Beslut om skyddsjakt på varg i Handölsdalens sameby

Transkript

1 1 (17) Naturvårdsenheten Handölsdalens sameby c/o Hans Östlund Hallvägen Järpen om skyddsjakt på varg i Handölsdalens sameby Länsstyrelsen i Jämtlands län beviljar skyddsjakt efter en (1) varg inom Handölsdalens sameby. et omfattar de villkor som följer nedan. Länsstyrelsen beslutar också att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1. Villkor När får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får bedrivas från och med 14 december 2017 till och med 28 december Skyddsjakten får genomföras under hela dygnet. Varje jakttillfälle initieras av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska inför varje jakttillfälle kontaktas på telefon Länsstyrelsen avlyser skyddsjakten om tillåtet antal vargar fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen äger rätt att omedelbart avlysa jakten om förutsättningarna för skyddsjakt förändras eller om jaktförhållandena förändras på ett sådant sätt att jakten inte kan genomföras i enlighet med gällande bestämmelser samt villkoren i detta beslut. Var får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får endast bedrivas inom jaktområdet enligt bilaga 2. Länsstyrelsens personal som finns på plats får besluta att jakt som påbörjats i det angivna området får fullföljas även utanför området. Jakt får ske på annans mark. Vilka djur får fällas? Skyddsjakten omfattar en (1) varg. Vilka får utföra skyddsjakten? Länsstyrelsen utser efter samråd med samebyn jaktledare. Jaktledaren får utse maximalt tjugo (20) personer som får delta i skyddsjakten. Länsstyrelsens kontaktperson nås via Länsstyrelsens rovdjurstelefon Jaktledaren informerar Polismyndigheten när skyddsjakten påbörjas samt vid skyddsjaktens slut om djuret fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

2 2 (17) Jaktmedel och jaktmetoder I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) anges vilka vapen och kulpatroner som får användas vid jakt efter varg. Om det krävs för effektivt genomförande får skyddsjakten bedrivas med hjälp av hund. Maximalt tre (3) hundar får släppas efter en och samma varg under ett och samma dygn. För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer Länsstyrelsen att undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid skyddsjakt ska utfärdas. Förföljande och avlivning från snöskoter och helikopter får endast utföras av personal utsedd av Länsstyrelsen. Skyddsjakten får bedrivas med hjälp av helikopter under förutsättning att såväl pilot som skytt har erfarenhet av sådan verksamhet. Hantering av fälld varg Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och omhändertas av Länsstyrelsen. Bakgrund Ansökan Handölsdalens sameby inkom den 28 oktober 2017 med en skyddsjaktsansökan på en varg som spårats inom samebyns vinterbetesområde. Samebyn hade då nyligen fördelat renarna i vintergrupper, varav en då befann sig på Vemdalsfjäll där vargen spårades. Vidare fanns också en vintergrupp i Vemhån med omnejd, även detta i närheten av där vargen dokumenterats. Sökanden angav att läget är mycket kritiskt och att följderna kan bli katastrofala för de enskilda renägarna i vintergruppen. Under samtal med sökanden den 30 oktober 2017 framkom önskemål om att skyddsjakten ska kunna genomföras med hjälp av helikopter. I kontakt med samebyn 12 december 2017 framgick att runt 3500 renar i två olika vintergrupper befinner sig i eller i närheten av det område där varg spårats. Vargförekomst i området Den varg som under oktober dokumenterades i området är individ G202-17, en skandinavisk hane med ursprung i Färna 2. Denna varg spårades första gången 28 oktober 2017 och spillning för DNA-analys samlades in 29 oktober Dokumentation från spårningen 28 oktober 2017 återfinns i bilaga 3a. Samma varg dokumenterades även i området den 19 november 2017 genom spårning och DNAanalys (bilaga 3b).

3 3 (17) Den 10 december 2017 dokumenterades en vargdödad vaja av samebyn, denna vaja besöktes och dokumenterades också av Länsstyrelsens fältpersonal den 11 december Den 11 december dokumenterades även vargförekomst i området genom spårning, bilaga 3c. Samtliga spårningar visar att vargen revirmarkerar genom såväl krafsningar som urinering. I det aktuella området rör sig vargar regelbundet, ansökningar om skyddsjakt på varg inom det området har inkommit årligen sedan 2012 (dnr , NV , NV , , samt ). Skäl Naturvårdsverket fattade den 22 december 2016 med stöd av 24 a jaktförordningen (1987:905) beslut (NV ) om att överlämna rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. et fattas med stöd av 9, 18, 21, 22, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d jaktförordningen. I beslutet har även reglerna i artikel 12 och undantagsreglerna beträffande jakt i artikel 16 i Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) beaktats. Med stöd av 59 jaktförordningen gäller detta beslut utan hinder av att det överklagas. Dispens för användande av hagelvapen Länsstyrelsen har dispens för att använda hagelgevär enligt Naturvårdsverkets beslut NV , bilaga 4. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Länsstyrelsen bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande åtgärder gjorts och vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet. Vidare bedömer Länsstyrelsen om det går att identifiera speciellt skadegörande individer eller särskilt skadeutsatta områden. Allvarlig skada Varg har spårats inom samebyns vinterbetesområde där samebyn har två vintergrupper. Utöver Handölsdalens samebys vintergrupper har även Tåssåsen sameby renar på vinterbete i området. Totalt rör det sig om ca 7000 renar som befinner sig i eller i närheten av det område där varg dokumenterats.

4 4 (17) Vintergrupperna består främst av utvalda avelsdjur och en stor andel dräktiga vajor. Vargnärvaro i sådana hjordar leder till hög risk för stress bland renarna vilket bland annat kan leda till att de dräktiga vajorna kastar sina kalvar. Vid upprepade störningar i renhjorden splittras renarna och får ingen betesro. Detta kan leda till kraftig nedsättning av renarnas kondition, vilket utöver kalvförlust genom att vajorna kastar sina kalvar, även kan leda till kalvar med låg födelsevikt vilket på längre sikt äventyrar kalvöverlevnaden och därmed den enskilde renägarens framtida inkomst. Nedsatt kondition hos såväl vuxna djur som ungdjur och kalvar gör också djuren betydligt mer känsliga för sjukdomar och predation, vilket kan innebära ökad dödlighet på både lång och kort sikt. Den dokumentation av varg som gjorts i området visar på en varg som revirmarkerar och Länsstyrelsens bedömning är att den inte kommer att ge sig av från området. Närvaron av en varg i samebyns vinterbetesområde försvårar väsentligt möjligheten att bedriva en ordnad renskötsel. Länsstyrelsen bedömer att närvaron av varg i och i närheten av samebyns vintergrupper medför hög risk för allvarlig skada och att skyddsjakt på en varg i området skulle minska denna risk. Gynnsam bevarandestatus Den skandinaviska vargstammen bedöms ha uppnått gynnsam bevarandestatus. Den genomförda DNA-analysen av insamlad vargspillning i området visar också att den varg som spårats i området är av skandinaviskt ursprung och inte bidrar med genetisk förstärkning av vargpopulationen. Med bakgrund av vargpopulationens status och den spårade vargens ursprung gör Länsstyrelsen bedömningen att skyddsjakt inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för vargen som art. Andra lämpliga lösningar Det aktuella området utgör viktiga vinterbetesområden för samebyarna. Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot predation på renar är att hålla väl samlade vinterhjordar. Vargar jagar dock på ett sådant sätt att renhjordarna skingras och sprids över stora ytor vilket i sin tur medför ökad exponering av renarna för predation från såväl varg som övriga stora rovdjur. Andra alternativa metoder som diskuterats är: 1. Låta renarna vinterbeta på något annat ställe För att detta alternativ ska kunna vara genomförbart krävs att samebyn har tillgång till andra vinterbetesområden, vilket de i det här fallet inte har. Övriga vinterbetesområden är redan upptagna av andra vintergrupper eller otillgängliga

5 5 (17) på grund av annan exploatering. För att flytta renarna krävs också att de kan hållas väl samlade, något som försvåras avsevärt vid rovdjursnärvaro. 2. Störa, mota bort eller flytta vargarna Erfarenheter av tidigare försök att mota bort och/eller flytta vargar från områden med ren visar att vargarna återvänder till renarna, varför detta inte är en metod som kan förväntas hjälpa i denna situation. Erfarenheter visar också att vargar som har börjat hävda revir är mycket svåra att mota bort. En flytt av vargar som inte har viktig genetisk status för den skandinaviska populationen kan heller inte anses som motiverad, se vidare Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för varg. 3. Ökad bevakning Vintergrupperna av ren bevakas redan i den utsträckning som är resursmässigt möjligt. Nattetid, då de flesta jaktförsök av varg genomförs, är det också oerhört svårt att upptäcka och avvärja ett pågående angrepp, varför effekten av ökad bevakning och närvaro vid hjorden har begränsad, om någon, effekt. 4. Hägna in och fodra renarna Utfodring i hägn är en tillfällig men ofta effektiv lösning vad gäller möjligheten till effektiv bevakning. Metoden kan dock inte anses som lämplig över längre tid då den innebär orimliga insatser vad gäller underhåll av hägn, fodermängd och sjukdomsrisk för renarna. Renar som samlas ihop på mindre ytor över en längre tid löper stor risk att drabbas av bland annat nekrobacillos, en bakterie som snabbt kan spridas i en renhjord som hålls inhägnad. Det kan heller inte anses rimligt att hägna in så stora områden som vinterbetsområdet omfattar och som skulle krävas för att hålla den mängd ren som finns i området. Med bakgrund av detta bedömer Länsstyrelsen att det saknas annan lämplig lösning. ets verkställighet Då varg återkommande dokumenterats inom det område där ca 7000 renar nu befinner sig bedömer Länsstyrelsen att en snabb verkställighet är viktig för att förhindra allvarlig skada. Med anledning av detta har Länsstyrelsen beslutat att skyddsjakten bör verkställas så snart som möjligt, med jakttid från och med 14 december Information Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av detta beslut och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag.

6 6 (17) Länsstyrelsen erinrar om 22 jaktförordningen där det framkommer att ett skjutvapen som förvaras i ett motordrivet fortskaffningsmedel inte får ha ammunition i vapnets patronläge eller magasin. Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten enligt 27 jaktlagen ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. På Sametingets hemsida finns kartor över samebyns betesområden, enklast nås de via denna länk; Delaktiga i beslutet Detta beslut har fattats av viltchef Henrik Hansson med vilthandläggare Emma Andersson som föredragande. Henrik Hansson Viltchef Emma Andersson Vilthandläggare Detta beslut har signerats elektroniskt och saknar därför underskrifter. Bilaga 1 Hur beslutet kan överklagas Bilaga 2 Karta över jaktområde Bilaga 3a-c Dokumentation från 28 oktober, 19 november samt december 2017 Bilaga 4 Naturvårdsverkets beslut om dispens för hagelvapen Sändlista Handölsdalens sameby Naturvårdsverket Länsstyrelserna i norra rovdjursförvaltningsområdet Skandulv SVA Viltförvaltningsdelegationen i Jämtlands län Polismyndigheten

7 Bilaga 1, hur beslutet kan överklagas Du kan överklaga beslutet Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Observera att du ska skicka eller lämna överklagandet till Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersund. Du kan även skicka in överklagandet via e-post till jamtland@lansstyrelsen.se. Det ska du göra därför att Länsstyrelsen måste pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till förvaltningsrätten. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be om att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om tiden kan förlängas eller inte. Om någon annan part överklagar beslutet, till exempel en kommun eller annan myndighet, är tiden tre veckor från det datum som står på beslutet. Ditt överklagande ska innehålla: vilket beslut som överklagas, beslutets datum och diarienummer hur du vill att beslutet ska ändras varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt Skriv också följande uppgifter, om du inte tidigare lämnat dem: personnummer adress till bostaden telefonnummer där du kan nås eventuellt övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna skicka handlingar till dig Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning, bör du skicka med kopior på dessa. Ombud Du har rätt att anlita ett ombud för att sköta överklagandet åt dig. I så fall ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från dig samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ytterligare upplysningar Behöver du veta mer om hur du ska göra, går det bra att ringa till Länsstyrelsen, telefon Fråga efter den som varit föredragande i beslutet. Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

8 Bilaga 2, jaktområde Postadress Besöksadress Telefon Fax ÖSTERSUND Residensgränd E-post Webb jamtland@lansstyrelsen.se

9 Bilaga 3a, dokumentation från 28 oktober 2017 Krafsmarkeringar samt spårlöpa Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

10 10 (17) Krafsmarkering Vargspår samt björnspår

11 11 (17) Vargspår samt även björn- och järvspår

12 Krafsmarkeringar Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

13 Bilaga 3b, dokumentation från 19 november Revirmarkeringar samt spårlöpa Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

14 Bilaga 3c, dokumentation 10 samt 11 december 2017 Dödad vaja samt spårstämpel, dokumenterad av samebyn 10 december Spårning samt dokumentation av Länsstyrelsens fältpersonal, 11 december Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

15 15 (17)

16 16 (17)

17 17 (17) Bilaga 4, beslut om dispens för användande av hagelvapen