YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Transkript

1 YTTRANDE SLU ID: SLU.ua Yttrande över samråd från Naturvårdsverket om dess generella beslut om skyddsjakt efter grå-, knubb- och vikaresäl Sammanfattning Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har valt att besvara NV:s skrivelse utifrån frågan som NV ställt i början på skrivelsen. Vilken effekt skyddsjakt i nedan föreslagen omfattning och med de villkor NV sätter upp på skyddsjakten har på omfattningen av sälskadorna i kustfisket. SLU:s generella synpunkter Om skyddsjaktens syfte är att minska omfattningen av sälskador i det svenska kustfisket så anser SLU att med de villkor som NV har föreslagit så kommer skyddsjakten inte ha någon påverkan på omfattningen av sälskadorna. Det låga antalet djur som innefattas i beslutet idag är mycket lägre än sälpopulationernas ökning och därmed kommer sälpopulationerna att öka vilket därmed ökar sälskadornas omfattning i kustfisket. NV föreslår att jakt av knubbsäl inte får ske inom ett geografiskt område i Skåne. Detta område är det området i Skåne som är hårdast drabbat av sälskador och där sälpopulationerna och sälskadorna idag ökar som mest. Även de villkor som NV sätter upp såsom att jakt enbart får bedrivas inom 200 meter från ett sälskadat redskap kommer att begränsa jakten på de få djur som får skjutas. Det är även ytterst få fisken där denna form av jakt är möjlig då de flesta fisken idag sker över stora områden och med många redskap. SLU:s specifika synpunkter SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12. Fråga: Vilken effekt skyddsjakt i nedan föreslagen omfattning och med de villkor NV föreslår har på sälskador i kustfisket? Postadress: Box 7070, Uppsala Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: Fredrika.von.sydow@slu.se

2 2-4. Det låga antalet sälar som skjuts kommer inte att minska mängden sälskador i fisket. Antalet sälar som får skjutas, max 2-3 % av en rimlig svensk andel av populationen för gråsäl och knubbsäl och drygt 1 % för vikare är mycket mindre än någon av sälpopulationernas ökning. Gråsäl ökar årligen med 7%, vikare 5,5% och knubbsäl vid västkusten 8% (NRM, 2017). Ökar populationerna så ökar omfattningen av sälskador totalt sett (Baltscheffsky, 1997; Kauppinenet al., 1997; Westerberg, et al., 2000; Lunneryd, 2001; Fjälling, 2004). Det kan finnas möjlighet att sälskadorna minskar i ett begränsat område och under en begränsad tid i de fisken där det finns möjlighet att bedriva en effektiv riktad skyddsjakt på några få djur intill redskapen (Königson et al., 2015). Det är dock inte många fisken och områden där detta är möjligt. 5. För att reellt minska skadorna i fisket eller ens begränsa den negativa utvecklingen så måste skyddsjakten få en vidare tolkning och omfattning, än i förslaget med att det får enbart jagas vid en noga angiven plats med skada. Det är en regel som inte används vid annan skyddsjakt, t.ex. för gås där skyddsjakt kan ske vid fält med oskördad gröda utan skada. SLU har vid samrådsmötet gällande jakt i februari 2017 redovisas resultaten från två studier som visar vilka begränsningar denna typ av reglering får vid jakt av säl (Lunneryd, 2017). Skyddsjakt av säl bör kunna ske på platser där det är lättare att jaga säl d.v.s. där sälarna går upp på land och inte enbart inom 200 meter från ett sälskadat redskap. Redskapsutveckling med sälsäkra redskap är nödvändigt men trots många års arbete har inte det räckt för att bryta den negativa utvecklingen som beror på sälskador för kustfisket (Lunneryd och Königson, 2017). 6. Skyddsjakt av knubbsäl i Skåne föreslås enbart ske i norra Öresund och södra Kattegatt. Något skäl till denna begränsning redovisades inte. Beståndssituationen för knubbsäl i Öresund och i södra Skåne är god och inte ett skäl till en begränsning. Gråsälen, i detta område, ökar med 21,7 % årligen (NRM, 2017). Skadebilden för yrkesfisket visar att skadorna dominerar i södra delen av Öresund och Östersjön i områden där inte skyddsjakt sker. Fig 1. Helcom (2017) visar tydligt att det område där skadorna är som störst är även knubbsälens utbredningsområde. För att försöka minska skadorna i fisket så bör jakten utföras i de områden där skadorna sker och inte begränsa jakten till områden där det idag inte finns lika stora sälproblem. SLU föreslår att skyddsjakt av knubbsäl ska kunna ske i hela Öresund t.o.m. Ystad kommun med hänsyn till var skadorna sker och den goda beståndsstatusen av knubbsäl i området. 2/5

3 Figur 1. Sälskadenoteringar i loggboken i Skåne län under Varje punkt är en geografisk fiskeposition och kan innehålla många sälskador. Länsstyrelsen Skåne. 7. Skyddsjakt av gråsäl är inte tillåten året runt med hänsyn till reproduktionen (kutning) som sker enbart i Östersjön norr om 58 breddgraden. I området söder om breddgrad 58, som omfattar i stort sett allt sälskadat torskfiske, föreslår SLU att gråsälsjakt sker hela året om, i och med att det i detta område inte finns någon risk att digivande honor skjuts. I detta område ökar populationen med 21,7 % årligen (NRM, 2017). För att minska omfattningen av sälskador är det viktigt att inte begränsa jakten varken i tid eller rum. 8. För material till födoanalyser av sälar vore det värdefullt att prover från skjutna sälar sprids mer under hela året och inte enbart till hösten för gråsäl och knubbsäl. 9. Skyddsjakt bör ske i områden där skadorna är stora oberoende av vem som äger jakträtten. SLU föreslår att enskilda fiskare ska kunna söka skyddsjakt vid skadade redskap och utföra denna oavsett jakträtt. 10. Sälar rör sig fort genom vattnet och över stora områden. Studier har även visat att sälskadorna är variabla i tid och rum. Att NV sätter upp ett villkor att skyddsjakt enbart får bedrivas inom 200 m från en plats där sälskadat fiske skett begränsar skyddsjakten i princip enbart till fisken som bedrivs på förutbestämda platser exempelvis laxfisket med redskap. Skyddsjakt vid allt garnfiske kan därför i stort sett uteslutas. Ett exempel där denna typ av skyddsjakt inte fungerar är vid det sälskadedrabbade torskfisket i södra Östersjön (Königson et al., 2009). Detta fiske är ett av de fisken som drabbas värst av sälskador. Där rapporterades att andelen av loggboksrapporteringar med sälskador var 32 % (Hav 2015). Fisket där sker över stora arealer, upp till meter nät placeras i olika områden upp till 5 mil ut från 3/5

4 kusten. Hur ska en plats inom 200 m från en plats där ett sälskadat fiske skett, kunna definieras för att utföra jakten regelrätt i ett så stort område även om jakten begränsas av att ske inom svensk territorial vattengräns? Däremot, anser SLU, att en skyddsjakt bedriven vid land närmast fiskeplatsen kan förutses ha en viss möjlighet att ta bort skadegörande individer. 11. I skrivelsen frågas efter studier av skyddsjaktens effekter i den omfattning och utförande som Naturvårdsverket ämnar ge tillstånd. En sådan studie har redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser redan gjort enligt uppdrag från Program Sälar och Fiske under Där visas att skyddsjakten med de föreslagna begränsningarna av var jakten får ske, inte praktiskt kan utföras i den omfattning att det ger en positiv effekt för yrkesfisket i områden med frekventa sälangrepp och där jakten måste ske från båt (Lunneryd, 2017; Lunneryd, 2017). Detta är redovisat för NV vid samrådsmöte om säljakten som hölls med länsstyrelser, Naturhistoriska Riksmuseet och SLU Aqua. Den bifogade rapporten till Program Sälar och Fiske har även skickats som information till Naturvårdsverket Inga övriga kommentarer Referenser Ahola, M Seal populations in the Baltic Presentation by Markus Ahola, Naturhistoriska riksmuseet at Naturvårdsverket, 18 Jan 2017 Baltscheffsky, S. (1997): Seals in the Bothnian Sea: From endangered species to coastal nuisance. Enviro 23 Fjälling, A. (2004): Assessment and reduction of the conflicts between commercial fisheries and grey seals (Halichoerus grypus) in Swedish waters. Licentiate Thesis. Institute of Technology, Linköping University. Havs- och vattenmyndigheten Sälpopulationernas tillväxt och utbredning samt effekterna av sälskador i fisket. Redovisning av ett regeringsuppdrag. 49 s. Helcom (2015). Distribution of Baltic Seals. Helcom Core Indicator Report Kauppinen, T. Siira A. & Suuronen P. (2005): Temporal and regional patterns in seal-induced catch and gear damage in the coastal trap-net fishery in the northern Baltic Sea: effect of netting material on damage. Fisheries Research 73: Königson, S. Lunneryd, S-G. Stridh, H. Sundqvist, F. Grey Seal Predation in Cod Gillnet Fisheries in the Central Baltic Sea (2009) J. Northw. Atl. Fish. Sci., Vol. 42: /5

5 Lunneryd, S.G. (2001): Fish preference by harbour seal (Phoca vitulina), with implications for the control of damage to fishing gear. ICES Journal of Marine Science 58(4): Lunneryd, S-G., Königson, S. (2017) In prep. Hur löser vi konflikt mellan säl och kustfiske? Program Sälar och Fiskes verksamhet från 1994 till Submitted to Aqua reports. Lunneryd, S-G och Ljungberg, P JAKTRAPPORTEN Westerberg, H. Lunneryd, S-G. Fjälling, A. & Wahlberg, M. (2006): Reconciling Fisheries Activities with the Conservation of Seals throughout the Development of New Fishing Gear: A Case Study from the Baltic Fishery Grey Seal Conflict. American Fisheries Society Symposium Königson, S., Fjälling, A., Berglind, M., & Lunneryd, S.-G. (2013). Male gray seals specialize in raiding salmon traps. Fisheries Research, 148, Beslut om detta yttrande har på rektors uppdrag fattats av dekan Torleif Härd vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap efter föredragning av remisskoordinator Fredrika von Sydow. Innehållet har utarbetats av forskare Sara Königson och forskare Sven-Gunnar Lunneryd vid institutionen för akvatiska resurser. Dekan Torleif Härd RRemisskoordinator Fredrika von Sydow 5/5