Torgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren
|
|
- Per-Erik Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 1.1 Är miljöfaktorn ljus en resurs eller ett tillstånd? Kan det vara både och inom en population? Kan det vara en resurs för en art och ett tillstånd för en annan art? Vad är definitionen för resurs och tillstånd? Om ljus är något individerna konkurrerar om är det en resurs (kan vara det för t.ex. växter). För djur är ljus oftast ett tillstånd. 1.2 Är miljöfaktorn skörd (jakt, fiske etc.) att betrakta som tillstånd, resurs eller något tredje? Om något tredje, hur skiljer sig i så fall det tredje principiellt från de två första? Vad är definitionen för resurs och tillstånd? Skörd påverkar populationen men påverkas inte av populationen. Skörd skulle därför kunna räknas som en del av en miljös tillstånd, på samma sätt som andra miljöfaktorer med icke täthetsberoende effekt. 1.3 Välj en kemikalie som belastar miljön och som påverkar denna negativt. Välj sedan en organism som på ett eller annat sätt påverkas negativt av detta. Har kemikalien effekten av resurs eller tillstånd? Om tillstånd, är effekten direkt fysiologisk eller indirekt via resurser? Det flesta sådana kemikalier har, åtminstone för vissa arter, effekten av tillstånd, som antingen minskar natalitet (t.ex. genom att minska fortplantningsförmågan) eller ökar mortalitet (genom en direkt fysiologisk inverkan). Arter som inte drabbas själva av denna direkta inverkan kan påverkas indirekt, t.ex. genom att deras födoorganismer (resurser) slås ut. Andra arter kan påverkas indirekt positivt genom att fiender (konkurrenter eller predatorer) reduceras. I starkt försurade sjöar, där fisken på grund av detta dött ut, gynnas och ökar därför vissa ph-okänsliga insektsarter. 2.1 Man beräknar att det fanns c:a 10 milj. människor för år sedan, och att tillväxten vid denna tid var c:a 0,001 % per år. a) Beräkna r och λ! Se sidan 21! Om tillväxten hade varit 25 % per år blir λ = 1 + 0,25 = 1,25, d.v.s. λ = 1 + Rta. Nu var inte tillväxten 25 % utan 0,01 %, och alltså blir λ = 1 + 0,00001= 1,00001 per år. r = lnλ 0,00001 b) Räkna ut antal människor i år, om populationstillväxten skulle ha varit konstant från denna tid till nu! (Hur många finns i dag?) Använd ekvation 2 eller 3! Enligt ovan (uppg. 2.1 a) är λ=1, Enligt ekvation 3: N t =N 0 λ t = 10 λ = 11,05 miljoner. Mänskligheten skulle alltså ha ökat från 10 miljoner vid istidens slut till endast 11,05 miljoner i dag om tillväxten varit densamma sedan dess Världens befolkningstillväxt nu är c:a 2 % per år. a) Om tillväxten inte förändras, hur lång tid tar det till en fördubbling? Se sid 19 angående fördubblingstid, och sid 21 vad gäller samband mellan procentuell förändring (rta), λ och r! Rta = 0,02 λ = 1+ Rta = 1,02 r = lnλ = 0,01980 N t =N 0 e rt N t /N 0 = e rt = 2 Logaritmera: ln(e rt ) = ln2, vilket blir rt = ln2 dvs. tid för fördubbling blir t = (ln2)/r =0,6931/0,01980 =35,00 år b) Hur många skulle vi varit i dag, om tillväxten varit 2 % per år under de senaste åren? Se sid 21 vad gäller samband mellan procentuell förändring (rta) och λ, och använd ekv 3! Rta = 0,02 λ= 1+Rta = 1,02; N t =N 0 λ t = 10 1, = ett ofattbart stort tal (1, miljoner) (fler än antalet atomer på jorden) fanns c:a 25 bävrar i Sverige, och 1995 c:a a) Beräkna populationstillväxten som r och som λ per år!
2 2 Lös ut r ur ekv 2 och sätt in givna värden på N t, N 0 och t! Ekv 2: N t =N 0 e rt Lös ut r på följande sätt: N t /N 0 = e rt Logaritmera bägge leden: ln(n t /N 0 ) = rt r = [ln(n t /N 0 )]/t Sätt in givna värden på N t, N 0 och t: t = = 70 år, N t = och N 0 = 25 r = ln(( /25))/70 = 0,1198 per år λ = e r = 1,1273 b) Är detta ovanligt snabb tillväxt? En adult bäver väger kg. Använd ekv 5 på sid 25 för att få en uppfattning om detta! Enligt ekv. (5) är r 0,6 w Om en vuxen bäver i genomsnitt väger c:a 22 kg: r = 0, = 0,28 per år, jämfört med 0,12 i uppg. 2.3 a. Bäverpopulationen kanske alltså inte växte så fort (r 0,12)! c) Om populationen år 1995 fortfarande växte exponentiellt, hur många bävrar skulle man behöva skjuta per år för att hålla stammen på 1995 års nivå? Detta betyder att populationen utsätts för jämviksskörd. Använd ekvationen för jämviktsskörd på sid 26! Om jakten bedrivs kontinuerligt året 1995: Y jämvikt = rn r =0,1198 per år, N= , Y jämvikt = 0, = st per år. Alternativ metod: Om man vid årets slut skördar överskottet: Årlig tillväxt i % = 100(λ-1)= 12,73 %. Detta kan skördas, dvs. 0, = st. per år För vuxen fisk är ofta den årliga överlevnaden relativt konstant, dvs. oberoende av fiskens ålder. Om man inte fiskade på torsk i Nordsjön har man kalkylerat med en årlig överlevnad på c:a 0.7 för åldersgruppen 3-åringar och äldre. (De yngre vet man mindre om eftersom de inte kan p=0.7 p=0.4 undersökas så lätt med kommersiella fiskeredskap.) Med nuvarande fiske är motsvarande överlevnad c:a 0,4. a) Rita upp överlevnadskurvor för de två fallen (utan, resp. med, nuvarande fiske), dels på linjär skala, dels på logaritmiskt. Starta med t.ex åringar och följ åldersklassen ett antal år. Vilken huvudtyp av överlevnadskurva har denna population (Fig. 3.2.)? Ålder Överlevnadskurva av typ I (konstant överlevnad) (rät linje på logskala): b) Hur stor är sannolikheten att en 3-åring 8 skall uppnå 7 års ålder i de två fallen (utan, resp. med nuvarande, fiske)? 7 p=0.7 p=0.4 Om årlig överlevnad är t.ex. 0,5 är 6 sannolikheten att överleva två år = 0,5 0,5, och att överleva tre år = 0,5 0,5 0,5. Utan fiske är överlevnadschansen från 3 till 7 års ålder (dvs. 4 år) = 0,7 4 = 0,24 (c:a 1 på 4); med fiske 0,4 4 = 0,026 (c:a en på 40). Viktig slutsats: Fisket påverkar starkt sannolikheten att bli gammal! Vid ökat fiske Antal kvar ln(antal kvar) Ålder
3 3 minskar snabbt andelen äldre (och därmed större) individer Man följer en åldersklass havstulpaner inom ett visst område och får följande resultat (antal per kvadratmeter): Ålder (mån.) Antal kvar Gör en överlevnadskurva för populationen (log-skala)! Vilken huvudtyp av överlevnadskurva har denna population (Fig. 3.2)? Hur stor är årlig överlevnad? Hur stor är sannolikheten för en "nyfödd" att uppnå 6 månaders ålder? Hur stor är sannolikheten att en 6-månaders individ skall uppnå 12 månaders ålder? Antal Tid (m ån.) ln(antal) T id ( m å n.) Överlevnad av typ III (Figur 3.2). Årlig överlevnad = slutantal/begynnelseantal = 90/ = 0,24 %. Överlevnad 0-6 mån. = antal vid 6 månader/antal vid 0 månader = 445/ = 1,17 %. Sannolikheten för en 6-månaders individ att uppnå 12 månader = 90/445= 20 %. Överlevnadschans ökar alltså med åldern (till skillnad från fisken i uppg. 3) 4.1. Antag att vi har en population av en viss art med följande egenskaper. Vid ålder 0 är individerna nyfödda: Ålder x Överlevnad P x Fertilitet m x (år) från x till x+1 vid ålder x 0 P 0 = 0,2 0 1 P 1 = 0,5 4 2 P 2 = st. 1-åringar av denna art inplanteras (år 0) på ett område där arten tidigare saknats. a) Beräkna, för varje år (t) från t=0 till t=8, antalet individer i de olika åldersklasserna (n x ), den procentuella åldersfördelningen (f x ), totalpopulationen N t = Σn x, samt populationens tillväxtfaktor λ = N t+1 /N t! Slutsatser?
4 4 Beräkna först antalet 1-åringar och 2-åringar nästa år på följande sätt: År (t) 0 1 x=0 0 x= p0 = = 0 x= p1 = =12.5 Totalpop (Nt) 25 λ=nt+1/nt Beräkna sedan antalet nyfödda (0-åringar) nästa år på följande sätt: År (t) 0 1 x=0 0 0 m m2 = = 50 x= x= Totalpop (Nt) 25 λ=nt+1/nt Därefter summeras populationen så att λ från tid 0 till tid 1 kan beräknas: År (t) 0 1 x= x= x= Totalpop (Nt) λ=nt+1/nt 62.5/25 = 2.5 Sedan är det bara att fortsätta! År (t) x=0 0 12,5 4= = =5 2 57,6 66,88 76,54 87, x= , 2= ,2 =8 10,4 11,52 13,38 15,31 17,6 x= ,5=1 2, ,5 =5 4 5,2 5,76 6,69 7,65 Totalpop (N t ) 25 62, ,6 95,68 110,0 126,3 λ=n t+1 /N t 62,5/25= 2,500 50/62,5= 0,800 1,300 1,108 1,161 1,144 1,150 1,148 - Åldersfördelning (%):
5 5 År(t) x= x= ,3 14,4 13,8 14,0 13,9 13,9 x= ,7 5,6 6,2 6,0 6,1 6,1 Vad drar du för slutsatser av detta? Slutsatser: λ stabiliserar sig (fortsätter man blir λ konstant = 1,1483) samtidigt som populationen intar en stabil åldersfördelning (80 % 0-åringar, 13,9 % 1-åringar, 6,1 % 2- åringar). Populationen växer då alltså exponentiellt. Tillväxthastighet λ (och därmed r) samt åldersfördelning är alltså oberoende av startantalet i populationen och bestäms enbart av överlevnad p och fertilitet m. b) Använd skattningen av λ från år 7 till år 8 och beräkna hur lång tid tar det för populationen att fördubblas! λ år 7 till 8 = 1,148, dvs. r = ln(1,148) = 0,1350. Tid för fördubbling: Se sid 19! N t /N 0 = 2 = e rt Lös ut t som i uppgift 2.2 a: t = (ln2)/r=0,6931/0,1380=5,02 år 4.2. Vissa populationer (arter) kan öka snabbare än andra t.ex. under klimatiskt gynnsamma perioder, dvs. vissa populationer (arter) har högre r max (λ max ) under gynnsamma betingelser än andra. Rent teoretiskt, vilka individuella egenskaper påverkar artens maximala r? Nämn några organismer som rimligen har högt resp. lågt r max! Definitionsmässigt: r max är ett mått på hastigheten att omvandla ett resursöverskott till en ny generation reproduktiva individer. En förutsättning för detta är hög natalitet b. Högt b förutsätter kort generationslängd, dvs. låg ålder vid reproduktion samt hög fertlitet. Detta innebär oftast liten kroppsstorlek. Högt r max : t.ex. insekter; lågt r max : stora däggdjur, träd Populationen i uppgift 4.1 tillväxer, och bör därmed förr eller senare drabbas av resursbrist. Vad anser Du bör hända med P x och m x i denna situation? Om föda är begränsande minskar förmodligen i första hand överlevnad för 0-åringar, dvs. p 0, som är mer konkurrenssvaga än äldre. Eventuellt kan också fertilitet m minska I vissa populationer blir resultatet av inomartskonkurrens en allmän "fördvärgning", t.ex. hos abborre och röding som blir s.k. tusenbröder. Hos andra fiskarter sker inte detta; populationstillväxten tycks avstanna utan fördvärgningstendenser. Vad kan man tänka sig för orsak(er) till de olika utfallen? Resursbrist (födobrist) kan slå dels på överlevnad, framför allt hos yngre (mindre), och dels på individtillväxt. Ju mer överlevnaden påverkas, desto mindre påverkas individtillväxt och vice versa. Fördvärgning kan därför tänkas inträffa när resursbrist huvudsakligen påverkar äldre individer, varvid konkurrensen huvudsakligen slår på individtillväxt. Om resursbristen huvudsakligen slår mot yngel kan resultatet snarast bli ökad mortalitet på detta stadium (och därmed mindre konkurrens mellan vuxna individer). Varför skillnad mellan olika fiskbestånd? En möjlighet enligt ovanstående är att kvoten mellan produktionen av smådjur, t.ex. djurplankton (=föda för yngel) och produktionen av större bytesdjur (=föda för äldre individer) är olika mellan arter och/eller miljöer. Hög sådan kvot skulle kanske leda till fördvärgning. En annan faktor som kan påverka systemet är predation på större individer. Finns rovfiskar (gädda, gös, större öring, större abborre) kan konkurrensen mellan bytesindividerna minska, varvid tendensen till fördvärgning kan minska. Experimentell minskning av rödingbestånd genom selektivt utfiskning har visats öka rödingens individtillväxt Carrying capacity K är, definitionsmässigt, den populationstäthet där populationstillväxten r = 0. a) I en viss miljö har arter olika K. Vilka individuella egenskaper (fysiologiska, morfologiska, beteendemässiga etc.) kan tänkas påverka en populations K?
6 6 Definitionsmässigt: K för en viss art i en viss miljö bestäms av individens förmåga att ersätta sig i populationen då resursbrist råder (stark konkurrens). Högt K bör då karakterisera former som är effektivare än andra på att suga ut resurser ur miljön och omvandla dem till en ny generation. Hos växter kan detta kan gynnas av väl utvecklade rötter (för att ta upp näring) eller blad-grenar-stammar (för att ta upp ljusenergi). Hos djur kan K gynnas av väl utvecklat mag-tarm-system, inkl. enzymsystem, energisnålt muskelsystem, speciella morfologiska anpassningar för att effektivisera näringssök (jakt etc.) och näringsupptag etc. K påverkas också av mortaliteten d; arter (former) som är identiska i ovanstående avseenden men skiljer sig i t.ex. predationskänslighet (olika förmåga att undgå en predator) får olika K i viss given miljö vid olika predationstryck. b) En viss art har olika K beroende på typ av miljö. Vilka miljöbetingelser (resurser, tillstånd etc., kanske även annat) påverkar en populations K? K beror dels på resursproduktion (snabbare resursförnyelse ger högre K) och dels på tillstånd som påverkar individens förmåga att utnyttja begränsade resurser. Om tillstånden är sådana att individen blir mindre energetiskt effektiv att omvandla föda till en ny generation (t.ex. för hög eller för låg salthalt, för varmt eller kallt etc.) minskar K genom att b minskar. Om tillstånden i miljön är sådana att mortaliteten d påverkas (täthet och typ av predatorer, skydd för predatorer, klimatbetingelser) påverkas också K Är konkurrensen generellt hårdare i en näringsfattig miljö än i en näringsrik? Är konkurrensen generellt hårdare i en mycket liten sjö än i en stor? Nej. Oavsett resursproduktionen kommer populationen att trycka ner resurstillgången till den kritiska nivån c 0 (Figur 6.3). Är det mycket näringsrikt får populationen ett högre K som ger samma konkurrens som vid lägre näringstillgång. Konkurrens har därför heller inget med stor eller liten sjö att göra. Däremot minskar konkurrens momentant om näringstillgången plötsligt ökar och vice versa. Konkurrensen blir lägre om den icke täthetsberoende mortaliteten ökar (t.ex. efter klimatsmällar, jakt-fiske, eller på grund av stark predation från andra andra arter) Populationstillväxten hos en art kan studeras direkt endast i undantagsfall (efter en lyckad nyintroduktion etc.); för det mesta har man endast tillgång till populationer som varierar mer eller mindre utpräglat runt någon medeltäthet. Detta har lett till diskussioner om huruvida populationstillväxten för specifika populationer är dämpad (täthetsberoende) eller om populationen råkar hållas på plats av icke täthetsberoende faktorer. I tabellen i boken ges populationstätheten vintertid för den nordamerikanska fågelarten kardinal i ett skogsområde i Buckeye Lake Park, Ohio. Kardinalen är en finkfågel och motsvarar ekologiskt i viss mån vår domherre. Använd definitionen på dämpad tillväxt och försök avgöra huruvida denna population är dämpad! Dämpad tillväxt innebär definitionsmässigt att λ (= N t+1 /N t,), eller kanske ännu hellre r=ln(λ), är negativt beroende av populationstätheten (se figur 6.7). Från observationsdata kan du beräkna ett värde på λ för varje år (utom det sista). En möjlighet är därför plotta λ eller r=ln(λ) mot N t för att se om sambandet är negativt. Beräkna λ = N t+1 /N t och avsätt detta mot N t : Graferna ovan visar tendensen att λ och r=ln(λ) tenderar att minska med populationstätheten, vilket styrker teorin att populationen är reglerad via resurser (dvs. inte enbart påverkad av tillstånd).
7 En oexploaterad population tillväxer logistiskt med ett r max =0,2 och K=800. (a) Hur stor är populationstillväxten (=dn/dt) vid följande populationsstorlekar N: 0, 100, 200, 300, 400, 500, 600, 700, 800, 900? Vid vilken populationsstorlek är tillväxten som störst och minst? Eftersom du känner r max och K kan du beräkna populationstillväxten vid givna populationsstorlekar enligt ekv 6 (sid 62). Ekvation 6: dn/dt = r max N(1-N/K) ger följande populationstillväxt N: dn/dt 17, , , ,5 0-22,5 Slutsats: Högst tillväxt vid N=400 och lägst vid 900. (b) Hur stor jämviktsskörd per tidsenhet får man ut om skörden gör att man håller populationen vid N=100, N=400, resp. N= 700? 17,5, 40 resp. 17,5 individer per tidsenhet (c) Hur stor är den långsiktigt hållbara maximala skörden? 40 (d) Vid denna, hur stor är jämviktstätheten jämfört med populationens K? 400 (= K/2) (f) Hur kommer det sig att populationer bestående av små organismer ofta ger högre långsiktigt hållbar skörd än populationer med större organismer? Vi vet (sid. 71) att Y max = MSY= r max K/4. Små organismer har oftast större r max än större organismer och ger därför högre maximal jämviktsskörd om K är samma Rimligtvis bör alla arter och populationer vara resursberoende. Är detta påstående rimligt? Om inga resurser var begränsande, skulle populationen antingen dö ut (om tillstånden dåliga) eller växa i oändlighet (vilken ingen population ännu har gjort). Detta talar för att påståendet är riktigt Anser Du att det finns en generell avvägning (trade-off) mellan r-egenskaper och K-egenskaper? I så fall mellan vilka, och på vad sätt? Fundera först på vad som menas med en avvägning mellan r- och K-egenskaper! Avvägning betyder att en individ (art) inte kan vara bäst på både r- och K-egenskaper. Är man bra på det ena blir man sämre på det andra. r-egenskaper (anpassningar till en oförutsägbar miljö) är främst liten storlek (kort generation) och hög fertilitet. K-egenskaper (anpassningar till resursbrist) är energetisk effektivitet samt låg mortalitet. En avvägning (= man kan inte samtidigt ha både r- och K-egenskaper) är tänkbar om det för högt K krävs stora investeringar i organ som effektiviserar energiutnyttjande (rötter, blad, magtarm-kanal) på bekostnad av fertilitet. Dessutom ger också K-investeringar i form av somatisk tillväxt sannolikt längre generationstid och därmed lägre r Antag att denna avvägning finns. Vilken typ av livshistoria skulle då selekteras för i en öken, där nederbörden är både kritisk och oförutsägbar, t.ex. för växter? Selektion åt r-hållet Man använder ibland begreppet K-egenskaper i fråga om individens sätt att leva (dess livshistoria). Innebär utpräglade K-egenskaper att populationen därmed har en hög populationstäthet? Nej. Med K-egenskaper avses sådana egenskaper som gynnas under stark inomartskonkurrens (resursbrist). En art som är anpassad att leva på en viss mycket stabil och förutsägbar resurs (och därmed utsatt för stark konkurrens) men som har mycket låg produktivitet får ett lågt K. Det finns alltså inget enkelt samband mellan selektion för K-egenskaper och populationens verkliga jämviktstäthet K Interferens, t.ex. aggressivt beteende med hot eller signaler, tycks vanligare vid interaktion mellan individer av samma art än mellan individer av olika arter. Varför? Förmodligen därför att inomartskonkurrens normalt är starkare än mellanartskonkurrens, eller för att konkurrerande individer i en flock oftast är av samma art (individer av samma art träffar varandra oftare än individer av olika art).
8 8 Sexuell konkurrens om det andra könet är självfallet helt artspecifik Hur skulle du göra för att få reda på om, och hur mycket, älg och rådjur konkurrerar i en sydsvensk blandskogsbiotop? Experiment (tyvärr) nödvändigt. Men hur skall experimentet läggas upp? Välj tre likartade områden inom denna biotop. I ett område selektiv jakt på rådjur, i ett på älg, och i det tredje ingen åtgärd. Kontroll av populationstätheterna före och efter. Om de konkurrerar bör rådjur öka vid jakt på älg och vice versa Art A har en utbredning vars nordgräns går genom SV Svealand mot östra Norrlands kustland, där den ersätts av art B, som dominerar i Norrland. Gränsen sammanfaller väl med januarimedeltemperaturen -4 grader C. Detta indikerar att temperatur, snarare än konkurrens, bestämmer arternas utbredning." Kommentar till denna slutsats? Något är fel, men vad? Att en utbredning sammanfaller med klimatzon visar att klimat har effekt, men visar inte att denna effekt är oberoende av konkurrens. Tvärtom, klimat påverkar oftast konkurrensutfallet (se t.ex. Fig 10.4, 10.5). Därför skulle det kunna vara så att art A konkurrerar ut art B i Sydsverige och vice versa (men det vet man inte utan experiment) På klipphällar på svenska västkusten finns havstulpanerna oftast nära medelvattennivån, och blåmusslor strax under. Denna nivåmässiga uppdelning gör att arterna inte konkurrerar." Kommentera detta påstående! Detta är också en felaktig slutsats. På vad sätt? Enligt ekologisk teori kan det vara tvärtom. Skild utbredning kan vara ett resultat av stark konkurrens Blåmes och talgoxe har överlappande habitat och likartad diet sommartid. På vintern har de mer olikartat levnadssätt. Detta indikerar att konkurrensen arterna emellan är hårdare på sommaren än på vintern." Kommentar till denna slutsats? Detta är också en felaktig slutsats. På vad sätt? Det kan eventuellt vara tvärtom. På sommarens finns kanske föda i överskott, då kan de ha samma diet utan att konkurrera. På vintern kanske de på grund konkurrens har olika habitat. Utan experiment kan man inte säga något om konkurrens Det är mycket ovanligt att en predator är så effektiv att den utrotar en bytesorganism, för den vill ju inte riskera att själv utrotas. Dessutom ser man ju att byten och predatorer för det mesta samexisterar. Det är bara om man inplanterar nya predatorarter man kan få dramatiska effekter, eller om man på annat sätt påverkar miljön onaturligt. Kommentera detta påstående! En felaktighet baseras på gruppselektion. Vilken? Det finns ingen anledning för en predatorindivid att frivilligt vara mindre effektiv än andra konkurrenter, en sådan egenskap bortsållas snabbt. En annan felaktighet baseras på man drar slutsatser utan experiment eller andra jämförelser. Vilken? Det man ser här och nu representerar de kombinationer av predatorer och byten som visat sig kunna samexistera. De som inte kan detta finns inte kvar (åtminstone inte här); om dessa är få eller många går inte att uttala sig om Predatorer väljer i flesta fall sådana bytesindivider som är gamla, skadade eller sjuka. På så sätt skyddar predatorn sina bytespopulationer från utrotning, kanske t.o.m. gynnar dem, och undviker därmed själv att utrotas. Kommentera påståendet! Påstående kan vara riktigt, men förklaring fel. På vilket sätt? Anledningen är inte att predatorn vill skydda bytespopulationen (felaktig gruppselektionsförklaring), utan att gamla, skadade eller sjuka byten helt enkelt är mer lättfångade Man finner man ytterst sällan trollsländelarver i abborrens diet. Detta kan bero på att abborren i huvudsak lever pelagialt, medan trollsländelarver framför allt lever i littoralens vegetation. Abborrens predation har således ringa effekt på trollsländorna. Kommentera detta påstående! Påstående kan vara riktigt, men slutsatsen fel. På vilket sätt?
9 9 Man kan aldrig dra slutsatser om predationseffekter med ledning av enbart utbredning. I detta fall är det möjligt (t.o.m. troligt) att trollsländelarverna genom predation är utrotade från alla ställen i sjön utom just från den skyddade littoralen, och att de därför sällan finns i fiskmagar. Stark predationseffekt kan alltså vara orsaken till ovanstående observation snarare än svag En predator livnär sig huvudsakligen av en viss bytesart. Kan man härav dra slutsatsen att predatorn kraftigt påverkar bytesartens populationstäthet? Nej, en predator behöver inte ha större predationseffekt på en bytesart för att den är specialiserad på att äta just denna. Specialistpredatorn kan t.ex. vara sällsynt på grund av ofördelaktiga tillstånd (klimat etc.). Vad en art äter säger inget om dess effekt på bytespopulationerna I standardfallet kan man tänka sig att ju högre mortalitet, desto lägre populationstäthet (K) och desto mindre grad av inom-(och mellan-)artskonkurrens. Predation ökar mortaliteten och borde därmed minska konkurrens byten emellan. Å andra sidan, kan man tänka sig någon situation där predation ökar konkurrensen mellan bytesindivider? Om det är på detta viset, kommer den totala predationseffekten (direkta och indirekta effekter) därmed att minska eller öka jämfört med standardfallet? Fundera på vad ett begränsat antal gömställen kan ha för effekt! Två bytesarter har olika resursbehov och lever därför (i frånvaro av predatorer) i olika habitat (och konkurrerar därför lite). Om dessa två habitat, i närvaro av en predatorpopulation, är riskablare än ett tredje, säkert men mer improduktivt, habitat, söker sig bägge arterna dit, varvid konkurrens mellan arterna ökar. Eftersom habitat 3 är mindre produktivt, och dessutom nu håller två arter, kan detta leda till större total predationseffekt än i normalfallet Du har till Ditt förfogande en mängd akvarier, en kultur av Daphnia (ett växtplanktonätande kräftdjur), och en kultur av en fytoplanktonart. Hur skulle Du lägga upp ett försök för att testa teorin om trofisk dynamik enligt 2-stegssystemet i figur 12.5? Förutsägelsen som kan testas är att Daphnia ökar, men inte fytoplankton, om fytoplankton gynnas genom högre resursproduktion. Hur skulle ett sådant experiment kunna göras? Experiment: Gör en spädningsserie av oorganiska näringsämnen i ett antal akvarier, från låg till hög. Tillsätt fytoplankton och Daphnia, låt systemet gå till jämvikt, kolla biomassorna. Stämmer teorin skulle alltså Daphnia, men inte fytoplankton, öka med näringsrikedom Skulle det bli mer eller mindre fytoplankton i Östersjön om man ökade sill(strömmings)fisket? Trolig näringskedja: Fytoplankton zooplankton sill. Vad innebär detta? Missgynnas sill, ökar zooplankton, och då missgynnas fytoplankton Säg att hare påverkar sork negativt och vice versa. Hur skulle man kunna få reda på om det är fråga om riktig konkurrens eller synbarlig konkurrens (apparent competition)? Hur skall man se om två arter konkurrerar på riktigt? Kolla fundamentala nischer (habitatval, födoval etc.) i relation till realiserade nischer. Om skillnaderna mellan dessa är stora indikerar detta att de konkurrerar. Om det dessutom inte finns någon gemensam predator är saken klar. Om skillnaderna är små och det finns gemensamma predatorer kan orsaken till att de påverkar varandra negativt vara apparent competition.
Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.
SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form
Läs merVad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Läs merKapitel 9 Populationsparametrar
Kapitel 9 Populationsparametrar Individerna är inte lika, utan varierar bl.a. med avseende på storlek, ålder och (oftast) kön Vad är en population? Tid t 1 till t 2 En möjlig definition: Individer av samma
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs mer1. Vad är ett ekologiskt samhälle?
Samhällsekologi 1. Beskrivning av samhällen 2. Art-areasamband och öbiogeografi 3. Samhällens dynamik 4. Varför finns det inte lika många arter överallt? 1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Håkan Rydin
Läs merÖvning 2 - Frågesport
Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merLABORATION ENELEKTRONSPEKTRA
LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna
Läs merVarför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga?
Varför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga? Syfte Uppgiften har två syften 1) Du ska träna dig i den vetenskapliga metoden där följande inslag fokuseras: a) Formulera och
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merFiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merGäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merResultat (signifikanta förändringar sista fem åren)
Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merAnalys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010
Analys och rapport Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010 Fakta om undersökningen Hur genomfördes undersökningen? Via undersökningsföretaget Cints webbenkät Snabba svar (omnibusundersökning).
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merNATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009
Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov
Läs merTensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1
Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två
Läs merÖvervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Läs merMOTION. Muskler. Träning
MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll
Läs merPopulationernas ekologi (sid )
Populationernas ekologi (sid 179-186) Ekosystemet beskriver samspelet mellan levande- och icke levande faktorer. Hur ser samspelet ut mellan de levande faktorerna dvs organismerna? - vem påverkar vem?
Läs merTre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...
Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.
Läs merMål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2015
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merIndividuell uppgift 2
Individuell uppgift 2 Som grund för uppgiften är caset som behandlades på första träffen, och resultaten från mätningen av den fysikaliska/tekniska miljön, se bilaga 1, 2 och 3. Nu ska du analysera följande
Läs merTrycket beror på ytan
Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merDiskussionsproblem för Statistik för ingenjörer
Diskussionsproblem för Statistik för ingenjörer Måns Thulin Rolf Larsson rolf.larsson@math.uu.se Jesper Rydén jesper.ryden@math.uu.se Senast uppdaterad 27 januari 2016 Diskussionsproblem till Lektion 3
Läs merResultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014.
Matematisk statistik Tentamen: 214 6 2 kl 14 19 FMS 35 Matematisk statistik AK för M, 7.5 hp Till Del A skall endast svar lämnas. Samtliga svar skall skrivas på ett och samma papper. Övriga uppgifter fordrar
Läs merFRÅGOR. Tre lag vinner:
Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merBeräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län
Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:4 www.bearproject.info Sammanfattning Den spillningsinventering
Läs merBANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08
BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad
Läs mer9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:
9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merSeparata blad för varje problem.
Institutionen för Fysik och Materialvetenskap Tentamen i FYSIK A 2008-12-12 för Tekniskt/Naturvetenskapligt Basår lärare : Johan Larsson, Lennart Selander, Sveinn Bjarman, Kjell Pernestål (nätbasår) Skrivtid
Läs merArbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag
Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merMätningar på solcellspanel
Projektlaboration Mätningar på solcellspanel Mätteknik Av Henrik Bergman Laboranter: Henrik Bergman Mauritz Edlund Uppsala 2015 03 22 Inledning Solceller omvandlar energi i form av ljus till en elektrisk
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merHD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm
HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna
Läs merVårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon
Läs merRiksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Läs merVad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån
Läs merRemissvar från Skogindustrierna över Miljöbalkskommitténs delbetänkande Miljöbalken under utveckling - ett principbetänkande (SOU 2002:50)
M 2002/2314/R Miljödepartementet 103 20 Stockholm Remissvar från Skogindustrierna över Miljöbalkskommitténs delbetänkande Miljöbalken under utveckling - ett principbetänkande (SOU 2002:50) Skogsindustrierna,
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merUtdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merTENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv
Läs merAntagning till högre utbildning vårterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr
Läs merLantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning
Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,
Läs merSynopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande
Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande 1 Djurs rumsliga fördelning Slumpmässigt Jämnt Agregation 1.1 Faktorer som påverkar avstånd mellan djur Konkurrens Resursfördelning Predation Behov av
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box
Läs merVarför är jag domare. Roller och förväntningar
Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs meröverlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen
HSN 2009-01-27 p 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Medicinska Ledningsstaben 2008-12-03 HSN 0801-0055 LS 0809-1095 Handläggare: Ann Fjellner Yttrande över Remiss, Uppdrag i budget 2008
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merKomplexa samband på bottnarna
Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas
Läs mer6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Läs merSkolkvalitetsmätning 2004
Skolkvalitetsmätning 2004 Vara kommun Februari 2004 ARS P0504 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och
Läs merNamn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p)
Naturkunskapsprov Namn: (max 62p) Lycka till! 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) b) Varför är denna effekt livsviktig? (1p) c) På vilket/vilka sätt påverkar
Läs merFörvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011
Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 av Stockholms Stad/Idrottsförvaltningen/Fiske
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merOrdinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan.
Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan. Observera att a) dina svar måste vara läsbara för att du ska få poäng för dem, samt b) grafer måste ha axelbenämningar
Läs merÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM
FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum
Läs merUnga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1
Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent
Läs merGPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merSamverkande lärande för energieffektivisering i kommunala bostadsområden, ClueE
Samverkande lärande för energieffektivisering i kommunala bostadsområden, ClueE Resultat från intervjuundersökning med 61 boende i Brogården, Gårdsten och Stadsskogen 2012 Marie Thynell, F D, Docent Globala
Läs merOmställning hjälper i lågkonjunktur
Omställning hjälper i lågkonjunktur Det har nu gått ett år sedan lågkonjunkturen slog till med full kraft. Antalet personer som beviljats omställningsstöd har ökat dramatiskt under lågkonjunkturen. Av
Läs merTentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18
Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merInformation om SKK:s index för HD och ED
Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar
Läs merVäxjösjön, Trummen och Barnsjön
Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. huskvarna.ekologi@telia.com
Läs merGeneric System. Innehåll. 2014-03-07 GS14-4-1046 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14]
2014-03-07 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14] Generic System Innehåll 1. Introduktion... 2 2. Allmänt... 2 3. Synpunkter... 2 3.1 Vision... 2 3.2 Principer...
Läs merGenetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Läs merÖstersjön & miljögifter
MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen
Läs merArbetskopia: Arbetstest för vallhundar
Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förutsättningar för en bra bedömning sid. 4 Bedömare sid. 5 Deltagare sid. 5 Vår djuretik sid. 5 Rekommenderade vallhundar
Läs merPM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merOM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs mer