Detta beslut gäller utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilagan.

Transkript

1 1 (8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Klas Allander Tel: BESLUT Dnr Sirges sameby Bertil Kielatis Västergatan JOKKMOKK Ansökan om skyddsjakt på en björnhona med tre årsungar Beslut Naturvårdsverket beslutar, med stöd av 9, 15, 21, 23 a, 27 och 33 jaktförordningen (1987:905) samt med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 och undantagsreglerna beträffande jakt i artikel 16 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (artoch habitatdirektivet), om skyddsjakt efter högst fyra (4) björnar (björnhona samt tre årsungar) i Sirges sameby, Norrbottens län. Naturvårdsverket beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet om skyddsjakt efter björn. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. Beslutet gäller under tiden från och med den 14 juni 2009 till och med den 16 juni Muntligt beslut meddelades per telefon av Susanna Löfgren till Ronny Edin, Länsstyrelsen i Norrbottens län den 14 juni Detta beslut gäller utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilagan. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2 (8) Villkor Var, när och hur många djur får fällas? Jakten får bedrivas inom Sirges sameby, Norrbottens län. Jakt får ske på annans jaktområde. Jakt får bedrivas under tiden från och med den 14 juni 2009 till och med den 16 juni Den björnhona samt hennes årsungar som orsakat skada inom Sirges samebys renkalvningsområden, får fällas. Andra björnar är fredade. Naturvårdsverket erinrar om jakten enligt 27 jaktlagen ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Därför ska ungarna avlivas före honan. Jaktmetoder Jakten får bedrivas med helikopter. De aktuella djuren får sökas från motordrivet fortskaffningsmedel inom jaktområdet. Det innebär att sökande från skoter får ske för så kallad ringning av djuren för att fastställa djurets ungefärliga vistelseplats. Undantaget ger inte rätt att från skoter skjuta, spåra, förfölja eller genskjuta björnarna. Undantaget ger inte heller rätt att nyttja motordrivet fordon för att förhindra att björnarna kan undkomma eller för att avleda dess uppmärksamhet från den som jagar. Naturvårdsverket erinrar om bestämmelserna i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt om krav på ammunition för kulgevär för jakt. Vilka får utföra jakten? Länsstyrelsen i Norrbottens län ska utse en jaktledare samt ska i samråd med samebyn utse de personer som ska utföra jakten. Länsstyrelsens fältpersonal ska närvara vid jakten. Avlysning Jaktledaren ansvarar för att jakten omedelbart avbryts när fyra björnar fällts eller påskjutits. Hantering av fällda björnar I enlighet med 33 jaktförordningen tillfaller fällda djur staten och omhändertas av Länsstyrelsen i samråd med polisen för vidarebefordran till Statens Veterinärmedicinska Anstalt för obduktion. Kopia på det beslut som ligger till grund för jakten samt uppgifter om djurens kön, skyttens namn, adress och telefonnummer samt tidpunkt (datum och klockslag), plats (koordinater i rikets nät) och hur djuren fällts eller tillvaratagits (jaktmetod) ska bifogas djuret.

3 NATURVÅRDSVERKET 3 (8) Övrigt Utöver vad som ovan angivits ska Länsstyrelsen, senast 30 dagar efter avslutad jakt eller efter att beslutet upphört att gälla, överlämna en skriftlig rapport till Naturvårdsverket om vilka erfarenheter som vunnits i samband med skyddsjakten. Rapporten, som också utgör rapporteringsunderlag till EGkommissionen i enlighet med artikel 16.2 i art- och habitatdirektivet, ska i det fall en björn fällts eller tillvaratagits även innehålla uppgifter om djurens kön, skyttens namn, adress och telefonnummer samt tidpunkt (datum och klockslag), plats (koordinater i rikets nät) och hur djuren fällts eller tillvaratagits (jaktmetod). Bakgrund Länsstyrelsen i Norrbottens län kontaktade Jåhkågasska sameby Sirge sameby och informerade om att den sändarmärkta björnhonan Vibke med tre årsungar vandrat in i Sirge sameby. Sirge sameby kontaktade samma dag Skandinaviska björnprojektet, Peter Segerström, för att få närmare uppgifter var björnfamiljen befann sig. Björnarna var då i Kuopervagge, Sareks nationalpark. Samebyn kontaktade samma dag Länsstyrelsens fältpersonal då man var orolig för sina renar i området. Länsstyrelsens fältpersonal besökte området på morgonen med helikopter i samband med inventering av jaktfalk och kungsörn, men inga spår av björnjakter gick att finna. På kvällen samma dag kontaktade samebyn fältpersonalen igen och berättade att honan enligt sändarinformation rört sig upp och ned längs sluttningarna, en indikation på renpredation. Tillsammans gjorde Länsstyrelsen och samebyn samma kväll en kontroll av området men inga spår av björnjakter gick att hitta i det aktuella området. Björnfamiljen pejlades därefter och befann sig då i en sluttning utan ren i närområdet. Det fanns däremot gott om ren 1 km västerut och 5 km österut. Länsstyrelsen och samebyn letade därefter efter renkadaver i det område som honan tidigare hade befunnit sig i och hittade sex kadaver av renkalvar. Fem av dem hade spår av att ha blivit ätna av björn, av det sjätte renkadavret fanns det så lite kvar att det inte gick att avgöra vilken typ av djur som hade ätit det. Länsstyrelsen gjorde därefter samma kväll försök att störa björnfamiljen med hjälp av helikopter för att få bort dem från det känsligaste området. Björnarna trycktes under 1 timmes tid iväg sammanlagt 2 km, det hela gick mycket lugnt till då det annars var stor risk att björnhonan tappade kontakten med en eller flera av de små ungarna. Efter några dygn var dock björnfamiljen tillbaka i området och angreppen fortsatte enligt samebyn försökte samebyn skrämma björnarna med sin närvaro och genom ljud men utan något varaktigt resultat. Sirge sameby inkom med en muntlig ansökan om skyddsjakt på björnfamiljen till Naturvårdsverket. Samebyn fick samma dag ett muntligt tillstånd av Naturvårdsverket för skyddsjakten efter att länsstyrelsen tillstyrkt denna. Mot bakgrund av de skrämselåtgärder som vidtagits och den befarade

4 NATURVÅRDSVERKET 4 (8) fortsatta skadegörelsen som björnfamiljen sannolikt skulle göra på renarna ansåg Länsstyrelsen att skyddsjakt skulle beviljas. Länsstyrelsen tog samtidigt ett muntligt beslut om dispens från nationalparksföreskrifterna. Rovdjurspolitikens riktlinjer Vad gäller principerna för rovdjurens utbredning anges följande i propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57): Rovdjursarterna bör som huvudregel få sprida sig inom respektive arts naturliga utbredningsområde. I områden där riskerna för angrepp på människor och andra olyckor är störst bör man i förvaltningen försöka hindra en etablering eller i varje fall minska antalet djur. Också i områden där en art gör stor skada bör antalet djur minskas. Inom renskötselområdet bör rovdjursstammarnas utveckling styras så att ordnad renskötsel inte omöjliggörs eller allvarligt försvåras i någon sameby. (sid 30) Regeringen resonerade i propositionen på följande sätt kring vad det innebär att rovdjursstammarnas utveckling bör styras så att en ordnad renskötsel inte omöjliggörs eller allvarligt försvåras: Regeringen anser att det är ett grundläggande krav att en ordnad renskötsel kan bedrivas och att skadorna av rovdjur därför inte får bli för omfattande. Tills vidare bör de regionala miniminivåer som kommer att anges för björn och lo kunna utnyttjas på ett sådant sätt i förvaltningen att de samlade skadorna orsakade av rovdjur inte överstiger den toleransnivå som Sametinget och Naturvårdsverket anger. (sid 32) Björnskador på rennäringen Idag saknas till stor del dokumenterad kunskap om björnens inverkan på rennäringen. I betänkandet av Utredningen om de stora rovdjuren (SOU 2007:89) görs en sammanfattning av den tillgängliga informationen (s. 108). Preliminära forskningsresultat från Finland tyder på att björnens predation på renkalv är betydande i vissa områden och under vissa år. Björnens inverkan på rennäringen tycks variera avsevärt mellan år och mellan områden. Även information från Sverige (SOU 2007:89) indikerar att renen liksom älgen är mest utsatt under de första levnadsveckorna. Björnen är alltså framförallt ett problem för rennäringen inom kalvningsområdena. Inventeringar och bevarandestatus Björnen är en svårinventerad art. Jägarnas björnobservationer under de första sju älgjaktsdagarna ger en indikation på björnstammens utveckling. Detaljerad information om björnstammens storlek har vunnits med hjälp av DNA-analys av insamlad björnspillning. I Norrbotten har spillningsinventering av björn hittills inte genomförts. I prop. 2000/01:57 anges följande mål för björnarnas antal och utbredning:

5 NATURVÅRDSVERKET 5 (8) Miniminivån för björnstammen i Sverige skall vara 100 föryngringar per år, vilket motsvarar ca individer. Den senaste beräkningen av stammens utveckling redovisades juni 2009 (dnr ). Enligt beräkningen uppskattades björnstammens storlek till 3221 ( ) individer år Utöver björnstammens storlek beskrev Björnprojektet i den senaste rapporten även den årliga tillväxten i björnstammen både nationellt och fördelad på län. Tillväxttakten har beräknats utifrån jägarobservationer av stora rovdjur per timme (rovdjursobs) under älgjakten från åren Resultaten visade en genomsnittlig årlig tillväxt nationellt på 4,5 %. Detta kan jämföras med den tidigare beräknade tillväxten på 5,5 % enligt 2006 års rapport och 4,8 % enligt 2007 års rapport. På länsnivå har populationsutvecklingen beräknats vara stabil (oförändrad) i Dalarna och Västerbotten. I Gävleborg, Västernorrland, Jämtland och Norrbotten har populationen ökat under perioden (data för Gävleborg gäller fram till 2006). Enligt rapporten hade björnstammen den största tillväxten i spridningszonerna medan kärnområdena hade en mer stabil population. Skäl Juridiska förutsättningar för skyddsjakt Skyddsjakt efter björn kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd av 23 a och 27 jaktförordningen (1987:905). För att tillstånd till skyddsjakt ska kunna beviljas krävs att vissa villkor är uppfyllda. Det ska inte finnas någon annan lämplig lösning och skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde och ska ske för att förhindra allvarlig skada eller olägenheter (23 a jaktförordningen). Länsstyrelser i län med fasta björnstammar har möjlighet att besluta om skyddsjakt på enstaka problemdjur. Är det flera skadegörande individer fattas beslutet av Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets bedömning Naturvårdsverket gör en bedömning i varje enskilt fall. Naturvårdsverket bedömer skadornas omfattning, om skadeförebyggande åtgärder gjorts och vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Naturvårdsverket bedömer om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Vidare bedömer Naturvårdsverket om det går att identifiera speciellt skadegörande individer eller speciellt skadeutsatta områden. Naturvårdsverket konstaterar att landets björnstam med god marginal överstiger den miniminivå som anges i propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik.

6

7 NATURVÅRDSVERKET 7 (8) För upplysning om hur man överklagar detta beslut, se bilagan Kopia till: Länsstyrelsen i Norrbottens län Polismyndigheten i Norrbottens län Jordbruksdepartementet Miljödepartementet Sametinget Naturhistoriska Riksmuseet Statens Veterinärmedicinska Anstalt Direktoratet for Naturforvaltning Skandinaviska Björnforskningsprojektet Viltskadecenter Rådet för rovdjursfrågor Bilaga: 1. Hur man överklagar.

8 NATURVÅRDSVERKET 8 (8) Bilaga 1 Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos länsrätten. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till länsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer