Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan.

Transkript

1 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: BESLUT Ärendenr: NV Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan. Bakgrund Ansökan Sökanden har den 3 mars 2014 ansökt om skyddsjakt efter två vargar i Ulvstaby, Ockelbo. I ansökan anför hon bland annat följande. Hennes familj är orolig när varg kommer nära. Hon ropade på en varg för att skrämma den, men den stannade bara upp och fortsatte lunka framåt för att sedan efter några minuter komma tillbaka flera gånger samma väg. Familjens katt hittades uppskärrad och rädd bredvid ett träd på tomten. Det syntes vargspår som följt kattspåren på tomten fram till trädet. Katten bars in i huset där den kräktes. Hon känner stor oro för sin familj. Barnen leker och är ensamma på gården och i den närliggande skogen. Eventuellt kommer de att skaffa får till sommaren och hon undrar hur det ska fungera med vargarna. Yttranden från Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen anför i yttrande den 4 mars 2014 bland annat följande. Länsstyrelsen har inte tagit del av några uppgifter som indikerar att vargarnas närvaro i det aktuella området skulle medföra påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. Det går dock inte att utesluta att vargarna kommer att uppvisa sådana oönskade beteenden framöver. För närvarande finns inte, enligt BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(7) länsstyrelsen, någon rättspraxis för om oro, stress och rädsla enskilt kan vara ett tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse. Utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt tolkar länsstyrelsen att exempelvis oro enskilt inte uppfyller skälet i 23 a punkt 1 jaktförordningen. Detta då det i riktlinjerna framgår att det bör finnas påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet för att skälet ska kunna åberopas. Länsstyrelsen arbetar för att minska allmänhetens oro genom dialog med berörda samt kartläggning av vargarna i området. Om Naturvårdsverket anser att skälet i 23 a punkt 1 jaktförordningen är uppfyllt bedömer länsstyrelsen att det inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt. Skrämselåtgärder är svåra att genomföra då dessa vargar rör sig över ett stort område. Länsstyrelsen följer utvecklingen i området och förutsättningarna för skrämselåtgärder kan förbättras om vargarna beter sig på ett sådant sätt att de kan klassas som oskygga, samt om vargarna regelbundet återkommer till en viss plats. Fortsatt kommunikation mellan ortsbefolkning och myndigheter, forskare m.fl. kan minska oron hos människor i området. Länsstyrelsen har konstaterat att två vargar rör sig i området. Det finns inga indikationer på närvaro av fler än två vargar. De aktuella vargarna är med största sannolikhet ett nytt par som rör sig och revirmarkerar kring Åmot-Ockelbo. Hanen i paret är identifierad och har sitt ursprung i Djurskogsreviret. Länsstyrelsen bedömer att tiken sannolikt härstammar från Sjösvedenreviret. Det har inte dokumenterats några skador på tamdjur orsakade av de aktuella vargarna. Vargarna orsakar dock oro hos boende i området. För att länsstyrelsen ska kunna göra en bedömning av ärendet behövs kompletterande uppgifter från sökanden, yttrande från Viltskadecenter m.m. I kompletterande yttranden den 12 och 13 mars 2014 anförs bland annat följande. Den senaste veckan har det varit lugnare i området och inga rapporter om vargar nära Ockelbo tätort har inkommit till länsstyrelsen. DNA-analys av spillning plockad vid brukshundsklubben i Ockelbo den 20 februari 2014 visar att det rör sig om en varghanne med härstamning från Slettås. Det andra inskickade spillningsprovet höll för dålig kvalitet för att kunna analyseras. Yttrande från Viltskadecenter Viltskadecenter anför i yttrande den 10 mars 2014 följande. Utifrån den dokumentation som finns tillgänglig i Rovbase och länsstyrelsens tjänsteanteckningar finns ingenting som tyder på att vargarna i Ockelbo uppträder anmärkningsvärt oskyggt gentemot människor. Mot bakgrund av dokumentationen anser Viltskadecenter att skyddsjakt inte är en effektiv åtgärd. Efter avlivning av de befintliga vargarna kommer de vargar som etablerar sig i området med stor sannolikhet att bete sig på samma sätt. Boende i området bör rapportera ytterligare observationer av varg omgående till länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör notera var, när och av vem observationerna görs och om möjligt kvalitetssäkra dem. På så vis kan utvecklingen i området följas upp och

3 NATURVÅRDSVERKET 3(7) om det skulle bli aktuellt att vidta åtgärder, kan dessa riktas mot bakgrund av de tidigare observationerna. Yttrande från sökanden Sökanden har den 31 mars 2014 beretts tillfälle att senast den 1 april 2014 inkomma med yttrande över länsstyrelsens och Viltskadecenters yttranden. Något yttrande har inte inkommit till Naturvårdsverket. Skäl Aktuella bestämmelser Beslut om skyddsjakt kan fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt 23 a första stycket punkten 1 medges av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social och ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön. Skyddsjakt får även medges enligt 23 a första stycket punkten 3 för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom. Enligt båda punkterna får skyddsjakt meddelas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd inom dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b jaktförordningen framgår att ett beslut om skyddsjakt får fattas även om någon skada inte har inträffat förutsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt I Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt uttalas bland annat följande (s. 13 f.). Av formuleringen i 23 a punkt 1 jaktförordningen framgår att det inte enbart ska vara frågan om ett allmänintresse utan att det även ska vara tvingande och allt överskuggande. För att skälet ska kunna åberopas bör det krävas att det tvingande allt överskuggande allmänintresset faktiskt kräver att skyddsjakt medges. Det vill säga att intresset i annat fall riskerar att inte kunna tillgodoses. Exempel på intressen som bör kunna omfattas av skälet är att hålla antalet trafikolyckor nere eller att på annat sätt skydda människors hälsa, exempelvis om djur har ett beteende eller bär på någon sjukdom som kan innebära en fara för människors hälsa. Om ett vilt djur antas vara farligt för människors säkerhet får även polismyndigheten låta avliva djuret i enlighet med 9 jaktlagen. För att skälet ska kunna åberopas för människors oro, rädsla och stress bör det finnas påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. Det kan i fråga om stora rovdjur vara aktuellt om enskilda rovdjur, i synnerhet björn, har ett särskilt närgånget, eller annat oönskat beteende och kan antas vara farliga för

4 NATURVÅRDSVERKET 4(7) allmänheten. Fall där ett rovdjur bedöms vara farligt för människors säkerhet bör i första hand hanteras av polismyndigheten i enlighet med 9 jaktlagen (1987:259). I samma riktlinjer uttalas bland annat följande om 23 a första stycket punkten 3 jaktförordningen (s. 18). Skälet bör kunna åberopas om rovdjur regelbundet uppehåller sig vid bebyggelse, och inte viker undan i närvaro av människor, eller snart återvänder. Det kan till exempel handla om att samma individ uppehåller sig runt bebyggelse flera gånger under en kort tidsperiod. Förutsättningen bör också vara att det finns en stor sannolikhet att närvaron resulterar i allvarlig skada på tamdjur. Om djuret har lockats av avfall bör avfallet avlägsnas. Möjligheten att aktivt skrämma bort djuret med stöd av 28 jaktförordningen bör användas. Om rovdjuret bedöms som farligt för människor bör det hanteras av polisen. Det är lämpligt att samråd sker mellan länsstyrelse och polismyndigheten såvida det inte är frågan om ett akut läge. Naturvårdsverkets bedömning Skyddsjakt av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet Av utredningen i ärendet framgår att ett revirmarkerande vargpar sedan en tid uppehåller sig i området Åmot-Ockelbo. Vargarna tycks, i alla fall periodvis, ha uppvisat ett oskyggt beteende genom att vistas i anslutning till tätorten och beträda tomter. Som framgår av Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt är det Naturvårdsverkets uppfattning att förekomst av rovdjur med särskilt närgångna beteenden som kan antas vara farliga för allmänheten bör kunna utgöra en grund för skyddsjakt av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet. En individuell bedömning ska dock alltid göras. I detta fall har länsstyrelsen uppgett att det inte finns uppgifter om att vargarnas närvaro i det aktuella området skulle medföra påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. Vidare har Viltskadecenter gjort bedömningen att det inte finns någonting som tyder på att vargarna som uppehåller sig omkring Ockelbo uppträder anmärkningsvärt oskyggt gentemot människor. Naturvårdsverket har förståelse för att vargarnas närvaro kan skapa oro hos allmänheten i Ockelbo. Av ansökan framgår att vargarna bitvis är oskygga, men Naturvårdsverket gör liksom länsstyrelsen bedömningen att ett oskyggt beteende inte behöver medföra risker som motiverar skyddsjakt. Såvitt framgår i utredningen har vargarna hittills inte uppträtt aggressivt eller i övrigt uppvisat ett avvikande beteende. Det kan mot bakgrund av länsstyrelsens och Viltskadecenters yttranden i nuläget inte sägas finnas ett allt överskuggande allmänintresse som motiverar skyddsjakt. Skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada Skyddsjakt får beviljas innan allvarlig skada har uppstått. Ett beslut om skyddsjakt i en sådan situation ställer dock mycket höga krav på

5 NATURVÅRDSVERKET 5(7) förutsättningarna att kunna förutse angrepp från rovdjur. Det bör vara fråga om en stor sannolikhet för angrepp där det i de flesta fall uppstår en allvarlig skada. I ärendet framgår att några skador inte har rapporterats. Det har i övrigt inte framkommit något som pekar på att det i nuläget föreligger en risk för att allvarliga skador på egendom ska uppstå. Sammanfattning Sammanfattningsvis saknas det för närvarande förutsättningar att bevilja skyddsjakt såväl av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet som för att förhindra allvarlig skada. Mot bakgrund härav saknas anledning att pröva om de övriga kriterierna för att bevilja skyddsjakt är uppfyllda. Ansökan avslås därmed. Övrigt Naturvårdsverket erinrar om att polisen med stöd av 9 jaktlagen har möjlighet att avliva ett vilt djur om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, om det inte finns någon annan tillfredställande lösning. Naturvårdsverket vill även betona vikten av att fortsatta observationer av de aktuella vargarna anmäls till länsstyrelsen. Detta beslut har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit sektionschefen Carl Mikael Strauss, miljörättsjuristen Malin Hollberg Malm och vilthandläggaren Göte Hamplin, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Rikard Janson Göte Hamplin

6 NATURVÅRDSVERKET 6(7) Bilaga: Upplysning om hur man överklagar Kopia till: Länsstyrelsen i Gävleborgs län Polismyndigheten i Gävleborgs län

7 NATURVÅRDSVERKET 7(7) Bilaga Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten i Stockholm. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.