Ansökan om skyddsjakt efter en varg i Kalmar län

Transkript

1 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Plahn, Lars Tel: BESLUT Ärendenr: NV NV XX EDSBRUK Ansökan om skyddsjakt efter en varg i Kalmar län Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan. YY Ombud: Lantbrukarnas Riksförbund Regionförbund sydost Mässhantverksgatan VIMMERBY Bakgrund Ansökan från XX XX, fårägare i norra Kalmar län, inkom den 11 juni 2013 med en ansökan om skyddsjakt efter en varg i Kalmar län för att förhindra fortsatt allvarlig skada på boskap. Hon anför bland annat följande. Under mindre än en månads tid har fem angrepp skett på fyra olika fårgårdar i Kalmar län. Av dessa angrepp inträffade tre med sammanlagt 21 dödade får inom en tidsperiod om två veckor. Länsstyrelsens besiktningsman har konstaterat att det handlar om varg. Följande har inträffat. 14/5-13. Djursvik, Söderåkra. två får dödade (ytterligare ett skadades och avlivades senare). 27/5-13. Gölpefall, Hjorted. 7 får dödade (ytterligare 6 skadades och avlivades senare). 1/6-13. Långvik, Västrum. Tre får av den utrotningshotade rasen Svärdsjöfår dödades (ytterligare ett skadades och avlivades senare). 4/6-13. Gölpefall, Hjorted. Vargen återvände till samma ställe och dödade tre får till + tre skadade. 10/6-13. Bråhult, Kristdala. En tacka dödad. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(6) Ansökan från YY YY inkom den 13 juni 2013, genom sitt ombud Lantbrukarnas riksförbund Sydost, med en ansökan om skyddsjakt efter en varg i norra Kalmar län. Han anför bl.a. följande. Följande angrepp av varg har inträffat i området: 27/5-13. Gölpefall, 5 km sydost om Hjortred. Sju dödade får och sex svårt skadade som senare avlivades. 1/6-13. Långvik, 17 km NO Gölpefall, 6 km söder om Västervik. Tre döda baggar och en svårt skadad som senare avlivades. 4/6-13. Gölpefall. Minst fyra döda får. 10/6-13. Bråhult. En tacka dödad utanför sin beteshage 30 km sydväst om förra tillslaget. Norra Kalmar län består av småbruten terräng med många små skiften. Detta innebär att tamdjur blir mycket exponerade för eventuella rovdjursangrepp. Åtgärder för att minimera angrepp är utifrån en djurägares rimlighet uppfyllt och det upprepade angreppet i Gölpefall visar hur svårt det är att förhindra denna varg att ytterligare angripa får. Mot ovanstående bakgrund samt det stora antalet angrepp som skett under en kort period bedömer han att det i nuläget inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt för att förhindra fortsatt skada på tamdjur. Yttranden Yttranden från Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län yttrade sig den 12 juni och skriver bland annat följande. I Kalmar län har fem angrepp av varg konstaterats under en knapp månads tid, varvid 25 får har dödats. De senaste fyra angreppen har skett inom en period av två veckor och inom ett område med radien 2 mil, varvid 22 får har dödats. Länsstyrelsen bedömer, med stöd av de av viltförvaltningsdelegationen beslutade riktlinjerna, att ansökan om skyddsjakt på den skadegörande vargen kan tillstyrkas inom Västervik och Oskarshamns kommuner. Den 19 juni inkommer länsstyrelsen med ett kompletterande yttrande efter förfrågan från Naturvårdsverket. Där skriver länsstyrelsen följande. Det har under senare hälften av år 2012 och 2013 inte hittats någon spillning av varg i länet och inte heller något annat som kan skickas för DNA-analys. Salivprov från rivna djur ska enligt uppgift vara svåra att analysera. Det ska gå att skilja på hund och varg men att få resultat på individnivå ska enligt uppgift vara svårt och inte kostnadseffektivt. Stängslen i hagarna har generellt sett brister när det gäller skydd mot att varg tar sig in i dem. Vid angreppet i Djursvik utgjordes vissa delar av hagen endast av stenmur utan stängsel. Andra delar mot vatten helt ostängslade. Stenar och dylikt som vargen kan ta sats och hoppa ifrån över stängsel förekommer.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(6) Det sista angreppet vid Bråhult skedde utanför beteshagen då fåret smitit ut från en bristfälligt stängslad hage. Stängslet i Gölpefall höll tämligen låg spänning och standard. Där hade vargen tagit sig in genom stängslet via ett dike där spårstämplar säkrades. Flera andra svaga punkter fanns längs stängslet, t.ex. hade sly m.m. inte röjts på länge. Stängslet bestod av två eltrådar varav den undre bitvis låg på marken. Angreppet vid Långvik skedde genom ett stängsel som mer var anpassat för häst med den lägsta eltråden ca 50 cm över marken. Stängsel ser i regel ut på detta sätt i södra Sverige eftersom man inte har föreberett sig på förekomst av varg. Stängsel har anlagts för att hålla får inne, inte för att hålla vargen ute. Yttrande från Skandulv Efter förfrågan från Naturvårdsverket uppger Skandulv den 19 juni via telefon att särskild hänsyn bör tas till de invandrade finsk-ryska vargar men att vargar som är avkommor till sådana vargar, så kallade F1:or, inte längre är lika skyddsvärda då det finns ett tal av dem. Skäl Juridiska förutsättningar för skyddsjakt Beslut om skyddsjakt efter varg kan fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). Efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada får beslut fattas om sådan jakt. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Naturvårdsverkets bedömning Naturvårdsverket gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Naturvårdsverket bedömer omfattningen av skador, om skadeförebyggande åtgärder gjorts samt vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Naturvårdsverket beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet. Angrepp på fårbesättningar orsakade av varg har skett på flera håll i Kalmar län och länsstyrelsen har tillstyrkt skyddsjakten. Det har inte tagits några spillningsprover eller dylikt från angreppsplatserna. Det kan därför inte uteslutas att det skulle kunna vara fråga om mer än en varg eller en genetiskt viktig varg. Även genetiskt viktiga vargar kan fällas, men större krav krävs då. Några observationer av vargen har inte skett sedan den 10 juni 2013 och det går därmed inte att fastställa att vargen finns kvar i länet. Om varg nu observeras i området kan det inte uteslutas att det skulle kunna vara fråga om en annan varg än den som tidigare uppehållit sig där. Skyddsjakt kan medges för att undvika

4 NATURVÅRDSVERKET 4(6) allvarlig skada och men förutsätter att den skadegörande individen finns kvar i området. Mot bakgrund av detta finner Naturvårdsverket att det för närvarande inte finns förutsättningar för att meddela skyddsjakten. Ansökningarna avslås därmed. Övrigt Om ytterligare incidenter eller skador uppstår kan Naturvårdsverket efter ny ansökan skyndsamt pröva frågan om skyddsjakt på nytt eller på eget initiativ besluta om sådan jakt. Enligt uppgifter från länsstyrelsen finns stora brister vad gäller stängslingen på de aktuella gårdarna. I något fall höll inte stängslet inte djuren inom fållan. Naturvårdsverket anser att det är väsentligt att berörda djurhållare arbetar med andra lämpliga lösningar, vilket exempelvis kan innebära förebyggande åtgärder i form av förbättrade stängsel. Det finns också andra tänkbara lämpliga lösningar när det gäller får i hägn. Länsstyrelsen kan bistå med information och bidrag avseende skadeförebyggande åtgärder. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Martin Påhlman. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit miljörättsjuristen Malin Hollberg Malm, viltsamordnaren Ruona Burman, vilthandläggaren Lars Plahn och sektionschefen Carl Mikael Strauss, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Martin Påhlman Carl Mikael Strauss

5 NATURVÅRDSVERKET 5(6) Kopia till: Länsstyrelsen i Kalmar län Polismyndigheten i Kalmar län Statens veterinärmedicinska anstalt Naturhistoriska riksmuseet Viltskadecenter Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet Skandinaviska vargprojektet (Skandulv) Nationella rådet för rovdjursfrågor Direktoratet i Norge Miljödepartementet i Norge

6 NATURVÅRDSVERKET 6(6) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.