsättning i fritidsfiskerelaterad verksamhet under de närmaste åren. Länsstyrelsen har mer utförligt beskrivit fisketurismen i Blekinge i december 2007 i rapporten Rapportering av uppdrag 25 i regleringsbrevet till länsstyrelserna för år Omfattning och utveckling av fisketurismen i Blekinge län. 4. FISKETURISMENS FISKAR 4.1 Gädda Förekomst: I stort sett samtliga naturvatten i Blekinge inklusive kustområdet. Beståndsstatus: Goda bestånd i sötvatten men mer svårbedömd i kustvattnen. Gäddans rekryteringsframgång har minskat drastiskt i egentliga Östersjöns ytterskärgårdar och öppna kuster sedan nittiotalet, på grund av en dålig yngelöverlevnad. Rekryteringen tycks dock vara god i skärgårdsområden. Att gäddan i Blekinges kustvatten befinner sig i utkanten av sitt utbredningsområde innebär att rekryteringen sannolikt varierar mycket mellan olika år. Fiske - nuvarande nyttjandets inriktning och nivå: Gädda fångas i huvudsak i fritidsfisket. Yrkesfisket är koncentrerat till lekperioden under våren men är litet i omfattning jämfört med fritidsfisket. De flesta gäddbestånden i sötvatten är sannolikt underutnyttjade. Fisketryck och nyttjande i kustvattnen är svårbedömt. Generellt finns en stor potential i gäddfisket i Blekinge. Kunskapsläget: Det finns ett stort behov av ett bättre underlag för bedömning och uppföljning av gäddbestånden vid kusten. Traditionella nätprovfisken ger i allmänhet ingen bra bild av gäddbeståndet. Viktiga lekområden behöver identifieras och eventuellt även skyddas. Årliga provfisken på några platser i samband med leken och uppföljning med yngelprovfisken under sommaren skulle behövas. Uppskattad kostnad: kr per år. 4.2 Abborre Rapport uppdrag Förekomst: I stort sett samtliga naturvatten i Blekinge inklusive kustområdet. Beståndsstatus: Generellt goda bestånd i hela länet. Provfiskeresultat från kusten visar på brist på stora abborrar, vilket kan vara ett resultat av ett för hårt fiske. Generellt god rekrytering i kustens skärgårdsområden. Problem med rekrytering i ytterskärgård och öppna kuster (se gädda). Fiske - nuvarande nyttjandets inriktning och nivå: Abborren fångas i huvudsak i fritidsfisket. Yrkesfisket efter abborre är begränsat. Fisketryck och nyttjande i kustvattnen är svårbedömt. Uppgifter om fångster saknas från fritidsfisket. Kunskapsläget: Provfisken i sötvatten visar goda abborrbestånd. Fiskeriverket genomför årliga kustprovfisken i Torhamn Sturkö området. Ett ytterligare område för årliga kustprovfisken diskuteras för närvarande (Valje Tosteberga). Behov av yngelprovfisken på sommaren på några platser vid kusten. Uppskattad kostnad för en ytterligare lokal för kustprovfisken: kronor per år (Blekinges andel). Kostnaderna för yngelprovfisken ingår i kostnaderna för uppföljning av gäddbestånden.

4 4 (7) 4.3 Lax Förekomst: Laxen förekommer i Östersjön utanför Blekingekusten. I Pukaviksbukten förekommer laxen mer kustnära under lekvandringen. Mörrumsån är det enda vattendraget i Blekinge som har ett bestånd av lax. Beståndsstatus: God status. Fiske - nuvarande nyttjandets inriktning och nivå: Det yrkesmässiga fisket efter lax i Östersjön har minskat väsentligt i och med införandet av förbud mot fiske med drivgarn. Viss beskattning av beståndet genom trollingfiske, enskilda laxfisken i Pukaviksbukten och sportfiske i Mörrumsån. Kontrollen av fisket, både internationellt och nationellt bedöms som god. Genom minskat fiske i Östersjön så bör det finnas en potential för ett större trollingfiske efter lax utanför kusten. Kunskapsläget: Mörrumsån är en av tre indexälvar för uppföljning av laxbestånden i Sverige. Uppföljning genom elprovfisken, fiskestatistik och räkning av lekvandrande fisk. Under kommer även räkning av utvandrande smolt att ske. All uppföljning av laxbeståndet är finansierat till och med Behov finns av insamling av fångstdata från framför allt trollingfisket. 4.4 Öring Förekomst: Öring förekommer som stationära bestånd i de flesta vattendrag i länet. Bestånd som vandrar mellan strömvatten och sjöar finns framför allt i länets västligaste del (Immeln Raslången Halen). Öringen förekommer även kustnära längs hela Blekingekusten. Havsvandrande bestånd är beroende av strömmande vattendrag för lek och uppväxt. Havsvandrande bestånd av öring förekommer i ca 20 vattendrag i länet. Det mest kända vattendraget med havsöring är Mörrumsån. Beståndsstatus: Det finns ett begränsat underlag för bedömning av öringbestånden. I Mörrumsån finns en god uppföljning och där har öringbeståndet varit svagt under en längre period. Viss återhämtning under senare år genom att nya fiskvägar förbi Hemsjökraftverken anlades under Elprovfisken i övriga vattendrag med havsvandrande öringbestånd visar på varierande beståndsstatus under senare år. För stationära bestånd finns få uppgifter om beståndsstatus. Fiske - nuvarande nyttjandets inriktning och nivå: Blekingekustens öringbestånd är långvandrande och beger sig till havs under uppväxttiden. Förbudet mot drivgarnsfiske i Östersjön kan därför medföra viss förstärkning av havsvandrande bestånd. Öringen har dock i relation till laxen en liten betydelse för yrkesfisket. Beskattningen sker i stället huvudsakligen genom kustnära nätfiske, trollingfiske längs kusten och handredskapsfiske längs kusten och i åarna. Kunskapsläget: God kunskap om beståndet i Mörrumsån. I övrigt finns stora brister i underlaget. Det finns behov av ett program för årlig uppföljning av både havsvandrande och stationära öringbestånd. Kostnaden för ett sådant program kan uppskattas till ca kronor per år. Bra fångstdata finns bara för Mörrumsån. Behov finns av insamling av fångstdata från allt övrigt öringfiske i Blekinge.

5 5 (7) 4.5 Regnbågslax Förekomst: Regnbågslax inplanteras regelbundet i ca 15 sjöar, dammar och områden med flera sjöar/dammar i Blekinge Beståndsstatus: Regnbågslaxen är en främmande art i den svenska faunan och det är ovanligt att arten fortplantar sig och bildar bestånd. Reproduktion är känd från några vattendrag i Blekinge. Regnbågslax rymmer från fiskodlingar och förekommer därför tidvis även vid kusten. Fiske - nuvarande nyttjandets inriktning och nivå: Regnbågslaxen har funnits i odling i Sverige i mer än 100 år. Genom att den inte bildar bestånd så har arten en begränsad påverkan på den inhemska faunan. Regnbågslaxen nyttjas helt av sportfisket. Kvaliteten på utsättningsfisken varierar mycket och det finns alltid önskemål om högre kvalitet på regnbågslax för utsättning i sportfiskevatten. Kunskapsläget: Kunskaper om beståndsstatus är inte relevant för regnbågslax. Däremot så finns det ett behov av ett bättre system för kvalitetssäkring av utsättningsfisk. 4.6 Sik Förekomst: Längs hela kusten med lek på senhösten i ett antal vattendrag. Uppgifter finns även om lek på olika håll i innerskärgården. Inplanteringar av sik för ca 50 år sedan har medfört att det idag finns bestånd av sik i ett antal sjöar i länet. Beståndsstatus: Det finns få uppgifter om kustbestånden av sik och artens beståndsstatus är svårbedömd. Sik förekommer i Fiskeriverkets kustprovfisken vid Torhamn Sturkö. I allmänhet svaga och småvuxna bestånd av sik i sötvatten. Fiske - nuvarande nyttjandets inriktning och nivå: Sikbestånden beskattas huvudsakligen genom nätfiske i innerskärgården i november december. Visst sportfiske efter sik i åarna under senhösten och längs kusten under våren. Kunskapsläget: Stort behov av mer data om fångster och från provfisken. Fiskeriverket genomför årliga kustprovfisken i Torhamn Sturkö området. Ett ytterligare område för årliga kustprovfisken diskuteras för närvarande (Valje Tosteberga). Behov av yngelprovfisken på sommaren på några platser vid kusten. Kostnaderna för en ytterligare lokal för kustprovfisken och för yngelprovfisken finns redovisade under Gädda och Abborre. Rapport uppdrag Torsk Förekomst: Längs hela kusten utanför skärgårdsområdena. Endast undantagsvis i skärgården. Beståndsstatus: Torskbestånden i Östersjön är sedan länge överutnyttjade, vilket bl. a märks på att äldre fiskar nästan helt saknas i fångsterna. Viss förbättring sedan EU:s förvaltningsplan för torsken i Östersjön trädde i kraft Fiske - nuvarande nyttjandets inriktning och nivå: Torsken fiskas nästan uteslutande i yrkesmässigt fiske med trål, garn och krok. De hårt beskattade bestånden i Östersjön är idag av mycket begränsat intresse för sportfiske och fisketurism. Det finns en potential i sportfiske efter torsk om bestånden blir väsentligt starkare än idag.

6 6 (7) Kunskapsläget: Omfattande uppföljning och kontroll av Östersjöns båda torskbestånd i internationell samverkan. Kunskapsläget måste bedömas vara bra. 4.8 Sill Förekomst: Östersjön. Sillen förekommer i skärgårdarna och på grunt vatten nära kusten under vinter, vår och försommar. Beståndsstatus: ICES har för beståndsuppskattning identifierat fem olika bestånd av sill/strömming i Östersjön. Detta får betraktas som en kompromiss mellan att separat behandla alla de populationer som har beskrivits på biologiska grunder och de praktiska begränsningar som finns i form av områden för fångstrapportering och möjlighet att korrekt hänföra enskilda fiskar till en viss population. Två bestånd behandlas i egentliga Östersjön, ett i områdena 25-29, 32 samt ett i Rigabukten (del av område 28). I Blekinge förekommer bestånd av både vårlekande och höstlekande sill. ICES bedömer att beståndet i egentliga Östersjön fiskas på ett varaktigt hållbart sätt. Mängden vårlekande sill vid Blekingekusten har dock minskat väsentligt under senare år vilket bl. a. tagit sig uttryck i att det tidigare omfattande vårfisket med snörpvad efter sill idag nästan helt har försvunnit. Fiske - nuvarande nyttjandets inriktning och nivå: Mycket omfattande trålfiske i Östersjön. Fiske med bottensatta nät efter sill förekommer i mycket begränsad omfattning i skärgårdsområdena. Några få båtar fiskar kustnära med snörpvad under våren. Fisket med handredskap efter sill under våren från kajer och båtar engagerar många fritidsfiskare. Vid Blekingekusten har fritidsfisket efter sill varit ett av de fisken som lokalt har haft flest utövare. Många besökare från angränsande län brukar delta i fisket. Under senare år har detta fiske gått tillbaka och en möjlig orsak kan vara det ökande, och under senare år mycket omfattande, yrkesfisket efter sill och skarpsill i Östersjön. Kunskapsläget: ICES bedömningar avser hela egentliga Östersjön från Åland till Bornholm. Uppföljning av lokala sillbestånd (exempelvis Blekinges vårlekande grässill ) förekommer inte idag. Det finns ett behov av uppföljning av de lokala sillbestånden vid Blekingekusten med provfisken under våren. Beräknad kostnad: kronor per år. 4.9 Övriga fiskarter Arter: Flera arter av mört- och karpfiskar: karp, id, braxen, vimma, björkna, sutare, sarv, mört m. fl. Förekomst: Karp förekommer endast i några få sjöar och dammar i länet. Övriga arter förekommer i innerskärgårdarna och/eller i sjöar och vattendrag. Beståndsstatus: Uppgifter finns från provfiskade sjöar och från Fiskeriverkets kustprovfisken. Den allmänna uppfattningen är att bestånden av mört- och karpfiskar är starka. Fiske - nuvarande nyttjandets inriktning och nivå: Mycket begränsat nyttjande. Mete med handredskap och visst nätfiske för användning till kräftbete. Betydande möjligheter till ökat fiske. Kunskapsläget: Generellt sett dåligt. Bättre data om bestånden kan erhållas om ytterligare ett område för årliga kustprovfisken etableras (se abborre).

7 7 (7) 5. BEHOV AV YTTERLIGARE KUNSKAP För att fisketurismen skall kunna utvecklas som näring så kommer det att ställas krav på att vi skall kunna redovisa fiskbeståndens status. Detta skall ses som en kvalitetssäkring av underlaget för fisketurismen. I Blekinge finns en god uppföljning av lax- och öringbestånden i Mörrumsån. Sportfisket i Mörrumsån, inklusive verksamheter kring fisket (boende, restauranger, fiskeredskap etc.) beräknades redan på 80-talet omsätta ca 50 miljoner kronor per år. Uppföljningen av fiskbeståndens utveckling och åtgärder för att stärka bestånden har varit en viktig förutsättning för att fisketurismen kring Mörrumsån har kunnat utvecklas. För övriga fiskarter och fiskevatten i Blekinge är uppföljningen idag starkt varierande. Provfisken genomförs i en del sjöar och en del elfisken utförs för uppföljning av framför allt bestånden av öring. Fiskeriverket genomför årliga kustprovfisken i Östra skärgården mellan Torhamn och Sturkö. Länsstyrelsen gör bedömningen att det framför allt behövs en bättre uppföljning av kustbestånden av fisk för att ge möjligheter till utveckling av fisketurismen i kustområdet. Även uppföljningen av öringbestånden i länet behöver bli bättre. Behov av ytterligare uppföljning av fiskbestånd som är viktiga för fisketurismen, i prioriteringsordning: Ett nytt område för uppföljning av kustbestånden (Valje Tosteberga): Gäddprovfisken vid kusten inklusive yngelundersökningar: Program för elfisken i vattendrag Sillprovfisken vid kusten Summa: kr/ år kr/år kr/år kr/år kr/år Utveckling av fisketurismen kommer också att ställa krav på en bättre rapportering av fångster i fritids- och sportfiske. Idag insamlas fångstdata i stort sett enbart från yrkesfisket. Ett förslag om ett system för insamling av uppgifter från fritids- och sportfiske finns redovisat i Fiskeriverkets uppdrag om fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet, dnr Jo2007/3400. Rapport uppdrag