Beslut om skyddsjakt efter varg i Västerbottens län

Transkript

1 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: BESLUT Ärendenr: NV Malå skogssameby Brunträsk Malå Beslut om skyddsjakt efter varg i Västerbottens län Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan. Bakgrund Ansökan från Malå skogssameby Ni har den 13 mars 2014 kommit in med en ansökan om skyddsjakt efter den varg som uppehåller sig inom samebyns betesområde i Robertsfors, Ånäset, Åkullsjön, Bygdsiljum och Burtäsk. Av ansökan om komplettering framgår i huvudsak följande. Vargen har befunnit sig inom samebyns betesområde under minst tre veckor. Inom området finns cirka renar och i omedelbar närhet finns resten av samebyns totalt antal renar. Risk för allvarlig skada Hittills så har ett 10-tal dödade renar hittats, främst dräktiga vajor. Antal rivna renar är sannolikt större än antalet hittade. För närvarande håller området på att inventeras för att se om fler döda renar kan hittas. Dock kommer det att ta lång tid innan hela området har genomsökts. Preliminärt ligger merkostnaden för inventeringen på ca kronor inklusive de dödade renar som återfunnits. Berört område är även ett kärnområde för lodjur. Det totala rovdjurstrycket måste därför vägas in. Cirka hälften av renarna har skingrats. Delar av den södra hjorden har nu utsatts för angrepp varför skingringarna kan bli ännu mer omfattande. Återsamling av BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(5) den skingrade norra gruppen pågår. Detta arbete försvåras på grund av att renarna verkar vara panikslagna och har lätt till flykt. Renarna ska snart flyttas till sommarlandet men det är nästan omöjligt att samla ihop dem inför flytten eftersom de är så skingrade i nuläget. Det är också svårt att samla ihop dem med tanke på risken för att de omedelbart skingras igen. Det finns därför en stor risk för att samebyn inte kan flytta hem renarna innan de kalvar. Detta kan leda till betesskador på åkermark och att antalet påkörda renar ökar lavinartat då bilister saknar vana vid renar på barmark. Renar som blir kvar till älgjakten orsakar givetvis störningar för jaktlag i området utan att samebyn kan vidta åtgärder då transport av ren inte får ske då de har blodshorn. En indirekt skada av förekomsten av varg är att renarna blir störda under en period av året när betesro är av största vikt. Varje störning innebär att överlevnadsprocenten minskar både bland de vuxna djuren samt hos de kalvar som ska födas i mitten av maj. Andra lämpliga lösningar En intensiv bevakning av renhjordarna bedrivs. Trots detta är insatserna verkningslösa. Det är omöjligt att skydda renhjordarna från vargangrepp. Vargen befinner sig i ett område där samebyn just för tillfället försöker samla ihop renarna inför vårflytten. Det är svårt att bedöma när flytten till åretruntmarkerna börjar. På grund av de skador som vargen utsätter samebyn för är det idag omöjligt att samla ihop renarna inför vårflytten. Varg i vinterbetesområdet medför ökad arbetsbelastning samt ogynnsamma arbetsmiljöförhållanden för renskötarna. Den ökade bevakningen kostar ca kronor i veckan. För att effektivt lösa problemet och slippa stressade djur bör helikopter användas och då helst med statlig personal. Tillstånd att spåra med skoter är en viktig del för att minska den tid vargen hinner orsaka skada. Det är viktigt att få tillstånd att medföra vapen då det finns skadade renar. Yttrande från Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen har i yttrande den 24 mars 2014 anfört bland annat följande. Sammanfattning av nuvarande läge I det aktuella området befinner sig cirka renar. Länsstyrelsen har spårat vargen den 7 och 10 mars En DNA-analys visar att berörd varg är av skandinaviskt ursprung. Det är dock oklart om vargen är kvar i området. Det har gått en dryg vecka sedan spår efter vargen observerades senast. Spårningsförhållanden har varit dåliga under den senaste veckan. En eller två ytterligare vargar har spårats av länsstyrelsen i den nordöstliga delen av länet den 18 och 19 mars DNA-analys visa att det är samma varg som rört sig i Malå sameby. Detta kan tyda på att vargen vandrat vidare norrut. Enligt samebyn finns ingen misstanke om att vargen i dagsläget är kvar. Länsstyrelsen tillstyrker skyddsjakt under förutsättning att vargen är kvar i området.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(5) Risk för allvarlig skada Totalt sett har närmare tio renar dödats under en period av uppskattningsvis tre veckor. Renhjorden har också skingrats kraftigt vilket försvårar arbetet med att hålla renarna ihopsamlade för en mer effektiv bevakning. Länsstyrelsen har spårat vargen vid två tillfällen och även besiktigat två av renarna. Det är klargjort att dessa skador är orsakade av varg. Samebyn har dokumenterat övriga rivna renar och länsstyrelsen ska besiktiga även dessa. Skingringarna orsakar ett mycket stort merarbete. Renskötarna åker dagligen långa avstånd och samlar ihop renarna. Man har också fått hämta renar som vandrat in i en angränsande samebys marker. Efter den 30 april får inte renar vara kvar nedanför lappgränsen. Samebyn är orolig för att man inte kommer att få med sig alla renar upp till kalvningslandet. Majoriteten av de rivna renarna är dräktiga vajor. Detta kan bero på att de är lättare byten än handjuren. Under denna tid på året är det viktigt att renarna, framför allt dräktiga vajor, får betesro för att förebereda sig inför kalvningen. Samebyn är orolig för att den störning som vargen orsakar tillsammans med de ökade samlings- och bevakningsinsatserna som vargen förorsakar kan leda till att vajor kastar sina foster. Om vargen fortsätter att vistas inuti renhjorden kan detta resultera i stora skador i form av dödade och skingrade renar. Andra lämpliga lösningar Som förebyggande åtgärd har samebyn ökat bevakningen samt även hägnat in en andel renar för att få bättre möjligheter till övervakning. Samebyn har inga alternativa betesmarker att tillgå. Ett alternativ skulle kunna vara att flytta renarna upp till kalvningslandet redan nu men det skulle kräva att renarna utfodrades den närmaste månaden. Det innebär en extra kostnad för samebyn på drygt Länsstyrelsen anser att detta inte är rimligt att kräva. Närvaro av varg kommer sannolikt leda till allvarlig skada och länsstyrelsen har svårt att se att det finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt. Skäl Aktuella bestämmelser Beslut om skyddsjakt efter varg kan fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna medges för att förhindra allvarlig skada på bland annat egendom om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Naturvårdsverkets bedömning För att vi ska kunna bevilja skyddsjakt krävs att samtliga ovan nämnda kriterier är uppfyllda. Ett kriterium är att skyddsjakten ska förhindra fortsatt allvarlig skada. Vi prövar först om kriteriet förhindra allvarlig skada är uppfyllt. Om så är fallet tar Naturvårdsverket sedan ställning till om rekvisiten annan lämplig lösning respektive gynnsam bevarandestatus är uppfyllda.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(5) Naturvårdsverket anser att risken för allvarliga skador och olägenheter har varit påtaglig under tiden vargen befunnit sig i området. Dock har inga nya observationer av varg inom samebyns område rapporterats sedan den 10 mars Den 18 och 19 mars 2014 spårades samma varg i länets nordöstliga delar. Det får därför anses troligt att vargen har passerat samebyns betesmarker tillfälligt. Mot bakgrund av detta bedömer Naturvårdsverket att sannolikheten för att vargen är kvar i aktuellt område är liten. Därmed finns det enligt Naturvårdsverkets bedömning inte någon stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Kriteriet förhindrande av allvarlig skada är därmed inte uppfyllt. Mot bakgrund av detta finner Naturvårdsverket att det inte finns förutsättningar att meddela skyddsjakt. Ansökan avslås därför. Övrigt Om risk för allvarlig skada återigen uppstår kan ni på nytt ansöka om skyddsjakt. Naturvårdsverket kommer då skyndsamt pröva ärendet. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Anna Helena Lindahl. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt sektionschefen Carl Mikael Strauss, juristen Malin Hollberg Malm samt handläggaren Mimmi Skog deltagit, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Anna Helena Lindahl Mimmi Skog Upplysning om hur man överklagar, se bilaga 1. Kopia till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Polismyndigheten i Västerbottens län

5 NATURVÅRDSVERKET 5(5) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.