Konfidentiell. Fångst av vandringsyngel av öring i Äkäsjoki Atso Romakkaniemi och Ville Vähä

Transkript

1 Konfidentiell Fångst av vandringsyngel av öring i Äkäsjoki 2014 Atso Romakkaniemi och Ville Vähä

2 Atso Romakkaniemi och Ville Vähä Copyright: Naturresursinstitutet (Luke) Utgiven av: Naturresursinstitutet (Luke), Helsingfors 2015 Utgivningsår 2015 Omslagsbild: Fångstredskap för vandringsyngel, smoltskruv, foto Jani Helminen 2

3 Sammanfattning Vandringsyngel av öring provfiskades i Äkäsjoki, som mynnar ut i Muonio älv, i syfte att samla behövliga prov för bestämning av fiskarnas ursprung, ålder och tillväxt. Uppföljningen skulle genomföras så att den vid behov kan fortsättas med jämförbara metoder under kommande år. Sammanlagt fångades 124 öringar, av vilka 67 (54 %) var vilda och 57 (46 %) odlade. Av de vilda öringarna klassificerades 62 individer (93 %) som vandringsklara i olika grader. Utöver öringarna fångades även åtta andra fiskarter vid forskningsfångsten. Som vid tidigare undersökningar fångades de största dagsfångsterna av vandringsklara öringar då vattnets temperatur var 6 8 grader och vattnet var i flodriktning. Medellängden av de vilda öringarna var 16,4 cm och större delen av dem var tre år gamla. Öringar med odlingsursprung avvek inte väsentligt från vilda öringar i andra avseenden än att de i huvudsak var två år gamla. Smoltskruvens fångstbarhet bedömdes vara 20,0 % på den nedre fångstplatsen och 12,7 % på den övre fångstplatsen. Enligt undersökningen gav sig 345 (95 % sannolikhetsintervall ) vandringsyngel av havsöring födda i naturen på vandring från Äkäsjoki år 2014, vilket endast är knappa 3 % av den uppskattade produktionspotentialen i Äkäsjoki. På motsvarande sätt bedömdes 261 öringar med odlingsursprung ha vandrat (95 % sannolikhetsintervall ), och antalet vandringslaxar uppskattades till 88 (95 % sannolikhetsintervall ). Vandringsuppskattningarna beträffande öringyngel är dock sannolikt låga, eftersom det utifrån tidigare undersökningar kan antas att en del av öringarna hade börjat vandra innan provfångsten påbörjades. Ämnesord: Äkäsjoki, havsöring, vandringsyngel, vandringsyngel, yngelantal 3

4 Innehåll 1. Inledning 5 2. Metoder 6 3. Resultat och behandling Fångstresultat Öringarnas ålders- och längdfördelning Fångstbarhet och produktionsbedömning 13 Bilaga Bilaga

5 1. Inledning I Torne älvs vattensystem ligger numera Östersjöns största fortplantningsområden för naturlig fortplantning av havsöring i Finland. I Torne älv kommer större delen av havsöringsyngelproduktionen från biflöden. Äkäsjoki vattensystem är det största och sannolikt även det mest givande av Torne älvs fortplantningsområden för havsöring på den finska sidan. Vattensystemets (Äkäsjoki huvudfåra, Kuerjoki och Valkeajoki) yngelproduktionspotential för havsöring har uppskattats till individer om året (Ikonen m.fl. 1986). Havsöringens hela förekomstområdet i vattensystemet kan vara större än de tre nämnda åarna bl.a. eftersom det är typiskt för havsöringen att fortplanta sig i mycket små åar och bäckar under lektiden. Torne älvs havsöring är ett av de 12 återstående havsöringsbestånden i Finland som bedöms vara ursprungliga. I bedömningen om utrotningshotade arter i Finland år 2010 klassificeras havsöringbestånden som akut hotade. Risken för att naturliga bestånd ska försvinna är mycket stor, om inte de hot som riktas mot dem minskas. Förstörelsen av naturliga bestånd och en försämring av deras tillstånd är en följd av förändringar som mänsklig verksamhet har orsakat för havsöringarnas vandringsrutter och fortplantningsområden i älvmiljöer samt överfiska av havsöring i havet (Romakkaniemi m.fl. 2014). Northland Mines Oy beställde med anknytning till gruvprojektet i Hannukainen av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (numera Naturresursinstitutet, Luke) en fångst av vandringsyngel av havsöring med hjälp av smoltskruv i Äkäsjoki under I projektet kom man överens om att samla in behövliga prover för att bestämma fiskarnas ursprung, ålder och tillväxt. Uppföljningen skulle genomföras så att den vid behov kan fortsättas med jämförbara metoder under kommande år. Efter att Northland Mines Oy försatts i konkurs efter genomförda fältarbeten i projektet avtalade forskningsanstalten med konkursboet om att slutföra projektet på vissa villkor, ifall en köpare hittas för konkursboet. I detta syfte har Naturresursinstitutet utarbetat denna forskningsrapport och överlämnar den till den nuvarande ägaren av Hannukainen gruvprojekt, Hannukainen Mining Oy. 5

6 2. Metoder I Äkäsjoki, som rinner ut i Muonio älv, fångades vandringsyngel av öring med en s.k. smoltskruv, som utvecklats av det amerikanska företaget E.G. Solutions Inc. Det är frågan om ett konformat fångstredskap tillverkat av aluminium och stål som flyter på pontoner och får sin rotationskraft av vattnets strömning. De fiskar som hamnar i fångstredskapet förflyttas av vingklaffar inuti en roterande trumma till ett s.k. fiskbo i den bakre delen av skruven. Kala- ja vesitutkimus Oy genomförde fältarbetet vid fångsten som underleverantör till Naturresursinstitutet. Smoltskruven användes för fångst i den nedre delen av Äkäsjoki, lite uppströms från Kolari-Muonio-landsvägsbron. Fångsten påbörjades genast efter att Northland Mines gett tillstånd för att inleda fältarbetet. Man var tvungen att byta fångstredskapet mellan två platser i uppströmsnedströmsriktning under perioden för att säkerställa fångsten under olika förhållanden (bild 1 3), Fångstredskapet var placerat på den övre fångstplatsen samt och vid övriga tider på den nedre fångstplatsen. Fångstredskapet vittjades dagligen. På grund av träd eller en stor mängd skräp som strömningen fört med sig var man tvungen att avbruta skruvens funktion några gånger för 1 6 timmar. Ett fjällprov togs från varannan fångad öring och lax. Provfiskarnas längd mättes med 0,5 cm:s noggrannhet och de vägdes med 0,1 g noggrannhet. På fiskarna granskades de yttre kännetecknen som krävs för fastställande av smoltifiering och smoltifieringsgraden fastställdes på en skala med fyra grader (0=inga tecken på smoltifiering, 3=alla kännetecken på smoltifiering; bild 4). Utifrån fettfenans existens identifierades odlingsöringar (klippt fettfena) från vilda öringar (hel fettfena). Smoltskruvens fångstbarhet (dvs. vilken andel av fiskar som vandrar förbi fångstplatsen som hamnade i fångstredskapet) bedömdes med hjälp av märkning och återfångst samt ett s.k. mandarinprov, där sannolikheten för att stycken som driver fritt i strömmen hamnar i fångstredskapet snabbt kan utredas. I mandarinprovet fälldes mandariner i ån från järnvägsbron drygt 800 meter uppströms från fångstredskapet. För bedömningen av fångstbarhet märktes fångade öringar med bandmärken (eng. streamer tag) och transporterades 4,3 km uppströms från smoltskruven, där de släpptes fria. Utifrån andelen öringar som på nytt hamnade i fångstredskapet kunde smoltskruvens fångstbarhet samt det totala antalet öringar som vandrat bort från Äkäsjoki beräknas. I beräkningarna antogs smoltskruvens fångstbarhet vara konstant då redskapet var på samma fångstplats, men fångstbarheten mellan de två olika fångstplatserna antogs avvika från varandra. Vid beräkningen av fångstbarhet och mängden total vandring användes en modifierad modelleringsversion av den s.k. Petersen-metoden för sannolikhetsberäkning. Under fångstperioden insamlades dagliga data om vattennivån och vattentemperaturen i Äkäsjoki (bilaga 1). 6

7 Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 1/2015 Bild 1. Smoltskruv i Äkäsjoki i början av fångstperioden. Bild 2. Smoltskruv i Äkäsjoki i slutet av fångstperioden. 7

8 Bild 3. Smoltskruvens placering samt provplatser för fångstredskapets fångstbarhet: fällningsställe för mandariner och ställe där märkta fiskar släpptes fria. Kalojen vapautuspaikka Ruuvin sijainnit Mandariinikokeen aloituspaikka Maantie Rautatie Plats där fiskar släpptes fria Skruvens platser Startpunkt för mandarinprov Landsväg Järnväg 8

9 Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 1/2015 metri meter Bild 4. Fångade öringar. Öringen på den övre bilden har bara några kännetecken på smoltifiering, medan öringen på den nedre bilden har alla kännetecken på smoltifiering. 9

10 3. Resultat och behandling 3.1. Fångstresultat Sammanlagt fångades 124 öringar, av vilka 67 (54 %) var vilda och 57 (46 %) odlade. Bland de vilda öringarna klassificerades 62 individer (93 %) som klara för vandring i olika grad (smoltifieringsgrad=1 3) och 5 som älvyngel (smoltifieringsgrad=0). Av de odlade öringarna klassificerades 50 individer (88 %) som i någon grad klara för vandring (tabell 1). Tabell 1. Öringfångst i Äkäsjoki Ursprung antal Vilda vandringsyngel 62 Vilda älvyngel 5 Vandringsyngel med odlingsursprung 50 Älvyngel med odlingsursprung 7 Sammanlagt 124 Förutom öringar fångades även följande arter (antal fångade arter inom parentes) vid undersökningsfångsten: lax (112), mört (12), småspigg (6), sik (5), abborre (2), harr (2), gädda (2) samt lake (1) (bilaga 2). På basis av undersökningar (t.ex. Vatanen 2004, Paksuniemi m.fl. 1995) är det känt att bl.a. ett högre vattenstånd och varmare vatten är faktorer som ökar vandringsaktiviteten hos havsöring. År 2014 inträffade islossningen i Äkäsjoki i början av maj, men flödestoppen inträffade under fångstperioden. Som vid tidigare undersökningar fångades de största dagsfångsterna av vandringsklara öringar då vattnets temperatur var 6 8 grader och vattnet var i flodriktning. Vandringen för vilda och odlade öringar föreföll infalla vid samma tid. Bild 5. Daglig fångst av vandringsklara öringar, vattenstånd- och temperaturdata. Määrä (kpl) Antal (st.) 10

11 Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 1/2015 Veden lämpötila (C ) ja korkeus (dm) Vattentemperatur (C ) och höjd (dm) Luonnontaimen Vild öring Istutusperäinen taimen Planterad öring Veden lämpötila, C Vattentemperatur, C Veden korkeus, cm Vattenhöjd, cm 3.2. Öringarnas ålders- och längdfördelning De vilda öringarnas längd varierade mellan 8 och 28 cm och den genomsnittliga längden var 16,4 cm. I tidigare vandringsundersökningar i Äkäsjoki och Pakajoki var den genomsnittliga längden på vilda öringar 17 cm (Vatanen 2003, Vähä m.fl. 2007). Det största antalet fiskar (10 individer) fanns i längdklassen 16 cm. I takt med att öringarnas längd ökade, ökade också deras smoltifieringsgrad (bild 6). Bild 6. Fångade vilda öringars längd indelat efter antalet kännetecken på smoltifiering (0=inga kännetecken, 3=alla tre kännetecken). Määrä, kpl Pituusluokka, cm Antal, st. Längdklass, cm Relationen mellan längd och vikt avvek inte väsentligt mellan vilda och odlade öringar (bild 7). En vild öring av genomsnittlig längd vägde 39,7 gram enligt ekvationen för relationen mellan längd och vikt. 11

12 Bild 7. Relationen mellan vikt och längd hos fångade vilda och odlade öringar, vars parametrar i en lineär form är log e (vikt, g)= 2,676* log e (längd, cm)-3,805, R 2 =0,97. Paino, g Pituus, cm Luonnontaimen Istutusperäinen taimen Vikt, g Längd, cm Vild öring Planterad öring Av öringarna åldersbestämdes 69 individer, av vilka en var ett tvåårigt älvyngel och de övriga var vandringsklara yngel. Åldern hos de vandringsklara öringarna varierade mellan ett och fem år, och den vanligaste åldersklassen var tvååriga öringar. Bland vilda öringar var den vanligaste åldersklassen emellertid treåriga fiskar (tabell 2). Även i tidigare undersökningar har treåriga vilda öringar varit den vanligaste åldersgruppen vandrar till havet (Vatanen 2003, Vähä m.fl. 2007). Tabell 2. Åldersfördelning av fångade öringar öringar med Ålder vilda öringar antal (%-andel) odlingsursprung, antal (%- antal) totalt 1-1 (3 %) 1 (1,5 %) 2 9 (24 %) 27 (87 %) 36 (53 %) 3 23 (62 %) 3 (10 %) 26 (38 %) 4 4 (11 %) - 4 (6 %) 5 1 (3 %) - 1 (1,5 %) Totalt Medellängden på vilda öringar per åldersgrupp var desto större ju fler kännetecken på smoltifiering som kunde ses (bild 8). Ju snabbare öringens tillväxt hade varit, desto större var vandringsklarheten. 12

13 Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 1/2015 Bild 8. Medellängden av fångade vilda öringar +/- genomsnittets standardavvikelse (SE), per åldersgrupp och smoltifieringsgrad (0 3). Genomsnittets standardavvikelse kan inte beräknas för de värden som endast består av en provfisk. Pituus, cm Ikäryhmä, vuosia Längd, cm Åldersgrupp, år 3.3. Fångstbarhet och produktionsbedömning Av de bandmärkta fiskar som släppts fria uppströms återfångades sammanlagt 19 individer i smoltskruven, vilket är 15,8 % av alla märkta fiskar (120 individer). Samtliga återfångade märkta individer fångades under fångstperioden då fångstredskapet var placerat på den nedre fångstplatsen (bild 3). Smoltskruvensfångstbarhet på den övre fångstplatsen bedömdes utifrån den relativa skillnaden av antalet mandariner som hamnade i fångstredskapet på den lägre (15 st. av 50) och den övre (19 st. av 100) fångstplatsen. Den nedre fångstplatsens fångstbarhet uppskattades till 20,0 % (95 % sannolikhetsintervall 13,0 28,4 %), och den övre fångstplatsens fångstbarhet beräknades således till (19/100)/(15/50) = 0,633*den nedre fångstplatsens fångstbarhet. Enligt märknings-återfångstdata gav sig 345 (95 % sannolikhetsintervall ) vandringsyngel av havsöring födda i naturen på vandring från Äkäsjoki år 2014, vilket endast är knappa 3 % av den uppskattade produktionspotentialen i Äkäsjoki. Detta är dock sannolikt en underskattning, eftersom det på basis av tidigare undersökningar (t.ex. Vatanen 2004, Paksuniemi m.fl. 1995) kan antas att en del av öringarna hade gett sig på vandring innan fångsten påbörjades. Dessutom fanns vissa uppehåll i smoltskruvens funktion. På motsvarande sätt bedömdes 261 öringar med odlingsursprung ha vandrat (95 % sannolikhetsintervall ), och antalet vandringslaxar uppskattades till 88 (95 % sannolikhetsintervall ). 13

14 Hänvisningar Ikonen, E., Jutila, E., Koljonen, M-L., Pruuki, V. och Romakkaniemi, A Tornionjoen vesistön meritaimenkantojen tila, geneettiset erot ja viljelytarpeet. Helsingfors. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, fiskeriforskningsavdelningen. Monistettuja julkaisuja s. Paksuniemi, S., Romakkaniemi, A. ja Juntunen, K Meritaimenen poikaset lähtevät vaellukselle heti kevään alettua. Suomen Kalastuslehti nr s. Romakkaniemi, A., Jutila, E., Pakarinen, T., Saura, A., Ahola, M., Erkinaro, J., Heinimaa, P., Karjalainen, T.P., Keinänen, M., Oinonen, S., Moilanen, P., Pulkkinen, H., Rahkonen, R., Setälä, J. och Söderkultalahti, P Lohistrategian taustaselvitykset. Jord- och skogsbruksministeriet. Kala- ja riistahallinnon julkaisuja 91 (1/2014). 58 s. Vatanen, S Meritaimenen (Salmo trutta m. trutta L.) luonnon- ja istukaspoikasten vaellus Tornionjoen vesistössä. Pro gradu-avhandling. Helsingfors universitet Institutionen för limnologi och.miljöskydd. 76 s. Vähä, V., Romakkaniemi, A., Ankkuriniemi, M., Keinänen, M., Pulkkinen, K. och Mäntyniemi, S Lohi- ja meritaimenkantojen seuranta Tornionjoessa vuonna Kala- ja riistaraportteja s. + bilagor. 14

15 Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 1/2015 Bilaga 1. Vattennivå- och temperaturdata på smoltskruvplatsen. Veden lämpötila, C Vedenkorkeus, cm Pvm Pvm Datum Veden lämpötila, C Vattentemperatur, C Veden korkeus, cm Vattenhöjd, cm 15

16 Bilaga 2. Daglig fångst i smoltskruven. Pvm Luonnontaimen Istutusperäinen taimen Lohi Ahven Harjus Hauki Kymmenpiikki Made Siika Särki Yhteensä Yhteensä Pvm Luonnontaimen Istutusperäinen taimen Lohi Ahven Harjus Hauki Kymmenpiikki Made Siika Särki Yhteensä Datum Vild öring Planterad öring Lax Abborre Harr Gädda Småspigg Lake Sik Mört Totalt 16

17 Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 1/2015 Naturresursinstitutet Viksbågen Helsingfors tfn