Beslut om skyddsjakt efter varg i Handölsdalens och Tåssåsens samebyar

Transkript

1 1 (8) om skyddsjakt efter varg i Handölsdalens och Tåssåsens samebyar Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt efter två vargar inom Tåssåsen och Handölsdalens samebyar. et gäller från och med 1 september 2017 till och med 8 oktober 2017och omfattas av de villkor som beskrivs i detta beslut. Länsstyrelsen beslutar att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur du kan överklaga beslutet framgår av bilaga 1. Villkor När får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får bedrivas under tiden från och med 1 september 2017 till och med 8 oktober Länsstyrelsen beslutar vidare att skyddsjakt får bedrivas under hela dygnet och att varje jakttillfälle ska initieras av Länsstyrelsen. Skyddsjakten avlyses om tillåtet antal vargar fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Var får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får påbörjas inom det angivna området enligt bilaga 2. Personal utsedd av Länsstyrelsen får besluta om att fortsätta skyddsjakten utanför det angivna området om så är nödvändigt. Jakt får ske på annans mark. Vilka djur får fällas? Totalt får maximalt två (2) vargar avlivas. Vilka får utföra skyddsjakten? Länsstyrelsens utser jaktledare för skyddsjakten. Efter samråd med berörda samebyar utser Länsstyrelsen maximalt 20 personer som får delta i skyddsjakten. Länsstyrelsens kontaktperson nås via Länsstyrelsens rovdjurstelefon Jaktledaren informerar Polismyndigheten när jakten påbörjas samt vid jaktens slut om djuren fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Jaktmedel och jaktmetoder I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) anges vilka vapen och kulpatroner som får användas vid jakt efter varg. Skyddsjakten får bedrivas med helikopter under förutsättning att såväl pilot som skytt har erfarenhet av sådan verksamhet. Enligt Naturvårdsverkets beslut (NV ) får skyddsjakt från helikopter genomföras med hagelvapen. Förföljande och avlivning från helikopter får endast utföras av personal utsedd av Länsstyrelsen. Skyddsjaktdeltagare får transportera vapen på motorfordon till och från jaktområdet. Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

2 2 (8) Hundanvändning Skyddsjakten får, om jaktledaren så beslutar, bedrivas med hjälp av hund. Maximalt tre (3) hundar får släppas efter en och samma varg under ett och samma dygn. Hantering av fälld varg Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och omhändertas av Länsstyrelsen. Bakgrund Ansökan Tåssåsens och Handölsdalens samebyar inkom den 15 maj 2017 (dnr ) respektive den 26 juni 2017 (dnr ) med varsin skriftlig ansökan om skyddsjakt efter vargar som rör sig i samebyarnas vinterbetesområden samt i närheten av deras åretruntmarker. Då Tåssåsens sameby ansökte om skyddsjakt hade endast en varg dokumenterats i området, men då Handölsdalens sameby ansökte en dryg månad senare hade ytterligare en varg konstaterats. Genom detta beslut hanteras båda skyddsjaktsansökningarna och därför avser beslutet två vargar i det aktuella området. Vid ett möte med samebyarna den 16 augusti 2017 lyftes tidigare problemhistorik rörande vargetablering i det aktuella området fram. Problemet är återkommande och vargnärvaro i området påverkar samebyarna och deras renar i stor utsträckning, framförallt genom att renhjordarna sprids över stora områden med följden att de blir svåra att återsamla och bevaka. De skadelidande framhöll också att renarna får svårt att finna betesro med vargar i närområdet och att detta påverkar deras kondition negativt. Vargförekomst i området De vargar som dokumenterats i området är en sändarförsedd tik, individ G med ursprung i Osdalen 4, och hon har befunnit sig i området sedan början av maj Hon har konsekvent rört sig inom samma område sedan hon anlände. Den 29 maj säkrades genom spillningsanalys även individ G77-16 i området. Denne individ har tidigare bedömts vara en hane och har sitt ursprung i Rotna 2. Ytterligare dokumentation av G77-16 skedde i området den 10 juli samt även den 23 augusti genom spillning. Vargarna rör sig i närheten av de berörda samebyarnas åretruntmarker samt inom viktiga vinterbetesområden. Båda vargarna är av skandinaviskt ursprung. Skäl Naturvårdsverket fattade den 25 juni 2015 med stöd av 24 a jaktförordningen (1987:905) beslut NV ) om att överlämna rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. et fattas med stöd av 9, 18 tredje stycket 21, 22, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d jaktförordningen och med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd av 23 a, 23 b,

3 3 (8) 24 a jaktförordningen. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även om någon skada inte inträffat, förutsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Länsstyrelsen har dispens för att använda hagelgevär enligt Naturvårdsverkets beslut NV Med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall och bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande åtgärder gjorts, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer också om skyddsjakten kan försvåra upprätthållande av en för arten gynnsam bevarandestatus. Vidare beaktas också vargstammens utveckling i landet som helhet samt de specifika vargarnas genetiska ursprung. Allvarlig skada Just nu befinner sig vargarna i samebyarnas vinterbetesområden och när renhjordarna, som då består av utvalda avelsdjur samt en stor andel dräktiga vajor, flyttas dit för vinterbete riskeras stor skada genom förlust av dessa djur. Det finns också en stor risk att de dräktiga vajorna kastar sina kalvar om de utsätts för den stress vargnärvaro innebär. Vinterbetesperioden är en sårbar period för renarna och upprepade störningar kan leda till kraftig nedsättning av renarnas kondition, vilket utöver kalvförlust genom att vajorna kastar sina kalvar, även kan leda till kalvar med låg födelsevikt vilket på längre sikt äventyrar kalvöverlevnaden. Nedsatt kondition hos såväl vuxna djur som ungdjur och kalvar gör också djuren betydligt känsligare för sjukdomar och predation, vilket kan innebära ökad dödlighet på både lång och kort sikt. I det aktuella området rör sig vargar regelbundet, ansökningar om skyddsjakt på varg i det området har inkommit årligen sedan 2012 (dnr , NV , NV , samt ). För att förebygga skada krävs att vargarna avlivas innan renarna flyttas ned till det aktuella området. Länsstyrelsen bedömer utifrån dokumenterad spillning samt positionsdata från den sändarförsedda tiken, att vargarna bildat revir och kommer befinna sig i det aktuella området även när det är dags för samebyarna att flytta ner

4 4 (8) renarna för vinterbete. Därför bedömer Länsstyrelsen att skyddsjakt i syfte att undvika allvarlig skada ska medges och att detta bör ske innan renarna flyttas dit. Gynnsam bevarandestatus Den skandinaviska vargstammen bedöms ha uppnått gynnsam bevarandestatus. DNA-analyserna av insamlad vargspillning visar att båda vargarna är av skandinaviskt ursprung och inte bidrar med genetisk förstärkning av vargpopulationen. Med bakgrund av vargpopulationens status och de aktuella vargarnas ursprung gör Länsstyrelsen bedömningen att skyddsjakt inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för vargen som art. Andra lämpliga lösningar Det aktuella området utgör viktiga betesområden för samebyarna. Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot predation på renar är att hålla väl samlade vinterhjordar. Vargar jagar dock på ett sådant sätt att renhjordarna skingras och sprids över stora ytor vilket i sin tur medför ökad exponering av renarna för predation från såväl varg som övriga stora rovdjur. Andra alternativa metoder som diskuterats är: 1. Låta renarna vinterbeta på något annat ställe På grund av andra renhjordar och övrig exploatering finns inga andra lämpliga vinterbetesområden för renarna varför samebyarna är beroende av att kunna flytta sina renar till detta område. Vidare utsätts renarna redan nu för risk för allvarlig skada då vargarna befinner sig mycket nära samebyarnas åretruntmarker. 2. Mota bort eller flytta vargarna Erfarenheter av tidigare försök att mota bort och/eller flytta vargar från områden med ren visar att vargarna återvänder till renarna, varför detta inte är en metod som kan förväntas hjälpa i denna situation. Erfarenheter visar också att vargar som har börjat hävda revir är mycket svåra att mota bort. En flytt av vargar som inte har viktig genetisk status för den skandinaviska populationen kan heller inte anses som motiverad, se vidare Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för varg. 3. Ökad bevakning Bevakning av såväl renar som rovdjur försvåras av dåliga spårförhållanden. När renarna sedan flyttas ned till området bevakas de redan i så stor utsträckning det är rimligt. Under höst och vinter försvåras bevakningen ytterligare av den korta dagslängden. Då varg generellt sett genomför utför sina jaktförsök och störningar i renhjordar nattetid kan annalkande attacker vara svåra att avbryta. 4. Hägna in och fodra renarna Forskning och tidigare erfarenhet visar att risken för att renar drabbas av parasiter och sjukdomar ökar drastiskt om de hålls i hägn under längre tid och

5 5 (8) detta resulterar ofta i stora förluster till följd av exempelvis nekrobacillos, en bakterie som snabbt kan spridas i en renhjord som hålls inhägnad. Med bakgrund av detta bedömer Länsstyrelsen att det inte finns någon annan lämplig lösning. Nyttjande av fordon Av 21 jaktförordningen framgår att Länsstyrelsen kan medge undantag från 31 jaktlagen (1987:259). För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer Länsstyrelsen att undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas. Information Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av detta beslut och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen erinrar om 22 jaktförordningen där det framkommer att ett skjutvapen som förvaras i ett motordrivet fortskaffningsmedel inte får ha ammunition i vapnets patronläge eller magasin. Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten enligt 27 jaktlagen ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Delaktiga i beslutet et har fattats av biträdande enhetschef Göran Gabling med vilthandläggare Emma Andersson som föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har även vilthandläggare Nicklas Rumm samt rovdjursförvaltare Johan Nyqvist deltagit. Göran Gabling Biträdande enhetschef Emma Andersson Vilthandläggare Detta dokument har signerats elektroniskt och saknar därför underskrifter. Bilaga 1 Bilaga 2 Hur beslutet kan överklagas Översiktskarta över det område där jakten får påbörjas

6 6 (8) Sändlista (e-post) Tåssåsens sameby Handölsdalens sameby Viltförvaltningsdelegationen Jämtlands län Länsstyrelserna i det norra förvaltningsområdet Länsstyrelsens fältpersonal (rovdjursinventerare) Skandulv, hakan.sand@slu.se Polisen SVA

7 7 (8) Bilaga 1 Du kan överklaga beslutet Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Observera att du ska skicka eller lämna överklagandet till Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersund. Du kan även skicka in överklagandet via e-post till jamtland@lansstyrelsen.se. Det ska du göra därför att Länsstyrelsen måste pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till förvaltningsrätten. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be om att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om tiden kan förlängas eller inte. Om någon annan part överklagar beslutet, till exempel en kommun eller annan myndighet, är tiden tre veckor från det datum som står på beslutet. Ditt överklagande ska innehålla: vilket beslut som överklagas, beslutets datum och diarienummer hur du vill att beslutet ska ändras varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt Skriv också följande uppgifter, om du inte tidigare lämnat dem: personnummer adress till bostaden telefonnummer där du kan nås eventuellt övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna skicka handlingar till dig Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning, bör du skicka med kopior på dessa. Ombud Du har rätt att anlita ett ombud för att sköta överklagandet åt dig. I så fall ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från dig samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ytterligare upplysningar Behöver du veta mer om hur du ska göra, går det bra att ringa till Länsstyrelsen, telefon Fråga efter den som varit föredragande i beslutet. Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

8 8 (8) Bilaga