Rapportering av uppdrag 25 i regleringsbrevet till länsstyrelserna för år Omfattning och utveckling av fisketurismen i Blekinge län.

Transkript

1 1 (9) REDOVISNING Länsfiskekonsulent Lars Lundahl Rapportering av uppdrag 25 i regleringsbrevet till länsstyrelserna för år Omfattning och utveckling av fisketurismen i Blekinge län. Livsmedelspolitik, uppdrag 25: Länsstyrelserna skall översiktligt redovisa aktuell omfattning och utveckling av fisketurismen i länet, redovisa hinder för utvecklingen samt föreslå åtgärder som kan skapa förutsättningar för en positiv utveckling av fisketurismen i länet. Redovisningen skall senast den 1 november 2007 lämnas till regeringen (Jordbruksdepartementet) med kopia till näringsdepartementet. Tiden för redovisning av uppdraget har i regeringsbeslut förlängts till den 1 december REDOVISNING Sammanfattning Blekinge har mycket goda förutsättningar för fisketurism. Närheten till befolkningscentra i Nordeuropa och för området kring södra Östersjön unika sportfiskemöjligheter är de främsta framgångsfaktorerna. Fisketurismen beräknas totalt omsätta minst 100 miljoner kronor per år enbart i Blekinge. Fiskeriverkets enkät till fritidsfiskeföretag har besvarats av 36 företag från Blekinge. Av redovisningen kan man bland annat utläsa att dessa företag sysselsätter ca 66 personer på heltid och 76 personer på deltid/säsong. Företagen redovisar som helhet en mycket positiv framtidstro och i Blekinge redovisar 20 av 36 företag förväntningar om ökad omsättning i fritidsfiskerelaterad verksamhet under de närmaste åren. Allmän bakgrund om förutsättningar för fisketurism i Blekinge Blekinge har generellt mycket goda förutsättningar för fisketurism. Närheten till befolkningscentra och intresserade sportfiskare i framför allt Danmark och Tyskland i kombination med för området kring södra Östersjön unika fiskemöjligheter ger goda förutsättningar. Mörrumsån är sedan länge det vatten i Blekinge som är mest känt utanför landets gränser. Sveaskog Naturupplevelser AB, som förvaltar det statliga fisket i Mörrumsån, säljer där årligen ca fiskedagar. Fiskare från andra länder än Sverige dominerar bland besökarna. Förutom Mörrumsån finns ett fritt handredskapsfiske vid Blekingekusten, ett tiotal åar Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Ronnebygatan lansstyrelsen@k.lst.se

2 2 (9) med bl. a. havsöring och sik, ett 30-tal fiskevårdsområden som erbjuder fiske på sötvattensarter och ett stort antal dammar och mindre sjöar som erbjuder put-and-take-fiske på regnbågslax. Trollingfisket efter lax och havsöring utanför kusten bör också nämnas. Gädda, lax och havsöring är de arter som är viktigast för fisketurismen i Blekinge. Gädda förekommer i Blekinge både vid kusten och i stort sett i alla inlandsvatten. Till detta kommer fiske efter abborre i sötvatten och vid kusten, fiske efter sill vid kusten under våren, sikfiske under vår och senhöst vid kusten och i åarna och mete efter mört, id, braxen m. fl. arter av karpfiskar. I Blekinge finns dessutom ett 15-tal vatten/vattenområden med kontinuerlig utsättning av laxfisk, framför allt regnbågslax. Information om fiskemöjligheter i Blekinge har under de senaste 10 åren samordnats av Sportfiskecentrum Blekinge. Sportfiskecentrum är sedan något år samlokaliserade med Sveaskog Naturupplevelser AB i Mörrum. Informationen har bl. a. omfattat en årlig utgivning av broschyren Fiskefakta, deltagande i ett stort antal turism- och fiskemässor, nationellt och internationellt och en egen hemsida Bild 1. Havsöring fångad i Mörrumsån, pool 4, den 14 september Vikt: 10,36 kg. Foto: Kronolaxfisket, Mörrum Fritidsfiskerelaterade företag i Blekinge Länsstyrelsen har inte gjort några egna studier avseende de företag som arbetar med fritidsfiskerelaterad verksamhet utan redovisar de uppgifter som framkommit i Fiskeriverkets studie (se nedan). Länsstyrelsen använder i redovisningen, i likhet med Fiskeriverket, begreppet fritidsfiskerelaterade företag i stället för turistfiskeföretag eftersom själva turistfiskebegreppet kan innebära vissa avgränsningssvårigheter. Exempelvis om

3 3 (9) vem som är turist eller inte. Fritidsfiskerelaterad företagsverksamhet definieras som varor och tjänster till fritidsfiskare i anslutning till deras fritidsfiske. "I anslutning" innebär i detta fall en pågående fritidsfiskeresa eller fritidsfisketur. Exempel är mat, logi, fiskerättigheter eller utrustning. Försäljning av fritidsfiskeutrustning som fritidsfiskaren inhandlar innan han/hon påbörjar sin fritidsfiskeresa eller fisketur ingår inte i denna typ av verksamhet. Inte heller fiskerättsförsäljning (fiskekortsförsäljning) om det sker som ren ombudsförsäljning. Med "företag" avses här alla aktörer som fått inkomst från fritidsfiske i Sverige, det vill säga förutom företag även föreningar, fiskevårdsområden, statliga och kommunala bolag, etc. Fritidsfiske är allt fiske som inte sker med yrkesfiskelicens. Till fritidsfisket räknas både fiske med handredskap (t ex spö, vinda, metrev) och fiske med mängdfångande redskap (t ex kräftburar, ryssjor, garn/nät). Fiskeriverkets enkät till fritidsfiskeföretag 2007 Fiskeriverket genomförde under våren 2007 en enkätundersökning tillsammans med Livsmedelsekonomiska institutet om de fritidsfiskerelaterade företagen/föreningarna i Sverige avseende 2006 års verksamhet. Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna och NUTEK har medfinansierat studien. Antal fritidsfiskerelaterade företag Uppdrag fisketurism 0 Stockholms län Uppsala län Östergötlands län Södermanlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmland län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Diagram 1. Antalet företag med fritidsfiskerelaterad verksamhet som svarade på Fiskeriverkets enkät I enkätstudien ombads 5000 företag/föreningar att svara på frågor kring sin fritidsfiskerelaterade verksamhet. De företag/föreningar som ingick i studien identifierades dels med hjälp av länsstyrelserna, dels via sökningar på internet, och dels genom att Statistiska Centralbyrån (SCB) drog ett urval från de företag med koppling till fritidsverksamhet/fritidsfiske som finns i SCB:s företagsdatabas. Utöver detta inkluderades

4 4 (9) även de företag som ingick i 2003 års studie av fritidsfiskerelaterade företag i Sverige. Svarsfrekvensen i studien var 77 procent. Totalt svarade 1310 företag/föreningar i landet att de hade en fritidsfiskerelaterad verksamhet år I diagram 1 redovisas antal företag uppdelat per län. Flest företag fanns i Jämtland, Västerbotten och Norrbottens län samt storstadslänen Västra Götaland och Stockholm. I hela landet genomförde företagens/föreningarnas gäster ca 1,3 miljoner fiskedagar under Antalet fiskedagar var ojämnt fördelade mellan länen. Flest antal fiskedagar hade företagen/föreningarna i Jämtlands län. Därutöver hade företagen/föreningarna i Västra Götalands-, Norrbottens- och Blekinge län ett stort antal fiskedagar. Omsättningen från den fritidsfiskerelaterade verksamheten för respektive län presenteras i diagram 3. Omsättningen är beräknad utifrån vad företaget angett för total omsättning, samt hur stor andel av denna man uppskattar kommer från fritidsfiskerelaterad verksamhet. Omsättningen är störst i Jämtlands län, följt av Dalarna, Norrbotten och Stockholm. Uppgifterna avser var företaget är registrerat, och det är därför möjligt att företag har delar av sin faktiska verksamhet i ett annat län. Antal fiskedagar fördelat per län, 2006 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmland län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län Diagram 2. Redovisat antal fiskedagar per län i Fiskeriverkets enkät 2007.

5 5 (9) Omsättning från fritidsfiskerelaterad verksamhet, kronor länsvis Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gäveborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Diagram 3. Redovisad årsomsättning per län från fritidsfiskerelaterad verksamhet i Fiskeriverkets enkät Totalt redovisar företagen i hela landet en omsättning i landet på 490 miljoner kronor under De 36 företag från Blekinge län som har svarat på enkäten har uppgivit en sammanlagd omsättning från fritidsfiskerelaterad verksamhet på 16,8 miljoner kronor (3,4 %). Omfattning av fisketurismen i Blekinge Uppdrag fisketurism Fisketurismens omfattning är svår att uppskatta i ett kustlän som Blekinge där en stor andel av fisketuristerna nyttjar den möjlighet som finns till fritt handredskapsfiske vid kusten och i skärgården. Mycket av detta fiske registreras inte på något sätt. Därför är det lite förvånande att Blekinge i Fiskeriverkets enkät placerar sig på fjärde plats bland länen när det gäller av företagen redovisade antal fiskedagar. Men helt klart är att fisketurismen är omfattande i länet. Vid en enkätundersökning som genomfördes av Blekinge Turism 1999 tillfrågades besökande turister bland annat om vad som var de främsta anledningarna till besöket i Blekinge. Ca 10 procent av de tillfrågade svarade att möjligheterna till fiske var en av de främsta anledningarna till besöket. Bland tillfrågade utländska besökare var motsvarande andel ca 20 procent. Besöksnäringens omsättning i Blekinge beräknades redan för några år sedan passera 1 miljard kronor per år. Fisketurismens andel av denna omsättning skulle med siffrorna ovan kunna uppskattas till minst 100 miljoner kronor per år. Fiskeriverkets enkät ger ingen entydig uppgift om hur många som är sysselsatta med fritidsfiskerelaterad verksamhet inom Blekinge län. De 36 företag från Blekinge som har svarat på enkäten har redovisat följande:

6 6 (9) 13 företag hade inte några heltidssysselsatta under företag hade 1 3 heltidssysselsatta 4 företag hade 4 10 heltidssysselsatta 13 företag hade 1 3 deltidssysselsatta 16 företag hade 1 3 säsongsarbetande 1 företag hade säsongsarbetande Ett sätt att summera dessa siffror är att använda medianvärdena för varje intervall, det vill säga 1 3 blir 2, 4 10 blir 7 och så vidare. Detta blir naturligtvis en grov uppskattning, men vi skall då samtidigt ha i minnet att antalet baseras enbart på de företag som har svarat på enkäten. Om vi summerar siffrorna så får vi då för Blekinge län under 2006: 66 heltidssysselsatta, 26 deltidssysselsatta och 50 säsongsarbetande. Företagen har även i enkäten redovisat under vilka delar av året som verksamheten bedrivs. Resultaten visar här att verksamheten för de flesta företagen är koncentrerad till perioden april till september. Trollingfiske är ingen omfattande verksamhet bland fritidsfiskeföretagen i Blekinge. Endast ett företag av 36 har bland verksamheter uppgivit trollingfiske efter lax och havsöring. Ett företag har uppgivit trollingfiske efter gädda, abborre eller gös. Bild 2. Gädda 112 cm från skärgården utanför Ronneby. Fångad den 7 oktober 2007 under Blekinge Gäddfestival. Foto: Sportfiskecentrum Blekinge. Hinder för utvecklingen av fisketurismen Från Fiskeriverkets enkät kan man utläsa att nästan hälften (45 procent) av de studerade företagen i landet uppger att deras omsättning ökat de senaste tre åren, medan 14 pro-

7 7 (9) cent uppger att deras omsättning minskat. Cirka hälften (51 procent) av företagen tror att deras omsättning kommer att öka de kommande tre åren, medan endast sju procent tror att den kommer att minska. Även i Blekinge län förväntar sig mer än 50 % av företagen en ökad omsättning under de kommande tre åren. Företagen fick också svara på i hur hög grad ett antal hinder upplevs som problematiska. Nedan anges vilka hinder som angavs och hur många procent av företagen som upplevde att respektive hinder var ett stort eller mycket stort hinder: Höga kostnader för arbetskraft Brist på stor fisk Brist på fisk Svårt nå ut med information om företaget Svårt att få lån för investeringar Brist på fiskevatten med egen rådighet Brist på personal med relevant utbildning/erfarenhet Gällande generell lagstiftning inom fisket Brist på fiskevatten Annat Brist på infrastruktur vid existerande fiskevatten Kommunikation med fiskevårdsområde Gällande redskapsrestriktioner Brist på service (tex boende, livsmedel) Gällande fångstbegränsningar 33 procent 21 procent 21 procent 17 procent 15 procent 13 procent 12 procent 11 procent 11 procent 10 procent 10 procent 9 procent 9 procent 9 procent 4 procent Tabell 1. Redovisade hinder som upplevs som problem av företagen i Fiskeriverkets enkät Uppdrag fisketurism När det gäller hinder för verksamheten angav en tredjedel att höga kostnader för arbetskraft är ett stort eller mycket stort problem. Kostnaden för arbetskraft är för branschen som helhet ett avsevärt större problem än något av de andra alternativen. Även två andra hinder som är mer relaterade till allmänt företagsklimat än direkt fiskerelaterade frågor kom högt på listan över hinder för utvecklingen: Ca 17 procent av företagen uppgav att svårigheter att nå ut med information om företaget var ett stort eller mycket stort problem, medan 15 procent upplevde svårigheter med lån för investeringar. Biologiska begränsningar, dvs. brist på fisk eller stor fisk upplevs som ett hinder av ca 20 procent av företagen. Detta innebär att nära 80 procent av fiskeföretagen inte upplevde brist på fisk som ett stort problem. Detta kan naturligtvis skilja sig kraftigt åt mellan olika typer av fiskeinriktningar. Generellt upplevs tillgången på fiskevatten, infrastruktur och serviceanrättningar som god. Runt 10 procent upplever dessa som ett stora eller mycket stora hinder för utvecklingen, medan 65 procent inte upplever dem som något hinder alls. Beträffande de svar som har lämnats från Blekinge län så avviker dessa inte nämnvärt från riket i stort.

8 8 (9) Företagens syn på några möjliga policyåtgärder Företagen har i enkäten fått besvara två frågor kring vilken typ av policyåtgärder de anser mest skulle underlätta utvecklingen av den fritidsfiskerelaterade verksamheten. I varje fråga angavs ett antal möjliga policyåtgärder, och företagen har markerat de tre policyåtgärder som de ansåg mest underlätta för företagets utveckling. Vid tolkningen är det viktigt att ha i åtanke att svaren har givits utifrån företagens, inte samhällets, bästa. Åtgärder som är bra för utvecklingen av företagen kan ha samhällsekonomiska kostnader som överstiger vinsterna av en utveckling inom näringen. De fyra mest markerade åtgärderna är: Åtgärd Hjälp med marknadsföring Förbättrad förvaltning av bestånden Minskade kostnader för att nyanställa Förbättrat generellt regelverk för företagande Andel av företagen som markerat 49 procent 45 procent 34 procent 31 procent Tabell 2. Redovisade åtgärder som företagen anser mest skulle underlätta utvecklingen av fritidsfiskerelaterad verksamhet. Från Fiskeriverkets enkät Hjälp med marknadsföring och förbättrad beståndsförvaltning är de åtgärder som fått flest markeringar. Noterbart är att nästan 50 procent av företagen vill se förbättrad förvaltning av bestånden, medan endast drygt 20 procent såg brist på fisk/brist på stor fisk som ett stort eller mycket stort hinder. En anledning kan vara om många har angivit förbättrad förvaltning som tredjehandsalternativ, d. v. s. det är inte det mest angelägna problemet att åtgärda. I den andra frågan om prioriterade policyåtgärder var svarsalternativen inriktade på fiskeriförvaltning. De åtgärder som angivits av flest företag presenteras i tabell 3. Åtgärd Statliga insatser för fiskevård Fångstbegränsningar för yrkesfisket Bibehållande av fritt handredskapsfiske Område med exklusiv fiskerätt Fångstbegränsningar för fritidsfisket Redskapsbegränsningar för yrkesfisket Andel av företagen som markerat 39 procent 24 procent 23 procent 22 procent 21 procent 21 procent Tabell 3. Redovisade åtgärder inom fiskeriförvaltning som företagen anser mest skulle underlätta utvecklingen av fritidsfiskerelaterad verksamhet. Från Fiskeriverkets enkät Det vanligast förekommande alternativet är statliga insatser för fiskevård. Tillgången på fisk är en viktig produktionsfaktor för företagen och statliga insatser för att förbättra bestånden innebär större möjligheter att producera utan att detta kostar företaget något. För att det ska vara samhällsekonomiskt försvarbart krävs att kostnaden för ökad fiske-

9 9 (9) vård inte överstiger samhällets vinster av att företagandet inom fritidsfisket ökar samt de eventuella vinster samhället kan få av att hotade bestånd får en bättre situation. Även det näst vanligaste alternativet, fångstbegränsningar för yrkesfisket, följer samma resonemang. Förslag till åtgärder som skapar förutsättningar för en positiv utveckling av fisketurismen i Blekinge I Blekinge är tillgången till det fria handredskapsfisket vid kusten viktigt för många besökande fritidsfiskare och naturligtvis för de fritidsfiskeföretag som har sin verksamhet förlagd till kusten och skärgården. Ett antal fritidsfiskeföretag i Blekinge kommer under det närmaste året att i regi av hushållningssällskapet i Blekinge/Kalmar/Kronoberg att genomgå en utbildning i företagande och företagsutveckling inom ramen för Det naturliga fisket. Kanske kan denna verksamhet efterhand utökas till fler företag. Att kunna behålla den gemensamma marknadsföringen via Sportfiskecentrum Blekinge är också viktigt för många företag. Ett önskemål som kan utläsas av enkätresultaten är önskemål om ökade statliga fiskevårdsinsatser. Fiskeriverkets enkät ställer också frågan till fritidsfiskeföretagen om de skulle vilja att det infördes en allmän fiskevårdsavgift på allmänt vatten och på vatten där det idag är fritt handredskapsfiske. I Blekinge är 59 % av företagen positiva till en sådan avgift. Totalt för landet är siffran 49 %. Länsstyrelsen organiserar redan idag, i samverkan med kommuner, fiskevårdsområden och andra intressenter, ett omfattande fiskevårdsarbete som syftar till att långsiktigt bevara bestånden av fisk och kräftor i länets sötvatten. Länsstyrelsen kommer också inom kort att presentera en fiskevårdsplan för kusten och skärgården med samma målsättning. Inom ramen för kandidatfasen för biosfärområdet Blekinge skärgård och kust finns möjligheter att starta projekt med inriktning mot bland annat utveckling av fritidsfiskeföretag och hållbart nyttjande av naturresurserna. Slutord Uppdrag fisketurism I Blekinge redovisar 20 av 36 företag förväntningar om ökad omsättning i fritidsfiskerelaterad verksamhet under de närmaste tre åren. Sektorn som helhet har en mycket positiv framtidstro där en majoritet av företagen i landet tror att omsättningen kommer att öka. En majoritet av företagen har också investerat i den fritidsfiskerelaterade verksamheten under de senaste tre åren. Många av företagen upplever inte bristande bestånd som ett större hinder för verksamheten. Det största problemet för näringen är i stället det höga priset på arbetskraft. När det gäller prioriterade statliga insatser står hjälp med marknadsföring högst på listan följt av förbättrad förvaltning av bestånden.