Beslut Naturvårdsverket beslutar om att utöka antalet gråsälar som far fallas i skyddsjakt i Skåne län.

Transkript

1 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: BESLUT Ärendenr: NV Beslut om sl^ddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut Naturvårdsverket beslutar om att utöka antalet gråsälar som far fallas i skyddsjakt i Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. Villkor for skyddsjaktens genomförande Villkoren för skyddsjaktens genomförande återges i Naturvårdsverkets beslut den 30 mars 2015, s 1-4 (NV ), se bilaga 2. Utöver vad som anges där gäller följande. Antal djur som får fällas Utöver vad som anges i tidigare beslut far ytterligare 15 gråsälar fallas i skyddsjakt inom Skåne län. Jakttid Skyddsjakten enligt detta beslut far bedrivas från 28 augusti till och med den 31 december Jaktområde Skyddsjakten får ske inom hela Skåne län bortsett från undantagna områden enligt nedan. Undantagna områden Utöver de områden som undantas i Naturvårdsverketstidigarebeslut (s 2) får ingen skyddsjakt efter gråsäl enligt detta beslut ske inom Stenshuvuds nationalpark. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVAGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

2 NATURVÅRDSVERKET 2(7) Jaktmetod och tillåtna medel Skyddsjakten far bedrivas med de metoder och medel som anges itidigarebeslut (s3). Bärgning och provtagning Fälld säl ska så långt som möjligt bärgas. Prover från fälld säl ska skickas in till Naturhistoriska riksmuseet enligt de instruktioner som museet ger. Detta framgår av tidigare beslut (s 3). Bakgrund Pågående skyddsjakt efter gråsäl Naturvårdsverket har den 30 mars 2015 fattat beslut om skyddsjakt efter totalt 350 gråsälar i hela landet varav 15 gråsälar inom Skåne län. Skyddsjakten far pågå undertiden20 april till 31 december 2015 och syftar till att minska allvarliga skadorförfisketorsakade av gråsäl. ' Sedan starten för skyddsjakten har 15 gråsälar fällts i Skåne län, vilket motsvarade det antal Naturvårdsverkettidigarebeslutat om. Då skadorna är såväl pågående som allvarliga har Naturvårdsverket utrettförutsättningarnaför att utöka antalet gråsälar som far fallas i skyddsjakt i länet. I utredningen om utökat antal har Naturvårdsverket gett Havs- och vatteimiyndigheten, berörd länsstyrelse, Sveriges lantbruksimiversitet och Naturhistoriska riksmuseet möjlighet att yttra sig i ärendet. Yttrande från Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten föreslår i sitt yttrande att en omfördelning av tilldelningen mellan Östersjölänen är att föredra istället för en utökad tilldelning. Om det av juridiska orsaker inte är möjugt tillstyrker Havs- och vattenmyndigheten en begränsad utökad tilldelning om ett fåtal djur. Yttrande från Naturhistoriska riksmuseet Hur en ökad tilldelning påverkar Östersjöns gråsälspopulation Ijehöver, enligt Naturhistoriskariksmuseets (NRM) yttrande, ställas i relation till tilldelning och hur många djur som fällts på giventiudehungi övriga länder kring Östersjön. Eftersom dessa data inte ärtillgängligaär det enligt NRM svårt att överbucka effektema av en eventuell ökadtilldelningutan att ta hänsyn till avskjutningen i övriga delar av Östersjön. NRM anser att om tilldelningen lokalt skulle behöva ökas bör det därför i första hand ske genom att tilldehiingen minskas i ett aimat län i motsvarande grad. Yttrande från Sveriges lantbruksuniversietet Sveriges lantbruksuniversietet (SLU) tillstyrker en utökad tilldelning i det aktuella länet. SLU anger i sitt yttrande att gråsälspopulationen i Östersjön i dagsläget uppgår till mellan och individer. Den årligatillväxtenär enligt universitetet sju till åtta procent vilket iimebär en faktisk ökning med till individer varje år. Skadebilden är fortsatt hög och skadoma ibland annat

3 NATURVÅRDSVERKET 3(7) Skåne län ökar. Samtidigt sköts ibland aimat Skåne län fa sälar inom fjolårets skyddsjakt. Att tilldehiingen i länet utölcas avsevärt anses därförrimligt,enligt SLU. Yttrande från Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län tillstyrker i sitt yttrande en utökning av skyddsjaktstilldehiingen för Skåne län. Länsstyrelsen meddelar vidare att skadoma på ålfisket i länet är allvarliga och pågående. Flera ålfiskare har fått sina redskapförstördaunder det pågående ålfisket med stora ekonomiska skador som följd. De aktuella redskapen är mycket stora och i princip omöjliga att förflytta varför det är mycket svårt att vidta skadeförebyggande åtgärder och värja sig för pågående allvarliga skador. Skäl för beslutet Aktuella bestämmelser Naturvårdsverket far besluta om skyddsjakt efter säl på eget initiativ om det behövs för att förhindra allvarlig skada. Naturvårdsverket ska innan beslutet samråda med Havs- och vattenmyndigheten. Dettaframgårav 23 b jaktförordningen (1987:905). Naturvårdsverket kan även be andra myndigheter yttra sig i ärendet, med stöd av 6 och 7 förvaltningslagen (1986:223). Tillstånd till skyddsjakt får ges för att förhmdra allvarug skada på exempelvis fiske. Skyddsjakt får beviljas om det mte finns någon annan lämpug lösning. Skyddsj^en fär inteförsvåraupprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Dettaframgårav 23 a jaktförordningen. Om Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjaktframgårdet av 9 b jaktförordningen att ska vi ange - vilka arter som berörs och antalet djur som får fallas, - vilka medel och metoder som fär användas, - vilken tid och vilket område som avses, - de villkor som i övrigt behövs för att så långt som möjligt undvika sicador eller olägenheter av betydelse för den berörda artens bestånd, och - den kontroll som kommer att ske. Naturvårdsverket fär besluta om hur man ska förfara med dödade djur och att ett fällt djur ska tillfalla annan än den som innehar jakträtten, vilket framgår av 24 d 1 st jaktförordningen. Naturvårdsverket kan besluta att ett skyddsjaktbeslut ska gälla även om det överklagas, detta med stöd av 59 jaktförordningen. Kungörelsedelgivning av beslutet far ske om en obestämd krets ska delges, vilket framgår av 49 delgivningslagen (2010:1932). Skyldigheter som följer av Sveriges EU-medlemskap Gråsälen är upptagen i det så kallade art- och habitatdirektivet, bilagorna 2 och 5 till rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och

4 NATURVÅRDSVERKET 4(7) växter. Det innebär att Sverige som EU-land måste vidta vissa åtgärder, exempelvis - utse särskilda bevaråndeområden och inom dessa tillståndspröva alla verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön och - säkerställa att exempelvis jakt på gråsäl ärförenligmed upprätthållandet av gynnsam bevarandestatusförarten. Rekommendationerfrån Helsingforskomissionen Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö slår fast att viss jakt på säl kan tillåtas för populationer som uppnått gynnsam bevarandestatus. Detta innebär att skyddsjakt kan fa bedrivas om populationen haft en stadig positiv tillväxt imder lång tid. Jakten fär inte äventyra denna tillväxt eller ge andra problemförförvaltningenav arten. Helsingforskomissionenföreslåratt det undre referensvärdet för arten bör ligga på minst gråsälar per bestånd. Därmed säkras den biologiska nivån som krävs för att upprätthålla ett livskraftigt bestånd. Överstiger populationen gråsälar kan jakt tillåtas om arten har långsiktig positiv tillväxt. Nationellförvaltningsplan Havs- och vattenmyndigheten anger i Nationellförvaltningsplanförgråsäl i Östersjön från att populationen för gråsäl ska ha en gynnsam bevarandestatus. Gråsälspopulationen ska ha en neutral eller positiv utveckling. Sedan år 2000 har arten haft en stabil utveckling med en årlig tillväxt om i genomsnitt 7-8 procent och antalet faktiska räknade djur är enhgt Havs- och vattenmyndighetens uppgifter djur. Det bedöms finnas mellan och gråsälar i Östersjön, enligt Sveriges lantbruksuniversitet. Naturvårdsverkets bedömning Förhindrande av allvarlig skada Naturvårdsverket konstaterar attfisketi Skåne län i stor omfattning drabbas av pågående allvarliga skador orsakade av gråsälsangrepp. Ålfisket är särskilt hårt drabbat, enligt länsstyrelsens uppgifter. Det är sannolikt att de allvarliga skadoma fortsätter då tillräckliga skadeförebyggande åtgärder är svåra att vidta. Mot bakgrund av den faktiska ökningen av såväl gråsälspopulationen som graden av gråsälskador gör Naturvårdsverket därför bedömningen att det är sannolikt med fortsatta allvarliga skador påfisketimder resten av året. En utökning av antalet gråsälar som far fällas i skyddsjakt inom Skåne län är därmed motiverad för att förhindra och minska fortsatta allvarliga och pågående skador. Gynnsam bevarandestatus Referensvärdet för gråsäl som Sverige rapporterat till EU år 2013 är djur. Detta motsvarar den biologiskt säkra nivån som krävs för att upprätthålla en livskraftig population för arten. Jakt kan tillåtas utan att gynnsam

5 NATURVÅRDSVERKET 5(7) bevarandestatusförarten äventyras om populationen överstiger denna nivå och har haft en långsiktig positiv tillväxt. Enligt Institutionenförakvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet uppgår den totala gråsälspopulationen i Östersjön idag till mellan och djur. Det totala antalet gråsälar i Östersjön har ökat med i genomsnitt sju till åtta procent sedan år Naturvårdsverket bedömer att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus inte äventyras av att ytterligare 15 gråsälar fälls inom ramen för skyddsjakt inom Skåne län. Annan lämplig lösning Det finnsfleraolika skadeförebyggande åtgärder som generellt sett vidtasföratt minska sälskadoma påfisket,exempelvis; fiske vid olikatidpunkterpå dygnet försök att skrämma sälar vid fiskeplatserna vakt av näten fiske i kortare perioder byte av fångstplatser Trots skadeförebyggande åtgärder och den skyddsjakt som verket beslutat om den 30 mars 2015 fortsätter skadoma att öka. Havs- och vattenmyndigheten hartidigarekonstaterat att samma skadegörande individer trots försök till förebyggande åtgärder återkommer och fortsätter orsaka allvarliga skador. Det är alltså sannolikt ett begränsat antal individer som återkommer till redskapen och söker föda, och att dessa individer inte påverkas av skadeförebyggande åtgärder. Vidare har Program Sälar & Fiske under längre tid arbetatföratt utvecklafiskeredskapochfiskemetodersom ska vara säkra för sälangrepp. Detfinnsdock fortfarande fa altemativa fängstmetoder som är lämpliga i Sverige och som inte drabbas av sälskador. De redskap som används under ålfisket är mycket stora och i stort sett omöjliga att vakta eller förflytta. Andra skadeförebyggande åtgärder har i stort konstaterats verkningslösa gällande skadegörande individer. Detta sammantaget gör att Naturvårdsverket bedömer att skyddsjakt även fortsättningsvis är det enda kvarvarande altemativet för attförhindrapågående och fortsatta allvarliga skador. Övrigt Omfördelning av tilldelning Vissa remissinstanser har föreslagit att Naturvårdsverket istället för att utöka antalet djur som får fällas i skyddsjakt, bör omfördela kvarvarande antal djur som fär fällas mellan Östersjölänen. På grund av rådande rättspraxis om att ett gynnande myndighetsbeslut inte kan ändras kan en sådan omfördelning inte ske.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(7) Utökat antal i andra län Vid sidan av detta beslut utreder Naturvårdsverketföratsättningamaföratt utöka antalet gråsälar som fär fällas i skyddsjakt och en utökning av skyddsjaktsområdet inom Kdmar, Blekinge, Gotlands och Södermanlands län. Sådant beslut kommer meddelas separat; Verkställighet och kungörelse ' ' Med hänsyn till att skadoma är allvarliga och pågående är det viktigt att skyddsjakten kan irilédäs så snart som möjlijgt. Detta är nödvändigtföratt förhiiidra att ytteriigare allvarliga skador uppstår. Vidare saknas det möjugheter förfiskareatt värja sigförpågående skador orsakade av gråsäl då arten inte upptas i 28 jaktförordningen. Naturvårdsverket bedömer därför att det finns skäl att skyddsjakten skafåinledas från beslutsdatum och att beslutet ska gälla även öm det överklagas. Beslutet ska delges genom så kallad kungörelsedelgivning. Beslutetfinnsunder överklagandetiden tillgängligt hos Naturvårdsverket'på Forskarens väg 5 i Östersund. Upplysning om hur man överklagar, se bilaga 1. Beslut i ärendet har fattats av sektionschefen Gunilla Ewdng Skotnicka efter föredragning av handläggaren Petter Mahrs. För Naturvårds\^ Gunilla Ewing Skotnicka Tetter Mahrs Kopia per e-post till: Havs- och vattenmyndigheten Kustbeyakningen Länsstyrelsen i Skåne län Naturhistoriska riksmuseet Polismyndigheten Statens Fastighetsverk Sveriges Lantbruksuniversitet HELCOM Jägarnas Riksförbund Program Sälar och Fiske Svenska Jägareförbtmdet Svenska Naturskyddsföreningen Sveriges Fiskares Riksförbimd Sveriges Fiskevattenägareförbund Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Viltskadecenter

7 NATURVÅRDSVERKET 7(7) Bilaga 1 Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten i Stockholm. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska ni ange: - ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, - vilket beslut som ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, - hur ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt - om det firms motparter i ärendet bör ni ange deras namn, adress och telefonnummer.

8 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: BESLUT Ärendenr: ' NV Beslut om sl^ddsjakt efter gråsäl för 2015 Beslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 350 gråsälar. Naturvårdsverket beslutar att skyddsjakten far ske på annans jaktområde. Naturvårdsverket beslutar att skyddsjakten flr ske från stillaliggande båt med motorn igång. Naturvårdsverket beslutar att skyddsjakten, vid sidan av klass 1* även fär ske med kulammunition av klass 2. Naturvårdsverket beslutar att detta beslut ska gälla även om det överklagas. Villkor för skyddsjaktens genomförande Jakttid Skyddsjakten far ske under tiden 20 apriltilloch med 31 december Jaktområde Skyddsjakten får ske inom svenskt territorialvatten mom - Norrbottens län - Västerbottens län - Västemorrlands län - Gävleborgs län - Uppsala län - Stockholms län Södermanlands län - Östergötlands län - Gotiands län BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

9 NATURVÅRDSVERKET 2(10) - följande kommuner i Kalmar län o Västervik o Oskarshamn o Mönsterås o Borgholm - följande del i Blekinge län o området väster om sydligaste spetsen på Torhamns udde - Skåne län Jakträttsinnehavare ska informeras om skyddsjakten ochfåta del av det här beslutet innan skyddsjakten börjar. Undantagna områden Inom skyddsjaktområdet kan det finnas skyddade områden där andra regler för skyddsjakt efter säl gäller. Det kan exempelvis vara sälskyddsområden, Natura 2000-områden, naturreservat eller nationalparker. Länsstyrelsen i aktuellt län kan lämna information om var sådana områdenfinnsoch vilka regler som gäller där. Inom vissa områden, som inte omfattas av annat områdesskydd, sker inventering av sälar under våren. För dessa områden tillåts endast skyddsjakt efter gråsäl under tiden 16 juni till och med den 31 december 2015: Norrbottens län Västerbottens län Gävleborgs län Uppsala län Stockholm län Östergötlands län Kalmar län Vidbrännan Lördagshällan Yttre Jämäsgrund S:t Olofshällan Märketshällan Märketskallen Bränningsbråten Skvalbådan, Gillöga skärgård Stänkbådan, Gillöga skärgård Svartkobben, Gillöga skärgård Torrbådan, Gillöga skärgård Ägglösen Dromgrunnan Karvasen, Landsort Lönnbådan, Landsort Roxen, Landsort Tuvan Märkbåden Höga ören Runsten

10 NATURVÅRDSVERKET 3(10) Antal gråsälar som får fällas Naturvårdsverket beslutar att totalt 350 gråsälar får fällas under skyddsjakten. Tilldelningenförantalet gråsälar mellan länen fördelas enligt följande: ft Norrbottens län 60 gråsälar ^Västerbottens län 30 gråsälar o Västemorrlands län 30 gråsälar 6 Gävleborgs län 60 gråsälar "Uppsala län 40 gråsälar «Stockholms län 40 gråsälar «Södermanlands län 20 gråsälar Östergötlands län 10 gråsälar «Gotiands län 10 gråsälar «Del av Kalmar län 20 gråsälar * Del av Blekinge län 15 gråsälar.'skånelän 15 gråsälar Vem som får jaga Den som jagar gråsäl från båt ska ha gått utbildning i sälj akt. Utbildningen ska vara organiserad av jägarorganisation i Sverige eller Finland. Den som j agar ska betala viltvårdsavgiftförstatligt j aktkort till Kammarkollegiet. Jaktmetod och tillåtna jaktmedel Skyddsjakten fär bedrivas - från land - från is - från konstniktion som är fäst på botten - från stillaliggande båt (antingen med motorn på eller av) - med typgodkänt fångstredskap Skyddsjakten ska i möjugaste mån ske mot gråsälar som observerats orsaka skada och befirmer sig inom 50 meter fi^ skadedrabbade redskap. Bärgning och provtagning Fällda sälar ska så långt som möjligt bärgas. Den som bärgar gråsäl ska skicka in prover till Naturhistoriska riksmuseet Handledning och instruktioner för provtagningfinnstillgängligtgenom Naturvårdsverkets kundtjänst. Webbplats: E-post: viltforvaltning@naturvardsverket.se Telefon: (öppettider vardagar 08:00-16:30) Kontakta Naturvårdsverket innan och efter skyddsjakt Innan skyddsjakten Den som avser att delta i skyddsjakten efter gråsäl ska kontakta Naturvårdsverket närmaste vardag innan jakten inleds. Detta för att få infonnation om hur många djur som återstår av tilldelningen i aktuellt län.

11 NATURVÅRDSVERKET 4(10) Efter skyddsjakten Den som skjutit säl inom ramenförskyddsjakten ska meddela detta till Naturvårdsverkets kundtjänst närmaste vardag efter en säl skjutits. Vid kontakt om fälld säl ska dessa uppgifter lämnas: - skyttens namn, adress, telefonnummer och e-postadress - exakt plats ochtidpunktdå sälen sköts - om sälen bärgades Kontaktuppgifter till Naturvårdsverkets kundtjänst E-post: viltforvaltmng@naturvardsverket.se Telefon: (öppettider vardagar 08:00-16:30) Återrapportering efter slqfddsjakten Om länsstyrelsen i respektive län vul tar Naturvårdsverket gäma emot en redogörelse över erfarenheterfirånskyddsjakten samt vilka effekter skyddsjakten haft på sälskadomas omfattning i aktuellt län. Uppgifterna kan mej las till registrator@naturvardsverket.se senast den 29 februari Märk mej let med ärendenummer NV Bakgrund YttrandefrånHavs- och vattenntyndigheten Havs- och vattenmyndigheten ställer sig bakom skyddsjakt efter gråsäl under liknande omfattning som tidigare år. Havs- och vattemnyndigheten skriver i sitt yttrande till Naturvårdsverket att antalet inrapporterade sälskadorför2013 har ökat med drygt 15 procentfråntidigareår sett till hela landet. Myndigheten bedömer även att mörkertaletför r^ortering av sälskador är stort och att det faktiska antalet skador sannolikt är betydhgt högre. I Bottenviken drabbasfrämstfiskemed fasta redskap av skador. Myndigheten nämner attfiitidsfisketmed nät är mycket skadedrabbat. För södra delarna av Östersjön har skadoma påfiskeinomskärs ökat. Skadoma på ålfiske och fiske med sillgamförekommer,men har minskat i omfattning. YttrandefrånNatttrhistoriska riksmuseet Naturhistoriska riksmuseet ser att en skyddsjakt på gråsäl kan utföras under liknandeförutsättningarsomtidigareår vad gäller jakttid och jaktområde samt att ett något högre uttag kan ske utan att det äventyrar gynnsam bevarandestatus för arten. En höjning avtilldelningenfrån290 djur till 350 djur skulle med fördel läggas till Stockholms och Uppsala län där tilldelningen varit lägre men möjligheterna till skyddsjakt är goda. SkrivelsefrånSvenska Jägareförbundet Svenska Jägareförbundet föreslår i en skrivelse till Naturvårdsverket att skyddsjakt efter totalt 350 gråsälar ska tillåtas. Som jakttid föreslås 16 april 2015

12 NATURVÅRDSVERKET 5(10) till 31 januari Förbundet föreslår även att provtagningskrav ska motsvara Naturvårdsverkets förslag till regeringen år Skäl för beslutet Aktuella bestämmelser Naturvårdsverket fär besluta om skyddsjakt efter säl på eget initiativ om det behövs för att förhindra allvarlig skada Naturvårdsverket ska innan beslutet samråda med Havs- och vattenmyndigheten. Detta framgår av 23 b jaktförordningen (1987:905). Naturvårdsverket kan även be andra myndigheter yttra sig i ärendet, med stöd av 6 och 7 förvaltningslagen (1986:223). Tillstånd till skyddsjakt får ges för attförhindraallvarlig skada på exempelvis fiske. Skyddsjakt får beviljas om det intefinnsnågon annan lämplig lösning. Skyddsjakten får inteförsvåraupprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturuga utbredningsområde. Detta framgår av 23 a j aktförordningen. Om Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjakt framgår det av 9 b j aktförordningen att ska vi ange - vilka arter som berörs och antalet djur som får fällas, - vilka medel och metoder som far användas, - vilken tid och vilket område som avses, - de villkor som i övrigt behövs för att så låi^ som möjligt undvika skador eller olägenheter av betydelseförden berörda artens bestånd, och - den kontroll som kommer att ske. Huvudregeln är att jakt inte fär bedrivas fi^ fordon där motom är igång. Det framgår av 31 jaktiagen (1987:259). Naturvårdsverket fär dock besluta om undantag från detta. Naturvårdsverket fär även besluta att skyddsjakt fär bedrivas på armans jaktområde. Dessa imdantag får ges med stöd av 24 d jaktförordningen. Naturvårdsverket kan ge tillstånd att skyddsjakt efter säl, vid sidan av klass 1-, även fär ske med klass 2-ammumtion och därmed medge undantag från 16 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vih. Undantaget fär medges med stöd av 43 samma föreskrift. Naturvårdsverket kan besluta att ett skyddsjaktbeslut ska gälla även om det överklagas, detta med stöd av 59 jaktförordningen. Kungörelsedelgivning av beslutet fär ske om en obestämd krets ska delges, vilketfi^imgårav 49 delgivningslagen (2010:1932). Skyldigheter som följer av Sveriges EU-metUemskap Giåsälen är upptagen i det så kallade art- och habitatdirektivet, bilagorna 2 och 5 till rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Det innebär att Sverige som EU-land måste vidta vissa åtgärder, exempelvis

13 NATURVÅRDSVERKET 6(10) - Utse särskilda bevaråndeområden och inom dessa tiuständspröva alla verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön och - säkerställa att exempelvis jakt på gråsäl ärförenligmed upprätthållandet av gynnsam bevarandestatusförarten Rekommendationer från Helsingforskomissionen Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö slår fast att viss jakt på säl kantillåtasförpopulationer som uppnått gynnsam bevarandestatus. Detta iimebär att skyddsjakt kan få bedrivas om populationen haft en stadig positivtillväxtunder lång tid. Jaktenfårinte äventyra denna tillväxt eller ge andra problemförförvaltningenav arten. Helsingforskomissionen, konventionens styrande organ, föreslår att det imdre referensvärdet för arten bör Hgga på minst gråsälar. Därmed säkras den biologiska nivån som krävs för att upprätthålla ett livskraftigt bestånd. Överstiger populationen gråsälar kan jakt tillåtas om arten har långsiktig positiv tillväxt. Nationellförvaltningsplan och miljöövervakningsdata Havs- och vattenmyndigheten anger i Nationellförvaltningsplanförgråsäl i Östersjön fiån 2012 att populationen för gråsäl ska ha en gynnsam bevarandestatus. Gråsälspopulationen ska ha en neutral eller positiv utveckling. Sedan år 2000 har arten haft en stabil utveckling med en årlig tillväxt om i genomsnitt 7-8 procent och antalet faktiska räknade djur var år 2011 nära gråsälar. Idag bedöms detfinnasnära gråsälar i Östersjön, enhgt nationella miljöövervakningsdata. Naturvårdsverkets bedömning Förhindrande av allvarlig skada Sälskadoma i Sverige har de senastetioåren fortsatt att öka. Redan 2005 uppskattade dåvarande Fiskeriverket att kostnader för skador orsakade av säl till cirka 55 miljoner kronor. Enligt Havs- och vattenmyndighetens yttrande till Naturvårdsverket har skadoma orsakade av sälar det senaste året ökat med minst 15 procent. Ökningen av skadorna sker samtidigt som Program Sälar & Fiske under en längre tid arbetatföratt utveckla fiskeredsk^ ochfiskemetodersom ska vara säkra för sälangrepp. Naturvårdsverket konstaterar attfisketi stora delar av Östersjön i stor omfattning allvarligt skadas av angrepp av gråsäl. De allvarliga skadoma uppkommer imder helafiskesäsongenoch på de arter som är avgörande för fiskerinäringen ochfiitidsfisketi landet. Deflestafiskemetoderdrabbas av allvarliga sälskador, såsomfiskemed fasta redskap, nät, gam, krok och även burfiske.

14 NATURVÅRDSVERKET 7(10) I Bottenviken drabbasfrämstfiskemed fasta redskap av skador och fiitidsfisket med nät är mycket skadedrabbat. För södra delarna av Östersjön har skadoma på fiske inomskärs ökat Skadoma på ålfiske ochfiskemed sillgam förekommer fortfarande, men i minskad omfattning. Mot bakgrund av denfåktiskaökningen av såväl gråsälspopulationen som antalet sälskador gör därför Naturvårdsverket bedömningen att detfinnseu stor sannolikhetförfortsatta allvarliga skador påfiskettmder kommande år. Naturvårdsverket gör därför bedömningen att skyddsjakt efter gråsäl är motiveradförattförhindrafortsatta allvarliga slrädor. Gynnsam bevarandestatus Referensvärdetförgråsäl som Sverige rapporterat till EU år 2013 är djur. Detta motsvarar den biologiskt säkra nivån som krävsföratt upprätthålla ett livskraftigt beståndförarten. Jakt kantillåtasutan att gynnsam bevarandestatus för arten äventyras om populationen överstiger denna nivå och har haft en långsiktig positiv tillväxt. Enligt Havs- och vattenmyndighetens senaste marina miljöövervakningsdata Mn år 2013 finns det cirka gråsälar i Östersjön. Det totala antalet gråsälar i Östersjön har ökat med i genomsnitt 7-8 procent sedan år Naturvårdsverket bedömer därför att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatusförgråsäl inte äventyras av att upp till 350 individer fälls. Annan lämplig lösning Detfirmsfleraolika skadeförebyggande åtgärder som generellt sett vidt^föratt minska sälskadoma påfisket,exempelvis; fiske vid olikatidpunkterpå dygnet försök att skrämma sälar vid fiskeplatserna. vakt av näten fiske i kortare perioder byte av fangstplatser Trots skadeförébyggande åtgärder ökar skadoma. Havs- och vattenmyndigheten konstaterar även att samma skadegörande individer trotsförsöktill förebyggande åtgärder återkommer och fortsätter orsaka allvarliga skador. Det är alltså sannolikt ett begränsat antal individer som återkommer till redskapen och söker föda, och att dessa individer inte påverkas av skadeförebyggande åtgärder. Vidare har Program Sälar & Fiske under längretidarbetatföratt utveckla fiskeredskap ochfiskemetodersom ska vara säkraförsälangrepp. Det fmns dock fortfarande få alteraativa fångstmetoder som är lämpliga i Sverige och som inte drabbas av sälskador. Då skadeförebyggande åtgärder i stort är verkningslösa gällande skadegörande mdivider bedömer Naturvårdsverket att skyddsjakt är det enda kvarvarande altemativetförattförhindrafortsatta allvarliga skador.

15 NATURVÅRDSVERKET \ '. 8(10) Övrigt Jakttiderna har sattsföratt minskariskenförallvarliga skadorförfisketoch samtidigt ta hänsyn till sälamas behov av ro imder kutningstiden. För attförhindraallvarliga skador på fångst och redskap bör skyddsjakten i första handriktasmot sälar som befinner sig nära fiskeredskap. För att skyddsjakten ska kunna ske på ett effektivt ochfiramgångsriktsätt kan det vara nödvändigt att skyddsjakten efter gråsäl bedrivs på annans jaktområde. Exempelvis om fiskeredsk^ ligger nära gräns till annans jaktområde men skadegörande sälar i huvudsak befinner sig i detta område. För att snabbt kommafi'amtillen fälld sälföratt bärga den får jakten ske från båt med motom påslagen. Jakten får även ske med ammunition av klass 2föratt möjuggöra användningen av ammunition som minskarriskenförrikoschetter. Verkställighet och kungörelse Med hänsyntillatt skadoma är allvarliga och pågående är det viktigt att skyddsjakten kan inledas så snart som möjligt. Detta är nödvändigtföratt förhmdra att ytterligare allvarliga skador uppstår. Naturvårdsverket bedömer därför att detfinnsskäl att beslutet ska gälla även om det överklagas. Med hänsyn till berördas möj ligheter att ta del av beslutet bestäms att j akten får inledas den 20 april. Beslutet ska delges genom så kallad kungörelsedelgivning. Beslutetfinnsunder överklagandetiden tillgängligt hos Naturvårdsverket på Forskarens väg 5 i Östersund. Upplysning om hur man överklagar, se bilaga 1. Beslut i ärendet har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson efter föredragning av handläggaren Petter Mahrs. I ärendets handläggning har även enhetschefen Ingela HUtula, sektionschefen Carl Mikael Strauss och juristen Camilla Frisch deltagit. För. Naturvårdsverket Rikard Janson Petter Mahrs

16 c r W NATURVÅRDSVERKET ^ / 9(10) Kopia till: Finlands Viltcentral Havs- och vattenmyndigheten HELCOM Jord- och Skogbruksministeriet, Helsingfors Kustbevakningen Näringsdepartementet Lantbrukarnas Riksförbund Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västemorrlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Miljödepartementet Miljöministeriet, Helsingfors Naturhistoriska riksmuseet Program Sälar och Fiske Svenska Jägareförbundet Svenska Naturskyddsföreningen Svenska Rovdjursföreningen Sveriges Fiskares Riksförbund Sveriges Fiskevattenägareförbimd Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbimd Viltskadecenter Världsnattirfonden WWF Ålands Landskapsstyrelse

17 NATURVÅRDSVERKET \ -v 10(10) BUagal Var ska beslutet överkl^as? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överkl^andet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten i Stockholm. När ska beslutet senast överklagas? överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsvei-ket inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet Vad ska överklagandet innehålla? överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska ni ange: - ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, - vilket beslut som ni överklagar tex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, - hur ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt - om det finns motparter i ärendet bör ni ange deras namn, adress och telefonnummer.