BESLUT Ärendenr: NV Lainiovuoma sameby Lars Jonas Kemi. Beslut avseende ansökan om skyddsjakt efter kungsörn i Norrbottens län

Transkript

1 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ekström, Emil Tel: emil.ekstrom@naturvardsverket.se BESLUT Ärendenr: NV Lainiovuoma sameby Lars Jonas Kemi Beslut avseende ansökan om skyddsjakt efter kungsörn i Norrbottens län Beslut Naturvårdsverket avslår er ansökan. Bakgrund Er ansökan om skyddsjakt Ni ansöker om skyddsjakt efter tre kungsörnar och uppger följande. Kungsörnar har dödat ca 55 renar i samebyns betesområde Rohpi, Norra Rahpesoaivi och Rovas sedan början av april. Renarna har dödats vid olika tillfällen. Ca 30 renkadaver hittades den 10 och 11 april, 3 hittades mellan den 11 och 14 april, 11 hittades den 17 april. Vid kadaversök den 20, 23 och 25 april hittades ytterligare 3, 1 respektive 7 renkadaver. Ni ser ingen annan möjlighet till åtgärd än skyddsjakt. Bortdrivning av örn är i stort sett omöjligt. Flytt av renar är orimligt då det strövar in mer ren österifrån och örnarna dessutom söker sig till de renar som flyttats. Det finns mycket ren i området och en stor del är högdräktiga vajor. Yttrande från Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbotten yttrar sammanfattningsvis följande angående er ansökan. Två renar bedöms sannolikt vara dödade av kungsörn och ytterligare 11 uppvisar blödningar och skador som kan vara orsakade av rovdjur. Det har varit svårt att i fält bedöma om skadorna orsakats av örn eller andra rovdjur. Det går heller inte att utesluta att det föreligger någon annan orsak till renarnas död såsom sjukdom B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(6) eller svält. Länsstyrelsens fältpersonal kvalitetssäkrade i fjol 12 kungsörnsdödade renar i närheten av Kuormakka inom Lainiovuoma sameby. Då minst 3 olika örnar setts vid ett och samma tillfälle i området bedömer länsstyrelsen att det är svårt att avgöra vilken individ eller vilka individer som orsakade skadorna. Vidare bedömer Länsstyrelsen att det med hänsyn till kungsörnars förmåga att röra sig över stora arealer oftast är mycket svårt att urskilja enstaka skadegörande individer. Förutsatt att ett flertal örnar befinner sig i ett skadedrabbat område kommer det enligt Länsstyrelsens mening vara näst intill omöjligt att faktiskt identifiera och sedan avliva just den skadegörande individen. Länsstyrelsen anser generellt att skyddsjakt efter kungsörn i Norrbotten bör kunna beviljas om förutsättningarna enligt 23 b jaktförordningen är uppfyllda. Länsstyrelsen har inga synpunkter på om skyddsjakt bör kunna beviljas i detta fall. Yttrande från SVA Statens veterinärmedicinska anstalt har obducerat och analyserat fyra av de renar som hittats döda. Samtliga renar bedöms ha dött av utmärgling. Rovdjur med tänder har sedan ätit på kropparna. På ett par av renarna sågs färska blödningar som visar att de bitits medan de var i livet, men såvitt det kunde bedömas så fanns dessa skador inte i vitala organ utan i muskulaturen. Renarna flåddes helt och det som fanns kvar av hud och kropp undersöktes noggrant efter skador orsakade av rovdjur. Det fanns inga tecken på att kungsörn hade orsakat de skador som hittades. Yttrande från er Med anledning av länsstyrelsens yttrande har ni anfört följande. Samtliga renar är örndödade. Det finns inga spår av något annat rovdjur som kan ha vållat skadan som är typisk för örn. På de flesta kadaver har blödning från munnen skett. Detta tyder på att örnarna punkterat renarnas lungor eller orsakat skada vid tinningen. Samtliga renar har blödningar som är större än om renarna hade självdött. Vid fjolårets massdöd orsakad av kungsörn i närheten av Kuormakka var skadorna exakt likadana med bl.a. blödning från näsa och mun samt tinning. Det var även i huvudsak vuxna honrenar som dödades och man då noterade att det var flera örnar som jagade tillsammans. Örnar som jagar tillsammans kan bli väldigt aggressiva i sin jakt. Det är ytterst svårt att hitta spår på marken av örnangrepp. I detta fall försvåras det ytterligare av att det finns väldigt mycket räv som övertar kadavren och förstör eventuella spår av örnangrepp samt äter upp kadavren väldigt fort. De renar som dödats har hittats i ett begränsat område. Därför bedömer ni det möjligt att identifiera de skadegörande örnarna. Skyddsjakt skulle förhindra att vidare skada orsakas samebyns renar i området.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(6) Skadorna kan fortsätta och komma att förvärras ytterligare när kalvningen börjar runt den 5 maj. Med anledning av SVA:s yttrande har ni sammanfattningsvis anfört följande. Ni konstaterar att länsstyrelsen styrker att örnar har dödat ren i området. Baserat på er egen kunskap om renskötsel och förutsättningarna i området anser ni att örnar är den huvudsakliga orsaken till de döda renarna. Obduktionen av fyra renar utesluter inte detta. I SVA:s utlåtande anges att renarna varit utmärglade och självdött trots att konstaterats att rovdjur bitit i dem medan de levde. Stress av rovdjur genom exempelvis jaktförsök påverkar renens kondition speciellt under vintern då energinivån är låg. Ni uppmärksammar även att er ansökan rör ett specifikt område som är särskilt skadeutsatt och att risken för stora skador kvarstår. Slutligen hänvisar ni till Naturvårdsverkets tjänsteanteckning daterad den 6 maj 2015 från samtal med Statens Naturoppsyn i Norge av vilken det framgår deras bedömning av att det då förelåg en risk för ytterligare skada. Skäl Aktuella bestämmelser m.m. Beslut om skyddsjakt efter kungsörn kan fattas av Naturvårdsverket med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). Skyddsjakt får enligt bestämmelserna medges bl.a. för att förhindra allvarlig skada på boskap om det inte finns någon annan lämplig lösning och det inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. De svenska bestämmelserna ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet). Medlemstaterna får, om det inte finns någon annan lämplig lösning, medge undantag från förbudet mot att avsiktligt döda fåglar för att förhindra allvarlig skada på bl.a. boskap. Det framgår av artikel 9 i fågeldirektivet. Kungsörnens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller populationen i Sverige ska vara totalt 150 registrerade häckande par enligt propositionen En hållbar rovdjurspolitik (2012/13:191 s. 47). Riktlinjer för skyddsjakt Av EU-kommissionens vägledning för jakt enligt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (s. 53 f) framgår följande om tolkningen av vad som menas med att förhindra allvarlig skada.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(6) Detta undantag som syftar till att reglera skadefåglar har ett antal olika dimensioner. För det första finns ett tydligt ekonomiskt intresse i det. För det andra syftar det till att förhindra skada. För det tredje måste det finnas grunder för att konstatera att skadorna kommer att bli allvarliga om inget görs. Som vid alla undantag måste man överväga de olika lösningar som är möjliga. Jakt är inte alltid den mest effektiva lösningen. För alla kontrollmetoder finns det en risk att de fåglar som undanröjts ersätts av fåglar från annat håll, och fåglar som skjutits kommer tids nog att ersättas av andra fåglar. Av Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt (s. 15 ff.) framgår bl.a. följande om tolkningen av vad som menas med att förhindra allvarlig skada. Detta avser främst skador på egendom. I fråga om fåglar bör endast allvarliga skador på gröda, boskap, skog, fiske och vatten avses. Syftet är att förhindra allvarlig skada och inte att kompensera för redan inträffade skador. I de fall skadan redan har nått en allvarlig nivå ska det vara sannolikt att skadan förvärras ytterligare genom förnyade skador. Det bör i möjligaste mån utredas om redan inträffade angrepp gjorts av samma individ eller individer. I de fall angreppen har skett utanför ett känt revir för den aktuella arten bör angreppen ha skett inom en kort tidsperiod. Detta eftersom rovdjur utan revir snabbt kan förflytta sig till nya områden. Skyddsjakt efter kungsörn I förvaltningsplanen för kungsörn från år 2013 anges att skador av kungsörn i första hand ska förebyggas. Det anges även att det inte alltid är möjligt att inom rimliga gränser förebygga och undvika skador. Det kan därför i vissa fall vara nödvändigt att bedriva skyddsjakt efter vissa individer som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada. Om skyddsjakt riktas mot rätt individ är det en effektiv skadeförebyggande åtgärd (se Naturvårdsverkets Nationella förvaltningsplan för kungsörn s. 26). Naturvårdsverkets bedömning Det är generellt dokumenterat att kungsörn kan döda renkalvar. Vad gäller kungsörn saknas vidare möjlighet för renägare att som vid exempelvis pågående angrepp från varg och järv skydda renar med stöd av 28 jaktförordningen. Naturvårdsverket konstaterar att det är ett stort antal renar som har dött i detta fall. För att Naturvårdsverket ska bevilja skyddsjakt efter kungsörn ska samtliga kriterier som anges i 23 a jaktförordningen vara uppfyllda. För det första ska skyddsjakten behövas för att förhindra allvarlig skada. För det andra får skyddsjakten inte försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos kungsörnen. För det tredje får det inte finnas någon annan lämplig lösning än skyddsjakt. Skyddsjakt ska alltså ses som ett sista alternativ. Av utredningen framgår att ett stort antal renar hittats döda sedan början av april. Länsstyrelsen anser att det varit svårt att bedöma om renarna har dött av skador som har orsakats av örn eller andra rovdjur och utesluter inte heller att det föreligger andra orsaker såsom sjukdom eller svält. Endast två av renarna bedömer länsstyrelsen som sannolikt dödade av kungsörn. SVA bedömer att

5 NATURVÅRDSVERKET 5(6) samtliga fyra renar som analyserats har dött av utmärgling och har inte funnit några tecken på att kungsörn orsakat skadorna. Då det inte kan anses visat att mer än möjligen två av renarna har dödats av kungsörn gör Naturvårdsverket bedömningen att det inte heller är visat att det finns risk att kungsörn kommer att orsaka allvarlig skada. Det är alltså inte visat att skyddsjakt behövs för att förhindra allvarlig skada. Eftersom detta första kriterium för skyddsjakt inte är uppfyllt saknas det anledning för Naturvårdsverket att bedöma om de andra kriterierna är uppfyllda. Mot denna bakgrund beslutar Naturvårdsverket att avslå er ansökan. Beslut i ärendet har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson efter föredragning av sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka. I ärendets handläggning har enhetschefen Maria Hörnell Willebrand och handläggaren Emil Ekström deltagit. För Naturvårdsverket Rikard Janson Gunilla Ewing Skotnicka Upplysning om hur man överklagar, se bilaga. Kopia till: Länsstyrelsen i Norrbottens län Sametinget Statens veterinärmedicinska anstalt Svenska samernas riksförbund SSR Viltskadecenter Miljödirektoratet, Norge Statens Naturoppsyn, Norge

6 NATURVÅRDSVERKET 6(6) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.