Överklaganden av Länsstyrelsens i Örebro beslut om skyddsjakt efter varg i Nora kommun, länsstyrelsens dnr

Transkript

1 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hollberg Malm, Malin Tel: BESLUT Ärendenr: NV NV Föreningen Nordulv Föreningen Wolves in Scandinavia Överklaganden av Länsstyrelsens i Örebro beslut om skyddsjakt efter varg i Nora kommun, länsstyrelsens dnr Beslut Naturvårdsverket upphäver länsstyrelsens beslut. Naturvårdsverket avvisar Föreningen Wolves in Scandinavias överklagande. Bakgrund Länsstyrelsen i Örebro län beslutade den 27 september 2013 att bevilja skyddsjakt efter en varg i Nora kommun inom det område som avgränsas enligt till beslutet bifogad karta. Skyddsjakten är tillåten under perioden från och med den 27 september 2013 till och med den 13 oktober Överklaganden Föreningarna Nordulv och Wolves in Scandinavia överklagar beslutet. Föreningen Nordulv Föreningen Nordulv yrkar att länsstyrelsens beslut upphävs och anför i huvudsak följande. Tre angrepp har redovisats i länsstyrelsens beslut. Tio dödade tamdjur BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(5) under tiden juli september är knappast stor skada. Om djur hotas går det att ta in djuren. Kriterierna allvarlig skada och annan lämplig lösning är inte uppfyllda. Föreningen Wolves in Scandinavia Föreningen Wolves in Scandinavia yrkar att länsstyrelsens beslut upphävs och anför i huvudsak att kriterierna för att bevilja skyddsjakt inte är uppfyllda. Skäl Aktuella bestämmelser Beslut om skyddsjakt efter varg kan fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelsen meddelas för att förhindra allvarlig skada om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Naturvårdsverkets bedömning Försvåra upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus Länsstyrelsen har anfört bl.a. följande. Sedan år 2010 berörs området av vargreviret Nora. Under vintern 2012/2013 har en familjegrupp om sju vargar konstaterats i reviret. Tiken i reviret är avkomma till en finsk-rysk varg och genetiskt viktig. Vargarna rör sig i huvudsak väster om det berörda området, men har tidvis spårats nära det berörda området. Utöver familjegruppen i Nora har en ensam varg med okänt ursprung spårats i området under vårvintern. Skyddsjakt efter en varg har liten inverkan på upprätthållandet av vargstammens gynnsamma bevarandestatus. Naturvårdsverket har kunskap om att det för närvarande finns fyra kända invandrade vargar i Sverige. Dessa är de mest genetiskt värdefulla vargarna. Genom den inventering som bedrivs finns kunskap om var dessa individer befinner sig. En varg finns i Junsele (Västernorrlands län), två vargar (ett par) i Tiveden (Örebro län) och en varg i Prästskogen (Gävleborgs län). Även om DNA-test inte utförts på den aktuella vargen är sannolikheten för att det skulle vara en av dessa som befinner sig inom det aktuella området närmast obefintlig. Naturvårdsverket bedömer att det inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten om en avkomma till en invandrad varg (så kallad F1:a) skulle skjutas eftersom de finns i ett relativt stort antal (ca vargar). Naturvårdsverket finner därmed inte skäl att ifrågasätta länsstyrelsens bedömning om att den beslutade skyddsjakten inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd. Förhindra allvarlig skada Av handlingarna i ärendet framgår att det har skett tre vargangrepp i det aktuella området under tidsperioden den 5 juli 2013 till och med den 23 september 2013.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(5) Såvitt framgår i ärendet har någon specifik varg inte kunnat identifieras i samband med angreppen. Beslutet har fattats i syfte att förhindra allvarlig skada. Länsstyrelsen har dock inte utvecklat sin bedömning av hur stor risken för angrepp är för de tamdjursägare som nämns i ansökan. För att kunna avgöra om det är sannolikt att en allvarlig skada kommer att inträffa kan faktorer beaktas som hur lång tid som skadorna har pågått, antalet angrepp inom ett visst geografiskt område och tidsintervallen mellan angreppen. Efter det första angreppet på får gick det nästan två månader till det andra angreppet inträffade då en kalv skadades. Därefter dröjde det nästan fyra veckor till det tredje angreppet. Då dödades två får. Av handlingarna framgår att det i närheten av det aktuella området har funnits en fast vargetablering sedan år 2010 och att det där även spårats en enstaka varg. Det finns således flera vargar i området. Mot bakgrund av den tid som har förflutit mellan de tre angreppen, att det finns flera vargar i området samt att länsstyrelsen inte har kunnat koppla angreppen till en viss individ kan inte slutsatsen dras att det är den skadegörande individen som skulle fällas. Med hänsyn till ovan redovisade osäkerheter bedömer Naturvårdsverket att kriteriet att skyddsjakten ska förhindra risk för allvarlig skada inte är uppfyllt. Annan lämplig lösning I ansökan om skyddsjakt anges bl.a. följande. En utökad tillsyn av djur och staket sker vid gårdarna och flera av dem har endast nötboskap. På dessa gårdar finns inte rovdjurssäkra stängsel. Djuren tvingas beta hemma kring gårdarna och beten som ligger en bit därifrån kan inte utnyttjas. Länsstyrelsen har uppgett att för att förebygga angrepp av varg på tamdjur i området har länsstyrelsen löpande arbetat med bidrag till rovdjursavvisande stängsel samt informerat om riskerna för rovdjursangrepp. Bidrag till stängsel har dock prioriterats till fårbesättningarna då angrepp på nöt är ovanligt. Av beslutet framgår att ingen av de utsatta hagarna var stängslade enligt Viltskadecenters rekommendationer om femtrådiga elstängsel med spänning på minst V. Som nämnts ovan berörs området av vargetablering sedan flera år. Tamdjursägare har därför enligt Naturvårdsverkets mening kunnat förutse att angrepp kan komma att inträffa och därmed ha vidtagit förebyggande åtgärder såsom rovdjursavvisande stängsel. Länsstyrelsen har inte närmare utrett vilka förebyggande åtgärder som har vidtagits vid de gårdar som nämns i ansökan. Det framgår bl.a. inte vilka förebyggande åtgärder som finns tillgängliga men inte har prövats. Det har inte heller lämnats någon motivering till varför andra förebyggande åtgärder inte har prövats, annat än att det är orimligt att på kort sikt förebygga angrepp genom rovdjursavvisande stängsel. Länsstyrelsen har inte heller förklarat varför det är orimligt att använda sig av rovdjursavvisande stängsel.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(5) Naturvårdsverket anser således att länsstyrelsens beslut inte är tillräckligt motiverat vad avser andra lämpliga lösningar. Sammanfattning Naturvårdsverket finner att länsstyrelsens beslut om skyddsjakt efter en varg i Nora kommun inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos vargstammen. Däremot har länsstyrelsen inte visat att kriterierna förhindra allvarlig skada och annan lämplig lösning är uppfyllda. Naturvårdsverket upphäver därför länsstyrelsens beslut. Föreningen Wolves in Scandinavias överklagande Naturvårdsverket har i handläggningen av tidigare ärenden inhämtat uppgifter om Föreningen Wolves in Scandinavia. Naturvårdsverket avvisade föreningens överklagande den 19 mars 2013 i beslut med ärendenummer NV på grund av att föreningen inte visat att den uppfyllde de i svensk rätt ställda kraven för att få talerätt i miljöfrågor (jfr 16 kap. 13 miljöbalken). Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade den 9 september 2013 i mål nr att avvisa föreningens överklagande av Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt efter varg i Skåne. Föreningen är en ideell förening med ändamål att bl.a. verka för den skandinaviska vargstammen i hela Skandinavien. Mot bakgrund av ovanstående bedömer Naturvårdsverket att föreningen inte heller i detta ärende uppfyller de i svensk rätt ställda kraven för att få talerätt i miljöfrågor och inte heller i övrigt äger rätt att överklaga beslutet. Överklagandet ska därför avvisas. Detta beslut får enligt 58 p 1 jaktförordningen inte överklagas. Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande generaldirektören Kerstin Cederlöf. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit biträdande avdelningschefen Rikard Janson, Per Risberg, Hanna Karlsson och Malin Hollberg Malm, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Kerstin Cederlöf Malin Hollberg Malm Kopia till: Länsstyrelsen i Örebro län

5 NATURVÅRDSVERKET 5(5) Ann-Christin Pettersson, Smålandstorp, Nora