Dietstudier av gråsäl (Halichoerus grypus) i Östersjön och knubbsäl (Phoca vitulina) i Skagerrak och Kattegatt insamlade 2010 NV
|
|
- Britt Johansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dietstudier av gråsäl (Halichoerus grypus) i Östersjön och knubbsäl (Phoca vitulina) i Skagerrak och Kattegatt insamlade 2010 NV Annika Strömberg, Caroline Svärd & Olle Karlsson Rapport nr 5:2012 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box Stockholm
2 Bakgrund Skagerrak n=11 Kattegatt n=44 Bottniska viken n =81 Egentliga Östersjön n = 61 Figur 1. Karta över havsområden och antal undersökta sälar inom respektive område. Östersjöns och Västerhavets grå- och knubbsälstammar tillväxer och 2010 års inventeringar visade siffror på runt gråsälar och knubbsälar. Säl är en viktig predator i vårt marina ekosystem och finns längs med hela Sveriges kust. Dock är knubbsälen vanligast på Västkusten och gråsälen på Oskusten. Sälar konsumerar flera kg fisk per dag och sammantaget är uttaget så stort att den åtminstone lokalt kan påverka storlek och sammansättning på fiskbestånden. Sälar orsakar dessutom skador på redskap och fångster vilket lett till konflikter mellan säl och fiskare, då sälen utgör en konkurrent och skadegörare på fångst och redskap.trots detta har realtivt få studier av sälars diet genomförts i svenska vatten (Söderberg 1972; Härkönen 1987; Lundström et al. 2007, 2010). Att ha kunskaper om sälarnas födoval är viktiga för att förstå sälens roll i ekosystemet och hur människa och säl påverkar varandra. Resultat från dietstudier skulle också kunna ge en fingervisning om olika fiskbestånds tillväxt/minskning i vissa områden då sälen till stor del ses som en opportunist. Detta medför också att sälars födoval skiftar med födotillgången och att diet kan variera mellan både regioner och mellan år. Det är däför viktigt att dietstudier genomförs kontinuerligt. Sedan 2009 har Naturhistoriska riksmuseet utfört dietstudier på gråsäl och sedan 2010 på knubbsäl från västkusten. Materialet i studien kommer från sälar inskickade av fiskare, jägare och privatpersoner till Naturhistoriska riksmuseet, för obduktion och provtagning inom det marina miljöövervakningsprogrammet. Jakt på gråsäl pågår från mitten av april till siste december och för knubbsäl 1-31 maj samt 1 aug-31 dec. Under 2010 skickades 142 gråsälar in till museet, var av 81 skickats in från Bottniska viken och 61 från Egentliga Östersjön, (Figur 1; Tabell 1). Från västkusten skickades det in 44 knubbsälar skjutna under årets avlysningsjakt och 10 ifrån 2009 års jakt. Totalt sett kom 11 knubbsälar från Skagerrakområdet 44 stycken från Kattegatt. Vid obduktion togs mage- och tunntarm ut och förvarades i plastpåsar i -20 C för senare undersökning. Ifall faeces fanns i tjocktarm togs detta ut och sparades med övrigt material. Mage och tarm klipptes sedan upp och sköljdes i finmaskigt såll (0,5 mm) för att fånga upp otoliter och andra benrester från bytesdjuren. Faeces löstes upp och sållades. Hårddelar fick sedan torka innan analysering och förvaring. Hela bytesrester räknades, mättes och artbestämdes innan de kasserades. Otoliter och benrester räknades om till fiskstorlek och total biomassa via artspecifika regressionsekvationer (Härkönen et al. 1986; Leopold et al. 2001; Lundström et al. 2010).
3 Tabell 1. Antal grå- och knubbsälar inskickade 2010 fördelat över område, dödsorsak och kön. Övrigt innebär säl som hittats död eller som avlivats. Egentliga Östersjön Bottniska viken Skagerrak Kattegatt n n n n Jakt Bifångst Övrigt Hona Hane Totalt GRÅSÄL Förekomst av fiskarter Av 142 genomgångna gråsälar innehöll 97 stycken någon typ av bytesrest, varav otoliter (ca 5000) var vanligast förekommande, men även andra benstrukturer har använts för artbestämning av bytesrest då otoliter saknats. Totalt identifierades 19 arter inom 15 familjer. För arter tillhörande familjerna Ammodytidae (tobis), Cottidae (simpor), Cyprinidae (karpfiskar), Gasterosteidae (spigg) och Gobiidae (stubbar/bultar), har ingen särskiljning gjorts mellan art då otoliterna är svåra att skilja ifrån varandra, särskilt efter erodering i mage och tarm. Likaså har flundra och rödspätta slagits samman under Pleuronectidae då majoriteten av dessa otoliter var svåra att sära på art på grund av kraftig erodering. Spatiala skillnader i artförekomst Liksom tidigare visar sig strömming(clupea harengus) vara den vanligaste förekommande arten både i Bottniska viken och i Egentliga Östersjön då den hittades i 86% respektive 80% av de genomgångna gråsälarna, följt av skarpsill (Sprattus sprattus) funna i 14% respektive 40% av sälarna (Figur 2). Dessa resultat överensstämmer med tidigare dietstudier av Lundström et al. (2007, 2010). Strömming var även vanligast sett till antal ätna fiskar medan rester från skarpsill och Ammodytidae hittades hos många sälar men i mycket färre antal per säl, särskilt i Bottniska viken. Utöver strömming och skarpsill så skiljer sig dieten åt mellan sälar från Bottniska viken och Egentliga Östersjön då artsammansättningen i Östersjöns ekosystem skiljer sig åt mellan dessa områden på grund av minskad salthalt ju längre norr ut man kommer. Torsk och några enstaka fall av vitling hittades enbart i sälar från Egentliga Östersjön likaså plattfisk så som flundra (Platichthys flesus) och rödspätta (Pleuronectes platessa). Säl från Bottniska viken hade däremot en mycket högre andel laxfisk i sin diet så som lax och öring (här Salmo spp.) och siklöja (Coregonus
4 albula), vilket saknades helt i Egentliga Östersjön. Likaså innehöll 8% av sälarna från Bottniska viken rester utav fågel i form av fjädrar eller skelett. Figur 2. Procentuell förekomst (FO i ) av arter i undersökta gråsälar där födorester funnits, uppdelat på Bottniska viken och Egentliga Östersjön. Spatiala skillnader i konsumerad vikt Även Sett till konsumerad biomassa var strömming i majoritet i Bottniska viken (71,2%) (Figur 3a). Efter strömming domineras födan viktmässigt utav Salmonidae så som siklöja (6,8%), sik (6,4%) och Salmo spp. (5,2%). Skarpsill utgjorde enbart 3,3% av biomassan även om den som tidigare nämnt var den näst mest förekommande arten. Jämfört med föregående år har andelen strömming, sik och Salmo spp. minskat med 3-5% medan siklöja i stället har ökat med 3%. Även i Egentliga Östersjön dominerades biomassan av strömming (38,0%), följt av torsk (21,4%), Cyprinidae (21,1%) (Figur 3b). Skarpsill och Ammodytidae stod enbart för 5,6% respektive 0,4% av biomassan trots sin frekventa förekomst hos säl. Sik stod för 5,8% av biomassan. Jämfört med förra året har Cyprinidae, sik och ål minskat med 4-7% i biomassa medan strömming och torsk ökat med 4-15%, trots att det var färre sälar som innehöll torsk 2010 jämfört med 2009.
5 Figur 3. Konsumerad fiskbiomassa i procent hos gråsäl från a) Bottniska viken och b) Egentliga Östersjön.
6 KNUBBSÄL Förekomst av fiskarter Av de 55 knubbsälarna sälarna var 11 tomma på bytesrester i mag- och tarmkanalen. Totalt hittades 4151 otoliter, fördelade på 26 arter inom 14 familjer. Arter inom familjerna Pleuronectidae (plattfiskar) och Gadidae (torskfiskar) slogs samman inom familj då stor andel av otoliter var så slitna att det var svårt att avgöra art. Otoliter från arter tillhörande familjerna Ammodytidae (tobis) och Gobiidae (stubbar/bultar) bestämdes dessa enbart till familj då det var svårt att med säkerhet skilja på art. Ett undantag var svart smörbult (Gobius niger). Torskfiskar hittades totalt sett i 59% av knubbsälarna följt av sill (43%) och plattfiskar (36%) (Fig. 4). De vanligaste förekommande torskfiskarna var torsk och vitling. Då enbart 8 knubbsälar innehöll bytesrester från Skagerrak är det svårt att säga om det finns några spatiala skillnader i förekomst eller konsumerad vikt. Figur 4. Visar procentuell förekomst av arter hos de knubbsälar som innehöll bytesrester. Figuren visar både enskilda arter och den totala betydelsen av vissa familjer som Gadidae, Clupeidae och Pleuronectidae. Skillnader i dietsammansättning Det var en större artdiversitet i dieten hos säl från Kattegatt än från Skagerrak. Detta var tvärt om mot vad Härkönen (1987) såg. I vår studie innehöll enbart 8 knubbsälar från Skagerrak bytesrester, jämfört med 36 stycken sälar från Kattegatt, vilket leder till en osäkerhet i att påstå att det finns spatiala skillnader i artdiverstitet mellan dessa områden.
7 Precis som Härkönens (1987) data visar är plattfiskar och torskfiskar de viktigaste arterna sett till biomassa (Fig. 5) Trots att torskfiskar hittades i fler sälar så dominerade plattfiskar sett till biomassa. Skillnaden i dietsammansättningen från 70- talet och idag är förekomst av arter inom respektive familj. I 2010 års studie förekom varken otoliter från långa (Molva molva) eller bergskädda (Microstomus kitt) och enbart en otolit av lerskädda (Hippoglossoides platessoides) hittades. Andra skillnader mellan Härkönens och vårt resultat är den större andelen s.k. skräpfisk som tobis (Ammodytidae), tånglake (Zoarces viviparus) och stubbar (Gobiidae) i vårt resultat. Dessa arter har relativt små otoliter jämfört med torsk och plattfisk och är därför mer utsatta för erodering i mage och tarm. Detta kan leda till att dessa har brutits ner innan tjocktarmen. Lundström et al. (2010) har också visat att yngre gråsälar äter en större andel skräpfisk jämfört med vuxna sälar som äter mer ekonomiskt betydelsefulla arter. Då Härkönens insamlingsmetod inte kan ge någon information om sälens ålder är det svårt att säga om dagens ökade intag av skräpfisk beror på skillnad i ålder på sälar då och nu, om dieten faktiskt har förändrats oavsett ålder eller om majoriteten av små otoliter helt enkelt har försvunnit genom erodering i magsmältningsprocessen.
8 Figur 5. Konsumerad fiskbiomassa i procent hos knubbsäl i a) Skagerrak och b) Kattegatt. Utveckling av metod och fortsatta studier Lundström et al (2010) har påvisat att det finns en skillnad i dietsammansättning beroende på ålder, där yngre och mer oerfarna sälar innehåller större andel ickekommersiella arter så som tånglake, tobis och simpor. Strömming är dock lika viktig för alla åldrar. Lundström har också visat en viss skillnad i dietförekomst (sett till otoliter) mellan sälar som dött som bifångst eller skjutits. Att enbart titta på benrester från sista födointaget kan därför ge en skev sanning om sälens naturliga födointag. Att andelen av en viss art förändras kraftigt mellan två undersökningar bör tolkas med en viss försiktighet, särskilt då vi i den här undersökningen inte har tagit hänsyn till ålder eller dödsorsak. En individ som en äter en stor mängd fisk av en särskild art och årsklass kan också få relativt stor påverkan på slutresultatet, vilket belyser behovet av större dataset och mer material för att kunna göra mer korrekta uppskattningar av den totala fiskkonsumtionen. Större datasett är skärskilt nödvändigt för knubbsäl och framförallt från Skagerrak. Ökningen av torsk i dieten kan förklaras av att säl som skickats in till museet under 2010 har en annan fångst/åldersbakgrund än säl som skickats in 2009 men troligare är att den ökade biomassan torsk i dieten är resultatet av att torsk återigen har ökat i antal i Östersjön (HELCOM) och som den opportunist sälen är äter det som finns lättillgängligt. Dietstudier på gråsäl skulle kunna användas som en indikator på Östersjöns kommersiellt intressanta fiskbestånd. För att få en sannare bild skulle en kombination av andra metoder kunna kombineras. Tack vare otoliter kan man få fram storlekspreferens på bytesart, med fettsyraanalyser kan man se födointag de senaste veckorna och med DNA-prov från
9 magsaft skulle man kunna få fram data över arter som sälen ätit men som inte lämnat några synliga rester (Lundström 2012). Genom att få en mer korrekt bild av födointaget kan man få en bättre förståelse över sälens inverkan på Östersjöns fiskpopulationer och ekosystem och därmed ta beslut för eventuella åtgärder om gråsälens och knubbsälens populationsstorlek. Referenser HELCOM Härkönen T (1986) Guide to the otoliths of the bony fishes of the northeast Atlantic. Danbiu ApS., Hellerup, Danmark. Leopold M F, van Damme C J G, Philippart C J M, Winter C J N (2001) Otoliths of North Sea Fish: fish identification key by means of otoliths and other hard parts. World biodiversity Database CD_ROM Series. Expert Centers for taxonomic Identification (ETI): Amsterdam, The Netherlands, ISBN Lundström K, Hjerne O, Alexandersson K, Karlsson O (2007) Estimation of grey seal (Halichoerus grypus) diet composition in the Baltic Sea. NAMCO Scientific Publications 6: Lundström K, Hjerne O, Lunneryd S-G, Karlsson O (2010) Understanding the diet composition of marine mammals: grey seal (Halichoerus grypus) in the Baltic Sea. ICES Journal of Marine Science 67: Lundström K (2012) Assessment of dietary patterns and prey consumption of marine mammals-grey seals (Halichoerus grypus) in the Baltic Sea. Doktorsavhandling. Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige. Söderberg S (1972) Sälens födoval och skadegörelse på laxfisket i Östersjön. Undersökning utförd på uppdrag av Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund. 60 s.
Sälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri
Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri This project is funded by the Horizon 2020
2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5
2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material
26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat
Konflikten mellan gråsäl (Halichoerus grypus), knubbsäl (Phoca vitulina) och fiskenäring
Konflikten mellan gråsäl (Halichoerus grypus), knubbsäl (Phoca vitulina) och fiskenäring - en översikt av skillnader mellan sälarterna, biologiska orsaker samt potentiella lösningar Ebba Willerström Independent
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.
YTTRANDE SLU ID: SLU.ua.2017.2.6-872 2017-03-21 registrator@naturvardsverket.se Yttrande över samråd från Naturvårdsverket om dess generella beslut om skyddsjakt efter grå-, knubb- och vikaresäl Sammanfattning
Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016
Bilaga 1 till N4a16E05_17052016 Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 För att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog förorsakade av storskarv, kan landskapsregeringen bevilja tillstånd
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade
Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel
1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges
Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport
FISKERIVERKET Göteborg 06-02-15 Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport Rapport till Projekt Sälar och Fiske David Börjesson Projekt Säl, Skarv och Redskapsutveckling Fiskeriverkets
Har gråsäl (Halichoerus grypus) och skarv (Phalacrocorax carbo sp.) en negativ inverkan på Östersjöns fiskbestånd?
Har gråsäl (Halichoerus grypus) och skarv (Phalacrocorax carbo sp.) en negativ inverkan på Östersjöns fiskbestånd? - En översikt Sofia Nilsson Handledare: Tom Arnbom, WWF Självständigt arbete 15hp Institutionen
Yttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS
Öster Malma 2013-11-08 Landsbygdsdepartementet Yttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS Svenska Jägareförbundet får härmed avge följande yttrande över
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Sälfångst i svenska vatten
Sälfångst i svenska vatten Sven Gunnar Lunneryd * och Arne Fjälling ** Projekt Sälar&Fiske, Fiskeriverket Adress * Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium, 452 96 Strömstad, email: svengunnar.lunneryd@fiskeriverket.se
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp Annica Cardell Under den osteologiska analysen har benmaterialet identifierats och därefter registrerats i en Access databas. Materialet sammanlagda
Sportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Sportfiskarna anser att: Skyddet av fiskbestånd och hotade fiskarter ska väga tyngre än skyddet av arter med positiv beståndssituation, så som bestånden av säl och
Marina däggdjur och dess interaktioner med fiskeriet
För att bedöma rollen av marina däggdjur i haven måste vi veta hur de påverkar och påverkas av det mänskliga fisket. Något som är väldigt viktigt är att veta är hur deras kost ser ut och på vilket sätt
ÖSTERSJÖTUMLAREN MÅSTE SKYDDAS
FOR PROTECTION OF THE BALTIC SEA ENVIRONMENT FOR PROTECTION OF THE BALTIC SEA ENVIRONMENT ÖSTERSJÖTUMLAREN MÅSTE SKYDDAS Foto: Solvin Zankl, Fjord&Bælt Med finansiering från: Fortplantning Honorna får
Säl i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Annika Strömberg, Tero Härkönen och Olle Karlsson
Säl i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Annika Strömberg, Tero Härkönen och Olle Karlsson Övervakning av effekter på sälpopulationer Naturhistoriska riksmuseet bedriver studier
Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13. Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013
1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013 Beslut Naturvårdsverket
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak
Svenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.8.2012 COM(2012) 471 final 2012/0232 (COD)C7-0234/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om vissa tekniska åtgärder och kontrollåtgärder i Skagerrak
Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box
Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut
Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län
Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:4 www.bearproject.info Sammanfattning Den spillningsinventering
Gamle fiskbein, styr, strämming, tåsk med fleira
Gamle fiskbein, styr, strämming, tåsk med fleira Sabine Sten, professor i osteoarkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Uppsala universitet Campus Gotland (oktober 2013). Den marina
1. Mal X. Lake 2. Gädda. www.tipspromenadfragor.se
1 Det här är den enda sötvattenlevande torskfisken vi har. Lång skäggtöm och marmorerad färgteckning. Den förekommer i hela landet förutom i Bohuslän och i nordvästra fjällandskapet. Ofta passiv på dagtid,
Detta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-23 Ärendenr: NV-02943-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare Beslut Naturvårdsverket
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:5
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:5 Barsebäck (Öresund) 1999 2015 Frida Sundqvist, Susanne Tärnlund Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Väröbacka 2015
Insamling av prover från och uppgifter om fällda knubbsälar
NRM 2009 Bilaga 2A Insamling av prover från och uppgifter om fällda knubbsälar Prover och uppgifter från knubbsälar som skjutits vid skyddsjakten eller med enskilda tillstånd kommer att användas vid studier
Miljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
havets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.
1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 OBS Fångstrapport skall sändas in inom 48 tim till klubbens På förekommen anledning måste jag åter påminna om att vikten av att sända in fångstrapport till klubben.
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Elfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.
REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom
Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
Aqua reports 2012:14. Expeditionsrapport BITS, februari 2012. Ann-Christin Rudolphi, Michele Casini
Expeditionsrapport BITS, februari 212 Ann-Christin Rudolphi, Michele Casini Expeditionsrapport BITS, februari 212 Ann-Christin Rudolphi, Michele Casini Adress SLU, institutionen för akvatiska resurser,
Handledning för jägare -inför provtagning av säl
Handledning för jägare -inför provtagning av säl Uppgifter och prover som samlas in under skyddsjakten är av stor betydelse för forskningen av hälsotillståndet hos de tre sälarterna som finns i svenska
Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Säl, skarv och fiske
Säl, skarv och fiske Om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrif t Nummer 1 2013 Årgång 152 Ansvarig utgivare Carl-Anders Helander, akademiens
Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003
Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,
Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Övervakning av mjukbottenfauna
Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning
5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter
5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter Detta kapitel sammanfattar hur utredningen kommunicerats med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. En fullständig redogörelse för detta
Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19
1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 Inventeringen av stora rovdjur pågår för fullt i Värmland för tillfället.
IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005
IP/05/1470 Bryssel den 24 november 2005 2006 års kvoter för Östersjöfisk: Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för torsk ska vara beroende av en minskning av fiskeansträngningen så att utfiskade
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Kommissionen föreslår kraftigt minskade fångster för att undvika ett stopp för torskfisket under 2003
IP/02/1843 Bryssel den 11 december 2002 Kommissionen föreslår kraftigt minskade fångster för att undvika ett stopp för torskfisket under 2003 Europeiska kommissionen föreslår kraftigt minskade fångster
Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende
Dysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna
27 maj 1998 A4-0201/98 BETÄNKANDE. om industrifiske. Fiskeriutskottet. Föredragande: Heinz Kindermann
27 maj 1998 A4-0201/98 BETÄNKANDE om industrifiske Fiskeriutskottet Föredragande: Heinz Kindermann I N N E H Å L L Sida Protokollsida... 3 A. FÖRSLAG TILL RESOLUTION... 4 B. MOTIVERING... 7-2 - Vid plenarsammanträdet
ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM
FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum
Jakt från båt vid strömmingssköt i område med omfattande skador Bakgrund
Rapport till Program Sälar och Fiske Sven Gunnar Lunneryd och Peter Ljungberg, Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU Studie av skyddsjakt av säl vid redskap. Bakgrund Program Sälar och Fiske gav SLUs
Konsumtion av färsk fi sk
Konsumtion av färsk fi sk - marknadsundersökning 7 Rapport 7:15 Konsumtion av färsk fi sk - marknadsundersökning 7 Marcus Brage Veronica Lauritzsen Omslagets foto: Marcus Brage Sammanfattning Denna undersökning
Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark
Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark Copyright Lantmäteriverket. Ur GSD, ärende nr -/88- BD, AC, Y, X, AB, E, H och K. Copyright Sjöfartsverket tillstånd nr -9. Fakta om provfisket i Forsmark
Perspektiv Helsingborg
Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor
Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p)
Naturkunskapsprov Namn: (max 62p) Lycka till! 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) b) Varför är denna effekt livsviktig? (1p) c) På vilket/vilka sätt påverkar
Födosammansättning hos gråsäl (Halichoerus grypus) samt test av flotte för insamling av sälfekalier
Födosammansättning hos gråsäl (Halichoerus grypus) samt test av flotte för insamling av sälfekalier Christian Lagström 20 p. Examensarbete 2007 Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen Födosammansättning
2011 års knubbsälsjakt
211 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin Annika Strömberg Charlotta Moraeus Rapport nr 9:213 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box
Alkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 2004
Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 24 En rapport till Naturvårdsverket från Skandinaviska Björnprojektet 31 maj 24 Jonas Kindberg Jon Swenson Sven Brunberg
Torgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren
1 1.1 Är miljöfaktorn ljus en resurs eller ett tillstånd? Kan det vara både och inom en population? Kan det vara en resurs för en art och ett tillstånd för en annan art? Vad är definitionen för resurs
Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10
Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Bakgrund Under år 2004 gjorde Boris Berglund en omfattande inventering av långbensgrodan för Länstyrelsen i Skåne.
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av
EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap
EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges
Fiskpopulationer i svenska vatten Hur påverkas de av fiske, övergödning och miljögifter? Lisa Almesjö Helene Limén
Fiskpopulationer i svenska vatten Hur påverkas de av fiske, övergödning och miljögifter? Lisa Almesjö Helene Limén ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-85943-47-0 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2008 2008/09:RFR4
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
BJÖRNSPILLNING. - insamling till DNA-analyser
BJÖRNSPILLNING - insamling till DNA-analyser Innehåll Inventering av björn 3 DNA-analys 4 Insamling av björnspillning och hår 5 Spårtecken av björn 6 Björnhår 7 Säsongsvariation av björnspillning 8 Köttspillningar
Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött
Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna
Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik
Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius
215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling
Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.